marknadens makt och världspolitikens två världar

VÄRLDSPOLITIK O. MARKNADEN
 Ekonomiska globalisering
 Nationalstaten
 Världspolitiken o. ett globalt maktperspektiv
 Demokratins kris?
 Mänskliga rättigheter
NATIONALIDENTITET O. MÅNGFALD
 Kultur o. den nationella identiteten
 Jihad vs. McWorld
 Ambivalensskräck o. nationsprinciper
 Mångkulturalism o. globalisering
VÄRLDSKULTURER
 Globalt medierum
 Kulturimperialism
 Hybridisering, homogenisering, heterogenisering
 Diaspora
SOCIALA RÖRELSER O. DEMOKRATI
 Globalt civilt samhälle
 Sociala o. nya sociala rörelser
 Civil olydnad
 Nätverkets demokrati
 Identitetspolitik
2 MARKNADENS MAKT OCH
VÄRLDSPOLITIKENS TVÅ VÄRLDAR
Ekonomisk globalisering
 Wallersteins världssystemanalys, "senaste fasen i
kapitalismens globala expansion"
 Arrighis, systemet uppstår i tidig modern period,
lagbundenheter o. cykler, "framväxten av en militariserad global
maktpolitisk kamp", systemcyckler avslutas med
finanskapitalets dominans
 ett nytt skede kring 1900-talets början betonas
 kring postmodernismens genombrott, mellan 1972-3 & 1980talet
Kring postmodernismens genombrott
Fyra dimensioner av ekonomisk globalisering
1 "expansion och intensifiering av handel med varor mellan stater"
2 "utländska direkt investeringar ökar"
3 "antalet transnationella företag med transnationella
produktionskedjor växer och deras samhälleliga inflytande växer"
(mycket under 1980-talet)
4 "etablerandet av elektroniskt sammanlänkade finansmarknader"
Hirsts & Thompsons "Myten om den globala ekonomin"
 Växande internationella kapitalflöden o. ökad utrikeshandel styrkar
inte framväxten av "ett nytt väsensskilt fenomen". LAC. Gradskillnad
snarare än artskillnad! Analogi: modernism & postmodernism
Saskia Sassen
Och även Arrighi, hävdar att någonting kvalitativt nytt har ägt rum:
uppgång av "de transnationella bolagens företagsinterna transaktioner".
Tyder detta på "en kvalitativ förändring av kapitalismens struktur och
organisering"? Kapitalistiska produktionssättet lägger hela jordklotet under
sig men avterritorialisering!
K = privategendom, egendomslös arbetare, varuproduktion
Ekonomiska krisen 1972-3
 Bretton Woods-systemet (fastkurssytem, växlingskurs gentemot USA
dollar fastställs, lokala devalveringar hejdas) kollapsar
 Oljekris, Yom Kippur-kriget, Vietnamkriget
 Tilltagande o. politiskt styrd (ännu politiken viktig!) globalisering
kallas återhämtning. "Denna innebar ett hegemoniskt skifte i de
dominerande västerländska nationalstaternas politik, från
socialliberal välfärdspolitik till liberaliseringspolitik" (Thörn: 41)
 Reagan, Thatcher, Världsbanken, IMF, globalisering av den nationella
marknadsliberala politiken, politiska beslut underlättar den
ekonomiska globaliseringen.
Castells’ Nätverkssamhället
 Informationsteknologin kopplas till ekonomisk globaliserings senaste
skede.
 Växelverkan mellan ekonomiska, kulturella o. teknologiska förändringar.
 Den informationella kapitalismen: ”… produktionen, behandlingen
och överföringen av information blir en källa till såväl makt som
produktivitet.” (s. 41)
 En global ekonomisk samtidighet grundad på informationsteknologiska
innovationer – t.ex. ”Den elektroniska sammanlänkningen av
finansmarknaderna”
Nationalstaten
 Motstridiga tendenser vad nationalstatens försvagning anbelangar.
 Maktförskjutning till gagn för globaliserande ekonomiska krafterna
(undergräver nationalstatliga politiska makten). LAC. Frågan är också
huruvida ”nationalstatliga” förhärskande grupper försvagas! Det
har också funnits en differentiering av nationen, men ojämn o. av
diverse anledningar. Man kan inte enbart tala om Nigeria, USA,
Thailand, Spanien, Kina…
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
FÖRSVAGANDE
Företagens stegrad/utvidgad
rörlighet lett bl.a. till eftergifter
(t.ex. minskade offentliga
utgifter, minskat
skatteunderlag)
Lokala skeenden påverkas av
händelser på långt avstånd
Begränsning orsakad av
mellanstatliga samverkan (t.ex.
multilaterala avtal, överstatliga
organisationer)
Internationell/transnationell
rätt (”juridisk reglering av
transaktioner”, juridifiering)
Icke-nationella identiteter har
stärkts tack vare den kulturella
globaliseringen
Framträdande av konflikter
bortom nationalstatens
räckvidd, t.ex. miljöproblem*
De illegala transaktionerna,
t.ex. människor, droger,
ekonomisk brottslighet
1.
2.
3.
4.
FÖRSTÄRKANDE
Migrationsflödet kontrolleras
hårt av just staten. Spänning
mellan avterritorialisering
(ekonomisk?) o. gränskontroll
(politik?).
Koppling mellan nationell
identitet, nationalism o. statlig
politik kvarstår.
Överstatligt medlemskap o.
deltagande i internationella
organisationer legitimerar
nationalstaten. LAC. Även
stora sportsevenemang.
Statens våldsmonopol står sig
– nästan!
* Angående miljö, miljöförstöring o. ekologin, både gränsöverskridande
Nationalstaterna förändrade ställning
 Motsägelsefullt förhållande mellan nationalstaten o. globalisering, den
ena mindre styrande ”ekonomiskt”, den andra konfronteras av en
cementerad stat
 Sassen påstår att ”den geografiska spridningen av produktionskedjorna”
bidrar till geografisk centralisering eller maktkoncentration.
 Maktförskjutningar som påverkar bandet mellan makt o. territorium,
ibland undergrävs men ojämn inverkan på statliga institutioner
 Negris & Hardts Empire. ”… en ny form av suveränitet på en global
nivå.” Nationalstaten spelar en roll men en annan roll än förut. I
Identitetens makt skriver Castells att nationalstaten behåller sitt
inflytande kring nationella politiken, om inte makt.
Ett globalt maktperspektiv
 Den koloniserade världen v den koloniserande (LAC. Imperialistiska?)
världen.
 ”Vilka nationalstater har förlorat i politisk styrningskapacitet – och till
förmån för vilka stater och institutioner?” Arrighis ”global hegemoni”.
Tilltagande ömsesidighet o. (asymmetriska?) beroendeförhållanden. LAC.
Ja, ojämnt! Beck. Världssamhället är också ett risksamhälle!
Sårbarheten är således oroande.
 Problem o. sakfrågor hanteras i en mellanstatlig politisk kontext såväl
som genom multilaterala avtal.
Världspolitikens två världar
Statscentrerade (stater = politikens subjekt) kontra multicentrisk (stater =
politikens objekt) värld.
 Beck. NGO:s och ”transnationalstater” ”agerar” lokalt o. globalt.
 NGO-världen, internationella civila (icke-statliga organisationer o.
intressenter, det mänskliga växelverkansamhället)
Demokratins kris
 Eftersom det handlar om ett projekt knutet eller förknippat med
nationalstaten, anses den moderna demokratin har mattats/försvagats.
Men olika synsätt i debatten om dess ställning!
 Initiativet till en global politisk ordning har tagits av transnationella
företag o. ekonomiskt ledande stater. LAC. Postkolonialforskning. För
att kontrollera vad står på dagordning, definitioner eller
tillämpning av substantiva begrepp som hållbar utveckling,
bemötande av mångfald osv.
 Marknadens diskursiva makt / marknadsideologi. Marknaden
utgör ”utgångspunkten för att definiera vad som är bra, eller snarare
nödvändig, politik.” (s. 59) Politikens urholkade ställning har också
underminerat demokratins innebörd. Medborgerligt inflytande har
minskat då staten kompenserar ”förlusten av territoriell suveränitet” med
överstatliga allianser o. multilaterala överenskommelser. LAC. Politik,
medborgare, identitet, kommunikationsteknologiska möjligheter.
 ”Demokratin får sitt globala genombrott [75% av alla stater, 1995; 32% år
1974] vid samma tidpunkt som de hittillsvarande historiska
förutsättningarna för denna form av demokrati (den klassiskt moderna
nationalstaten) sätts ur spel av globaliseringen.” (s. 61)
 I dagens läge kan demokratin (1) förutsätta en förstärkning av
nationalstaten (med ”ett väsentligt mått av kulturell homogenitet”) eller
(2) det politiska globaliseras för att kunna ta itu med ekonomisk
globalisering (t.ex. INGO:s, konsument bojkotter, nya sociala rörelser).
Vilken källa kan vara global o. samtidigt demokratisk? En global politik
underifrån tack vare kommunikationsteknologier (”teknologiskt medierad
kommunikation”) och direkt interaktion?
 FN handlar direkt med INGO:s men speglar ”den internationella politiska
maktstrukturen”?
Mänskliga rättigheter (MR)
 Bortom medborgarskap (nationalitet) kopplas MR till personen.
Universellt anspråk – även för icke-medborgare! Tvist mellan
universalism/allmängiltighet o. partikularism/kulturrelativism.
 Användbar i den antikoloniala frigörelsen men även för att avvisa lokala
människorättskränkande handlingar!!!
 Vem ingår i ”folket”? Vem företräder de? Vems tolkning av MR?
Eurocentriska? Är denna kritik ”ideologisk retorik”? Kontext o.
tolkningsprocesser av vikt.
3 NATIONELL IDENTITET OCH
MÅNGKULTURALITET
Det mänskliga, det normativa sammanfaller med den västerländska kulturen.
Men vad syftar begreppet kultur på?
1 ett sätt att leva (antropologisk definition)
2 konst (humaniora)
3 en samhällelig dimension (kultursociologisk)
 Identitetsbildning av stor relevans: ”processer där människor skapar
och upprätthåller kollektiv och individuell identitet” (s. 75).
 Symboler och kunskapssystem (ideologier, diskurser) måste
examineras! LAC. Karriär eller invandrare som typiskt svenska
nutida sociala representationer!
 Personliga identiteter är i högsta grad sociala.
 Thörn skriver (s. 76), ”Utan kollektiva identiteter – inga samhällen.”
LAC. Makt, behov, åtagande. Vilka äger företräde o. hur
definierade? Många olika o. disparata identiteter, ett
pluralistiskt samhälle?
 Det nationella folket blir till under sena 1700-talet.
 Alternativ utmanande kollektiv identitet, bl.a. klass, förlorar kampen
mot den nationalstatliga identiteten. Segrande blir den nationella
arbetaridentiteten.
Hur står det till med den nationella identiteten?
 Postnationalistisk?
 Motsägelsefulla tendenser. Partikularistiska eller rentav
chauvinistiska drag lever sida vid sida med försvagad
nationalidentitet. Olika uttryck till en o. samma utveckling.
Det moderna nationsprojektet tycks inte fungerar särskilt bra i ett
postkolonialt och mångkulturellt sammanhang.
Den svenska modellen utgör ”en form för nationalstatlig hegemoni”. (s. 83)
Eller en ”variant på det framstegsorienterade moderna nationsprojekt”. Men
folkhemsgemenskapet (stat, medborgare, välfärd) vittrat bort vid slutet av
80-talet. S. 86: ”Olika element av folkhemmets politiska kultur kan
fortleva som fragment, alltså lösgjorda från varandra och med
skiftande och förändrade innebörder.” Övergripande nationella
identiteter har fragmenterats!
Bortanför Barbers Jihad vs. McWorld
Tudelad bild.
Jihad
”… en aggressiv och bakåtblickande partikularism, en
nostalgisk etnicitet, genomsyrad av förbittring, trångsynthet
och antiintellektualism.” (s. 87). Konflikt inifrån!
McWorld
Marknadsuniversalism, alla konsumenter, ”… en
kosmopolitiskt och idealistiskt naiv framtidstro, och kräver
ständigt integration och uniformitet.” Konflikt utifrån!
Bortanför
Kliché konstruktioner dessa två (ovan). Jfr. Huntingtons
civilisationskrig! Intolerans, dogmatism, ortodoxi finns mitt
ibland oss bland akademiker o. välbärgade. Han idealiserar
nationalstaten som bärare av civilisation o. demokrati.
Nationalism som ambivalensskräck [mångtydighetsskräck]
 Intolerans förnekar de ömsesidiga beroendeförhållandena.
 ”… dess utgångspunkt kan karakteriseras som en rädsla inför bristen
på fasthet, entydighet, tydliga gränser och stabilitet. I sin mest
extrema form tar sig intoleransens politik formen av en kamp mot
ambivalens.” (s. 92).
 Politisk sekterism ugör ett tecken!
Två nationsprinciper
1 Civil, demokratisk, fransk, universalistisk, inkluderande, patriot
2 Tysk, etnisk nationsprincip, antidemokratisk, partikularistisk,
exkluderande, chauvinistisk
 Men gränsdragningar o. uteslutningsmekanismer då? Medborgare
förutsätter icke-medborgare!
 Innanför? Utanför? De andra el. Främlingen?
Mångkulturalism och globalisering
Zizek. Multikulturalismen står för ”den globala kapitalismens ideologiska
överbyggnad” (s. 99). En slags rasism. Partikularistiska andra respekteras
som avvikande från det normativa tillståndet. LAC. Kism tillgodoser din
törst för mångfald såsom arbetsorganisationer tillfredsställer dina
behov. Problematisk om du är kritisk till mångfald o. migration men
stödjer konkurrens, marknadsliberalism, globalisering.
Invändningar
1 Vi som blivit ”mångkulturella” i Europa eller västvärlden
2 Vi levde aldrig i ett ”kulturellt homogent samhälle”.
3 Olika kulturer finns sida vid sida på olika villkor
4 Poneras att kulturer är ”statiska och enhetliga enklaver”.
5 Diskursen om det mångkulturella döljer/fördunklar konflikter
orsakad av globalisering och ”det förflutnas närvaro i denna
process”
Kolonialism o. postkolonialism. Migrationsvågar är, enligt Sassen, ”en
grundläggande dimension i den nya världsekonomin”; ”… i hög grad
underbetalda ’migranter’ som tillhandahåller den nödvändiga
infrastrukturen…” (ss. 100, 101)
Mångkulturella Sverige o. nya rasismen
 Invandrare betraktas som passiv och fast i utanförskapet. Berättelse
går ut på att det nya mångkulturella samhället är upphov/ursprung
till rasism.
 Strunt i nedrustning av välfärdsstaten och arbetslöshet
som ”sammanfaller i tid med den senaste migrationsvågen” (s. 103).
 De andra klumpas ihop.
 S. 104. ”Det gemensamma handlar då alltså inte om delade kulturella
praktiker, utan om att bli tillskriven vissa egenskaper av det
omgivande samhället och dess dominerande institutioner.” LAC.
Annorlundanhet hanteras olika vid olika tidsskeden. Den som
har gjorts framträdande, till ett utmärkande drag, idag är
utrikes födda individer, vilket karakteriseras av gemenskapen
som ”invandrare”. Voilà den sociala representationen!
 Den nya rasismen är i själva verket inte så nya – det koloniala arvet!
Invandrarfrågan har rötter i kolonialismen.
Länken mellan staten o. nationen försvagats.
4 VÄRLDSKULTURER
Medialisering(sprocess)
Baumans turister & vagabonder
Kan välja när o. var att flytta, de senare måste.
Thompsons tre grundläggande interaktionsformer
1. Den oförmedlade direkta integrationen (fysisk närvaro i samma
plats)
2. Den medierade interaktionen (avstånd, t.ex. telefon, Internet)
3. Den medierade kvasi-interaktionen (avstånd, t.ex. böcker, TV
4. Utsträckt direkt interaktion (Thörns, direkta tillfälliga möten))
Samhällelig makt kan sägas bygga på olika typer av resurser, ekonomiska,
kulturella, politiska. Imperier har ofta haft tillgång till militärt, politiskt, och
ekonomiskt inflytande
Ett globalt medierum
 Identiteter med globala förtecken, över stora avstånd, utvidgning av
tendenser som avskiljer plats o. identitet, världssamhälle i realtid o.
genom platslösa mediarum
 Inte teknologin, men dess sociala användning som skapar
globaliserade identiteter.
 Avreglering på media- och kommunikationsområdet äger rum under
1980-talet
 ”Nyhetsförmedlingen och mediala strömmar utgår i hög grad
fortfarande från länder i nord och återspeglar de globala
maktförhållanden som etablerades med kolonialism.” (s. 118)
Kulturimperialism o. homogenisering
 I postkolonial forskning betecknas 1800-talets sena imperialism
som kulturimperialism.
 Samma strategier som används ”hemma” för att skapa ”nationell
homogenitet”.
 Normen för människa, utveckling och civilisation härrör från
kollektiva identiteter som ”Västerlandet” och Europa.
 Icke-europeisk är avvikaren, exotisk, främmande.
 Efterkrigets amerikans kulturimperialism, enligt Herbert
Schiller, följer från en allians mellan militära, ekonomiska och
politiska intressen. Men kanske ej imperialism då man
fokuserar den amerikanska kulturindustrins dominans! Man
bör tala då om kulturell homogenisering under
globaliseringsåldern (ej imperialism nu), ”en oavsedd
konsekvens av ekonomiska och kulturella processer”. (s. 123)
 Den schillerska kulturimperialismensteorin förkastas av
Thompson så här: (i) amerikansk kultur aldrig så totalt
dominerande och efter kalla kriget har flera maktcentra existerat,
(ii) påminnelse om att kulturer är föränderliga och ostabila, (iii)
mottagaren är aktiva subjekt och förhåller sig till kulturella
flöden ”på olika sätt med utgångspunkt i olika erfarenheter och
sociala positioner” (s. 124).
Hybridisering, synkretism och kreolisering
 Tvärvetenskapliga ”cultural studies” och postkolonial
forskning har kritiserat homogeniseringstesen.
 Nya blandformer. Hybridiseringsperspektiv hävdar att
lokala kulturer destabiliseras i konfrontation
med ”interaktionsprocesser över stora avstånd”, men även
hegemoniska kulturer, samt att heterogenitet hör till den
samtida kulturella globaliseringen.
 Det globala påverkar det lokala – glokalisering.
Kulturindustrin o. ideologikritikens återkomst
 Marx. ”… är kulturindustrins produkter bärare av kulturella
budskap som genomsyras av en uppsättning värden och
värderingar som legitimerar dominerande ekonomiska och
politiska intressen.” Och: kommersialisering, i varans form, av
all kultur. Varufetischism! Fastä Adornos kritik
bortser ”tolkningens kontextbundenhet” och tillfälle till
distansiering.
Homogenisering och heterogenisering
 Både sker i den kulturella globaliseringen. Hur? En empirisk
fråga, samspelet mellan lokala kontexter o. globalisering
 Ett kontinuum, mellan subversiv hybriditet och assimilation
Den postkoloniala migrationen
 Neighborhood, gemenskapen, vårt kvarter.
 En sorts identifikation med andra ”neighborhoods” runt om i världen,
men en lokal avgränsning mot majoritetssamhälle.
Diaspora och transmigration
 Förskingring, föreställning om ”ursprung”, delad historia.
 Transportmöjligheter o. kommunikationsteknologier möjliggör o.
håller dessa diasporor levande.
 Kollektivt handlande över stora avstånd.
 Migrationen har komplexa orsakskedjor, ej precis en fråga
om ”fria val”.
 Transmigranter, deras ”dagliga liv är avhängiga en mångfald
konstanta relationer som korsar internationella gränser”
Kulturens ökade betydelse
5 SOCIALA RÖRELSER OCH DEMOKRATI
Ett globalt civilt samhälle
 ”… en beteckning för interagerande politiska kulturer som delar ett
(framväxande) globalt politiskt rum.” (s. 156)
 Beck. Vilka styr o. hur? Återuppfinna det politiska är hans
utmaning!
 Politikens globalisering underifrån? Lokalautonoma rörelser,
spektakulära, utomparlamentariska, t.ex. fredsrörelsen,
kvinnorörelse
 NGO:s utgör ett konstituerande/grundande element, i synnehet
INGO:s och transnationella sociala rörelser. INGO:s kännetecknas
av ett internationellt sekretariat och företrädare i minst tre länder.
 Förhållandet mellan NGO:s o. FN är spänningsfyllt.
 Men får vi kalla alla NGO:s per definition demokratiska? De kan bli
professionella o likna byråkratiska/hierarkiska organisationer. Inte
heller bör sociala rörelser, där NGO:s kan bli en del av, betecknas
automatiskt som demokratiserande.
 Social rörelse. ”… en form av kollektivt handlande som verkar för
genomgripande samhällsförändringar” o. ökar folkligt inflytande.
T.ex. arbetarrörelsen, nationalistiska rörelser, anti-koloniala rörelser,
kvinnorörelser. Thörn introducerar begreppet rörelsekultur för att
beteckna den politiska kulturen knuten till en social rörelse. Många
alternativkulturer har förknippats med de olika nya sociala
rörelser (freds-, miljö, studentrörelsen) som uppstod under 1960talet o. framåt.
Tre dimensioner av politisk kultur
1. den politiska offentlighetens diskursiva dimension
2. institutioner, mobiliserings- och organisationsformer
3. livsformernas och livsstilarnas politiska dimension
Nya sociala rörelser
 Inte allt är nytt med nya sociala rörelser, ty de anknyter till
gamla eller etablerade handlingsstrategier o. politiska teman.
Alltså är gränserna mellan dessa två inte alltid tydliga.
 I Europa återvänder nya rörelsekulturer till ”arbetarrörelsens
organisationsformer och teoretiska källor” (s. 158), men nya
utvecklas med nya teman, typ global solidaritet, miljö, feminism.
1980-talet innebär ”genombrottet för freds- och miljörörelsen i
det offentliga politiska rummet”.
 En ”ny politik” emergerar, ”utanför de etablerade politiska
institutionernas o. organisationernas gränser” (s. 160).
 Informationsteknologiska revolutionen har möjliggjort
etablerandet av nya mediarum, vilket betyder nya möjligheter
för mindre resursstarka grupper. Media som aktör!
 Skapar en medveten mediastrategi gentemot etablerade medier
och upprättar egna alternativa rörelsemedier och
rörelsekontrollerade mediarum
Globala gemenskaper
 Alltid en föreställd sådan, som t.ex. den nationella
gemenskapen som ett politiskt rum, eller det globala
ekologiska rummet, ”vilket utgör en grundläggande
dimension i skapandet av globala identiteter inom den
efterkrigstida miljörörelsen.” (s. 162).
 Rörelser bygger sådana genom ”konstruktionen av globala
kollektiva identiteter” och ”skapandet av globala nätverk”
o. organisationer.
 Skillnaden mellan det moderna ”internationalismen”
o. det postmoderna ”universalism. (i) Det senare
problematiserar den humanistiska föreställningen om
människan i centrum samt begrepp som ”Planeten” gör
samma för förhållandet mellan natur o. människa. (ii)
Granslös global universalism som överskrider
nationalstaten som organisationsprincip. S. 164. ”Det
partikulära i miljörörelsens diskurser är i stället det
lokala, som anses vara oupplösligt sammanbundet med
det globala.” Tänk globalt o. handla lokalt! Det glokala!
(iii) Det politiskt handlande kollektivet och miljön är
sammanflätade av ”en solidarisk mångfald” (”rätten till
skillnad”).
Utomparlamentarism: den civila olydnaden
 Att utmana eller överskrida ramarna för de etablerade demokratiska
institutionerna? S. 165: ”Nya rörelser befinner sig både innanför och
utanför den nationalstatliga, parlamentariska demokratins
gränslinjer.”
 Civil olydnad, den globala politikens handlingsform?
 Anti-demokratisk o. antiparlamentarisk?
 Mot ett direktdemokratiskt samhälle?
 Parlamentariska demokratiska konstitutionen är
utgångspunkten, alltså vitaliseras demokratin.
 Nödvändig, normal i en demokrati, skapa debatt
 Ett legitimt sätt att åstadkomma förändringar, testa/pröva
tillämpningen av de konstitutionella rättigheterna
 ”radikaldemokratiska” synen, demokratin aldrig
fullbordad, ett sätt att utvidga den, det civila politiseras
(det privata politiseras, livspolitiska strategier utvecklas.
Nätverkets demokrati
 Ideologiska skillnader stoppar inte rörelsen från att agera
samfällt
 Nätverket är platt!
 Organisationer kan ligga bakom nätverkets mobilisering,
alltså ersätts inte dessa äldre former. Idag,
informationsnätverk.
 ”Förskjutningen från formell organisation till nätverk, från
institutionalisering till tillfällighet, från ideologisk
homogenitet till heterogenitet, måste också relateras till
det förändrade förhållandet mellan å enas dian kollektiva
identiteter och organisationer och å andra sidan
individuella livsvillkor och individuellt
identitetsskapande.” (ss. 176-7)
 Kortvarigt engagemang genom nätverket, deltagande i en
mängd grupper, individens identitet formas ej av någon
enskild grupp.
Identitetspolitik
 En politisk fråga, ett sätt att leva, livspolitik, att kunna forma sitt
eget liv med hjälp av gruppers anspråk på makt o. resurser.
 Bland livspolitiska handlingsformer skönjas: konsumentbojkotten,
livsstilspolitik (konsumtion som politisk handling),
livsformspolitik (alternativa boende o. ekonomiska former, sociala
ekonomin)
ARTIKEL
Utomparlamentarisk
 Nya freds- & kvinnorörelsen, solidaritetsrörelsen, miljörörelsen,
lokalautonoma rörelser
 Nya politiska teman, hur demokrati och politik skall förstås
idag, nya grärnsdragningar, institutioner, och organisationer
 I relation till mer genomgripande samhällsförändringar o.
förändringar mellan ekonomiska, politiska och kulturella
institutioner
 Samhälleliga förändringsprocesser, t.ex. globalisering, har
bevittnat uppkomsten av nya sociala rörelser och politiska
handlingsformer
I Globaliseringsprocesser innebörder o. det civila samhället
 Ekonomisk transnationalisering, svagare koppling till nationalstaten,
bortom nationalstatliga politikens räckvidd
 Nya former av politisk handling, NGO:s (icke-statliga organisationer)
 Politisk globalisering o. ett globalt civilt samhälle (tidigare, förutsatt
nationalstaten som politiskt rum
 Beck, globaliserings mångdimensionella karaktär, upplösning av
rigida nationella gränser, transnationalstat följer glokala politiken
 Men nya sociala rörelser, informationssamhällets uppkomst,
mångtydighet, gränsöverskridande – bättre att tala om en ny
politisk kultur. Men även en ny rörelsekultur, som ett exempel eller
en form av den nya politiska kulturen, vilket alltid utmanar den
etablerade samhällsordning.

II Nya politiska handlingsformer
 Under o. efter 60-talet, IT-samhället, ekologin, ekonomins
globalisering, ungdomskulturen, konsumtion, omstrukturering av
innerstäderna, homogena klasskulturer fragmenteras och bryts upp,
förändringar av könsroller o. kärnfamiljens form, ungdomsrevolt
 Rörelsekulturer, alternativa kulturer
 Man tar från gamla organisationsformer o. teoretiska källor men
också nya handlingsformer, t.ex. feminism, miljö. Alltså nya
politiska teman (som tagits upp av etablerade partier) o.
handlingsformer etablerats.
 Nya rörelser jobbar med staten o. utanför statens ramar, civil
olydnad. Mycket engagemang men ej många aktiva, eftersom man
har sökt mäta hur många aktiva/medlemmar i organisationer. Men
dessa är inte massrörelser
III Nya politiska diskurser
 En ny politisk diskurs, mer mångdimensionell, som inte rymns eller
inordnas av en vänster-högerskala. Överlevnad o. reproduktion
snarare än tillväxt och framsteg, närande snarare än tärande.
 Kvinnliga nätverk som undviker gamla termer, ty kvinnor känner
sig lika exploaterade som natur.
 Föreställda globala gemenskaper, genom konstruktion av globala
kollektiva identiteter och skapandet av globala nätverk, ett slags
global universalism, gränslös, miljörörelsens kollektiva identitet blir
glokal.
 Det globala rummet differentieras, en solidarisk mångfald, rätten till
skillnad, det horisontella (ej från centrum till periferi)
 Civil olydnad: försvarar demokratiska rätttigheter, pekar på
motsägelser mellan demokratisk konstitution o. diskriminering av
vissa grupper, påverkar politiska beslutsprocesser, synliggör dolda
maktasymmetrier, påbörjar skapandet av nya former för
demokratiskt inflytande
 Civil olydnad är framför allt en symbolisk politisk handling. Det
gäller, i det nya mediarummet, att ta vara på en visualisering av
politiken och hur det hjälper i opinionsbildning, mediarummet som
ett fält för politisk kamp där medierna själv är aktörer. Medveten
mediastrategi, etablerande av alternativa rörelsemedier
 Regnbågskoalitions politiska minimalism, informella nätverk
III Identiteternas politisering
 Demokratisering av vardagslivet underifrån (livspolitik), ej
enbart självbild men ett sätt att leva
 Ingen utgångspunkt, individualiseringsprocess, du bestämmer
 Tre typer av livspolitiska strategier: konsumentbojkotten,
livsstilspolitik (en mer systematisk konsumtion, grönare),
livsformspolitik (sociala ekonomin, alternative institutioner)
 En föreställd gemenskap
Kultur har blivit politik, politik utanför etablerade politiska
institutioner
1. Den civila olydnaden som symbolisk handlingsform
2. De mediainriktade handlingsstrategierna
3. tilltagande betydelse för nätverkens organisationsform
4. identiteternas politisering
Alltså den som kan om kunskap, information och symboler besitter makt.
Den nya politiska sekterismen (öppenhet o. tolerans kontra slutenhet o.
fundamentalism), kanske för man längtar efter fasthet, ordning, tydliga
gränser.
De nya stammarna, pga. segregering, ökade klyftor
xxx