VÄRLDSPOLITIK O. MARKNADEN Ekonomiska globalisering Nationalstaten Världspolitiken o. ett globalt maktperspektiv Demokratins kris? Mänskliga rättigheter NATIONALIDENTITET O. MÅNGFALD Kultur o. den nationella identiteten Jihad vs. McWorld Ambivalensskräck o. nationsprinciper Mångkulturalism o. globalisering VÄRLDSKULTURER Globalt medierum Kulturimperialism Hybridisering, homogenisering, heterogenisering Diaspora SOCIALA RÖRELSER O. DEMOKRATI Globalt civilt samhälle Sociala o. nya sociala rörelser Civil olydnad Nätverkets demokrati Identitetspolitik 2 MARKNADENS MAKT OCH VÄRLDSPOLITIKENS TVÅ VÄRLDAR Ekonomisk globalisering Wallersteins världssystemanalys, "senaste fasen i kapitalismens globala expansion" Arrighis, systemet uppstår i tidig modern period, lagbundenheter o. cykler, "framväxten av en militariserad global maktpolitisk kamp", systemcyckler avslutas med finanskapitalets dominans ett nytt skede kring 1900-talets början betonas kring postmodernismens genombrott, mellan 1972-3 & 1980talet Kring postmodernismens genombrott Fyra dimensioner av ekonomisk globalisering 1 "expansion och intensifiering av handel med varor mellan stater" 2 "utländska direkt investeringar ökar" 3 "antalet transnationella företag med transnationella produktionskedjor växer och deras samhälleliga inflytande växer" (mycket under 1980-talet) 4 "etablerandet av elektroniskt sammanlänkade finansmarknader" Hirsts & Thompsons "Myten om den globala ekonomin" Växande internationella kapitalflöden o. ökad utrikeshandel styrkar inte framväxten av "ett nytt väsensskilt fenomen". LAC. Gradskillnad snarare än artskillnad! Analogi: modernism & postmodernism Saskia Sassen Och även Arrighi, hävdar att någonting kvalitativt nytt har ägt rum: uppgång av "de transnationella bolagens företagsinterna transaktioner". Tyder detta på "en kvalitativ förändring av kapitalismens struktur och organisering"? Kapitalistiska produktionssättet lägger hela jordklotet under sig men avterritorialisering! K = privategendom, egendomslös arbetare, varuproduktion Ekonomiska krisen 1972-3 Bretton Woods-systemet (fastkurssytem, växlingskurs gentemot USA dollar fastställs, lokala devalveringar hejdas) kollapsar Oljekris, Yom Kippur-kriget, Vietnamkriget Tilltagande o. politiskt styrd (ännu politiken viktig!) globalisering kallas återhämtning. "Denna innebar ett hegemoniskt skifte i de dominerande västerländska nationalstaternas politik, från socialliberal välfärdspolitik till liberaliseringspolitik" (Thörn: 41) Reagan, Thatcher, Världsbanken, IMF, globalisering av den nationella marknadsliberala politiken, politiska beslut underlättar den ekonomiska globaliseringen. Castells’ Nätverkssamhället Informationsteknologin kopplas till ekonomisk globaliserings senaste skede. Växelverkan mellan ekonomiska, kulturella o. teknologiska förändringar. Den informationella kapitalismen: ”… produktionen, behandlingen och överföringen av information blir en källa till såväl makt som produktivitet.” (s. 41) En global ekonomisk samtidighet grundad på informationsteknologiska innovationer – t.ex. ”Den elektroniska sammanlänkningen av finansmarknaderna” Nationalstaten Motstridiga tendenser vad nationalstatens försvagning anbelangar. Maktförskjutning till gagn för globaliserande ekonomiska krafterna (undergräver nationalstatliga politiska makten). LAC. Frågan är också huruvida ”nationalstatliga” förhärskande grupper försvagas! Det har också funnits en differentiering av nationen, men ojämn o. av diverse anledningar. Man kan inte enbart tala om Nigeria, USA, Thailand, Spanien, Kina… 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. FÖRSVAGANDE Företagens stegrad/utvidgad rörlighet lett bl.a. till eftergifter (t.ex. minskade offentliga utgifter, minskat skatteunderlag) Lokala skeenden påverkas av händelser på långt avstånd Begränsning orsakad av mellanstatliga samverkan (t.ex. multilaterala avtal, överstatliga organisationer) Internationell/transnationell rätt (”juridisk reglering av transaktioner”, juridifiering) Icke-nationella identiteter har stärkts tack vare den kulturella globaliseringen Framträdande av konflikter bortom nationalstatens räckvidd, t.ex. miljöproblem* De illegala transaktionerna, t.ex. människor, droger, ekonomisk brottslighet 1. 2. 3. 4. FÖRSTÄRKANDE Migrationsflödet kontrolleras hårt av just staten. Spänning mellan avterritorialisering (ekonomisk?) o. gränskontroll (politik?). Koppling mellan nationell identitet, nationalism o. statlig politik kvarstår. Överstatligt medlemskap o. deltagande i internationella organisationer legitimerar nationalstaten. LAC. Även stora sportsevenemang. Statens våldsmonopol står sig – nästan! * Angående miljö, miljöförstöring o. ekologin, både gränsöverskridande Nationalstaterna förändrade ställning Motsägelsefullt förhållande mellan nationalstaten o. globalisering, den ena mindre styrande ”ekonomiskt”, den andra konfronteras av en cementerad stat Sassen påstår att ”den geografiska spridningen av produktionskedjorna” bidrar till geografisk centralisering eller maktkoncentration. Maktförskjutningar som påverkar bandet mellan makt o. territorium, ibland undergrävs men ojämn inverkan på statliga institutioner Negris & Hardts Empire. ”… en ny form av suveränitet på en global nivå.” Nationalstaten spelar en roll men en annan roll än förut. I Identitetens makt skriver Castells att nationalstaten behåller sitt inflytande kring nationella politiken, om inte makt. Ett globalt maktperspektiv Den koloniserade världen v den koloniserande (LAC. Imperialistiska?) världen. ”Vilka nationalstater har förlorat i politisk styrningskapacitet – och till förmån för vilka stater och institutioner?” Arrighis ”global hegemoni”. Tilltagande ömsesidighet o. (asymmetriska?) beroendeförhållanden. LAC. Ja, ojämnt! Beck. Världssamhället är också ett risksamhälle! Sårbarheten är således oroande. Problem o. sakfrågor hanteras i en mellanstatlig politisk kontext såväl som genom multilaterala avtal. Världspolitikens två världar Statscentrerade (stater = politikens subjekt) kontra multicentrisk (stater = politikens objekt) värld. Beck. NGO:s och ”transnationalstater” ”agerar” lokalt o. globalt. NGO-världen, internationella civila (icke-statliga organisationer o. intressenter, det mänskliga växelverkansamhället) Demokratins kris Eftersom det handlar om ett projekt knutet eller förknippat med nationalstaten, anses den moderna demokratin har mattats/försvagats. Men olika synsätt i debatten om dess ställning! Initiativet till en global politisk ordning har tagits av transnationella företag o. ekonomiskt ledande stater. LAC. Postkolonialforskning. För att kontrollera vad står på dagordning, definitioner eller tillämpning av substantiva begrepp som hållbar utveckling, bemötande av mångfald osv. Marknadens diskursiva makt / marknadsideologi. Marknaden utgör ”utgångspunkten för att definiera vad som är bra, eller snarare nödvändig, politik.” (s. 59) Politikens urholkade ställning har också underminerat demokratins innebörd. Medborgerligt inflytande har minskat då staten kompenserar ”förlusten av territoriell suveränitet” med överstatliga allianser o. multilaterala överenskommelser. LAC. Politik, medborgare, identitet, kommunikationsteknologiska möjligheter. ”Demokratin får sitt globala genombrott [75% av alla stater, 1995; 32% år 1974] vid samma tidpunkt som de hittillsvarande historiska förutsättningarna för denna form av demokrati (den klassiskt moderna nationalstaten) sätts ur spel av globaliseringen.” (s. 61) I dagens läge kan demokratin (1) förutsätta en förstärkning av nationalstaten (med ”ett väsentligt mått av kulturell homogenitet”) eller (2) det politiska globaliseras för att kunna ta itu med ekonomisk globalisering (t.ex. INGO:s, konsument bojkotter, nya sociala rörelser). Vilken källa kan vara global o. samtidigt demokratisk? En global politik underifrån tack vare kommunikationsteknologier (”teknologiskt medierad kommunikation”) och direkt interaktion? FN handlar direkt med INGO:s men speglar ”den internationella politiska maktstrukturen”? Mänskliga rättigheter (MR) Bortom medborgarskap (nationalitet) kopplas MR till personen. Universellt anspråk – även för icke-medborgare! Tvist mellan universalism/allmängiltighet o. partikularism/kulturrelativism. Användbar i den antikoloniala frigörelsen men även för att avvisa lokala människorättskränkande handlingar!!! Vem ingår i ”folket”? Vem företräder de? Vems tolkning av MR? Eurocentriska? Är denna kritik ”ideologisk retorik”? Kontext o. tolkningsprocesser av vikt. 3 NATIONELL IDENTITET OCH MÅNGKULTURALITET Det mänskliga, det normativa sammanfaller med den västerländska kulturen. Men vad syftar begreppet kultur på? 1 ett sätt att leva (antropologisk definition) 2 konst (humaniora) 3 en samhällelig dimension (kultursociologisk) Identitetsbildning av stor relevans: ”processer där människor skapar och upprätthåller kollektiv och individuell identitet” (s. 75). Symboler och kunskapssystem (ideologier, diskurser) måste examineras! LAC. Karriär eller invandrare som typiskt svenska nutida sociala representationer! Personliga identiteter är i högsta grad sociala. Thörn skriver (s. 76), ”Utan kollektiva identiteter – inga samhällen.” LAC. Makt, behov, åtagande. Vilka äger företräde o. hur definierade? Många olika o. disparata identiteter, ett pluralistiskt samhälle? Det nationella folket blir till under sena 1700-talet. Alternativ utmanande kollektiv identitet, bl.a. klass, förlorar kampen mot den nationalstatliga identiteten. Segrande blir den nationella arbetaridentiteten. Hur står det till med den nationella identiteten? Postnationalistisk? Motsägelsefulla tendenser. Partikularistiska eller rentav chauvinistiska drag lever sida vid sida med försvagad nationalidentitet. Olika uttryck till en o. samma utveckling. Det moderna nationsprojektet tycks inte fungerar särskilt bra i ett postkolonialt och mångkulturellt sammanhang. Den svenska modellen utgör ”en form för nationalstatlig hegemoni”. (s. 83) Eller en ”variant på det framstegsorienterade moderna nationsprojekt”. Men folkhemsgemenskapet (stat, medborgare, välfärd) vittrat bort vid slutet av 80-talet. S. 86: ”Olika element av folkhemmets politiska kultur kan fortleva som fragment, alltså lösgjorda från varandra och med skiftande och förändrade innebörder.” Övergripande nationella identiteter har fragmenterats! Bortanför Barbers Jihad vs. McWorld Tudelad bild. Jihad ”… en aggressiv och bakåtblickande partikularism, en nostalgisk etnicitet, genomsyrad av förbittring, trångsynthet och antiintellektualism.” (s. 87). Konflikt inifrån! McWorld Marknadsuniversalism, alla konsumenter, ”… en kosmopolitiskt och idealistiskt naiv framtidstro, och kräver ständigt integration och uniformitet.” Konflikt utifrån! Bortanför Kliché konstruktioner dessa två (ovan). Jfr. Huntingtons civilisationskrig! Intolerans, dogmatism, ortodoxi finns mitt ibland oss bland akademiker o. välbärgade. Han idealiserar nationalstaten som bärare av civilisation o. demokrati. Nationalism som ambivalensskräck [mångtydighetsskräck] Intolerans förnekar de ömsesidiga beroendeförhållandena. ”… dess utgångspunkt kan karakteriseras som en rädsla inför bristen på fasthet, entydighet, tydliga gränser och stabilitet. I sin mest extrema form tar sig intoleransens politik formen av en kamp mot ambivalens.” (s. 92). Politisk sekterism ugör ett tecken! Två nationsprinciper 1 Civil, demokratisk, fransk, universalistisk, inkluderande, patriot 2 Tysk, etnisk nationsprincip, antidemokratisk, partikularistisk, exkluderande, chauvinistisk Men gränsdragningar o. uteslutningsmekanismer då? Medborgare förutsätter icke-medborgare! Innanför? Utanför? De andra el. Främlingen? Mångkulturalism och globalisering Zizek. Multikulturalismen står för ”den globala kapitalismens ideologiska överbyggnad” (s. 99). En slags rasism. Partikularistiska andra respekteras som avvikande från det normativa tillståndet. LAC. Kism tillgodoser din törst för mångfald såsom arbetsorganisationer tillfredsställer dina behov. Problematisk om du är kritisk till mångfald o. migration men stödjer konkurrens, marknadsliberalism, globalisering. Invändningar 1 Vi som blivit ”mångkulturella” i Europa eller västvärlden 2 Vi levde aldrig i ett ”kulturellt homogent samhälle”. 3 Olika kulturer finns sida vid sida på olika villkor 4 Poneras att kulturer är ”statiska och enhetliga enklaver”. 5 Diskursen om det mångkulturella döljer/fördunklar konflikter orsakad av globalisering och ”det förflutnas närvaro i denna process” Kolonialism o. postkolonialism. Migrationsvågar är, enligt Sassen, ”en grundläggande dimension i den nya världsekonomin”; ”… i hög grad underbetalda ’migranter’ som tillhandahåller den nödvändiga infrastrukturen…” (ss. 100, 101) Mångkulturella Sverige o. nya rasismen Invandrare betraktas som passiv och fast i utanförskapet. Berättelse går ut på att det nya mångkulturella samhället är upphov/ursprung till rasism. Strunt i nedrustning av välfärdsstaten och arbetslöshet som ”sammanfaller i tid med den senaste migrationsvågen” (s. 103). De andra klumpas ihop. S. 104. ”Det gemensamma handlar då alltså inte om delade kulturella praktiker, utan om att bli tillskriven vissa egenskaper av det omgivande samhället och dess dominerande institutioner.” LAC. Annorlundanhet hanteras olika vid olika tidsskeden. Den som har gjorts framträdande, till ett utmärkande drag, idag är utrikes födda individer, vilket karakteriseras av gemenskapen som ”invandrare”. Voilà den sociala representationen! Den nya rasismen är i själva verket inte så nya – det koloniala arvet! Invandrarfrågan har rötter i kolonialismen. Länken mellan staten o. nationen försvagats. 4 VÄRLDSKULTURER Medialisering(sprocess) Baumans turister & vagabonder Kan välja när o. var att flytta, de senare måste. Thompsons tre grundläggande interaktionsformer 1. Den oförmedlade direkta integrationen (fysisk närvaro i samma plats) 2. Den medierade interaktionen (avstånd, t.ex. telefon, Internet) 3. Den medierade kvasi-interaktionen (avstånd, t.ex. böcker, TV 4. Utsträckt direkt interaktion (Thörns, direkta tillfälliga möten)) Samhällelig makt kan sägas bygga på olika typer av resurser, ekonomiska, kulturella, politiska. Imperier har ofta haft tillgång till militärt, politiskt, och ekonomiskt inflytande Ett globalt medierum Identiteter med globala förtecken, över stora avstånd, utvidgning av tendenser som avskiljer plats o. identitet, världssamhälle i realtid o. genom platslösa mediarum Inte teknologin, men dess sociala användning som skapar globaliserade identiteter. Avreglering på media- och kommunikationsområdet äger rum under 1980-talet ”Nyhetsförmedlingen och mediala strömmar utgår i hög grad fortfarande från länder i nord och återspeglar de globala maktförhållanden som etablerades med kolonialism.” (s. 118) Kulturimperialism o. homogenisering I postkolonial forskning betecknas 1800-talets sena imperialism som kulturimperialism. Samma strategier som används ”hemma” för att skapa ”nationell homogenitet”. Normen för människa, utveckling och civilisation härrör från kollektiva identiteter som ”Västerlandet” och Europa. Icke-europeisk är avvikaren, exotisk, främmande. Efterkrigets amerikans kulturimperialism, enligt Herbert Schiller, följer från en allians mellan militära, ekonomiska och politiska intressen. Men kanske ej imperialism då man fokuserar den amerikanska kulturindustrins dominans! Man bör tala då om kulturell homogenisering under globaliseringsåldern (ej imperialism nu), ”en oavsedd konsekvens av ekonomiska och kulturella processer”. (s. 123) Den schillerska kulturimperialismensteorin förkastas av Thompson så här: (i) amerikansk kultur aldrig så totalt dominerande och efter kalla kriget har flera maktcentra existerat, (ii) påminnelse om att kulturer är föränderliga och ostabila, (iii) mottagaren är aktiva subjekt och förhåller sig till kulturella flöden ”på olika sätt med utgångspunkt i olika erfarenheter och sociala positioner” (s. 124). Hybridisering, synkretism och kreolisering Tvärvetenskapliga ”cultural studies” och postkolonial forskning har kritiserat homogeniseringstesen. Nya blandformer. Hybridiseringsperspektiv hävdar att lokala kulturer destabiliseras i konfrontation med ”interaktionsprocesser över stora avstånd”, men även hegemoniska kulturer, samt att heterogenitet hör till den samtida kulturella globaliseringen. Det globala påverkar det lokala – glokalisering. Kulturindustrin o. ideologikritikens återkomst Marx. ”… är kulturindustrins produkter bärare av kulturella budskap som genomsyras av en uppsättning värden och värderingar som legitimerar dominerande ekonomiska och politiska intressen.” Och: kommersialisering, i varans form, av all kultur. Varufetischism! Fastä Adornos kritik bortser ”tolkningens kontextbundenhet” och tillfälle till distansiering. Homogenisering och heterogenisering Både sker i den kulturella globaliseringen. Hur? En empirisk fråga, samspelet mellan lokala kontexter o. globalisering Ett kontinuum, mellan subversiv hybriditet och assimilation Den postkoloniala migrationen Neighborhood, gemenskapen, vårt kvarter. En sorts identifikation med andra ”neighborhoods” runt om i världen, men en lokal avgränsning mot majoritetssamhälle. Diaspora och transmigration Förskingring, föreställning om ”ursprung”, delad historia. Transportmöjligheter o. kommunikationsteknologier möjliggör o. håller dessa diasporor levande. Kollektivt handlande över stora avstånd. Migrationen har komplexa orsakskedjor, ej precis en fråga om ”fria val”. Transmigranter, deras ”dagliga liv är avhängiga en mångfald konstanta relationer som korsar internationella gränser” Kulturens ökade betydelse 5 SOCIALA RÖRELSER OCH DEMOKRATI Ett globalt civilt samhälle ”… en beteckning för interagerande politiska kulturer som delar ett (framväxande) globalt politiskt rum.” (s. 156) Beck. Vilka styr o. hur? Återuppfinna det politiska är hans utmaning! Politikens globalisering underifrån? Lokalautonoma rörelser, spektakulära, utomparlamentariska, t.ex. fredsrörelsen, kvinnorörelse NGO:s utgör ett konstituerande/grundande element, i synnehet INGO:s och transnationella sociala rörelser. INGO:s kännetecknas av ett internationellt sekretariat och företrädare i minst tre länder. Förhållandet mellan NGO:s o. FN är spänningsfyllt. Men får vi kalla alla NGO:s per definition demokratiska? De kan bli professionella o likna byråkratiska/hierarkiska organisationer. Inte heller bör sociala rörelser, där NGO:s kan bli en del av, betecknas automatiskt som demokratiserande. Social rörelse. ”… en form av kollektivt handlande som verkar för genomgripande samhällsförändringar” o. ökar folkligt inflytande. T.ex. arbetarrörelsen, nationalistiska rörelser, anti-koloniala rörelser, kvinnorörelser. Thörn introducerar begreppet rörelsekultur för att beteckna den politiska kulturen knuten till en social rörelse. Många alternativkulturer har förknippats med de olika nya sociala rörelser (freds-, miljö, studentrörelsen) som uppstod under 1960talet o. framåt. Tre dimensioner av politisk kultur 1. den politiska offentlighetens diskursiva dimension 2. institutioner, mobiliserings- och organisationsformer 3. livsformernas och livsstilarnas politiska dimension Nya sociala rörelser Inte allt är nytt med nya sociala rörelser, ty de anknyter till gamla eller etablerade handlingsstrategier o. politiska teman. Alltså är gränserna mellan dessa två inte alltid tydliga. I Europa återvänder nya rörelsekulturer till ”arbetarrörelsens organisationsformer och teoretiska källor” (s. 158), men nya utvecklas med nya teman, typ global solidaritet, miljö, feminism. 1980-talet innebär ”genombrottet för freds- och miljörörelsen i det offentliga politiska rummet”. En ”ny politik” emergerar, ”utanför de etablerade politiska institutionernas o. organisationernas gränser” (s. 160). Informationsteknologiska revolutionen har möjliggjort etablerandet av nya mediarum, vilket betyder nya möjligheter för mindre resursstarka grupper. Media som aktör! Skapar en medveten mediastrategi gentemot etablerade medier och upprättar egna alternativa rörelsemedier och rörelsekontrollerade mediarum Globala gemenskaper Alltid en föreställd sådan, som t.ex. den nationella gemenskapen som ett politiskt rum, eller det globala ekologiska rummet, ”vilket utgör en grundläggande dimension i skapandet av globala identiteter inom den efterkrigstida miljörörelsen.” (s. 162). Rörelser bygger sådana genom ”konstruktionen av globala kollektiva identiteter” och ”skapandet av globala nätverk” o. organisationer. Skillnaden mellan det moderna ”internationalismen” o. det postmoderna ”universalism. (i) Det senare problematiserar den humanistiska föreställningen om människan i centrum samt begrepp som ”Planeten” gör samma för förhållandet mellan natur o. människa. (ii) Granslös global universalism som överskrider nationalstaten som organisationsprincip. S. 164. ”Det partikulära i miljörörelsens diskurser är i stället det lokala, som anses vara oupplösligt sammanbundet med det globala.” Tänk globalt o. handla lokalt! Det glokala! (iii) Det politiskt handlande kollektivet och miljön är sammanflätade av ”en solidarisk mångfald” (”rätten till skillnad”). Utomparlamentarism: den civila olydnaden Att utmana eller överskrida ramarna för de etablerade demokratiska institutionerna? S. 165: ”Nya rörelser befinner sig både innanför och utanför den nationalstatliga, parlamentariska demokratins gränslinjer.” Civil olydnad, den globala politikens handlingsform? Anti-demokratisk o. antiparlamentarisk? Mot ett direktdemokratiskt samhälle? Parlamentariska demokratiska konstitutionen är utgångspunkten, alltså vitaliseras demokratin. Nödvändig, normal i en demokrati, skapa debatt Ett legitimt sätt att åstadkomma förändringar, testa/pröva tillämpningen av de konstitutionella rättigheterna ”radikaldemokratiska” synen, demokratin aldrig fullbordad, ett sätt att utvidga den, det civila politiseras (det privata politiseras, livspolitiska strategier utvecklas. Nätverkets demokrati Ideologiska skillnader stoppar inte rörelsen från att agera samfällt Nätverket är platt! Organisationer kan ligga bakom nätverkets mobilisering, alltså ersätts inte dessa äldre former. Idag, informationsnätverk. ”Förskjutningen från formell organisation till nätverk, från institutionalisering till tillfällighet, från ideologisk homogenitet till heterogenitet, måste också relateras till det förändrade förhållandet mellan å enas dian kollektiva identiteter och organisationer och å andra sidan individuella livsvillkor och individuellt identitetsskapande.” (ss. 176-7) Kortvarigt engagemang genom nätverket, deltagande i en mängd grupper, individens identitet formas ej av någon enskild grupp. Identitetspolitik En politisk fråga, ett sätt att leva, livspolitik, att kunna forma sitt eget liv med hjälp av gruppers anspråk på makt o. resurser. Bland livspolitiska handlingsformer skönjas: konsumentbojkotten, livsstilspolitik (konsumtion som politisk handling), livsformspolitik (alternativa boende o. ekonomiska former, sociala ekonomin) ARTIKEL Utomparlamentarisk Nya freds- & kvinnorörelsen, solidaritetsrörelsen, miljörörelsen, lokalautonoma rörelser Nya politiska teman, hur demokrati och politik skall förstås idag, nya grärnsdragningar, institutioner, och organisationer I relation till mer genomgripande samhällsförändringar o. förändringar mellan ekonomiska, politiska och kulturella institutioner Samhälleliga förändringsprocesser, t.ex. globalisering, har bevittnat uppkomsten av nya sociala rörelser och politiska handlingsformer I Globaliseringsprocesser innebörder o. det civila samhället Ekonomisk transnationalisering, svagare koppling till nationalstaten, bortom nationalstatliga politikens räckvidd Nya former av politisk handling, NGO:s (icke-statliga organisationer) Politisk globalisering o. ett globalt civilt samhälle (tidigare, förutsatt nationalstaten som politiskt rum Beck, globaliserings mångdimensionella karaktär, upplösning av rigida nationella gränser, transnationalstat följer glokala politiken Men nya sociala rörelser, informationssamhällets uppkomst, mångtydighet, gränsöverskridande – bättre att tala om en ny politisk kultur. Men även en ny rörelsekultur, som ett exempel eller en form av den nya politiska kulturen, vilket alltid utmanar den etablerade samhällsordning. II Nya politiska handlingsformer Under o. efter 60-talet, IT-samhället, ekologin, ekonomins globalisering, ungdomskulturen, konsumtion, omstrukturering av innerstäderna, homogena klasskulturer fragmenteras och bryts upp, förändringar av könsroller o. kärnfamiljens form, ungdomsrevolt Rörelsekulturer, alternativa kulturer Man tar från gamla organisationsformer o. teoretiska källor men också nya handlingsformer, t.ex. feminism, miljö. Alltså nya politiska teman (som tagits upp av etablerade partier) o. handlingsformer etablerats. Nya rörelser jobbar med staten o. utanför statens ramar, civil olydnad. Mycket engagemang men ej många aktiva, eftersom man har sökt mäta hur många aktiva/medlemmar i organisationer. Men dessa är inte massrörelser III Nya politiska diskurser En ny politisk diskurs, mer mångdimensionell, som inte rymns eller inordnas av en vänster-högerskala. Överlevnad o. reproduktion snarare än tillväxt och framsteg, närande snarare än tärande. Kvinnliga nätverk som undviker gamla termer, ty kvinnor känner sig lika exploaterade som natur. Föreställda globala gemenskaper, genom konstruktion av globala kollektiva identiteter och skapandet av globala nätverk, ett slags global universalism, gränslös, miljörörelsens kollektiva identitet blir glokal. Det globala rummet differentieras, en solidarisk mångfald, rätten till skillnad, det horisontella (ej från centrum till periferi) Civil olydnad: försvarar demokratiska rätttigheter, pekar på motsägelser mellan demokratisk konstitution o. diskriminering av vissa grupper, påverkar politiska beslutsprocesser, synliggör dolda maktasymmetrier, påbörjar skapandet av nya former för demokratiskt inflytande Civil olydnad är framför allt en symbolisk politisk handling. Det gäller, i det nya mediarummet, att ta vara på en visualisering av politiken och hur det hjälper i opinionsbildning, mediarummet som ett fält för politisk kamp där medierna själv är aktörer. Medveten mediastrategi, etablerande av alternativa rörelsemedier Regnbågskoalitions politiska minimalism, informella nätverk III Identiteternas politisering Demokratisering av vardagslivet underifrån (livspolitik), ej enbart självbild men ett sätt att leva Ingen utgångspunkt, individualiseringsprocess, du bestämmer Tre typer av livspolitiska strategier: konsumentbojkotten, livsstilspolitik (en mer systematisk konsumtion, grönare), livsformspolitik (sociala ekonomin, alternative institutioner) En föreställd gemenskap Kultur har blivit politik, politik utanför etablerade politiska institutioner 1. Den civila olydnaden som symbolisk handlingsform 2. De mediainriktade handlingsstrategierna 3. tilltagande betydelse för nätverkens organisationsform 4. identiteternas politisering Alltså den som kan om kunskap, information och symboler besitter makt. Den nya politiska sekterismen (öppenhet o. tolerans kontra slutenhet o. fundamentalism), kanske för man längtar efter fasthet, ordning, tydliga gränser. De nya stammarna, pga. segregering, ökade klyftor xxx