Internationell politik 1
Föreläsning 10. Globalisering
Jörgen Ödalen
[email protected]
Vad är globalisering?
Tre olika perspektiv:
• Hyperglobalister: Globalisering är…
… ett verkligt och nytt fenomen.
… sprider liberala värden och skapar globala
marknader som binder människor samman.
… en konsekvens av utvecklad informations- och
kommunikationsteknologi och kapitalism.
… underminerar statens kapacitet.
…. något bra.
Vad är globalisering?
Tre olika perspektiv… forts.
• Skeptiker. Globalisering är…
… inget nytt.
… i hög grad en myt. Det finns en global ekonomi
nu, och historiskt. Världen var mer integrerad under
1870-1914 än under 90-talet.
… ”kapitalism som vanligt”. Främst interaktion
mellan stater snarare än ”marknadens triumf”.
… statens kapacitet oförändrad. Stora skillnader
mellan staters agerande i världsekonomin.
Vad är globalisering?
Tre olika perspektiv… forts.
• Transformationalister. Globalisering är…
… en verklig men långvarig process av teknologisk
utveckling och spridning av idéer och institutioner
som utsträckt mänskligt aktivitet i tid och rum.
… en process som knyter människor samman i allt
högre grad, och allt snabbare.
… en mångfacetterad process – ekonomisk, politisk,
social, och kulturell. Olika delar av mänsklig aktivitet
globaliseras i olika grad.
Vad är globalisering?
Tre olika perspektiv… forts.
• Transformationalister. Globalisering…
… omformar statens kapacitet. Skillnaden mellan
inrikes- och utrikespolitik blir mindre tydlig.
… skapar både ”vinnare” och ”förlorare”, och
omstrukturerar traditionella politiska
gemenskaper.
Vad är globalisering?
Fyra viktiga politiska implikationer av globaliseringen,
enligt transformationalisterna:
1. Stater fortfarande viktiga aktörer i världspolitiken, men
ny teknologi har gjort det möjligt för andra slags aktörer
att agera politiskt globalt (NGO:s, transnationella företag,
terrorister, kriminella nätverk).
2. Globalisering skapar en genuint transnationell värld.
Det finns inte längre några opåverkade politiska
gemenskaper. Dock är det en ojämn process som lokalt
och regionalt påverkar olika gemenskaper i olika hög grad
(exempel: globala ekonomiska krisen).
Vad är globalisering?
Fyra viktiga politiska implikationer av globaliseringen,
enligt transformationalisterna:
3. Ökad global integration har lett till att skillnaden
mellan inrikes- och utrikespolitik blir mer otydlig.
Fenomen som globala miljöproblem, terrorism, kriminella
nätverk korsar gränser och kräver internationellt
samarbete för att kunna hanteras.
4. Det har uppstått nya former av internationella och
transnationella samarbeten – global styrning – för att
hantera globala fenomen (FN, G20, EU). Även ickestatliga
aktörer spelar viktiga roller inom global styrning.
Fördjupning:
Ekonomisk globalisering
1. Global ekonomisk interdependens (ömsesidigt
beroende) som för nationella ekonomier allt
närmare varandra.
2. Globaliseringen skyndar på processer som verkar
vidga gapet mellan ”vinnare” och ”förlorare” i
världsekonomin.
1:an kräver koordinering mellan stater och
harmonisering av policyer. 2:an kräver hantering: de
negativa konsekvenserna av den ekonomiska
globaliseringen måste dämpas.
Fördjupning:
Ekonomisk globalisering
• Tillsammans skapar detta ett ökat behov av
global styrning av ekonomin och globala
ekonomiska institutioner (GEI:s).
• Skapandet av GEI:s – en ny liberal ekonomisk
ordning – skedde vid en FN-konferens i
Bretton Woods 1944.
• Världsbanken, Internationella valutafonden
(IMF) och GATT (som senare, 1995, blev
Världshandelsorganisationen WTO).
Fördjupning:
Ekonomisk globalisering
Syftena med att skapa en ny ekonomisk ordning
var:
1. Att skapa ekonomisk stabilitet. Ekonomisk
instabilitet under 30-talet sågs som en av
orsakerna till andra världskriget.
2. Frihandel och ekonomisk stabilitet sågs som
nödvändigt för att de Europeiska staterna skulle
återhämta sig efter andra världskriget.
Fördjupning:
Ekonomisk globalisering
3. Nationella intressen behövde balanseras med
internationellt samarbete: En kompromiss
behövdes mellan statlig hantering av inhemska
marknader och liberala ekonomiska principer,
s.k. inbäddad liberalism.
Fördjupning:
Ekonomisk globalisering
De olika institutionerna och deras roller:
• Internationella valutafonden (IMF): Ska främja ekonomisk
utveckling i medlemsländerna genom stabilitet och
samarbete i det internationella valutasystemet.
• Världsbanken: Bistår finansiellt och ger råd åt länder i syfte
att främja ekonomisk utveckling och utrota fattigdom.
• Världshandelsorganisationen (WTO): Övervakar och
liberaliserar internationell handel. Förser
medlemmarna med en struktur för förhandlingar och
formalisering av handelsöverenskommelser, och processer
för konfliktlösning.
Fördjupning:
Ekonomisk globalisering
Washington-konsensus: Specifik uppsättning ekonomiska
policys som utgjorde ett ”standard-reformpaket” för
utvecklingsländer. Skapad av IMF och Världsbanken under
1980-talet:
- Handelsliberalisering
- Privatisering av statlig verksamhet
- Avreglering
Särskilda strukturanpassningsprogram skapades för
utvecklingsländer för att de skulle ”passa in i mallen”
Fördjupning:
Ekonomisk globalisering
Den ”nyliberala” ekonomiska filosofin bakom ”den nya
ekonomiska världsordningen” och Washingtonkonsensus:
Ekonomisk frihet och komparativa fördelar:
Länder bör specialisera sig på att producera det de
relativt sett är mest effektiva på att producera och sälja
denna produkt till andra länder.
Handel blir då ett plussummespel som alla tjänar på i det
långa loppet.
Fördjupning:
Ekonomisk globalisering
Fungerade Washington-konsensus? Nja…
De utvecklingsländer som strikt följde råden (främst
latinamerikanska länder) presterade sämre än de som
”meckade” med råden – anpassade dem efter lokala
förhållanden – men följde de grundläggande principerna
(Kina, Indien, Sydkorea, Taiwan).
Framtiden: Från ett Washington-konsensus till ett postWashington-konsensus? För tidigt att avgöra. Men från
Världsbanken och IMF tas idag större hänsyn till lokala
kontexter och önskemål.
Fördjupning:
Ekonomisk globalisering
IR-teori och GEI:s:
Liberalism: GEI:s är viktiga och skapar genom
institutionaliserat samarbete ömsesidiga fördelar som alla
tjänar på.
Realism: GEI:s är mindre viktiga och endast de starkaste
staterna tjänar på deras existens.
Konstruktivism: GEI:s kan vara viktiga och oberoende
aktörer som uttrycker ett normativt konsensus och
påverkar staters identitet och handingar.
Kritisk teori: Vilka dominerande intressen gynnas och
upprätthålls av GEI:s? Vilka förtryck och orättvisor finner
vi bakom den globala ekonomins strukturer?
