EU OCH DEN EUROPEISKA IDENTITETEN Den Europeiska identiteten sammansvetsar nästan 600 miljoner människor. Den europeiska kulturen är baserad på sådant som antikens filosofi, kristendomen samt upplysningen. Medlemskapet i EU delas av cirka 500 miljoner europeer. Unionen exponerar det gemensamma med symboler som flagga, hymn, registerplåtar mm. Tanken på ett sammansvetsat, enat Europa är gammal men det samarbete som resulterat i EU startade först efter det andra världskriget. DEFINITIONEN AV EUROPA Ursprunget antagligen från ett semitiskt språk vars betydelse är solnedgång I det antika Grekland uppstod myten om Europa som kidnappades av Zeus och fördes till Kreta. I Grekland definierades också Europa som ett område. Under medeltiden pratade man inte om Europa utan om det kristna västerlandet Europeerna enades då av tanken på yttre fiender som man måste försvara sig mot; vikingar, araber och turkar. Fr.o.m Nya tiden börjar man definiera Europa som en kontinent Geografiskt är Europa klart definierat; gränserna är Uralbergen i öster, det Kaspiska havet, Svarta havet. Medelhavet i söder, Atlanten i väster samt ishavet i norr. Var Europas gränser går är en definitionsfråga som delvis är religiös, delvis politisk, historisk och kulturell Europeerna utgörs både av de som fötts i världsdelen men också av de som flyttat in och erhållit ett europeiskt medborgarskap Europa är diverserat men strävar till enhet Den kulturella bakgrunden står att finna såväl i antiken som i Mellan Österns tidiga högkulturer DEN EUROPISKA IDENTITETENS BAKGRUND Det grekiska rationella tänkandet, det romerska rättsförfarandet samt kristendomen Upplysningens arv, betonandet av individens möjligheter, de medborgerliga rättigheterna samt demokratin Tilltron till teknologins möjligheter som uppkom då vetenskaperna uppkom och industrialiseringen revolutionerade världen Uppkomsten av en gemensam europeisk identitet försvåras dock av de europeiska ländernas inbördes rivalitet och strävan efter egennytta UTVECKLINGEN AV EUROPA TANKEN Under upplysningens 1700-tal började man betona det europeiska Påverkad av den ständiga fientligheten mellan Frankrike och Storbritannien utvecklade de Saint-Simon tanken på ett statsförbund och ett europeiskt parlament. Napoleon eftersträvade en europeisk stormakt under hans ledning Som en följd av de napoleanska krigen uppstod den moderna europeiska nationalismen men samtidigt inspirerades man också av USA och idén om ett Förenade Europeiska Stater. Efter det italienska och tyska enighetsverken föll denna tanke i glömska för att ersättas av en allt radikalare nationalistiskt kryddad rivalitet mellan de europeiska staterna Tanken på ett förenat Europa dök upp på nytt efter det första världskriget då det fanns de som uppfattade att de europeiska nationalstaterna hamnat i kläm mellan Sovjetunionen och USA. Demokratins motgångar, den världsekonomiska depressionen och den politiska polariseringen i Europa, som drev världen in i krig, begravde också alla drömmar om ett intensifierat europeiskt samarbete Efter, och på grund av, det andra världskriget, utvecklade fransmannen Jean Monnet och Robert Schuman tanken om att krigets mest fundamentala råvaror (kol och järn) skulle undeställas ett samarbete mellan de krigsförande länderna. Detta samarbete skulle förhindra krig i framtiden 1952 grundade Tyskland, Frankrike, Italien, Belgien, Nederländerna samt Luxemburg den europeiska kol- och stålunionen. DEN EUROPEISKA INTEGRATIONEN-BAKGRUND Efter det andra världskriget skapades kol- och stålunionen, som byggde på medlemsländernas lagstadgade samarbete Förutom fredtanken så har unionen också förklarats genom att de västeuropeiska länderna tvingades samarbeta i den nya situation som uppstått med Europa ikläm mellan två stormakter De västeuropeiska länderna intensifierade samarbetet för att motverka kommunismens och Sovjetunionens expansion USA uppmuntrade det västeuropeiska samarbetet och Marshallhjälpen fungerade som ett instrument till en starkare integration KRIGENS DESTRUKTIVA INVERKAN PÅ DET EUROPEISKA SAMARBETET Krig skapar hat och bitterhet mellan nationer eftersom den förlorande nationen oftast vill hämnas och få revansch Territoriella förändringar samt migration splittrar stater Framförallt de tysk-franska krigen under 1800- och 1900-talen har skapat oro i Europa Rivaliteten mellan de europeiska staterna om hegemonin på kontinenten har fördjupat klyftorna. Även protektionismen, imperialismen och kapplöpningen om kolonierna bidrog till en ökad antagonism KRIGENS KONSTRUKTIVA INVERKAN PÅ DEN EUROPEISKA INTEGRATIONEN Som en påföljd av krigena har man utvecklat tankar om att framtida krig kunde undvikas genom att expandera det europeiska samarbetet Inför det Ottomanska väldets expansion på Balkanhalvön sammansvetsades de Europeiska staterna Efter de religiöst förankrade krigen (30-åriga) framkastade den engelska radikalpacifisten William Penn på 1600-talet tanken på en europeisk union Napoleon drömde om att ena Europa genom att erövra det Efter det första världskriget uppstod den första paneuropeiska rörelsen vars målsättning var ett enat Europa Efter det andra världskriget uppkom tanken på att knyta Frankrike och Tyskland ekonomiskt till varandra så att ett framtida krig skulle vara olönsamt ETT ENAT MEN OLIKT EUROPA DEN EUROPEISKA IDENTITETEN Antikens rationella tänkande, det romerska rättssystemet samt kristendomen utgör grunderna för den europeiska identiteten Upplysningens arv, betonandet av individens möjligheter, de medborgerliga rättigheterna samt demokratin Tilltron till teknologins möjligheter som uppkom då vetenskaperna uppkom och industrialiseringen revolutionerade världen Uppkomsten av en gemensam europeisk identitet försvåras dock av de europeiska ländernas inbördes rivalitet och strävan efter egennytta EUROPEISKHETENS SYMBOLER Den europeiska fanan: en cirkel av tolv guldstjärnor mot en mörkblå bakgrund Euron, den gemensamma valutan för den ekonomiska och valutaunionens medlemmar 9.5, Europa dagen på unionens födelsedag Ode till glädjen, symfonin komponerad av Ludvig van Beethoven Slogan, 'Förenade i mångfalden'. Gemensamma pass Registerplåtarna för bilar HUR KUNDE DEN NATIONELLA IDENTITETEN FÖRENAS MED DEN EUROPEISKA IDENTITETEN? Genom att bevara de nationella symbolerna bredvid eu symbolerna Genom att känna stolthet över de nationella symbolerna, men inte känna som om unionens symboler skulle hota dessa utan komplettera dem EU borde vara synligare i människornas vardag (t.ex. Genom att underlätta resandet). Ifall unionens agerande inte syns i medborgarnas vardagsliv så identifierar de sig inte heller med den Den europeiska identiteten förstärks långsamt. I de länder som grundade unionen är den europeiska identiteten redan stark samtidigt som ett kritiskt förhålland till unionen är mindre utbrett än i länder som blivit medlemmar senare. EU:s VÄRDEGRUND Respekten för det mänskliga värdet samt de mänskliga rättigheterna Principerna för demokrati, jämlighet samt frihet Rättsstatens ideal Social rättvisa Ett socialt ansvar samt hjälpandet av de svagare i samhället I ETT EUROPA EXISTERAR DET FLERA EUROPA RELIGIÖS SPLITTRING Europa har ett i huvudsak kristet förflutet, men redan under medeltiden splittrades den kristna kyrkan i en romersk-katolsk och en grekisk-ortodox kyrka. Som en följd av reformationen splittrades kyrkan ytterligare. OLIKA SAMHÄLLSSTRUKTURER Europas samhällssystem har varierat. I Väst-Europa har det romerska rättssystemet och arvet från rättsförfarandet avspeglat sig i det västerländska näringslivet och de medborgerliga friheterna. Individens rättsskydd, ett autonomt domstolsväsende samt rätten till privat egendom utvecklades till en del av det europeiska. I Öst-Europa har rättsprinciperna och idéerna om folkmakt kortare traditioner eftersom makten länge förvaltades av kejsaren, överklassen och en stram ämbetsmannakår. I Ryssland förblev individens rättigheter samt friheter förtryckta ända tills Sovjetunionen splittrades. EKONOMISK SKILLNAD Faktum att industrialiseringen inleddes olika tider i väst- och östeuropa ökade på de ekonomiska skillnaderna. För många östeuropeiska nationella ekonomier har jordbruket ännu en stor betydelse. Dessa länders industriella produktion inleddes först på 1900-talet. Utvecklingen efter det andra världskriget ökade klyftorna i levnadsstandarden. DEN POLITISKA MAKTFÖRDELNINGEN I EUROPA a) MONARKIER OCH REPUBLIKER De europeiska staterna indelas i huvudsak i monarkier och republiker Gamla europeiska monarkier är t.ex. Storbritanniens, Spaniens, Danmarks, Norges och Sveriges. I dessa har man övergett den monarkistiska traditionen och regenten innehar enbart formell makt Den största delen av de europeiska länderna är republiker, där det högsta beslutsfattandet innehas av folrepresentationen. Det existerar skillnader i presidenternas makt. T.ex så har presidenten i Frankrike fortfarande omfattande makt, medan Tyskland leds av en förbundskansler och presidentend maktbefogenhetr är mycket kringskurna. b) FEDERAL- OCH ENHETSSTATER Staterna kan också indelas i federalstater eller enhetsstater. En federalstat består av flera delstater, vars autonomi är neddtecknad i nationens konstitution. Dylika europeiska federalstater är Tyskland, Belgien, Schweitz, Österrike, Ryssland och Bosnien och Hertsegovina. De flesta europeiska länder är enhetsstater, men det innebär inte att statsmakten skulle få besluta om allting. T.ex. Finland är en enhetsstat, men kommunerna har stor lokal beslutanderätt (Åland har självstyre) Parlamentarismen, ett av demokratins karaktärsdrag, förenar de europeiska länderna. Parlamentarismens princip härstammar från det medeltida England där dess nutida form utvecklades under 1800-talet. c) OLIKA VALSYSTEM I de europeiska länderna använder man sig av olika valsystem, varför partistrukturerna och regeringsbildandet skiljer sig från varandra. I de länder där man använder sig av majoritetsval, såsom i Storbritannien, har det vanligtvis bildats ett tvåpartisystem. I länder där man använder sig av ett proportionellt valsystem, såsom i Finland har man ett flerpartisystem. d) ÖVRIGA ANMÄRKNINGAR I den senaste expansionen av den Europeiska unionen blev forna sovjetsatelliter medlemsstater. I dessa hade man använt sig av ett enpartisystem och åsiktsfrihet tolererades inte nästan alls. I dessa pågår en demokratiseringsprocess. VARFÖR OCH HUR SKILJER SIG ÖST- FRÅN VÄSTEUROPA? EKONOMISKA SKILLNADER Länderna i Öst Europa är fattigare. Länderna industrialiserades senare än länderna i väst. Länderna var socialistiska (1945-1991) och under denna tidsepok var den ekonomiska tillväxten svagare än i de väst europeiska länderna. Många av de Öst-Europeiska länderna led stora förluster under det andra världskriget och tvingades betala omfattande krigsskadestånd till Sovjetunionen, samtidigt som de av politiska orsaker inte kunde ta emot Marshallhjälpen eller erhålla krediter frän väst. De ekonomiska skillnaderna avspeglar sig på den samhälleliga infrastrukturen. Vägnät, avfallshantering och service är i sämre skick. POLITISKA SKILLNADER Det demokratiska fundamentet är svagare i de Öst-Europeiska länderna (men stora skillnader mellan länderna existerar). Flera av länderna i östra Europa blev självständiga först efter det första världskriget (men Tyskland uppkom också så sent som 1871) I de flesta Öst-Europeiska länderna överlevde inte demokratin utan de förvandlades till diktaturer under mellankrigstiden. SKILLNADER I EUROPEISKA SEDVANEKULTURER (JMF NORRA MED SÖDRA EUROPA) KÖNSROLLER I norra Europa är kvinnor mer självständiga än i söder. Könsrollerna är inte så traditionsbundna som de varit. Kvinnornas självständiga roll i arbetslivet är självklar. Den offentliga sektorn upprätthåller ett dagissystem som stöder kvinnornas självstighet. Kvinnosaksrörelsen är starkare och kvinnor återfinns i framträdande positioner. T.ex. Så har Finland haft eller har en kvinna som president, statsminister, Riksdagens talman samt chef för Finlands bank. I södra Europa existerar en mera traditionell patriarkalisk samhällsstruktur i vilken mannen är familjens försörjare och överhuvud. TIDSANVÄNDNING I norra Europa har tidsanvändningen varit effektivitetsinriktad. I Södra Europa följer man inte lika noggrannt tidtabeller och avtalade tider utan en slags 'siesta kultur' har varit kännetecknande. Tidsstress har undvikits och familj och släkt har prioriterats framom arbete. I norra Europa har det varit tvärtom då släkt och t.o.m familj har blivit sekundärt i jämförelse med arbete. (religiöskulturell skillnad sedan reformationen) FAMILJENS ROLL I norra Europa har en individualistisk kultur varit framträdande medan en mera kollektiv kultur utvecklats i de södra delarna. I södra Europa bor barnen hemma längre, t.ex. I Italien är det fortfarande vanligt att man inte flyttar hemifrån döre man gifter sig och bildar eget hem. I Finland täremot är det relativt vanligt att barnen flyttar hemifrån redan efter grundskolan eftersom studierna är förlagda på en annan ort. I Norden är det den offentliga sektorn som upprätthåller dagisverksamheten medan det i södra Europa ofta upprätthålls av kyrkan eller med frivillighetsarbete. Delvis p.g.a detta så har nativiteten sjunkit i södra Europa så att den är högre i norr. (Fertilitetssiffrorna 2006; Grekland 1,4 , Italien 1,3 , Spanien 1,6 medan Finland 1,8 , Sverige och Norge 1,9) DEN EUROPEISKA UNIONENS VERKSAMHET VAD GÖR DET EUROPEISKA RÅDET (TOPPMÖTET)? EU:s viktigaste beslutfattande organ. Fatter de stora linjedragningarna, vilka sedan förvandlas till t.ex. lagar i andra organ Definierar riktlinjerna för unionens utveckling Gör betydelsefulla politiska initiativ för att utveckla unionens verksamhet Fattar vanligtvis besluten i endräkt EU:s predsident leder mötena EU:s utrikesminister representerar EU gentemot andra nationer VAD GÖR MINISTERRÅDET? Stiftar lagar, vanligtvis tillsammans med parlamentet Godkänner EU:s årliga budget samt övervakar, tillsammans med parlamentet, att den uppfylls Ser till att medlemsstaternas finanspolitik följer de principer som fastställts av unionen Gör internationella avtal mellan EU och andra länder eller internationella organisationer Utvecklar EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik i enlighet med de riktlinjer som dragits upp av Europa rådet Övervakar, tillsammans med parlamentet, lagstiftningen samt budgetens uppfyllande MINISTERRÅDETS ARBETSFORMER I ministerrådets möten deltar alltid en minister från varje medlemsland, vilken minister beror på ärendets karaktär så att miljöministern representerar landet ifall det faller innanför den ministerns område Ärendets karaktär avgör alltså vilken minister som deltar. Fastän ministerrådet består av regeringsrepresentanterna från de olika medlemsländerna så är det till sin karaktär ett övernationellt organisationer Ministerrådet samlar sig idag i nio olika former och har sammanlagt cirka 60 möten per år Trots de olika sammansättningarna finns bara ett ministerråd, vilket avspeglar sig bland annat på att i samband med beslutfattandet meddelas inte sammansättningen som fattat besluten Generalsekretariatet förbereder ministerrådets sessioner och ombesörjer att de lyckas Varje EU-land fungerar i tur och ordning som ordförande i rådet under ½ års intervaller. Uppgiften är att ombesörja för rådets agenda och fungera som ordförande under alla möten. Ordförandelandet bidrar till beslut angående lagstiftningen samt politiska beslut. Ordförandelandet skall också sträva efter att uppnå medlingsuppgörelser mellan medlemsländer Rådet fattar beslut genom omröstning. Ju större befolkningsmängd ett land har desto fler röster har landet. Rösterna är ändå fördelade så att det är till de mindre ländernas fördel. Rådets beslut måste vara enhälliga i särskilda, känsliga frågor. Dessa är den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, skattesamt asyl- och immigrationspolitiken. Varje medlemsland har vetorätt i dessa frågor. I de flesta frågor fattas besluten ändå genom kvalificerad majoritet. Coreper (efter det franska namnet Comité des représentants permanents) , de ständiga representanternas kommitté, har till uppgift att förbereda rådsmöten på ministernivå. I Coreper företräds medlemsstaterna av sina ständiga representanter, det vill säga av ambassadörerna vid de ständiga representationerna i Bryssel. KOMMISSIONEN VAD GÖR DEN? Ensam om att avge lagpropositioner till parlamentet och ministerrådet. Förverkligar de beslut som fattats av ministerrådet och parlamentet. Handhar vardagens förvaltning. Övervakar, tillsammans med domstolarna, att medlemsländerna efterföljer grundfördragen samt lagarna. Leder och övervakar unionens ekonomi, medelsförvaltning. Representerar unionen i internationella sammanhang t.ex. genom avtal mellan unionen och andra länder. HUR ARBETAR KOMMISSIONEN? Kommissionens medlemmar, kommissionärerna, har ansvaret över ett givet politiskt delområde t.ex. jordbruket eller konkurrenspolitiken. Kommissionen samlas vanligtvis 1 gång per veckan i Bryssel. Ansvarig kommissarie presenterar de frågor som finnns på mötesagendan. Kommissionen fattar tillsammans besluten. Generalsekretariatet ansvarar för verksamhetens koordination i kommissionen. Det leds av en geeralsekreterare, som är direkt ansvarig inför kommissionens ordförande. Kommissionens personal är indelad i avdelningar. Huvudavdelningarna ansvarar för ett visst politiskt delområde, och deras generaldirektörer är ansvariga inför en viss kommissarie. Det är huvudavdelningen som i praktiken sammanställer lagstiftningsförslagen, men förslagen blir officiella först när kommissionen har godkännt dessa. Kommissionen fattar sina beslut genom majoritetsförfarandet. Ifall minst 14 kommissarier av 27 förespråkar ett förslag, så godkänns detta av kommissionen som sedan utan förbehåll stöder förslaget. Efter detta överlämnas förslaget för övervägande till ministerrådet och EU parlamentet. VAD GÖR EUROPA PARLAMENTET? Stiftar lagar, oftast tillsammans med ministerrådet (samrådsförfarandet) Godkänner EU:s budget tillsammans med ministerrådet. Övervakar att budgeten uppfylls. Godkänner kommissionens ordförande samt kommissionärerna efter en intervjurunda. Kan väcka misstroendevotum gentemot hela kommissionen (vilket kräver 2/3 kvalificerad majoritet) och upplösa hela kommissionen. (Parlamentarismens princip på EU nivå, kommisionens demokratiska övervakning). Enskilda kommissionärer kan inte avskedas. Kan ställa skriftliga och muntliga spörsmål gällande kommissionens eller ministerrådets verksamhet. Godkänner EU:s internationella avtal (såsom tullunioner) och nya medlemsstater till EU. HUR ARBETAR PARLAMENTET? Parlamentets arbetsformer inkluderar 2 huvudsakliga skeden: förberedelse inför samt generalförsamlingen. Parlamentsledamötena förbereder generalförsamlingen i olika utskott, vilka det finns 20 av. Utskotten är specialiserade inom en viss EU verksamhet och de förbereder motioner för generalförsamlingen. Ärenden behandlas också inom de politiska grupperingarna. Generalförsamlingarna hålls vanligtvis i Strasbourg (1 vecka/månad) och ibland i Bryssel (endast 2 dagar). Under generalförsamlingarna behandlar parlamentet föreslagen lagstiftning och röstar om korrigeringar, innan man besluter om hela laginnehållet. På agendan kan också förekomma rådets eller kommissionens information eller frågor gällande EU eller händelser i den övriga världen. VILKA ÖVRIGA VIKTIGA INSTITUTIONER INGÅR I EU? EU:s DOMSTOL Övervakar att EU lagstiftning efterföljs i alla medlemsländer. Övervakar, att rättstolkningen genomförs likvärdigt inom hela EU Besluter i vissa ärenden då medlemsstater eller unionen och dess institutioner dragits inför rätta. Avgör i tvister som gäller maktfördelningen inom unionen. REVISIONSRÄTTEN Övervakar användandet av unionens ekonomiska tillgångar. EUROPAS EKONOMI- OCH SOCIALKOMMITTÉ Ger utlåtanden om förordningsförslag Fugerar som länk mellan medborgare och unionens verksamhetsorgan. REGIONKOMMITTÉN Ger utlåtanden i lokala viktiga frågor EUROPEISKA CENTRALBANKEN Leder euroområdets penningpolitik EUROPEISKA INVESTERINGSBANKEN Beviljar lån bl.a. till att bygga upp infrastrukturen. EUROPAS JUSTITIEOMBUDSMAN Behandlar och avgör besvär som väckts av medborgare. MAKTFÖRDELNING, INVERKAN OCH MEDBORGARSKAP I DEN EUROPEISKA UNIONEN VILKA RÄTTIGHETER INGÅR I EU-MEDBORGARSKAPET? En finländsk medborgare är samtidigt en EU-medborgare. Den viktigaste rättigheten är kanske den fria rörligheten. Den inbegriper möjligheten att arbeta, bo och studera i vilket av unionens land som helst i 3 månader utan någon som helst registrering. Varje EU medborgare har rätt till socialskydd i det land hon bor i. En arbetslös finländare kan alltså åtnjuta arbetslöshetsunderstöd i Spanien, ifall hon är där i egenskap som arbetssökande. Nivån för arbetslöshetunderstödet bestäms utgående från landet man bor i. En anmärkningsvärd rättighet är rätten att rösta samt kandidera i EU parlaments val och kommunalval i vilket medlemsland som helst, där man är bosatt även om man inte är medborgare i landet ifråga. Man har rätt till beskydd och konsulhjälp i vilket medlemsland som helst, även om det egna landet inte har representation i landet. Varje EU medborgare kan vända sig till Europaparlamentets utskott för framställningar i frågor som berör unionens verksamhet samt den person som initierat framställningen. Man kan också klaga på de nationella myndigheternas verksamhet. EU medborgare har rätt att klaga till EU:s justitie ombudsman angående EU:s beslut eller verksamhet. Den europeiska ombudsmannen har till uppgift att undersöka klagomål om missförhållanden i EU:s institutioner och organ. Förra året kom 3 406 klagomål in till ombudsmannen. Ifall en miljon EU medborgare reser ett initiativ så måste det behandlas som en normal lagproposition. PÅ VILKA OLIKA SÄTT KAN EN MEDBORGARE FÖRSÖKA INVERKA PÅ EU? Då kommissionen förbereder lagpropositioner, så offentliggörs t.ex. Direktivförslag på internet. Medborgare kan bekanta sig med förslagen och ge respons till kommissionen. Med jämna mellanrum anordnar kommissionen offentliga möten, till vilka centrala aktörer inbjudes. Det är möjligt att ge respons till de myndighetyer som ansvarar för de nationella förberedelserna. Man kan också förmedla sina åsikter till medlemmarna i EU parlamentets ekonomiska- och sociala komittén eller regionalkommittén. VILKA PROBLEM UPPLEVER MAN INOM DEN EUROPEISKA UNIONEN ATT EXISTERAR I FÖRVERVERKLIGANDET AV DEMOKRATIN. PROBLEM; Bristfällig demokrati FÖRKLARING; Då man talar om unionens demokratiproblem använder man sig av begreppet bristfällig demokrati. Med det syftar man på , hur EU aktörernas folkrepresentation är otillräcklig. Man uppfattar också att beslutsfattarna är alienerade från vanliga medborgare. PROBLEM; Verksamhetsstrukturen invecklad FÖRKLARING; Medborgarna anser att unionens verksamhetsstruktur är för invecklad. Man anser också att aktörerna inte är intresserade av att lyssna på medborgarnas åsikter om frågeställningar. Finländarna upplever att Finland lyckats dåligt i att driva sina intressen inom EU. Det minimala inflytandet upplevs som ett problem i alla små medlemsländer. PROBLEM; Maktfördelningen mellan de stora och de små medlemsländerna. FÖRKLARING; Meddborgarna upplever att de stora medlemsländerna ha ett övertag inom unionen som expanderar. Maktfördelningen mellan de stora och de små medlemsländerna är ett besvärligt problem. PROBLEM; Parlamentarismen fungerar inte ordentligt. FÖRKLARING; Ett stort problem i unionen är också att den politiska ansvarigheten, eller parlamentarismens princio inte utvecklats i tillräckligt hög grad. Parlamentet har visserligen tilldelats möjligheten att framlägga misstroende gentemot kommissionen och avskeda den. Parlamentet har generellt begränsade möjligheter att delta i unionens beslutsfattande. PROBLEM; Medborgarnas roll i unionen är minimal. FÖRKLARING; Röstdeltagandet i EU:s parlamentsval är ljummet. Medborgarna upplever, att besluitsfattarna gör sina beslut oberoende hur de röstar. Många är även EU kritiska och vill inte ens stöda unionens existens genom att delta i valen genom att rösta. Medborgarnas roll kunde förstoras genom referendum eller olika offentliga möten eller aktiveringstillfällen. FINLAND OCH EU HUR HAR MEDLEMSSKAPET INVERKAT PÅ FINLAND? Utrikespolitisk ställning: * Finlands neutralitet upphörde, eftersom EU har en gemensam utrikes-och säkerhetspolitik. * Finland flyttades bort från det av Rysslands influerade området till en del av det gemensamma Europa som inverkade på Finlands ställning. * Medlemsskpaet har förstärkt Finlands internationella ställning. Ekonomisk inverkan: * Den finska ekonomin steg efter medlemsskapet mycket snabbt vilket kan sägas bero delvis på medlemskapet. *Medlemsskapet i EMU ledde till att man övergick från mark till euro.Finland är ändå med och gör beslut.Vi anpassar inte enbart oss efter besluten. *Inverkningarna på jordbruket har varit stora: små jordbruk har försvunnit och landsbyggden har avfolkats.Finland har även gått miste om sin rätt att bestämma om understöd som betalas åt jordbrukare. Riksdagens, regeringens och presidentens ställning: * Riksdagens lagstiftningsmakt har reducerats eftersom många lagar som berör Finland görs på EU-nivå. Visserligen kan riksdagen inverka på ministerrådets och kommisssionens lagförslag i beredningsskede. *EU-medlemsskapet ledde till att man i Finland förnyade grundlagen år 2000. Det fanns ett behov att bygga upp ett liknande system som i övriga EU-länder, där statsministern leder Europapolitiken. Man kan alltså säga att delvis tack vare medlemsskapet så minskade man på presidentens makt och statsministern och regeringens makt förstärktes. HUR HAR FINLANDS EU-POLITIK VARIT? *Finland har strävat till att vara aktiv. Detta accentuerades under Lipponens åttaåriga(1995-2003) statsministerperiod. Under Vanhanens tid(2003-2010) följde man en mera försiktig linje. *Tackvare sin aktivitet har Finland fått synlighet och har även lyckats inverka på saker mera än vad vi hade gjort om vi hade följt en passiv politik. *Den aktiva linjen inträffade under en period då Finland fungerade som ordförandeland 2 gånger(1999,2006). T.ex. lyckades man 1999 lösa Kosovokrisen.EU hade en stor roll i detta. *En aktiv EU-politik är lönsamt för Finland eftersom man då kan inverka på saker redan i deras förberedande skede. *Finlands nytta i unionen påverkas främst av Finlands regering.Europarlamentarikernas roll när det gäller att gynna Finland är betydligt mindre. *Under Europa-rådets möten(toppmöten) har Finland haft en s.k tallriksproblematik.Ibland har vi representerats av statsministern ibland av presidenten och ibland av bägge.Detta har kunnat ge en oklar bild av Finland. *Som ett litet land har Finland varit tvungen att ge vika för starkare länders vilja. Å andra sidan försöker Finland att samarbeta med liksinnade medlemmar för att få igenom viktiga beslut. VAD ÄR REGERINGENS ROLL I BEHANDLINGEN AV EU-FRÅGOR? *Regeringen bestämmer hur EU-frågorna i Finland föbereds och vilka slags åtgärder man bör skrida till. *Inom regeringen förbereds EU-frågorna i EU-ministerutskottet, där de centrala linjedragningarna görs. *Regeringen ger råd åt Finlands EU-ambassadör, när denna är på väg till viktiga EU-förhandlingar. VAD ÄR RIKSDAGENS ROLL I BEHANDLINGEN AV EU-FRÅGOR? *Regeringen bereder inte alla EU-frågor ensam, utan en del kräver riksdagens godkännande. Frågorna är sådanna som riksdagen skulle besluta om ifall Finland inte skulle höra till EU. *Stora utskottet är ett EU-utskott, som hör ministrar om viktiga kommande frågor (där riksdagsledamöterna kan begära hjälp av ministrar beträffande egna önskemål). *Statsministern informerar riksdagen före Europa-rådets möte samt efter mötet. *Riksdagens roll är inte formell,eftersom riksdagens utstakade linje binder de finska ministrarna under EU-förhandlingarna. PÅ VILKET SÄTT KAN FINLAND FÖRSÖKA PÅVERKA I EU? Generellt: *Som ett litet medlemsland kan Finland göra ytterst litet, därför är det viktigt att alliera sig med andra länder för att få speciellt viktiga frågor igenomkörda. *En del av besluten kräver enhällighet, vilket betyder att även ett litet land kan förhindra beslut. *Finlands regering och övriga representanter bör vara aktiva i all EU-politik. Det är även viktigt att sträva efter EU:s s.k hårda kärna dvs försöka på positioner inom de viktigaste organen. *Det är viktigt att, de finska ministrarna följer en gemensam linje under olika förhandlingssituationer. *Genom att bygga upp personliga relationer med övriga staters ledare underlättas påverkningsmöjligheterna. *Då Finland har fungerat som ordförandeland har man kunnat påverka beslut ganska bra. I ministerrådet: *För att kunna inverka på EU-lagstiftningen bör finländarna vara på alerten från början. Det lönar sig att inverka på en lag i det skede då den förbereds i kommissionen, för då kan man ännu inverka på den. *När kommissionen har gett sitt lagförslag, placerar ordförandelandet den i något av ministerrådets arbetsgrupper (ca 200).Finland kan genom dessa arbetsgruppers representanter bekanta sig och ta del av beslutet.Den största delen av lagförslagens sakinnehåll avklaras redan i arbetsgrupperna. *Förslagen som förberetts av arbetsgrupperna flyttas efter detta tillde ständiga representanternas kommitté (COREPER).Finlands representant agerar enligt regeringens skriftliga direktiv men har dock en aning spelrum.Representanten måste veta exakt vilken Finlands EU-linje är eftersom det annars kan vara svårt att få igenom det egna landets krav. *Under ministerrådets möte gör ministern ett beslut för Finlands del, som borde följa de förhandlingsdirektiv som regeringens EUministerutskott och riksdagens stora utskott har uppställt. I parlamentet: *Trots att de finska europarlamenterikerna arbetar officiellt som en del av europartierna, kan de med sin egen aktivitet och samarbete köra Finlands viktiga saker tillsammans med andra länders meppar. *Mepparna hör till någor utskott, där de försöker inverka på diverse frågor.Om en finsk mep lyckas bli en del av ett utskotts ordförandeskap, växer möjligheterna att påverka. *En mepps påverkningsmöjligheter beror mycket på hur inflytelserik hans/hennes politiska grupp är och hur mycket förtroende och inflytande personen ifråga har uuppnått. *Det är lönsamt för de finska mepparna att idka samarbete samt att försöka påverka som en dela v en större grupp.Det avgörande är, hur bra mepparna kan sin sak samt hur väl de lyckas bygga upp personliga nätverk. *Också finska företag och föreningar strävar att genom lobbning försöka påverka viktiga sakers genomförande. VILKEN ÄR REGIONPOLITIKENS ROLL INOM EU? *Grundtanken inom regionpolitiken är att förflytta resurser till unionens fattiga områden. *EU har speciellt efter de senaste utvidgningarna delat i olika områden beträffande inkomster och ekonomiska möjligheter. *Att minska på levnadstandarsklyftan mellan de olika områden är en utmaning för regionpolitiken och med denna politik försöker man uppnå en så ekonomisk jämlik situation som möjligt. *Med hjälp av regionpolitiken för man fram en bättre solidaritet mellan olika områden samt även en ekonomisk integrering, vilket gynnar hela unionen. *Regionpolitik handlar också om gemensamt ansvar eftersom man med de stöd som ingår i denna politik hjälper fattigare medlemsstater och områden att lösa sina problem. *Tack vare regionpolitiken kan människor klara sig i sina hemtrakter utan att behöva flytta bort för att få ett bättre liv.Detta förhindrar uppkomsten av sociala problem såväl i landet man flyttar ifrån samt i landet man flyttar till. EU:S UTRIKES-OCH SÄKERHETSPOLITIK Europas integrering blev märkbart djupare under 1990-talet.Brevid det ekonmiska samarbetet kom det politiska samarbetet.Unionen har en gmensam utrikes-och säkerhetspolitik,vilken är orsaken till att Finland inte längre är ett neutralt land.Men i hurudanna frågor idkar man ett säkerhetspolitiskt samarbete? Vilket är unionens förhållande till USA och övriga världens viktiga politiska aktörer? HUR SER EU:S SÄKERHETSPOLITIK UT? *Varje medlemslands egna säkerhetspolitik består av utrikespolitik och landets försvar. *Unionens säkerhetspolitik har ingen försvarspolitik sådan som medlemsländerna har, men man har beredskap för olika hot och problem, t.ex. militära konflikter, terrorism, ekonomisk recession, sjukdomar, kriminalitet och miljöproblem. *Unionens säkerhetspolitik är klart och tydligt en samfundspolitik :medlemsstaterna samarbetar och gör gemensamma beslut. *2003 publicerade unionen sin säkerhetsstrategi, enligt vilken utmaningarna är globaliseringen, gränsernas öppnande och övriga problem såsom regionala kriser, smittosamma sjukdomar, befolkningsrörelserna samt beroendeskapet av energi. Det värsta hotet är ifall massförstörelsevapen hamnar i terroristers händer.2009 uppdaterades säkerhetsstrategin. *Säkerhetspolitikens mål är unionens gemensamma värderingar, säkrandet av fördelarna och oavhängigheten, en förstärkning av unionens och dess medlemsstaters säkerhet samt fred och ett säkerställande och förstärkande av den internationella säkerheten. *Förebyggande av uppkomsten av konflikter är en av unionens viktigaste mål. Den viktigaste metoden har varit upprättandet av de snabba insatsstyrkorna. På detta sätt har man kunnat hjälpa målområdet direkt t.ex. med hjälp av pengar. HUR HAR MAN KOMMIT TILL DEN NUVARANDE SÄKERHETSPOLITIKEN? Unionens gemensamma utrikes-och säkerhetspolitik har byggts upp i samband med Maastricht avtalet(1992) och har vidareutvecklats i Amsterdam(1997), Nice(2001) och Lissabon(2007) avtalen. Maastricht avtalet *gav en möjlighet att utveckla säkerhetspolitiken, men möjliggjorde inte ännu unionen att agera i utrikespolitiska kriser. T.ex. i Jugoslaviens inbördeskrig kunde EU-länderna enbart ingripa som en del av FN:s säkerhetsstyrkor eller som en del av Natostyrkorna. Amsterdam avtalet *man förstärkte och klargjorde unionens säkerhetspolitiks förberedande arbete, beslutsfattandet och verkställande. Samtidigt upprättades för unionens gemensamma utrikes-och säkerhetspolitik en högre tjänst. Samtidigt kom man överens om att utveckla beredskapen för unionens krishantering. Nice avtalet *man förstärkte uppgiften för kommittén som handhar frågor om politik och säkerhet att sköta självständigt om försvarspolitiken och operationer som rör krishanteringssituationer. Helsingfors mötet *1999 godkändes en plan om egna krishanteringstrupper, vars styrka var ca 60 000 soldater. För denna styrka uppställer varje medlemsland egna avdelningar enligt landets resurser. Från år 2007 är en del av trupperna snabba insatsstyrkor som kan skickas till ett krisområde omedelbart. Lissabon avtalet *man upprättade unionens tjänst för utrikesfrågor(utrikestjänst) som leds av EU:s utrikestjänsters och säkerhetspolitiska frågors höga representant eller EU:s utrikesminister(Catherine Ashton). HUR SYNS EU:S NUVRANDE UTRIKES-OCH SÄKERHETSPOLITIK I PRAKTIKEN? *Unionen använde för första gången sin beredskap i det f.d Jugoslavien. År 2003 användes en styrka på 500 poliser bestående av EU:s polisavdelning som ansvarade för FN:s internationella polistruppers uppgifter i Bosnien-Hertsegovina. *EU:s första militära krishanterings operation utanför Europa förverkligades på sommaren 2003 i Kongos demokratiska republik., för att FN skulle kunna fortsätta sin fredsbevarande operation. *EU:s första storskaliga militära krishanteringsoperation genomfördes i Bosnien-Hertsegovina år 2004, när EU-trupperna tog huvudansvaret efter fredsfördraget i Daytona(1995) för att upprätthålla säkerheten och stabiliteten i landet. *I början av 2008 inledde EU sin tredje krishanteringsoperation i Afrika i Tchad och mellan Afrikas republik. Operationen är en del av FN:s förordade mångfördelade internationella närvaro på detta område och med detta försöker man hindra Darfur krisen att sprida sig till grannländerna. *I december 2008 startade EU sin första havsbetonade krishanteringsoperation för att hindra sjöröveri vid Somaliens kuster. HUR GÖRS BESLUTEN INOM DEN GEMENSAMMA UTRIKES-OCH SÄKERHETSPOLITIKEN? *Ministerrådet bestämmer om den gemensamma utrikes-och säkerhetspolitiken. *Besluten måste vanligtvis vara enhälliga. *De egentliga praktiska besluten görs inom ministerrådet i rådet som bestämmer om de gemensamma frågorna och utrikesfrågor. Rådet bestämmer om frågor som kräver EU:s omedelbara agerande. Sådana kan vara krishanteringsoperationer eller humanitära katastrofer. *Rådet består av medlemsstaternas utrikesministrar och de samlas ca 1gång i månaden. Vanligtvis agerar EU:s ordförandelands utrikesminister som rådets ordförande. *Kommissionen har förslagsrätt inom den gemensamma utrikesoch säkerhetspolitikens område. Den deltar i beslutens förberedande samt gör budgeten. *EU parlamentet har rätt att bli hörd i frågor som hänger ihop med den gemensamma utrikes-och säkerhetspolitiken. *Ordförandestaten representerar unionens gemensamma utrikesoch säkerhetspolitiska frågor samt står för verkställandet av besluten. VARFÖR UPPFATTAS DEN GEMENSAMMA UTRIKES –OCH SÄKERHETSPOLITIKEN I MEDLEMSSTATERNA SOM EN SVÅR FRÅGA? *Utrikes-och säkerhetspolitik har ofta uppfattas som en självständig stats egna frågor. *Att ge beslutsfattandet till en övernationell aktör uppfattas som det egna verksamhetsfältets beskärande. *Till säkerhetspolitiken hör många öppna frågor och rädslor, t.ex. kan man bli indragen i krig på befallning av unionen. *Många unionsstater har ett krigiskt förflutet och det kan ge upphov till attitydsproblem. *Å andra sidan hör många EU-länder till Nato, så ett säkerhetspolitiskt samarbete är bekant för dessa stater. VILKEN ÄR FINLANDS ROLL I UNIONENS SÄKERHETSPOLITIK? *Finland har betonat starkt en utveckling och förstärkning av unionens gemensamma utrikes-och säkerhetspolitik. *I Finland anser man att en utvidgning av EU och Nato har förstärkt stabiliteten och ökat demokratiutvecklingen samt de politiska och ekonomiska förnyelsernas framfart. *Fast Finland inte är Natomedlem, anser man att Natosamarbetet är viktigt. Detta accentueras specifikt inom fredskompanjonskapet. *Finland var med och gjorde förslaget om unionens krishanteringstrupper som godkändes i Helsingforsmötet 1999. I riksdagen godkändes en lag om militära krishanteringstrupper 2006. *Finland har utbildat trupper för krishanteringsuppgifter. 2007-2008 var en finsk avdelning i dejoureringstur för de snabba insatsstyrkorna. *I Finland anses deltagandet i internationella krishanteringsuppdrag som en central del av vår utrikes och säkerhetspolitik. Finland anser att försäkrande om säkerheten i världen också ökar säkerheten i Finland. *Finland har inte deltagit i alla EU-operationer vilket har kunnat föranleda undran i andra medlemsländer. Varje land har ändå en egen beslutanderätt ifall man bör delta i operationer eller ej. HURDANA FAKTORER INVERKAR PÅ EU:S UTRIKESFÖRHÅLLANDEN? *Unionen har intressen som de för fram runt hela världen. FÖRHÅLLANDET TILL FN OCH NATO *EU behöver för sina egna krav någon som rättfärdigar dess beslut och får det via FN. *För FN:s del är det en central fråga att unionen har utvecklat sina egna krishanteringstrupper. I FN:s grundstadga finns nämnt en möjlighet att försäkra sig om regionala grupper t.ex. i krishanteringsfrågor. Därför erbjuder EU denna möjlighet vid sidan om USA och Nato. *En annan central samarbetspartner för unionen är Nato. EU:s och Nato:s samarbete är mycket intensivt. FÖRHÅLLANDET TILL USA *EU och USA är för tillfället de viktigaste politiska och ekonomiska aktörerna. USA är unionens viktigaste handelskumpaner, och representerar i stora drag liknande värderingar som unionen. *USA har från första början stött integreringen. EU och USA binds även samman av Nato-medlemskapet och ett gemensamt bekymmer om terrorismen och hur man bör agera mot den. *EU och USA delar inte alltid samma åsikter. De har haft handelstvister samt beskyllt varandra för karteller eller skyddandet av det egna ekonomiska området. De klaraste tvisterna har dock handlat om utrikespolitik. USA:s sätt att använda sig av styrka och ensidig beslutanderätt för att lösa kriser har inte uppskattats av alla EU:stater. *USA:s utrikespolitik blev mjukare när Barak Obama blev vald till president 2008. Förhållandet till Europa, den islamska världen och Ryssland blev varmare. FÖRHÅLLANDET TILL RYSSLAND *Rysslands föregångare Sovjetunionen var under kalla kriget i praktiken EU:s motståndare. Ryssland har förhållit sig motstridigt till unionens utvidgning delvis pga historiska skäl, och Ryssland har även varit emot en utvidgning. Ryssland uppfattar unionen som en rival som utvidgas till dess egna gamla områden. *Unionen har utvecklat sitt förhållande till Ryssland och de forna satellitstaterna med hjälp av specialavtal. Unionens och Rysslands gemensamma intressen är samhällelig stabilitet, energi och konkurrens. Gemensamma hot är kriminalitet, människohandel, illegal invandring och terrorism. *Trots gemensamma intressen finns det även problemområden. Unionen är t.ex. orolig över marknadsekonomins förverkligande i Ryssland men det svåraste området är människorättsfrågor. Även enskilda medlemsstater har haft problem med Ryssland. FÖRHÅLLANDET TILL ASIEN EU har riktat mot Asien starka ekonomiska intressen. Området ses dels som en ekonomisk rival dels som ett oerhört marknadsområde. EU-länderna är viktiga investerare på Asiens marknad. Dessutom har unionen strävat att medla i områdets politiska konflikter. Å andra sidan har unionen i många frågor glömt sin egen värdighet och blundat för t.ex. Kinas människorättsfrågor. Kina är en ekonomiskt viktig handelspartner för Europa och därför har människorättsfrågor ibland fallit i glömska. *Unionens viktigaste samarbetsform med Asien är år 1972 upprättade samarbetet med Sydostasiens länder(ASEA). Nuförtiden har samarbetet utvidgats och förändrats till ASEM(Asia-Europe meeting). Dess mål är att ge en öppen diskussion mellan statsöverhuvudena. EU:S FRAMTID EU har utvidgat på 2000-talet märkbart. Antalet medlemsstater har redan nästan fördubblats. De nya medlemsstaterna är fattigare och mindre utvecklade än de äldre medlemsstaterna, så utvidgningen har fört med sig vid sidan om fördelar även nackdelar. I takt med att skillnaden beträffande levnadsstandarden minskar, minskar problemen.Frågan är ändå hur mycket unionen i framtiden kan utvidgas. En annan ännu viktigare fråga gäller unionens framtid. Många utmaningar måste kunna lösas ifall Europa i framtiden vill vara en inflytelserik och utvecklande världsdel.Det finns hopp, men framgången bygger på beslutsamhet. HUR FRAMSKRIDER UNIONENS MEDLEMSFÖRHANDLINGAR MED NYA LÄNDER(T.EX. FÖRHANDLINGARNA MED TURKIET). 1. Landet lämnar in en ansökan för att bli en del av EU. *Turkiet lämnade in sin ansökan 1987. 2. Kommissionen underöker om landet uppfyller kriterierna de s.k Köpenhamskriterierna(s.103) 3. Ansökningslandet måste i detta skede ändra sin politik enligt kriterierna. *Kommissionen konstaterade 1990 att det inte är lönt att inleda förhandlingar med Turkiet men att samarbetet bör fortsätta. *Man ökade det ekonomiska samarbetet med Turkiet. *1997 godkändes 6 nya ster till medlemsförhandlingarna. Turkiet godkändes ej. För att förstärka uvecklingen i Turkiet godkändes målprogrammet. 4. Europa-rådet godkänner ansökningslandet på basen av kommissionens förordande. *1999 godkändes Turkiet som ett officiellt ansökningsland. Egentliga meldemskapsförhandlingar godkändes dock inte eftersom Turkiet inte ännu uppfyllde Köpenhamnskriterierna(de politiska). *I Turkiet inleddes en utvecklingsprocess för att förstärka demokratin. 5. De egentliga melemskapsförhandlingarna inleds: *Man har räknat med att Turkiets medlemskapsförhandlingar kommer att ta 10-15 år. *Turkiets lagstiftning jämförs med unionens lagstiftning. Det finns 35 större avsnittshelheter som utgör grunden för jämförelsen. *Kommissionen bestämmer om utvärderingen av avsnitten samt förslagsåtgärder för hur Turkiet skall förändra sin lagstiftning. *För varje helhet finns det skild förhandlingsrunda mellan kommissionen och Turkiet, där man utvärderar hur förändringarna har genomförts. Kommissionen för förhandlingar som baserar sig på ministerrådets förhandlingsståndpunkt. *Helheternas förhandlingsresultat godkänns i samband med konferenser mellan regeringar, där alla medlemsstater och Turkiet deltar. Besluten bör vara eniga. För Turkiets del hade man öppnat 12 helheter och endast en helhet hade man gjort beslut om. 6. EU-parlamentet godkänner den nya medlemmen. TIO ÖSTEUROPEISKA STATER BLEV EN DEL AV EU 2004. VILKA PROBLEM TRODDE MAN ATT DESSA STATER SKULLE MEDFÖRA? *I de gamla unionsstaterna var man rädd att medlemsavgifterna skulle skjuta i höjden då fattigare stater kommed i unionen. Portugal och övriga forna nettomottagare har trots allt blivit nettobetalare. *Många var rädda att det från de nya unionsländerna flyttar allt för mycket folk till de gamla unionsländerna. P.g.a detta gjorde några länder upp en övergångsperiod för de nya ländernas medborgares flyttningsrätt. T.ex. reglerade Finland esternas flyttningsrätt under några år. Rädslan för en okontrollerbar flyttningsrörelse har dock visat sig vara onödig trots att östeuropeiska arbetare har gett upphov till turbulens på t.ex.den brittiska arbetsmarknaden. *Ett annat hot var spridningen av kriminalitet från nya unionsstater till gamla unionsstater. På denna punkt har hotet visat sig vara delvis korrekt. *Många östeuropeiska stater lider av korruption vilket har orsakat problem i EU. KAN EU UTVIDGAS I ALL OÄNDLIGHET? *Frågan kan besvaras enkelt eftersom unionen inte kan utvidgas utanför Europas gränser eftersom medlemmarna bör vara europeiska stater. *Inom Europa kan i princip alla stater bli en del av unionen. *Det problematiska är hur Europa bör definieras. Hur långt österut kan man gå och hör Turkiet till Europa? *Utvidgningen hänger ihop med den politiska viljan. Detta har argumenterats för i spridningen av de västerländska värderingarna och i områdets beskyddande. VILKEN ÄR UNIONENS VÄRSTA EKONOMISKA, SAMHÄLLELIGA OCH POLITISKA PROBLEM? Ekonomiska problem: *finanskrisens ekonomiska problem, speciellt fallet Grekland. *Europaområdets ekonomiska obalans, en del områden finns på en låg utvecklingsnivå. *globaliseringen för arbetsplatser bort från Europa. *beroendeskapet av importerad energi speciellt olja. Samhälleliga problem: *en allt mera åldrande population, som ökar på utgifterna och bromsar den ekonomiska tillväxten *illegal invandring *områdenas olika utveckling Politiska problem: *Turkiets medlemskapsförhandlingar *återställandet av medborgarnas förtroende samt en aktivering inom unionens verksamhet *medlemsstaernas konflikter t.ex. stora staters "inside möten" retar upp övriga länder. PÅ VILKEN GRUND KAN MAN SÄGA ATT EUROPA ÄR DEN DALANDE SOLENS VÄRLDSDEL? *Europas ekonomi växer inte lika snabbt som i andra världsdelar *Europas ekonomiska konkurrens har minskat. *Europa har förlorat ekonomisk och politisk makt åt exempelvis Asien. *Den europeiska befolkningsstrukturen har åldrats och de ungas andel av befolkningen minskar hela tiden. *Teknologiskt är USA och Japan före Europa. VAD BORDE GÖRAS I EUROPA FÖR ATT UNDVIKA DESSA PROBLEM? *satsa på konkurrenskraften och öka på produktiviteten *förbättra utbildningen *stöda barnfamiljer *öka på det ekonomiska stödet till vetenskaperna *bygga nya ekonomiska strukturer för att förbättra på företagens möjlighet till utveckling