SURT OCH BASISKT LEKTION 1 (finns att lyssna på via “boken på

SURT OCH BASISKT LEKTION 1 (finns att lyssna på via “boken på nätet” sid 101­108)
Vi kan känna om något smakar surt t.ex citronsaft. De ämnen som gör att något blir surt kallas
för syror.
Basiskt har ingen tydlig smak men kan ibland kännas lite tvålaktiga. De ämnen som gör att något
blir basiskt kallas för baser.
Surt och sött är inte motsatser: I det vi äter och dricker finns det ofta olika syror vilket gör att vi
lättare kan förstå vad som menas med en syra. Baser däremot är ovanliga i livsmedel och är
därför svårare att förstå.
Oftast när vi tycker att något smaker surt så tillsätter vi socker. Surt och sött är inte motsatser
till varandra. Det söta gör bara att vi inte känner syran lika mycket.
Baser kan ta bort det sura: Baser är motsatsen till syror och kan därför ta bort det sura.
Eftersom det ofta finns syror i livsmedel så är tandkräm ofta lite basiskt. Det basiska i
tandkrämen hjälper till att motverka att syran fräter på tänderna. Om du har problem med
halsbränna kan det bero på att du har för mycket syra i magen. Då kan du dricka vatten med löst
bikarbonat. Bikarbonat är ett basiskt ämne och motverkar det sura i magen.
Neutralt är varken surt eller basiskt: Blandar man rätt mänger av ev en syra och en bas kan
man få både det sura och basiska att försvinna. Något som varken är surt eller basiskt kallas för
neutralt. Att ta bort det sura med en bas eller det basiska med en syra kallas för neutralisation.
Rätt mängd beror på koncentrationen av syran och basen. Lika koncentration = lika mängd av
syra och bas. Olika koncentration = mer mängd av den med svag koncentration.
Indikatorer visar surt eller basiskt: Ämnen påverkas olika av surt eller basiskt. Vissa ämnen
ändrar färg när de kommer i kontakt med en syra eller bas. Dessa ämnen kallas för indikatorer.
Det finns både syror och baser som är farliga att både smaka eller få på sig och då kan man
använda sig av indikatorer för att ta reda på om något är surt eller basiskt.
BTB ­ Bromtymålblått: BTB är den indikator som vi ofta använder vid försök i skolan. BTB blir
rött i väldigt sura lösningar och gult när det är lite mindre surt. BTB är grönt när det är neutralt
och blått när det är basiskt.
pH visar hur surt eller basiskt: Det som gör en lösning sur beror på att en syra innehåller
vätejoner och det som gör en lösning basisk är att en bas innehåller hydroxidjoner. Ibland
behöver vi veta hur surt eller basiskt något är och surhetsgraden mäts med hjälp av pH­skalan.
pH­skalan:
●
●
●
pH­värden under 7 är sura (ju lägre pH desto surare)
pH 7 är neutralt
pH­värden över 7 är basiska (ju högre pH desto mer basiskt)
DEMONSTRATION 1: Vi undersöker saften från en citron. Vilken färg får BTB? Smakar det
annorlunda om vi blandar med socker/ ändras pH? Vad händer om vi tillsätter bikarbonat?
Saften från citronen smakar surt och om tillsätter BTB blir lösningen gul = sur lösning.
Efter att vi tillsatt socker känner vi inte av den sura smaken lika mycket men BTB färgas
fortfarande gult. När vi tillsätter bikarbonat så ändras färgen på lösningen till grönt/blått.
Slutsats: även om socker ändrar vår smakupplevelse så är egenskaperna som gör citronsaft
sur fortfarande kvar efter att vi tillsatt socker. För att motverka syran behöver vi tillsätta en bas.
Syra och bas är varandras motsatser.
Syror ger sur smak: Mycket av det vi äter och dricker är surt eller åtminstone syrligt. Syror ger
en frisk smak men det gör även att bakterier trivs sämre.
Frukt innehåller syror: I citron finns citronsyra, i äpple finns äpplesyra. Oxalsyra är namnet på
en syra som finns i rönnbär och rabarber. Frukter innehåller syror, vilken frukt tror du innehåller
vinsyra? Frukter brukar vara rika på C­vitamin. C­vitamin är en syra som heter askorbinsyra.
Bakterier framställer mjölksyra: Genom att tillsätta bakterier till mjölk bildas mjölksyra. Dessa
bakterier är inte farliga, tvärtom faktiskt, de hjälper till att göra det "surt" för bakterier som är
farliga och inte tål en sur miljö. Därför kan fil eller youghurt ibland vara bra för vissa tarmbesvär.
Mjölksyra kan också bildas i vår kropp. Den bildas när våra muskler får arbeta extra hårt.
DEMONSTRATION 2: Vilket pH har en läsk? (Sprite) Vi undersöker om en läsk är sur eller
basisk med hjälp av BTB. Vi gör även en mätning med hjälp av en elektronisk pH­mätare för att
ta reda på vilket pH­värde läsken har.
Slutsats: Vi kan se att BTB färgas gult vilket visar att läsken är sur. Det är kolsyran som gör
läsken sur.
Läsk innehåller syror: Bubblorna som finns i läsk kommer från att man pumpat ner koldioxid
och då bildas det kolsyra. Kolsyran gör att läsken blir syrlig och att det bubblar, bubblorna är
koldioxid som vill komma loss. Ofta finns det flera syror tillsatt till läsk vanligt är citronsyra.
Ättiksyra konserverar: Långt innan det fanns kylskåp använde man sig av ättika (ättiksyra) för
att förlänga hållbarheten på mat. (syrligheten gör att bakterier inte trivs) Fortfarande äter vi mat
inlagd i ättika men nu för tiden är det för smakens skull.