Ett första kollokvium om EU:s grund-läggande rättigheter

Europeiska kommissionen - Faktablad
Frågor och svar: Ett första kollokvium om EU:s grund-läggande rättigheter:
Att förebygga och bekämpa antisemitiskt och antimuslimskt hat i Europa
Bryssel den 1 oktober 2015
Den 1-2 oktober i Bryssel anordnar Europeiska kommissionen det första årliga kollokviet om
grundläggande rättigheter.
Årets tema är Tolerans och respekt. Att förebygga och bekämpa antisemitiskt och antimuslimskt hat i
Europa.
Vad är syftet med kollokviet?
Det övergripande målet är att förbättra samarbetet och stärka det politiska engagemanget för att
främja och skydda de grundläggande rättigheterna i Europa. Avsikten är att stärka dialogen mellan EU
och internationella institutioner, politiska beslutsfattare, universitetsvärlden och civilsamhället samt att
fördjupa kunskapen de utmaningar som de grundläggande rättigheterna utsätts för i vardagen. Ett
centralt delmål är att nå fram till konkreta idéer och initiativ för att bättre lösa problem som rör
grundläggande rättigheter.
Med utgångspunkt i det offentliga samrådet i april och maj 2015 undersöks konkreta metoder för att
bekämpa antisemitiskt och antimuslimskt hat. Deltagarna kommer att koncentrera sig på projekt,
politiska åtgärder och lagstiftning för att bekämpa antisemitiskt och antimuslimskt hat, med särskilt
fokus på hatbrott, hatpropaganda och diskriminering.
Kollokviet ger möjlighet till dialog mellan EU-institutionerna, medlemsstaterna, lokala myndigheter,
civilsamhällets organisationer, religiösa ledare och ledare för olika befolkningsgrupper, internationella
organisationer, forskare, medier och filosofer. Deltagarna kommer att tillsammans reflektera över de
bakomliggande orsakerna till antisemitiska och antimuslimska incidenter i Europa och hur de påverkar
människors liv.
Hur stor fara utgör hatbrotten och intoleransen i Europa? Varför ett kollokvium?
Hela samhället har ett ansvar för att bekämpa antisemitiskt och antimuslimskt hat. Deltagarna
kommer att undersöka möjligheterna att främja en kultur av tolerans och respekt för alla i EU. De
senaste åren har EU bevittnat en oroande ökning av antisemitiska och antimuslimska hatbrott och
ökande intolerans.
Enligt en undersökning som EU:s byrå för grundläggande rättigheter gjorde 2013 om diskriminering
och hatbrott mot judar ansåg tre fjärdedelar av de tillfrågade (76 %) att antisemitismen hade
förvärrats under de senaste fem åren i deras hemland. Nästan tre fjärdedelar av de tillfrågade (73 %)
uppgav att antisemitismen på nätet har blivit värre under de senaste fem åren. Terrorattackerna i flera
EU-länder har bland judar spätt på oron för säkerheten i Europa. En undersökning som genomförts av
byrån visar att omkring 75 % av den judiska befolkningen inte rapporterar antisemitiska trakasserier
till polisen.
Det antimuslimska hatet ökar också, med en oroande ökning av verbalt och fysiskt våld. Enligt en
Eurobarometerundersökning från den 1 oktober är muslimer den religiösa grupp som är minst socialt
accepterad; bara 61 % av de tillfrågande uppgav att de skulle vara helt obesvärade av att ha en
muslimsk arbetskollega, och endast 43 % skulle känna sig helt obesvärade om deras vuxna barn hade
ett förhållande med en muslim.
Den pågående flyktingkrisen har lockat fram ett mycket negativt språkbruk och hatpropaganda om de
anländande flyktingarna, där högerextrema rörelser utnyttjar situationen med sina populistiska
uttalanden. Oroande verbala och fysiska angrepp, däribland hatiska uttalanden på nätet mot
asylsökande och flyktingar har rapporterats i flera länder. Det tyska inrikesministeriet har registrerat
så många som 202 attacker mot asylförläggningar under första halvåret 2015. Kraftigt ökande
främlingsfientliga synpunkter har också konstaterats i sociala medier.
Kollokviet är inriktat både på antisemitiskt och antimuslimskt hat. Även om skillnader finns i ursprung,
historia och yttringar har dessa två former av hat medfört en oroande ökning av hatincidenter under
de senaste åren. Hatbrotten i Europa ökar på ett oroande sätt och de erfarenheter som samlas under
kollokviet skulle kunna användas för att bekämpa andra former av hat och intolerans.
Hur passar kollokviet in i kommissionens arbete med att bekämpa hatpropaganda och
hatbrott?
Att främja tolerans, mångfald och social sammanhållning, åtgärder mot diskriminering i alla dess
former samt bekämpning av rasistisk och främlingsfientlig brottslighet är viktiga delar i EU:s politiska
program som behöver fungera tillsammans i samverkan.
I efterdyningarna av attackerna i Paris och Köpenhamn lade EU fram en europeisk säkerhetsagenda för
att komma till rätta med radikaliseringen – på nätet och utanför – och däribland antisemitiska och
antimuslimska hatincidenter.
Kommissionen håller för närvarande på med en utvärdering av hur väl EU:s rambeslut om
bekämpande av rasism och främlingsfientlighet har införlivats och genomförts. Enligt detta direktiv är
förnekelse av Förintelsen ett brott i hela EU. Denna bestämmelse har hittills bara helt införts av 13
medlemsstater.
Kommissionen kommer att fortsätta dialogen med berörda parter om hur hatbrott och diskriminering
ska bekämpas i Europa. Vi måste ta itu med rasismens bakomliggande orsaker, bl.a. genom utbildning
och genom att främja en kultur i Europa som präglas av tolerans och respekt.
Enligt en Eurobarometer från 2015 finns ett starkt stöd för åtgärder som främjar mångfald på
arbetsplatserna. En stor majoritet av de tillfrågade var också överens om vikten av utbildning, bl.a.
information om mångfald i fråga om religion eller övertygelser (80 %) och etniskt ursprung (81 %).
Efter kollokiviet kommer kommissionen att undersöka möjliga nya åtgärder på europeisk, nationell och
lokal nivå, med bidrag från civilsamhället och andra viktiga aktörer, t.ex. vad gäller:
- tillämpningen av EU:s lagstiftning om hatbrott, brottsoffers rättigheter och icke-diskriminering,
- utbildningen av domare, åklagare, polis och lokala myndigheter,
- främjandet av mångfald och skärpning av reglerna om mot diskriminering.
Under kollokviet undersöks också hur man bättre ska kunna rapportera diskriminerings- och
hatbrottsincidenter, bekämpa hatpropaganda på nätet i samarbete med it-företag, och finansiera
projekt som utförs av civilsamhället samt utbildnings- och medieaktörer för att främja tolerans och
respekt.
Den rättsliga grunden för EU:s hållning i fråga om grundläggande rättigheter
Artikel 2 i fördraget om Europeiska unionen lyder: "Unionen ska bygga på värdena respekt för
människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga
rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter. Dessa värden ska vara
gemensamma för medlemsstaterna i ett samhälle som kännetecknas av mångfald, icke-diskriminering,
tolerans, rättvisa, solidaritet och principen om jämställdhet mellan kvinnor och män."
Principen om icke-diskriminering, däribland på grund av religion eller övertygelse, är också fast
förankrad i fördragen (artikel 19 i EUF-fördraget) och artikel 21 i EU:s stadga om de grundläggande
rättigheterna.
- EU:s rambeslut om bekämpande av rasism och främlingsfientlighet med
strafflagstiftning
I rambeslutet åläggs också EU:s medlemsstater att straffbelägga hatpropaganda, dvs. uppmaning till
våld och hat grundat på ras, hudfärg, religion, härstamning eller nationellt eller etniskt ursprung och
hatbrott som har rasistiska eller främlingsfientliga motiv. I fråga om hatpropaganda gäller rambeslutet
både på nätet och utanför.
- Direktivet om etnisk likabehandling
Direktivet om etnisk likabehandling från 2000 är den viktigaste EU-rättsakten som gäller diskriminering
på grund av ras eller etniskt ursprung. I direktiv 2000/43/EG fastställs en ram för hur diskriminering
på grund av ras eller etniskt ursprung ska bekämpas i samband med anställning, social trygghet,
hälso- och sjukvård, utbildning och tillgång till varor och tjänster, däribland bostäder.
- Direktivet om likabehandling i arbetslivet
Likabehandling och icke-diskriminering i arbetslivet garanteras genom direktivet om likabehandling i
arbetslivet, som förbjuder diskriminering på grund av religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder
eller sexuell läggning. Detta direktiv från 2000 kompletterar direktivet om etnisk likabehandling genom
att utvidga tillämpningsområdet för skyddet mot diskriminering till att omfatta arbetslivet.
- Direktivet om audiovisuella medietjänster
Enligt artikel 6 i direktivet om audiovisuella medietjänster ska medlemsstaterna se till att tjänster från
medietjänstföretag, under deras jurisdiktion, inte innehåller något som uppmanar till hat grundat på
ras, kön, religion eller nationalitet. Direktivet gäller också sändningar som har sitt ursprung i länder
utanför EU som överförs till EU.
- Brottsofferdirektivet
Direktivet om brottsoffers rättigheter antogs 2012 för att stärka EU:s rättsliga ram vad gäller skydd
och stöd för brottsoffer. Medlemsstaterna har tid på sig fram till den 16 november 2015 för att införliva
direktivet i den nationella lagstiftningen. Detta direktiv ger brottsoffer gemensamma processuella
rättigheter, varvid de som utsatts för hatbrott får särskild uppmärksamhet.
- Kommissionens förslag: Direktivet om likabehandling
Europeiska kommissionen lade fram ett förslag till direktiv om likabehandling 2008 med förbud mot
diskriminering på grund av ålder, religion och övertygelse, sexuell läggning och funktionshinder i fråga
om socialskydd, utbildning och tillgång till varor och tjänster. Direktivet om likabehandling kommer att
täppa igen de nuvarande luckorna i EU:s antidiskrimineringslagstiftning och utvidga skyddet mot
diskriminering på grund av ålder, religion, sexuell läggning och funktionshinder också till områden
utanför arbetslivet. Direktivet om likabehandling diskuteras för närvarande i ministerrådet.
Vad gör kommissionen för att lagstiftningen ska följas som det är tänkt?
I kommissionens genomföranderapport från januari 2014 om bekämpande av rasism och
främlingsfientlighet med strafflagstiftning framkom att det fortfarande finns flera luckor i
medlemsstaternas lagstiftning. Kommissionen har inlett bilaterala dialoger med alla medlemsstater för
att se till att beslutet blir korrekt införlivat och fullständigt genomfört. Arbetet förväntas bli klart senast
i december 2015.
Fr.o.m. den 1 december 2014 har kommissionen i enlighet med protokoll 36 till fördragen möjlighet att
inleda ett överträdelseförfarande mot medlemsstaterna för underlåtenhet att införliva rambeslutet.
De nationella domstolarna har behörighet att, med hänsyn till omständigheter och sammanhang i varje
enskilt fall, fastställa om uppmaning till rasistiskt och främlingsfientligt våld och hat kan bevisas.
Kommissionen ersätter inte de nationella brottmålsdomarna och inte heller de brottsbekämpande
myndigheter som ska registrera hatbrott och uppmuntra brottsoffren att göra en anmälan och aktivt
utreda sådana anmälningar.
En omfattande studie av den nuvarande rättsliga och praktiska situationen vad gäller skadligt eller
olagligt innehåll på internet, bl.a. hatpropaganda, pågår som en del av kommissionens strategi för den
digitala inre marknaden. Ett offentligt samråd om internetplattformarnas roll, däribland deras roll i
bekämpningen av olagligt innehåll, inleddes den 24 september.
EU-anslag för att motverka antisemitisk och antimuslimsk hatpropaganda
Programmet Rättigheter, jämlikhet och medborgarskap kommer åren 2014–2020 (föreslagen budget:
439 miljoner euro) kommer framför allt att stödja utarbetande av verksamma övervaknings- och
rapporteringsmekanismer för rasistisk och främlingsfientlig hatretorik på internet och hatbrott samt
utbyte av bästa praxis för att förhindra och bekämpa rasism, främlingsfientlighet och andra former av
intolerans, med fokus på straffrättsliga verktyg. År 2015 medfinansieras projekt för sammanlagt
4 017 826 euro inom dessa områden.
Programmet Rättvisa (378 miljoner euro) främjar åren 2014–2020 rättsligt samarbete i civilrättsliga
och straffrättsliga frågor genom att hjälpa till med utbildning av domare, åklagare och andra
rättstillämpare. En av prioriteringarna 2014 är att bidra till att rambeslutet om bekämpande av rasism
och främlingsfientlighet genom rättslig utbildning blir ordentligt genomfört.
Vad gör Europeiska kommissionen för att bekämpa hatpropaganda på internet?
I enlighet med direktivet om audiovisuella medietjänster ska medlemsstaterna se till att audiovisuella
medietjänster inom deras jurisdiktion inte innehåller något som uppmanar till hat, grundat på ras, kön,
religion eller nationalitet. Enligt direktivet om e-handel ska olagligt innehåll som upptäcks avlägsnas av
tjänsteleverantören. Men det kan gå långsamt och vara och komplicerat att få bort av olagligt innehåll
samtidigt som lagligt innehåll ibland avlägsnas av misstag. Detta är orsaken till kommissionens inlett
ett samråd för att aktualisera reglerna.
Kommissionen håller också på att analysera huruvida den allmänna skyddsnivån i direktivet om
audiovisuella medietjänster fortfarande är relevant, verkningsfull och rättvis när det gäller t.ex.
förbudet mot hatpropaganda. Mer kommer att göras för att se till att befintlig lagstiftning tillämpas och
genomdrivs ordentligt. Detta bör understödja kampen mot hatpropaganda och möjliggöra
brottsutredningar som verkligen leder till lagföring.
För mer information:
Pressmeddelanden: IP/15/5737
Kollokvium om den grundläggande rättigheterna
Hela programmet finns här
Studier från Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter:
- Antisemitism: Översikt över data som är tillgängliga i EU
- För respekt och mångfald - Mot intolerans
Eurobarometer: Diskriminering i EU 2015
Högnivådialog med religiösa och konfessionslösa organisationer
MEMO/15/5739
Presskontakter:
Tim McPHIE (+ 32 2 295 86 02)
Melanie VOIN (+ 32 2 295 86 59)
Christian WIGAND (+ 32 2 296 22 53)
För allmänheten: Europe Direct på telefon 00 800 67 89 10 11 eller via e-post