Växjö oktober 2015 Plan mot diskriminering och kränkande

Växjö oktober 2015
Plan mot diskriminering och kränkande behandling
för Bäckaslövskolan 2015/2016
Vision: På Bäckaslövskolan bemöts alla vänligt och respektfullt, ingen utsätts för
diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling
Förutsättningar:
Verksamheten i skolan ska utformas i överensstämmelse med grundläggande
demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning
för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö.
(Skollagen 1 kap § 4)
Skolan skall främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse.
Ingen skall i skolan utsättas för mobbning. Tendenser till trakasserier skall aktivt
bekämpas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap,
öppen diskussion och aktiva insatser. (Lgr 11. 1 kap samt 2 kap §1)
Övriga lagar och styrdokument som ska efterföljas för måluppfyllelsen i denna plan:





Diskrimineringslagen (2008:567)
Arbetsmiljölagen (AML1997:1160)
Socialtjänstlagen (SoL 2001:453)
Brottsbalken (BrB 1962:700)
Barnkonventionen
Skolans uppdrag:
Skolans uppdrag att motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling
är tydligt. Det ingår som en del i ett större demokratiskt uppdrag. En viktig
utgångspunkt är att den som uppger att hon eller han blivit diskriminerad,
trakasserad eller kränkt, alltid måste tas på allvar. Kränkningar kan vara: fysiska,
verbala, psykosociala eller text- och bildburna.
Definitioner
Innebörden i diskriminering, trakasserier och kränkandebehandling mm definieras i
BILAGA 1
Övergripande mål för Bäckaslövskolan:
Alla känner sig trygga, accepterade och respekterade.
Alla behandlas lika oberoende av kön, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning,
sexuell läggning, funktionshinder, ålder, könsöverskridande identitet eller uttryck.
Ev. diskrimineringar, trakasserier eller kränkningar upptäcks tidigt och åtgärder vidtas
samma dag som de upptäcks.
Arbetet mot kränkningar och diskriminering under 2015/2016
I klasserna och på fritidshemmen har förebyggande och främjande åtgärder mot
diskriminering och kränkande behandling genomförts regelbundet.
Trivselenkäten besvarades och analyserades i samtliga klasser och på våra fritidshem
under april-maj 2015
De sammanställda resultaten diskuteras i olika personalgrupper, med föräldraföreningen
samt med elevrådet under maj/juni 2015
Nulägesanalys
Analysen grundas främst på kartläggningar i form av
 Trivselenkät besvarad av eleverna i alla skolans klasser (åk F-6) under våren
2015.
 Information från samtal med elever i skolans elevråd.
 Information från samtal med föräldrar i skolans föräldraförening.
 Granskning och analys av inlämnade incidentrapporter.
 Observationer under lektioner, raster och i fritidsgrupperna.
En sammanställning av kartläggningarna visar följande, fördelat i olika åldersgrupper.
Åk 3-6:
Antal besvarade enkäter: 130 elever (56 flickor och 74 pojkar)
En mycket stor majoritet svarar att de trivs på skolan och i sin klass samt att
Bäckaslövsskolan är en bra skola.
En stor majoritet (94,6%) svarar även att de har någon vuxen på skolan att prata med
om något tråkigt hänt dem i skolan.
På frågan: ”Tycker du att du behandlas illa av någon vuxen på skolan?” svarar
10,8% ja.
När vi genom samtal med elevrådet och med andra enskilda elever analyserar
frågan verkar det till stor del handla om att man känner sig orättvist behandlad i en
konflikt där de vuxna tagit den andra elevens part eller att man upplever att vuxna kan
”skälla” på hela klassen även om det bara är några få som gjort något.
6,9% svarar att man är rädd för någon då man har rast. Detta är en ökning från
föregående års enkät och skolan kommer jobba aktivt med denna del.
Analysen visar att det oftast handlar om händelser runt pingisbord och fotbollsplanen
och några av åtgärderna som gjorts är att elevrådet tagit fram regler för detta samt att vi
vuxna som är rastvärdar ska uppmärksamma dessa platser mer regelbundet.
Motsvarande siffra för rädsla i omklädningsrummet har ökat till 5,4%. Där är det 6
flickor som upplever rädsla i omklädningsrummet. Här krävs ett fortsat jobb med
förebyggande åtgärder som tex mer vuxennärvaro i omklädningsrummet.
På frågan: ”Hör du ofta fula eller elaka ord sägas till någon på skolan?” så svarar ca
hälften ”ja” på denna fråga. De insatser vi gjort de senaste åren har inte räckt till .Vår
åtgärd att öka vuxennärvaro och dialog med eleverna hoppas vi kan bidra med att
förbättra detta.
Åk 1-2:
Antal besvarade enkäter: 45 elever (24 flickor och 21 pojkar)
En mycket stor majoritet svarar att de trivs på skolan och i sin klass samt att
Bäckaslövsskolan är en bra skola. Endast 1 elev svarar nej på dessa frågor.
En stor majoritet svarar även att de har någon vuxen på skolan att prata med om
något tråkigt hänt dem i skolan. Dock svarar 8 elever (7%) att de inte har någon
sådan vuxen på skolan.
På frågan: ”Tycker du att du behandlas illa av någon vuxen på skolan?” svarar
samtliga elever nej.
På frågan: ”Händer det att du är rädd för någon då du har rast?” svarar 20 % att de är
det.
Analysen visar, precis som med de äldre eleverna att det framför allt handlar om
området kring pingisbordet och fotbollsplanen och vi har i höst jobbat med att utöka
antal vuxna på rasterna genom betydligt fler rastfaddrar. Vi har även utökat mängden
raster där vuxna bidrar med att få igång lekar. Deltagande i dessa
lekar är naturligtvis frivilligt men kan hjälpa vissa elever att komma in i leken.
Tidigare års trivselenkäter har visat på stor oro och rädsla i omklädningsrummet bland
de yngre eleverna. Skolan bestämde därför att man skulle utöka vuxennärvaron
omklädningsrummen, framför allt bland de yngre eleverna.
Glädjande nog visar årets enkät att ingen känner oro i omklädningsrummet nu.
Vi fortsätter jobba för hög vuxennärvaro i omklädningsrummen och är glada för den
tydliga förbättring när det gäller detta.
20% ( 7 flickor och 2 pojkar) uppger att det händer att någon är dum mot
dem på skolan. Även här hoppas vi att en ökad vuxennärvaro på raster mm ska göra
att vi får syn på mer av detta och att detta minskar.
Vi behöver även prata med alla elever om hur man är en bra kompis och att man kan
hjälpa till genom att berätta för en vuxen om någon behandlas illa på skolan.
Vad det gäller att vara rädd för något inne i skolan har 13,3% angett att de är rädda för
något. Majoriteten där har angett att det är toaletterna, främst att lamporna släcks som
är problemet. Detta har vi rättat till i samarbete med fastighetsägaren. Ingen var rädd för
någon plats på skolgården.
När det gäller frågan om man ibland hör fula eller elaka ord på skolan svarar 42, 2 % att
de hör fula ord sägas om eller till någon. Även här hoppas vi att en utökad vuxennärvaro
ska hjälpa till.
Förskoleklass
Antal besvarade enkäter: 43 elever (20 flickor och 23 pojkar)
En stor majoritet av eleverna trivs mycket bra eller bra i Förskoleklassen.
Samtliga barn gillar att leka inne.
Någon elev gillar inte att leka ute. Dessutom är det ett fåtal som inte gillar läsvila.
5 elever är något negativa till aktivitetsdagen. Här svarar 2 flickor
och 3 pojkar att de inte tycker att detta är roligt.
Här ser vi en förbättring till det positivare än föregående år.
Samtliga elever tycker kamratskapet i Förskoleklassen är mycket bra eller bra! Detta
är mycket positivt!
Plan över åtgärder för att främja lika rättigheter och förhindra och förebygga
trakasserier och kränkande behandling av barn och elever läsåret 2015/2016







I alla klasser och fritidshemsgrupper genomförs regelbundet samtal och/eller
diskussioner om arbetsmiljön, etik, jämställdhet och andra värdegrundsfrågor
samt vikten av gott kamratskap och vårdat språkbruk.
Ansvariga: Klasslärarna och fritidspedagogerna under hela läsåret.
Under föräldramöten ges information och möjlighet till diskussion om skolans
värdegrundsarbete.
Ansvariga: Klasslärarna
Alla ska uppmanas att omgående tala om för personal på skolan om de ser
eller får veta att någon diskrimineras, trakasseras eller kränks.
Ansvariga: Skolans personal under hela läsåret.
En ökad vuxennärvaro på ex raster med målsättningen att situationen på
fotbollsplanen, bandyplanen och vid pingisbordet ska förbättras.
Ansvarig: Skolans personal med hjälp av rastfaddrar.
En ökad vuxennärvaro innebär förhoppningsvis att fler elever känner att de har
någon vuxen i sin närhet att prata med om något händer, men också att
mängden fula och elaka ord kommer att minska.
Ansvarig: Skolans personal
Trivselenkät genomförs med alla elever minst en gång per läsår.
Ansvarig: Rektor
Vi strävar efter hög vuxennärvaro i omklädningsrummen, framför allt för de yngre
eleverna.
Ansvarig: Rektor
Information till föräldrar
Skolans föräldrar informeras om skolans trivsel- och ordningsregler och innehållet i
denna plan vid föräldramöten, genom särskilda utskick, i vecko- / månadsbrev och via
hemsidan.
Vid upptäckta upprepade kränkningar ska berörda elevers föräldrar informeras och vara
delaktiga i arbetat med att förbättra situationen för alla inblandade.
Klassrumsklimat
Lärarpersonalen ska verka för att alla elever i respektive undervisningsgrupp ska
kunna arbeta med olika kamrater för att de bättre ska lära känna varandra och
därmed stärka gruppkänslan. Detta görs genom att läraren medvetet planerar
placering av elever och sammansättning av arbetsgrupper.
Hantering då elever mobbar eller kränker andra elever
(Se även tidsplan för dessa åtgärder i bilaga 2)
 Den som upptäcker att en elev är diskriminerad, mobbad eller utsatt för
kränkningar hjälper den drabbade och kontaktar därefter den mobbades
klasslärare eller någon annan lämplig vuxen på skolan.
 Klassläraren eller annan vidtalad vuxen pratar enskilt med berörda elever.
Eleverna uppmanas att berätta om det inträffade hemma.
 Klassläraren informerar föräldrarna.
 Klassläraren har gruppsamtal i klassen.
 Klassläraren kontaktar skolans likabehandlingsteam vid behov av hjälp och
stöd. Teamet (=EHT-gruppen) består av rektor, skolsköterska och speciallärare.
 Klassläraren dokumenterar händelserna och vad som har gjorts. Rektor
informeras och kallar om så fordras berörda elever, föräldrar och personal till
möte.
 Om mobbningen/kränkningen fortsätter, kontaktas socialtjänsten, polis eller
Utbildningsförvaltningens personalavdelning.
Hantering då vuxna kränker elever
 Om en elev blir kränkt av vuxen kan eleven, annan vuxen eller anhörig till
eleven ta kontakt med någon på skolan som eleven har förtroende för och
som för ärendet vidare till rektor.
 Rektor informeras och har samtal med eleven för sig och därefter den vuxne
för sig och tar reda på fakta om vad som inträffat.
 Rektor tar kontakt med elevens vårdnadshavare och informerar om den
uppkomna situationen.
 Rektor har samtal med den vuxne som kränkt eleven och informerar om det
oacceptabla beteendet. Rektor dokumenterar händelsen.
 Vid upprepad förseelse anmäler rektor den vuxne till personalavdelningen.
Hantering då vuxna kränker vuxna
Rektor agerar enligt BILAGA 2 ”Arbetsgång vid upptäckt kränkning”.
Hantering då elever kränker vuxna
 Om en vuxen blir kränkt av elev, tas kontakt med elevens klasslärare och
föräldrar.
 Rektor informeras och har samtal med den vuxne för sig, eleven för sig och tar
reda på fakta om situationen.
 Vid behov tar rektor kontakt med elevens vårdnadshavare och informerar om
den uppkomna situationen.
 Rektor har samtal med eleven som kränkt den vuxne och informerar om det
oacceptabla beteendet. Rektor dokumenterar händelsen.
 Vid upprepad förseelse anmäler rektorn till skyddsombudet och
personalavdelningen
Framtagande av plan mot diskriminering och kränkande behandling
Planen har tagits fram av skolans personal i samverkan med elever
via elevrådet samt föräldraförenings styrelse. Uppföljning av åtgärder sker löpande.
Utvärdering av planen enligt gällande föreskrifter genomförs årligen.
Ny plan skrivs årligen.
BILAGA 1
Definitioner
(utdrag ur DO, BEO & Skolinspektionen: En handledning för att utforma en plan mot
kränkande behandling i skolan ”Förebygga diskriminering och kränkande
behandling”, 2009).
En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla elever i skolan
ska ha samma rättigheter – flickor som pojkar och oavsett etnisk tillhörighet, religion
eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande
identitet eller uttryck samt ålder. Alla elever har rätt att vistas i skolan utan att
utsättas för någon form av kränkande behandling.
Diskriminering
Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra
elever och missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller
annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet
eller uttryck eller ålder.
Diskriminering kan till exempel ske genom skolans regler eller rutiner. En elev kan
också bli diskriminerad om eleven blir särbehandlad på grund av en förälders eller
syskons sexuella läggning, funktionshinder med mera.
Direkt och indirekt diskriminering
Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Med direkt diskriminering
menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till exempelvis elevens
kön. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram
med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program. Men man
kan också diskriminera genom att behandla alla lika. Det är det som kallas indirekt
diskriminering. Det sker när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt
som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på grund av kön,
etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell
läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Om exempelvis alla
elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund
av religiösa skäl behöver annan mat.
Kränkande behandling
är uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med
någon diskrimineringsgrund. Det kan vara att retas, mobba, frysa ut någon, knuffas
eller att rycka någon i håret. Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till
kränkande behandling.
Trakasserier
är uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med kön,
etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell
läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck eller ålder.
Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till trakasserier. Det är
trakasserier även när en elev kränks på grund av en förälders eller syskons sexuella
läggning, funktionshinder med mera.
Trakasserier och kränkande behandling
Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett
uppträdande som kränker en elevs värdighet. Trakasserier och kränkande
behandling kan vara fysiska (slag, knuffar), verbala (hot, svordomar, öknamn),
psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer), texter och bilder
(teckningar, lappar, sms, mms, fotografier, msn och meddelanden på olika
webbcommunities).
Repressalier
Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling
på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering
eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även
när en elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering,
trakasserier eller kränkande behandling.
BILAGA 2
Arbetsgång vid upptäckt diskriminering/mobbing/kränkning
Vid akuta diskriminerings-/mobbnings-/kränkningstendenser används en väl
genomarbetad plan. All information och alla åtgärder skall dokumenteras.
EHG-gruppen är skolans likabehandlingsteam för hjälp och stöd vid åtgärder när
diskriminering/mobbning/kränkning upptäckts. Planen beskrivs i följande steg!
Samma dag:
Steg 1. Samla in så mycket detaljer som möjligt: Vad har hänt? Hur? Vem? Var?
När? Stäm av med hur den mobbade/diskriminerade/kränkte upplever det
inträffade.
Ansvarig: a) Klassläraren vid mobbning/kränkning mellan elever.
b) Rektor vid mobbning/kränkning med, mot eller mellan personal.
Steg 2. Samtala med mobbaren/kränkaren/-na om vilka misstankar som finns och
hur allvarligt skolan och samhället ser på detta. Gör vissa överenskommelser
med denne/dessa. Observera att förövaren inte får bli nytt offer!
Ansvarig: a) klassläraren och b) rektor.
Steg 3. Samtala med övriga berörda med samma innehåll som i steg 2.
Ansvarig: a) klassläraren och b) rektor.
Steg 4. Berörda barns föräldrar informeras vid konstaterande av diskriminering/
mobbning/kränkning. Ev. bokas tid för möte där rektor, berörd personal
och föräldrar skall medverka.
Ansvarig: a) Klassläraren och b) rektor. När det gäller personal bokar
rektor tid för samtal med rektor och berörd personal som skall medverka i
samtalet.
2-4 dagar senare:
Steg 5. Nya enskilda samtal hålls med alla de inblandade för att bl a kontrollera att
tidigare överenskommelser har hållits.
Ansvarig: a) klassläraren och b) rektor.
Ytterligare några veckor senare:
Steg 6. Samtliga inblandade inventerar dagsläget och hur det som skett kan
undvikas i framtiden.
Ansvarig: a) Klassläraren och b) rektor
Steg 7. Följ upp med föräldrasamtal eller samtal med berörd personal (vid
personalmobbing)
Ansvarig: rektor.
Steg 8. Kontakta polis/socialtjänst eller personalavdelningen vid behov.
Ansvarig: rektor.