EU - vad händer? Cypern

EU - vad händer? Cypern
EU - vad händer? Cypern
EU är ett unikt ekonomiskt och politiskt partnerskap mellan 28
europeiska länder i Europa. År 2004 fick EU åtta nya medlemmar.
Drygt 10 år senare gör vi ett återbesök i länderna Cypern, Polen,
Estland, Slovenien, Tjeckien, Lettland, Ungern och Litauen. Hur gick
det för de nya medlemsstaterna? Vilka sociala och ekonomiska
effekter fick egentligen medlemskapet i EU?
Inledning
Cypern är ett land med en inbördes konflikt. Fram till år 1960 var
Cypern en brittisk koloni. Efter självständigheten delades landet i två
delar, en grek-cypriotisk och en turk-cypriotisk. Konflikten mellan de
båda delarna består i att befolkningen på den södra, grek-cypriotiska
delen har velat tillhöra Grekland medan befolkningen på den norra,
turkcypriotiska delen har velat att Cypern ska vara delat. De två olika
folkslagen levde utspritt över olika delar av Cypern, även om det bodde
fler turkar på norra delen och fler greker på södra delen.
Speltid: 26 min.
Från: 13 år
Ämne: Europa och EU,
Geografi
Originaltitel:
Europe - what´s next? Together,
But Divided – A Journey
Through Cyprus
Produktion:
©
Deutche Welle, 2012
Svensk version:
©
Filmo, 2013
Ansvarig utgivare:
Mia Lund Arnell
Filmnr: 7259
Konflikten mellan grek- och turkcyprioter
Många grekcyprioter var missnöjda med resultatet av självständigheten
och tyckte att turkcyprioterna hade blivit tilldelade för mycket makt
inom staten. Till exempel hade turkcyprioterna 30 % av platserna
i ministerrådet och representanthuset, trots att befolkningen bara
utgjordes av 20 % turkcyprioter. Turkcyprioterna ansåg i sin tur att
grekcyprioterna inte följde konstitutionen som upprättats i samband
med självständigheten. När grekcyprioterna föreslog att Cypern skulle
bli en enad stat med en turkisk minoritet lämnade turkcyprioterna sina
offentliga poster i protest, och förslaget gick inte igenom. Stämningen
mellan folkgrupperna blev alltmer spänd och 1963 bröt strider ut, som
orsakade tusentals dödsfall.
Den del av den grekcypriotiska befolkningen som ville tillhöra Grekland
fick hjälp av militärjuntan i Aten och avsatte i en militärkupp Cyperns
president. Den turkcypriotiska befolkningen litade inte på att Cypern
skulle förbli en självständig stat och kände sig hotade av den grekiska
militärens närvaro. År 1974 invaderade därför Turkiet Cypern och
lyckades ta kontroll över 37 % av landets yta. Under en månad rådde
stora stridigheter och man beräknar att omkring 5 000 människor dog
eller försvann. Efter inbördeskriget delades Cypern i två i praktiken
åtskilda delar. De FN-styrkor som hade satts in redan i samband
med självständigheten fick nu kontrollera gränsen mellan de båda
territorierna. Den turkiska delen har utropat sig själv till en egen
republik, men är än idag bara erkänd av Turkiet.
FILMO
En del av Swedish Film AB
Box 6014 • 171 06 Solna • SWEDEN • Tel: 08-445 25 59 • Fax: 08-445 25 60
[email protected] • www.filmo.se
EU - vad händer? Cypern
Ett delat Cypern
Nyckelord
För den turkiska delen av Cypern innebär delningen
stora problem. Eftersom republiken inte är erkänd
internationellt är det svårt att bedriva handel och
turism. För den grekcypriotiska delen är turism en stor
inkomstkälla, man har en bra ekonomisk utveckling
med handel och investeringar, och arbetslösheten är
låg. I och med inträdet i EU togs en detaljerad plan
fram i FN för Cyperns framtid. Där föreslogs att Cypern
skulle bli en federation med två delstater. Politiska
beslut om valutafrågor, invandring, medborgarskap och
utrikespolitik skulle då fattas på central nivå, medan
allt annat skulle lämnas åt delstaterna. I förslaget ingick
även att vissa landområdet som Turkiet lagt beslag på
skulle återlämnas till den grekcypriotiska delen. En
folkomröstning genomfördes och förslaget röstades
ner av grekcyprioterna. Cypern blev kort därefter
medlem i EU som ett ännu splittrat land.
Idag har gränsen mellan den turkiska och den grekiska
delen öppnats, vilket har lett till handel och utbyte
mellan folkgrupperna. Men stämningen mellan
grupperna är fortfarande kylig efter händelserna 1974,
och man har ännu inte funnit en lösning på konflikten.
Sedan 2008 har fredsförhandlingar pågått i FN, men
det är många problem som behöver lösas och än har
bara mycket små framsteg gjorts.
Cypern, EU, handel, inbördeskrig, turistnäring,
jordbruksstöd, folkgrupper, euro, inbördes konflikter,
fred
Vilken betydelse fick EU-inträdet?
År 1999 hade Cypern ännu inte gått med i EU, och livet
på ön såg annorlunda ut än vad det gör idag. Sedan
dess har EU-lagar börjat gälla och euron har införts
som valuta på den grekiska sidan. I filmen får vi följa
med på återbesök hos personer som intervjuades år
1999. De berättar om hur de har upplevt EU-inträdet,
och vilka skillnader det har inneburit för dem. För
Giorgi, som är getbonde, har EU-medlemskapet
inneburit att hon får del av det jordbruksstöd som
EU erbjuder, men också att nya krav ställs på hennes
verksamhet. Precis som många andra småbönder i EU
får hon det svårt att bedriva en småskalig verksamhet
då EU:s regler gör det mer lönsamt med stora jordbruk.
För dem som försörjer sig på turism går affärerna
bra sedan EU-inträdet, men hotellchefen som vi får
följa i filmen menar att Cypern skulle kunna ta emot
ännu fler turister som ett enat land. På den norra,
turkiska delen är turistindustrin i sin linda. Men det
begynnande samarbetet mellan Cyperns två delar
skapar en möjlighet för handel och socialt utbyte. I
byn Pyla, som ligger på gränsen mellan den grekiska
delen och den turkiska delen, börjar de två olika
folkgrupperna så smått att tolerera varandra. En
återförening är kanske inte utom räckhåll trots allt?
Frågor att diskutera efter visning
- Läs igenom historiebeskrivningen. Prata i klassen om:
• Varför är stämningen mellan grekcyprioterna och
turkcyprioterna fortfarande spänd?
• Vad innebär det för turkcyprioterna att deras del
av Cypern inte är en erkänd stat?
- På vilket sätt har följande punkter förändrats sedan
EU-inträdet?
•
•
•
•
Relationen mellan grek- och turkcyprioter?
Turismen?
Den ekonomiska utvecklingen?
Situationen för bönder och småskaliga
jordbrukare?
• Valutan?
- Hur tror ni att livet på Cypern hade sett ut idag om
landet aldrig gått med i EU? Använd gärna samma
punkter som ovan.
- Vilka för- och nackdelar kan du se med att gå med
i EU? Använd Cypern som exempel på vilka positiva
och negativa konsekvenser ett inträde i Europeiska
Unionen kan få.
- Diskutera vilka för- och nackdelar som EU-inträdet har
fått för Sveriges räkning. Ge gärna konkreta exempel,
utifrån hur det ser ut i Sverige lokalt och nationellt.
Jämför mellan 1995, då Sverige blev medlem, och idag.
- Undersök vilka möjligheter ett medlemsland har att
påverka EU. T.ex. genom Europaparlamentsvalet.
FILMO
En del av Swedish Film AB
Box 6014 • 171 06 Solna • SWEDEN • Tel: 08-445 25 59 • Fax: 08-445 25 60
[email protected] • www.filmo.se
EU - vad händer? Cypern
Internetkällor
http://www.landguiden.se/Lander - Utrikespolitiska
institutets landsfakta
http://www.sakerhetspolitik.se/Konflikter/Cypern1/
Fordjupning/ - Myndigheten för samhällsskydd och
beredskaps sida med säkerhetspolitiska fördjupningar.
http://www.globalis.se/Konflikter/Cypern - Globalis en sida från FN-förbundet där man kan hitta fakta och
mer utförlig information om världens länder.
http://europa.eu/about-eu/countries/membercountries/cyprus/index_sv.htm - Europeiska unionens
hemsida med information om medlemsländerna.
http://ec.europa.eu/enlargement/tenders/aidprogramme-tcc/index_en.htm - EUs strategi för bistånd
till den turkcypriotiska befolkningen
www.ne.se - Nationalencyklopedin
www.google.se - Användbar sökmotor
www.dn.se - Dagens nyheter
http://www.thefactlab.com/?setcountry=Other&setlan
guage=Swedish - Dagens nyheters skolsajt
www.wikipedia.se - Bra nätencyklopedi
www.filmo.se - Filmos hemsida
Filmerna om EU är bra som grund för diskussion utifrån de centrala målen i samhällskunskap och historia:
I årskurs 7-9, s 176 och 177, Lgr 11
Demokratisering, efterkrigstid och globalisering, cirka 1900 till nutid:
”FN, nordiskt samarbete och framväxten av Europeiska unionen (EU)”, och ”Aktuella konflikter i världen och
historiska perspektiv på dessa”.
I årskurs 7-9, s 203, Lgr 11
Samhällsresurser och fördelning:
”Hur länders och regioners ekonomier hänger samman och hur olika regioners ekonomier förändras i en
globaliserad värld” och ”Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende
på kön, etnicitet och socioekonomisk bakgrund. Sambanden mellan socio­ekonomisk bakgrund, utbildning,
boende och välfärd. Begreppen jämlikhet och jämställdhet”.
Beslutsfattande och politiska idéer:
”Sveriges politiska system med Europeiska unionen, riksdag, regering, landsting och kommuner. Var olika
beslut fattas och hur de påverkar individer, grupper och samhället i stort” och ”Europeiskt och nordiskt
samarbete, dess bakgrund och innehåll ”.
FILMO
En del av Swedish Film AB
Box 6014 • 171 06 Solna • SWEDEN • Tel: 08-445 25 59 • Fax: 08-445 25 60
[email protected] • www.filmo.se