Plan mot diskriminering och kränkande behandling

 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vittra Saltsjö­Boo skola och fritidshem 2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Varje verksamhet (förskola, skola och fritidshem) i AcadeMedia AB ska varje år beskriva sitt arbete mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling i en plan, i enlighet med 3kap. 16 § diskrimineringslagen och 6 kap. 8 § skollagen. I AcadeMedia AB gäller nolltolerans mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Ledningen och all personal har ett gemensamt ansvar för detta arbete. Alla barns och elevers upplevelser av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling ska samma dag anmälas till förskolechef/rektor. Det är förskolechefs/rektors ansvar att skyndsamt (dvs. inom ett dygn) anmäla alla sådana upplevelser till huvudmannen. Verksamhet Denna plan gäller för Vittra Saltsjö­Boo skola och fritidshemmet Planen är giltig nedanstående period och gäller ett år 2016­01­01 ­ 2016­12­31 Utvärdering av förra årets planerade åtgärder När vi gör utvärderingen kan vi konstatera att vi under året har arbetat med såväl främjande som förebyggande insatser när det gäller elevernas trygghet på skolan. Dock har vi inte använt planen mot kränkande behandling och diskriminering som utgångspunkt och planen har på så sätt inte varit levande i vardagen. Vi har använt oss av gruppsamtal men inte som planerade samtal. Gruppsamtalen har genomförts såväl pedagoger som av kurator. En pedagog från varje arbetslag, inkl fritids, gick utbildning hos diskrimineringsombudsmannen. Vi valde sedan att avsluta trygghetsrådet och istället arbeta för att alla i arbetslagen kände en delaktighet i frågorna. Vi har haft gemensamma kulturdagar, såsom julpyssel och med team FN. Dessa har varit mycket uppskattade och eleverna har vid dessa tillfällen arbetat i blandade åldersgrupper. Vi ser att dessa aktiviteter skapar en positiv stämning på hela gruppen. Våra kvalitetsundersökningar visar att föräldrarna önskar mer information kring arbetet med elevhälsa och vårt förebyggande och främjande arbete. Vi ser därför att vi behöver bli tydligare med att berätta om vårt förebyggande och främjande arbete. Fritids har genomfört fler planerade aktiviteter och har nu en tydlig veckostruktur. Vi ser att de strukturerade aktiviteterna har skapat ett bättre klimat i gruppen. Ett lyckat arbete var projektet “Lika men ändå olika”, som skapade en ökad förståelse för varandra i barngruppen och också till en ökad tolerans mellan varandra. Ett annat var teaterprojektet där barnen i olika mindre grupper skapat manus, målat dekor och filmat. Detta arbete har främjat samarbetet i gruppen. Fritids har också haft fokus på att arbeta med gruppstärkande övningar och där en del har varit att låta barnen prova nya aktiviteter. Till läsåretsstart ändrades det tidigare upplägget med träningsläger till att istället heta uppstartsperiod. Förändringen innebar att ordinarie schema började från dag 1. Vi ser att det var positivt att få komma i gång med undervisningen men att vi tappade de gruppstärkande övningar med fokus på förhållningssätt och spelregler. Från aug 2015 har miniorerna klasslärare, vilket har lett till en ökad trygghet för eleverna. Vidare ser vi att eleverna i åk 4 är i behov av mycket styrning, det blir annars en för stor kontrast till åk 3. I januari 2016 fick skolan flera nyanlända elever. Detta har gjort att vi behövt ändra vår organisation för elevhälsan. Vi har uttökat tiden för vår kurator och till elevhälsoteamet ingår nu också en SV2 pedagog. Ett stor del av vårt främjande och förebyggande arbete med dessa i elever ligger i de kartläggningarna som görs i samband med att eleverna börjar på skolan. En viktig del är också att integerar dessa elever i den ordninarie undervisningen. Utvärdering av årets planerade åtgärder Vi kommer att ha följande utvärderingstillfällen under året: Pedagoger: 1. Likabehandlingsplanen finns med som en punkt på arbetslagsmötet varje vecka 2. Vid UF­dagar utvärderas periodens aktiviteter och utifrån det planeras kommande periods aktiviteter 3. Lilla och Stora kvalitets analyseras tillsammans laget och utifrån detta revideras handlingsplanen Föräldrar: 1. Genom att svara på Lilla och Stora kvalitén 2. Analys av kvalitetsundersökningarna på föräldrarådet 1 gång/ termin 3. Planen utvärderas i föräldrarådet Främjande del ”Det främjande arbetet handlar om att stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten och behöver inte utgå från identifierade problem i verksamheten. Det främjande arbetet ska anpassas till barnens och elevernas ålder och till den aktuella verksamheten.” (Allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, Skolverket) Verksamhetens lokala vision och ställningstagande I Vittra Saltsjö­Boos förskola och skola gäller nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling i enlighet med diskrimineringslagen 2008:567 kap 3 och skollagen 2010:800 kap 6. Alla kränkningar mellan barn och elever ska informeras till berörda, utredas och åtgärdas skyndsamt. Alla barn och elevers upplevelser av trakasserier och kränkning ska anmälas skyndsamt till rektor tillika förskolechef. Rektor tillika förskolechef ska skyndsamt anmäla alla barn och elevers upplevelser av trakasserier och kränkande behandling till huvudmannen och verksamhetschef. Syftet ​
med likabehandlingsplanen och plan mot kränkande behandling är att förebygga och förhindra alla former av trakasserier på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Vårt​
mål ​
med likabehandlingsplanen är att varje pedagog, elev och förälder ska känna en trygghet och säkerhet i hur vi arbetar mot diskriminering och kränkande behandling på Vittra Saltsjö­Boo. På Vittra Saltsjö­Boo ska alla oavsett bakgrund, livssituation och kön känna trygghet och gemenskap samt utvecklas till ansvarskännande, jämställda och demokratiska individer genom att få komma till sin rätt. Vår ​
vision​
är att bidra till ett starkt civilt samhälle med medvetna och ansvarstagande medborgare som gör självständiga val. Vår idé är att bidra till ökade livschanser genom utbildning och lärande. Vår drivkraft är tron på kraften i glada och nyfikna ungar. Det är den bästa grunden för ett livslångt lärande. Verksamhetens lokala vardagsarbete för att främja allas lika värde och trygghet K​
ön:​
att någon är kvinna eller man Främjande åtgärder: ●
●
●
Alla vuxna bemöter alla elever som individer Gruppsamtal vid behov där innehållet i samtalen bestäms efter vart gruppen står och vad eleverna är uppfyllda av. Vi börjar varje läsår med en uppstartsperiod där vi arbetar med allas lika värde och rätten till att vara sig själv. Den lägger en bra grund för resterande läsår. Könsöverskridande identitet eller uttryck:​
att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön Främjande åtgärder: ●
●
●
Alla vuxna bemöter alla elever som individer Gruppsamtal vid behov där innehållet i samtalen bestäms efter vart gruppen står och vad eleverna är uppfyllda av. Vi börjar varje läsår med en uppstartsperiod där vi arbetar med allas lika värde och rätten till att vara sig själv. Den lägger en bra grund för resterande läsår. Etnisk tillhörighet:​
nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande Främjande åtgärder: ●
●
●
●
●
Alla vuxna bemöter alla elever som individer Gruppsamtal vid behov där innehållet i samtalen bestäms efter vart gruppen står och vad eleverna är uppfyllda av. Vi börjar varje läsår med en uppstartsperiod där vi arbetar med allas lika värde och rätten till att vara sig själv. Den lägger en bra grund för resterande läsår. Kulturdagar Aktiviteter vid FN­dagen för att uppmärksamma alla människors lika värde Religion eller annan trosuppfattning: ​
religion eller en annan trosuppfattning, exempelvis muslimer, kristna, buddister och ateister Främjande åtgärder: ● Vi använder multikulturell kalender för att uppmärksamma alla olika högtider ● Alla vuxna bemöter alla elever som individer ● Gruppsamtal vid behov där innehållet i samtalen bestäms efter vart gruppen står och vad eleverna är uppfyllda av. ● Vi börjar varje läsår med en uppstartsperiod där vi arbetar med allas lika värde och rätten till att vara sig själv. Den lägger en bra grund för resterande läsår. Funktionshinder:​
varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå Främjande åtgärder: Vi arbetar aktivt med inkludering i klassrummet Alla vuxna bemöter alla elever som individer Gruppsamtal vid behov där innehållet i samtalen bestäms efter vart gruppen står och vad eleverna är uppfyllda av. ● Vi börjar varje läsår med en uppstartsperiod där vi arbetar med allas lika värde och rätten till att vara sig själv. Den lägger en bra grund för resterande läsår. Sexuell läggning:​
homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning ●
●
●
Främjande åtgärder: ●
●
●
●
Alla vuxna bemöter alla elever som individer Gruppsamtal vid behov där innehållet i samtalen bestäms efter vart gruppen står och vad eleverna är uppfyllda av. Vi börjar varje läsår med en uppstartsperiod där vi arbetar med allas lika värde och rätten till att vara sig själv. Den lägger en bra grund för resterande läsår. Åk 8 på besök hos ungdomsmottagningen Ålder:​
uppnådd levnadslängd Främjande åtgärder: ●
●
●
●
●
Alla vuxna bemöter alla elever som individer Gruppsamtal vid behov där innehållet i samtalen bestäms efter vart gruppen står och vad eleverna är uppfyllda av. Vi börjar varje läsår med en uppstartsperiod där vi arbetar med allas lika värde och rätten till att vara sig själv. Den lägger en bra grund för resterande läsår. Alla elever ska få utvecklas från där man är kunskapsmässigt inte utifrån sin ålder Vi arbetar i åldersintegrerade arbetslag Definition av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Direkt diskriminering: ​
att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Indirekt diskriminering:​
att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, visst funktionshinder, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet. Trakasserier:​
ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Annan kränkande behandling:​
ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet. Kränkande behandling kan till exempel vara ­ om någon skickar elaka mail eller sms, ­ om någon upprepade gånger blir retad för något ­ om någon inte får vara med de andra ­ våld, som slag, sparkar, knuffar och hot Om kränkningar sker flera gånger brukar det ibland beskrivas som mobbning. Förebyggande del ”Det förebyggande arbetet tar sikte på att minimera risken för kränkningar och utgår från identifierade riskfaktorer. Det förebyggande arbetet ska anpassas till barnens och elevernas ålder och till den aktuella verksamheten.” ( Allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, Skolverket) Resultat av årets kartläggningar och planerade åtgärder 2016 utifrån resultatet av kartläggningarna Skola: ● Kompetensutveckling för pedagoger gällande inkludering i klassrummet ● Införa trygghetsvandringar 1 gång/ termin. ● Elever i åk 4 och åk 7 har alltid gruppsamtal med kurator, övriga elever efter behov ● Tydliga veckobrev där det förebyggande arbetet beskrivs och en längre utvärdering görs i slutet av varje period. ● Arbeta med elevskyddsombud ● Öka kunskapen bland elever och personal kring frågor som rör diskriminering ● Elevkonferenser 1 gång/termin med rektor, 1 gång/ period i arbetslaget. Fokus ligger på elevernas trygghet och trivsel. ● Föreläsning för elever, pedagoger och föräldrar gällande sociala medier ● Strukterade samlingar där en samling/ vecka innehåller övning från EQ­verkstaden. Fritidshemmet: ● Bättre dokumentation av arbetet ●
Elevkonferenser 1 gång/ termin med rektor och 1 gång/ period i arbetslaget ●
Trygghetsvandringar, tillsammans med miniorerna, 1 gång/ termin Så här har barn/elever, personal och vårdnadshavare involverats och varit delaktiga i det främjande och förebyggande arbetet i planen ●
●
●
●
Lilla kvalitén från 2015 Utvärdering i elevrådet Utvärdering i föräldrarådet Föräldrarnas förväntningar på skolan för detta läsår Åtgärdande del Verksamhetens rutiner för att tidigt upptäcka, utreda och dokumentera diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Verksamhetens rutiner för att tidigt upptäcka, utreda och dokumentera diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Upptäcka: Grunden i vår verksamhet är våra nära pedagogiska relationer som vi har med våra elever. Vi börjar dagen med en samling där Vi genomför trygghetsvandringar 2 gånger/läsår tillsammans med eleverna ● Vi gör avstämningar av frånvaro efter varje period och analyserar mönster och anledningen till frånvaron ● EHT­teamet träffas varannan fredag mellan 14­16. ● Vi har gruppsamtal med eleverna ● Vi har en nära pedagogisk relation med våra elever genom att vi är med våra elever under hela skoldagen. ● Vi har elevkonferenser 1 gång/ termin tillsammans med rektor. ● Arbetslagen har elevkonferens 1 gång/ period med fokus på elevernas personliga utveckling och lära mig lär ● Vi har 4 kulturdagar/år för hela skolan för att stärka samhörigheten mellan eleverna på skolan ● Vi har 6 gemensamma samlingar/år för hela skolan där vi gör gruppstärkande övningar ● Elevrådet träffas 1 gång/ period ● Ansvarsgrupperna har gruppråd 1 gång/ period ● Föräldrarådet träffas 2­3 gånger/termin ● Rektor sammanställer incidentrapporter och inkomna klagomål i slutet av varje period. ● Våra mallar tas alltid från strukturtorget så att vi är säkra på att det är aktuell mall som används. Utreda: ●
●
●
●
Rutiner för att utreda frånvaro, kränkning och klagomål återfinns på strukturtorget. Alla rutiner hämtas därifrån för att säkerställa att är uppdaterat. Rektor går igenom rutinerna vid varje terminsstart Rektor är ansvarig för att utreda frånvaro, kräkning och klagomål enligt gällande rutiner. Dokumentera: ●
●
●
●
●
Arbetslagen ansvarar för att genomföra trygghetsvandringar och för att dokumentera resultaten från dessa. Dokumentationen görs skriftligt. Arbetslagsansvarig ansvarar för att göra en avstämning av elevernas frånvaro efter varje period och redovisa detta för rektor. Mall finns på strukturtorget. Ansvarspedagog är ansvarig för att varje ansvarsgrupp arbetar med gruppstärkande övningar varje vecka Rektor ansvarar för att kalla till elevkonferens och mitterminskonferens och för att dokumentera detta. Mall på strukturtorget. Arbetslagsansvariga är ansvariga för att schemalägga och utse den som dokumenterar lagets elevkonferens. Rutiner om barn/elev i samband med verksamheten känner sig kränkt av andra barn/elever Personal som blir vittne till kränkande behandling ingriper genast genom att avbryta handlingen. Följande åtgärdstrappa används också om skolan på annat sätt får reda på att en elev känner sig utsatt av annan/andra elev/er: 1) ​
Enskilda​
samtal med inblandade. Gör klart för utsättande elev/er att detta inte får förekomma samt följderna om beteendet fortsätter. 2) Berörd pedagog och rektor informeras. (Rektor anmäler till huvudmannen som ansvarar för att utredning påbörjas, samt informerar skolans elevhälsa.) 3) Inblandade elevers vårdnadshavare kontaktas av berörd pedagog. 4) Uppföljning dagligen med utsatt elev för att försäkra oss om att eleven känner sig trygg i skolan. 5) Om problemet kvarstår efter en vecka samlas arbetslaget och en handlingsplan. Arbetslagsledaren avgör om elevhälsan behöver kopplas in. och elevhälsa. Handlingsplanen kan omfatta exempelvis ­ delade rasttider för olika elever/elevgrupper ­ ökad personaltäthet vid raster, förflyttning mellan olika lokaler eller i övrigt där utsatt elev känner sig otrygg Täta uppföljningar med utsatt elev för att försäkra oss om att åtgärderna har önskad effekt och att eleven känner sig trygg i skolan. 6) Om problemet fortfarande kvarstår utdelas en skriftlig varning till utsättande elev/er där vidare åtgärder kan vara exempelvis ­ tillfällig omplacering i skolenheten ­ tillfällig förflyttning till annan skolenhet ­ tillfällig avstängning (vilket också innebär anmälan till sociala myndigheter) Även polisanmälan kan bli aktuell om kränkningarna är av sådan art att detta är befogat. Under hela utredningen förs kontinuerlig dokumentation av alla samtal och åtgärder. Vårdnadshavare informeras om alla åtgärder. Huvudmannen informeras kontinuerligt om läget. Rutiner om barn/elev i samband med verksamheten känner sig kränkt av vuxen 1) Rektor anmäler samma dag till huvudmannen, som ansvarar för att utredning påbörjas samma dag. Rektor informerar också skolans elevhälsa och elevens vårdnadshavare samma dag. 2) ​
Enskilda​
samtal med de inblandade. Rektor gör klart för den vuxne att detta inte får förekomma samt följderna om beteendet fortsätter. 3) Beroende på ärendets art kan åtgärderna se olika ut. Huvudmannens HR­avdelning kan behöva kopplas in.