Årlig plan
mot kränkande behandling
och för likabehandling
Tappströmsskolan
AgM
2015-2016
Detta är ett lokalt styrdokument som innehåller riktlinjer och rutiner för skolans arbete mot kränkande
behandling och för lika behandling.
Senast reviderad: 2015-09-14
Ansvarig för planen: rektor
Innehåll
1. Bakgrund ................................................................................................................. 2
1.1 Syfte .................................................................................................................. 2
1.2 Tappströmsskolans vision och målsättning .................................................................... 2
1.3 Delaktighet .......................................................................................................... 2
1.3.1 Elever ............................................................................................ 2
1.3.2 Personal ......................................................................................... 2
1.3.3 Vårdnadshavare ................................................................................ 2
2. Begrepp .................................................................................................................. 3
2.1 Definitioner ......................................................................................................... 3
2.1.1 Diskriminering .................................................................................. 3
2.1.2 Trakasserier ..................................................................................... 3
2.1.3 Kränkande behandling ......................................................................... 3
2.1.4 Mobbning ........................................................................................ 4
2.2 AgM ................................................................................................................... 4
2.2.1 AgM-elevers uppgift ........................................................................... 4
2.2.2 Kamratstödjarnas uppgift ..................................................................... 4
3. Främjande arbete ...................................................................................................... 5
4. Förebyggande arbete .................................................................................................. 5
4.1 Kartläggningsmetoder ............................................................................................. 5
4.1.1 Risk för diskriminering ........................................................................ 5
4.1.2 Elevernas trygghet och trivsel................................................................ 5
5. Handlingsplan vid trakasserier och kränkande behandling ..................................................... 6
5.1 Åtgärda enstaka trakassarier och kränkande behandling ................................................... 6
5.2 Upptäcka och anmäla trakasserier och kränkande behandling ............................................ 6
5.3
Utreda trakasserier och kränkande behandling .......................................................... 6
5.4 Åtgärda upprepade trakasserier och kränkande behandling ............................................... 6
6. Utvärdering av föregående års insatser ............................................................................ 7
7. Analys och slutsats av kartläggning ................................................................................. 7
8. Planerade insatser ..................................................................................................... 9
8.1 Främja -
uppdaterar detta under höstterminsstart 2015 ................................................ 9
8.2 Förebygga ........................................................................................................... 9
Bilagor ..................................................................................................................... 11
1. Bakgrund
1.1 Syfte
Barn och elever ska skyddas mot kränkningar av deras värdighet. Bestämmelser i diskrimineringslagen
och i skollagen ställer krav på att skolorna bedriver ett målinriktat arbete för att främja barns och
elevers lika rättigheter och möjligheter samt att förebygga och förhindra trakasserier och kränkande
behandling. Arbetet ska dokumenteras i en årlig plan, vilken ska tas fram med hjälp av elever, personal
och vårdnadshavare. Genomförandet av planerade åtgärder ska utvärderas i efterföljande års plan.
1.2 Tappströmsskolans vision och målsättning
I Tappströmsskolan är alla elever framgångsrika och når uppsatta mål.
För att visionen ska förverkligas är vår målsättning att skolan ska vara fri från kränkande behandling
och diskriminering. Alla elever och vuxna skall kunna känna sig trygga samt bemötas och behandlas
med respekt.
1.3 Delaktighet
1.3.1 Elever
Eleverna är delaktiga i alla delar av likabehandlingsarbetet, framför allt via arbetsgrupperna AgM och
kamratstödjare. En del arbete sker i mentorsgrupper, där alla skolans elever ingår.
1.3.2 Personal
Personalen är också delaktig i alla delar av likabehandlingsplanen. Arbetet sker under
personalkonferenser och i mindre arbetsgrupper.
1.3.3 Vårdnadshavare
Elevernas vårdnadshavare informeras om planen varje läsår. Planen finns tillgänglig på skolans hemsida
och vårdnadshavare tillfrågas hur skolans likabehandlingsarbete uppfattas årligen i kartläggningen.
2. Begrepp
2.1 Definitioner
2.1.1 Diskriminering
”En person är skyddad mot diskriminering utifrån de i diskrimineringslagen angivna
diskrimineringsgrunderna. De sju diskrimineringsgrunderna är kön, könsöverskridande identitet
eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell
läggning och ålder.
Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan.
För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av
diskrimineringsgrunderna.
Man kan också i vissa fall diskriminera genom att behandla alla lika, så kallad indirekt
diskriminering. Med detta menas att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse
eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken missgynnar ett barn eller
en elev som har samband med en viss diskrimineringsgrund, såvida inte bestämmelsen, kriteriet
eller förfarandet har ett berättigat syfte.
Med begreppet likabehandling menas att alla barn eller elever ska behandlas så att de har lika
rättigheter och möjligheter oavsett någon av diskrimineringsgrunderna. Det innebär dock inte
alltid att alla barn och elever ska behandlas lika, se indirekt diskriminering.”
(Skolverkets allmänna råd: Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, Stockholm 2012 s. 47)
2.1.2 Trakasserier
”Trakasserier är ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med
någon av diskrimineringsgrunderna.
Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet.
Sexuella trakasserier behöver inte ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna.”
(Skolverkets allmänna råd: Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, Stockholm 2012 s. 47)
2.1.3 Kränkande behandling
”Kränkande behandling är ett uppträdande som, utan att vara diskriminering enligt
diskrimineringslagen, kränker barns eller elevers värdighet.
Trakasserier och kränkande behandling kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en
eller flera. De kan vara synliga och handfasta likaväl som dolda och subtila. De kan utföras inte
bara direkt i verksamheten utan även via exempelvis telefon och internet. Trakasserier och
kränkande behandling kan t ex uttryckas genom nedsättande tilltal, ryktesspridning,
förlöjliganden eller fysiskt våld. Kränkningarna kan även handla om att hota eller frysa ut
någon. Kränkande behandling kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och
återkommande.”
(Skolverkets allmänna råd: Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, Stockholm 2012 s. 9)
2.1.4 Mobbning
”Mobbning är en form av kränkande behandling eller trakasserier som innebär en upprepad
negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga
en annan skada eller obehag.”
(Skolverkets allmänna råd: Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, Stockholm 2012 s. 9)
2.2 AgM
Aktionsgruppen mot mobbning och kränkande behandling (AgM) är en grupp på skolan som består av
fyra ur personalgruppen (exkl. en föräldraledig) och elva elever, en elev med koppling till Globala
skolan, tre elever från årskurs 7, tre från årskurs 8 och fyra från årskurs 9. AgM väljer och tillfrågar nya
medlemmar i AgM.
Rektor ger AgM uppdrag att samtala med elever vid upprepade eller grova kränkningar. Samtalen hålls
företrädesvis av en vuxen och två elever från AgM.
AgM utarbetar förslag till vad man kan göra i klasserna varje läsårsstart för att uppmärksamma
likabehandlingsarbete.
2.2.1 AgM-elevers uppgift
Eleverna är i majoritet i AgM och de tar ett aktivt ansvar för att stoppa mobbning och kränkande
behandling genom att leda samtal vid upprepade trakasserier och kränkande behandling.
AgM-eleverna håller i kamratstödjarmötena varannan vecka och de deltar i AgM-möten varje vecka.
2.2.2 Kamratstödjarnas uppgift
Kamratstödjarnas uppgift är att vara ögon och öron i klasserna och att upplysa AgM om någon far illa.
De träffar elever från AgM varannan vecka på mentorstid.
3. Främjande arbete
Det främjande arbetet utgår från skolans uppdrag att arbeta för demokratiska värderingar och för
respekt för de mänskliga rättigheterna. Det handlar om att identifiera och stärka de positiva
förutsättningarna för likabehandling i verksamheten. Det främjande arbetet genomförs oavsett om det
finns något aktuellt problem eller inte och riktar sig till alla elever.
4. Förebyggande arbete
Det förebyggande arbetet handlar om att avvärja de risker för diskriminering, trakasserier eller
kränkande behandling som finns i verksamheten.
På Tappströmsskolan har vi följande rutiner för att arbeta med trakasserier och kränkande behandling:
En värdegrund på skolan som gås igenom varje läsårsstart.
Skolans ordningsregler som beslutas av rektor varje år. Eleverna ges möjlighet att lämna
synpunkter via klassråd och elevråd.
Rastvakter och en fritidsledare som rör sig bland eleverna.
Kamratstödjarmöten varannan vecka med två kamratstödjare i varje klass. Kamratstödjarna
väljs varje hösttermin via sluten omröstning, AgM håller i valet.
De vuxna i AgM träffas varje vecka och varannan vecka träffas vuxna och elever ihop.
Personalen är skyldig att vara uppmärksam på den jargong och det beteendemönster som råder
mellan eleverna. Alla kränkningar och trakasserier ska anmälas till rektor.
Personal ska också uppmärksamma och utreda situationen kring en elev som uppges vara ensam.
Den personal som undervisar i en grupp eller klass gör gruppindelningar och ansvarar för att
eleverna inte placerar sig fritt i klassrummet.
4.1 Kartläggningsmetoder
Kartläggningen visar var och när det finns risk för diskriminering, trakasserier och kränkande
behandling. Nedan anger vi vilka metoder vi använder för att kartlägga vår verksamhet.
4.1.1 Risk för diskriminering
Husmodellen i personalgruppen
Elevskyddsombud gör trygghetsvandring tillsammans med arbetsmiljögruppen
Friendsenkät
4.1.2 Elevernas trygghet och trivsel
Sociogram
Friendsenkät
Kamratstödjarmöten
Incidentrapporter (AgM)
5. Handlingsplan vid trakasserier och kränkande behandling
5.1 Åtgärda enstaka trakassarier och kränkande behandling
1. Vid enstaka trakasserier eller kränkningar har mentor eller undervisande lärare samtal med
inblandade elever. (se bilaga 1 för stödmaterial)
5.2 Upptäcka och anmäla trakasserier och kränkande behandling
Enligt 10 § (kap 6 Skollagen) så är en lärare eller en annan personal som får kännedom om att en elev
anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling skyldig att anmäla detta till rektor.
Rektor har anmälningsplikt till huvudmannen.
En vårdnadshavare som får kännedom om att att en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller
kränkande behandling ska i första hand vända sig till rektor.
Elever kan välja att anmäla till mentor, annan personal, AgM-medlem eller kamratstödjare.
Kamratstödjare anmäler vidare till AgM.
2. En vuxen på skolan får kännedom om trakasserier eller kränkande behandling. Den vuxne
anmäler ärendet till rektor på blanketten ”Anmälan till huvudman om kränkande behandling”
(se bilaga 2). Där beskrivs vad som har hänt i kronologisk ordning.
5.3 Utreda trakasserier och kränkande behandling
Syftet med att utreda är att få tillräcklig med information och kunskap om situationen så att man kan
bedöma vilka åtgärder som måste vidtas för att trakasserier och kränkande behandling ska upphöra.
Utredningsskyldigheten omfattar även då personal har trakasserat eller kränkt en elev. I de fall elever
trakasserar eller kränker vuxna gäller bestämmelserna i Arbetsmiljölagen (www.aml.se) och hanteras
av rektor.
Utredningens omfattning och metod måste anpassas efter varje enskilt fall.
3. Rektor startar en utredning. Utredningen kan utföras av undervisande lärare, mentor eller AgM
på rektors uppdrag.
5.4 Åtgärda upprepade trakasserier och kränkande behandling
Om en elev trakasseras eller kränks av annan elev:
4. AgM läser igenom utredningen och diskuterar åtgärder.
5. Vid upprepade eller grova trakasserier och kränkningar har AgM samtal med inblandade elever.
6. Åtgärderna dokumenteras i blanketten ”Anmälan till huvudman om kränkande behandling” (se
bilaga 1).
7. AgM följer upp åtgärden till dess att trakasserier eller kränkningar har upphört. I de fall
trakasserier eller kränkningar inte har upphört lämnar AgM över ärendet till rektor för vidare
åtgärder.
8. Rektor kan vid behov komma att ta ärendet vidare med kurator eller utomstående kontakter
som polis och socialtjänst.
Om en elev trakasseras eller kränks av personal hanterar rektor situationen.
6. Utvärdering av föregående års insatser
Vi har under året arbetat med diskussioner om likabehandling i flera av våra klasser utifrån de behov
som har uppstått. I årskurs 6 har vi på mentorstid arbetat med ett material som främjar sociala
relationer genom diskussioner av ”case” (material från Friends). I årskurs 7 har vi arbetat med
livskunskapsfrågor, och då med inriktning mot hbtq, och i årskurs 8 och 9 har vi arbetat med
diskussioner och grupper utifrån de behov vi har sett. Till nästa läsår 2015-2016 tycker vi att det är
viktigt att likabehandlingsgruppen får återkoppling från respektive arbetslagsledare hur arbetet kring
likabehandling har fungerat.
I personalgruppen har vi vid ett par tillfällen tagit upp diskrimineringslagen och hur de ändrade
rutinerna för arbetet med kränkningar och trakasserier ser ut. Vi har också diskuterat förhållningssätt
och språkbruk genom vår fortbildningssatsning med Frivolten som vi avslutade i början av höstterminen.
Vi har haft samtal i klasserna om värdegrund och respekt för varandra. Vi har också haft ett flertal
samtal om skolans regler.
För att skapa en ökad trygghet för eleverna i årskurs 6 lade vi under höstterminen till en mentorstid.
De träffade sin mentor tre morgnar i veckan fram till höstlovet, vilket hade bra effekt gällande både
struktur och trygghet.
Under året har vi haft en föreläsning om nätmobbning. Föreläsningen gavs till elever och
vårdnadshavare. Vi ser fortfarande att eleverna behöver bättre kunskaper om riskerna med sociala
medier och vilka regler som gäller.
Kommunen har uppdaterat anmälan till huvudman, vilka behöver förtydligas för personalen i början av
höstterminen.
Vi har presenterat AgM och vad vi arbetar med i årskurs 6 vid höstterminens start. Vi har valt
kamratstödjare i alla klasser och de har haft kamratstödjarmöten varannan vecka under läsåret. Vi har
under året insett att rastvaktssystemet fortfarande fungerar dåligt och att vi som skola behöver hitta
bättre sätt för att möta fler elever.
7. Analys och slutsats av kartläggning
I resultatet från årets friendsenkät är det viktigt att notera att det i årskurs 9 saknas underlag från
knappt hälften av eleverna. Eleverna har svarat på friendsenkäten klassvis under lektionstid. Inför
nästa läsår anser vi att det bör finans två vuxna, varav den ena dataansvarig, i klassrummet när
enkäten genomförs. Anledningen till det behövs två vuxna i klassrummet är att det dels varit mycket
problem med datorerna och dels att en del elever behöver annan form av stöttning.
I friendsenkäten blir det tydligt att eleverna på Tappströmsskolan i stor utsträckning känner sig trygga
och att det gäller på samtliga tillfrågade platser.
På frågan om de känt sig kränkta av personalen framkommer det att kränkningarna består i samtal om
resultat och prestationer. Förslagsvis håller rektor en fortlöpande diskussion med personalen kring
förhållningssätt till eleverna.
Även i år är toaletter och duschar otrygga platser enligt eleverna. Vid toaletterna är man orolig för att
någon ska stå utanför och hålla för dörren eller att någon eller några står utanför och lyssnar. Ett
förslag är att rastvakterna får i uppgift att röra sig i närheten av toaletterna.
Eleverna duschar inte efter idrottslektionerna eftersom de är oroliga för att bli fotade och att bilder
ska spridas. Det finns inga duschdraperier och omklädningsrummet är otryggt. Det finns elever som
skolkar hellre än att bli svettiga under idrottslektionerna. Ett förslag är att detta lyfts bland
kommunens skolledare då detta problem inte går att lösa lokalt på skolan.
På frågan om eleverna får möjlighet att vara involverade/delaktiga i skolans trygghetsarbete ges
spridda svar. En tolkning av detta skulle kunna vara att eleverna känner sig osäkra kring begreppet
trygghetsarbete. Viktigt att detta tydliggörs av personal vid nästa läsårs enkät.
Orsaken/orsakerna till att elever kränks är inte ämnesspecifika utan kan handla om vad som helst. Mer
än hälften har svarat ”Någon annan anledning”. När det gäller var kränkningarna sker så upplever vi att
en hel del av dem sker på nätet.
Under året har vi haft fall av identitetskapning på nätet, spridning av kränkande bilder och kränkande
kommentarer på t ex snapchat. Även lärare har drabbats av att elever spridit bilder på t ex Instagram.
Under vårterminen -15 har det varit färre fall än under höstterminen -14, men det är viktigt att
fortsätta arbeta kring kränkningar på nätet som ex. föreläsning för elever och föräldrar. Vi tror även
fortsättningsvis att det är betydelsefullt att vi agerar kraftfullt genom möten med föräldrar och
polisanmälningar.
På frågan om eleverna har någon att vända sig till på skolan om de känner att de blivit kränkta svarar
drygt 12% ”nej” och knappt 25% ”vet ej”. Vi tror att det förmodligen finns elever av de 25% som inte
blivit utsatta för kränkningar och därför inte vet om de har någon att vända sig till.
Årskurs 7 utmärker sig genom att 55% i årskursen har svarat ”nej” eller ”vet ej” på frågan.
Av tidigare resultat har det framgått att fritidsledaren har nämnts som en vuxen att vända sig till.
Under detta läsår har fritidsledaren haft en tjänst som sett annorlunda ut och därför inte funnits
tillgänglig för eleverna i lika stor omfattning som tidigare. Detta skulle också kunna vara en anledning
att det är relativt många som svarat ”nej/vet ej”.
Noterbart är att eleverna inte vet vem som är skolsköterska respektive kurator på skolan. Ett förslag är
att de vid läsårsstart går runt och presenterar sig i samtliga årskurser.
Utifrån kamratstödjarmöten framkommer att personalen har olika förväntningar på eleverna. De elever
som presterar bra i skolan, har lärare större överseende med än de elever som presterar sämre. Ett
annat område som tagits upp på kamratstödjarmöten är att skolans regler följs olika bra av olika lärare
så eleverna blir osäkra vad som gäller.
Utifrån sociogram och kamratstödjarmöten framkommer det att elever som har undervisning i SVAkorridoren inte är integrerade med ordinarie klasser. Det framkommer även att vi har elever i de
ordinarie klasserna som är ensamma eller uteslutande har sina kompisar i andra klasser.
Ensamma elever ser vi som vår största utmaning. Det är ett område som ofta diskuteras på AgM-möten
och som vi även behandlat tillsammans med alla lärare på skolan i syfte att lyfta problemet och att
tillsammans hitta lösningar. Ett förslag som togs upp och som är realistiskt är att fånga upp de
ensamma elevernas intresse för att hitta passande rastaktiviteter.
8. Planerade insatser
Under läsåret 2015-2016 önskar vi insatser för att främja lika behandling, samt förebyggande insatser
för att förhindra kränkningar och trakasserier utifrån kartläggningsresultaten.
8.1 Främja
Mål
All personal ska vara
förtrogen med ansvar och
rutiner för arbetet mot
diskriminering och
kränkande behandling
All personal ska vara
förtrogen med ansvar och
rutiner för arbetet med
diskrimineringsgrunden
etnicitet
Ansvar
Uppföljning
Likabehandlingsgruppen
Ht-15
Önskemål: Skolledning
Läsåret
2015/2016
Strategi
Genomgång av
likabehandlingsplan
Utbildning om rasism
8.2 Förebygga
Mål
Alla lärare ska aktivt arbeta
för att alla elever ska ingå i
sociala nätverk och att
ingen elev går ensam
Ansvar
Uppföljning
-
All personal
Ht-15
Alla elever som kommer nya
till årskurs 6 ska känna sig
trygga och alla lärare ska
arbeta förebyggande för att
de nya klasserna ska fungera
bra.
Lag 6
Ht-15
-
Strategi
Sociogram görs av kamratstödjare
i terminsstarterna och finns i
arbetsrummen för att användas
som underlag till placeringar i
klassrummen.
Utveckla rastverksamheten, skapa
kontaktytor och ordna saker att
göra.
Klassrumsplacering. Sätts upp i
klassrummen och/eller lämnas till
Malin.
Svtplay: 15.
Ta fram material till
trygghetslektioner för årskurs 6
Integreringen av nyanlända
elever ska fungera bättre,
så att de i högre grad
uppfyller kunskapskraven
Skolledning
Ht-15
-
Elevinflytandet ska fungera
på ett tydligare sätt.
Skolledning
Ht-15
Alla elever ska ha kunskap
om hur man beter sig på
nätet
Skolledning
Ht-15
Alla elever har mentorstid i den
ordinarie klassen.
Presentation av nyanlända elever i
de ämnen där de ska tillhöra
klassen
Elever som har koppling till
Globala skolan ska vara
representerade i AgM
En gemensam dagordning för
klassråd. Dessutom en mall för
elevrådet som stämmer överens
med klassrådens dagordning. Ett
klassråd och ett lagråd per månad
samt tre elevråd per termin.
Matråd två-tre gånger per termin
Biblioteksråd
Kulturråd
Elevutbildning om nätmobbning,
Friends
Bilagor
Bilaga 1: Latuggla
Bilaga 2: Anmälningsblankett till huvudman om kränkande behandling
Bilaga 3: Utredningsblankett till huvudman om kränkande behandling
Bilaga 4: Åtgärdstrappa (vid kränkande behandling och mobbning)
Bilaga 1
Latuggla – Minimedling
(Medlingscentrum)
Har det skett någon form av enstaka kränkande behandling och/eller konflikt kan mentor eller annan
personal ta hjälp av nedanstående latuggla I samtalet med inblandade elever.
Dåtid
Berätta vad som hände.
Vad kände du?
Vad tänkte du?
Andra följdfrågor…
Hur har händelsen påverkat dig?
Vad kan/vill du ta för ansvar i händelsen?
Nutid/Framtid
Har du några frågor till den andre?
Hur vill du att ni ska vara mot varandra framöver?
Förslag på överenskommelse/lösning
Bilaga 2
Anmälan till huvudman om
misstanke om kränkande behandling, trakasserier, sexuella
trakasserier eller diskriminering
De uppgifter som ni fyller i på blanketten behandlas i enlighet med bestämmelserna i personuppgiftslagen (PUL).
OBS! Fyll i blanketten med hjälp av din dator.
Förskolans/skolans diarienummer:
Enligt skollagen 6 kap § 10 och diskrimineringslagen (2008:567) ska alla händelser då ett barn/elev
upplever sig ha blivit utsatt för kränkande behandling, trakasserier, sexuella trakasserier eller
diskriminering anmälas till huvudmannen. Enligt SKOLFS 2012:10 ska anmälan om kränkande behandling
till huvudmannen göras skyndsamt.
Anmälande
förskola/skola:
Datum för incident:
Datum då händelsen
anmäldes till
rektor/förskolechef:
Typ av ärende:
barn/elev har kränkt/trakasserat barn/ elev
personal har kränkt/trakasserat/diskriminerat barn/elev 1
Uppgifter om barnet/eleven som upplever sig ha blivit
kränkt/trakasserad (med kön avses kön i juridisk mening).
Kön:
flicka
Årskurs:
F
Barnets ålder:
1 år
1
pojke
1
2
2 år
Vid dessa ärenden ska även HR-enhetens rutin följas
3
4
3 år
5
4 år
6
7
5 år
8
9
6 år
Kort redogörelse av den information som i nuläget finns om händelsen.
Bakgrund till händelsen och de inblandades namn ska inte anges här.
Akuta åtgärder som vidtagits
samtal med det kränkta/trakasserade barnet/eleven
samtal med den/de som kränkt/trakasserat
arbetslagets samtliga pedagoger är informerade
vårdnadshavare är informerade
anmälan till Arbetsmiljöverket (KIA)
anmälan till socialtjänsten
polisanmälan
annat
Underskrift
Ort och datum
Underskrift enhetschef
Namnförtydligande
Bilaga 3
Utredning av kränkande
behandling, trakasserier, sexuella
trakasserier eller diskriminering
De uppgifter som ni fyller i på blanketten behandlas i enlighet med bestämmelserna i personuppgiftslagen (PUL).
OBS! Fyll i blanketten med hjälp av din dator.
Förskolans/skolans diarienummer:
Förskola/skola
Datum för utredning
Orsak till utredning
Namn på berörda
barn/elever och personal
Uppgifter om barnen/eleverna som har utsatt någon annan för
kränkande behandling/trakasserier
Kön:
flicka/flickor
Årskurs:
F
Barnets ålder:
1 år
1
pojke/pojkar
2
2 år
3
4
3 år
5
4 år
6
7
5 år
8
9
6 år
Typ av incident (flera alternativ kan anges)
fysiskt våld
hot om våld
muntlig kränkning
skriftlig kränkning (brev,
sms, bild)
psykosocial kränkning
(utfrysning/negativt
kroppsspråk)
sexuella
anspelningar/trakasserier
skadegörelse, stöld
Trakasserier/diskriminering,
ange diskrimineringsgrund
kön
könsöverskridande
identitet/uttryck
etnisk tillhörighet
religion/annan trosuppfattning
funktionsnedsättning
sexuell läggning
ålder
Annan typ av
kränkning:
Lokal/plats
klassrum
omklädningsrum/dusch
matsal
fritidslokal
korridor
utanför skolans område
skolgården/förskolegården
på väg till/från skolan
internet/sociala medier
toalett
lekrum
hall
annan plats
Händelsen inträffade under
skoltid
fritidstid
före/efter skoldagens slut
Efter samtal med berörda barn/elever, personal och vårdnadshavare,
beskriv kortfattat i kronologisk ordning:
Händelsen/erna
Hur de inblandade har agerat
Vad i barnets/elevens miljö som kan ligga bakom händelsen
Hör ärendet ihop med annat ärende? Om ja, ange ärendets Dnr samt ange
hur ärendena hänger ihop.
Beslutade åtgärder (utöver de akuta som angivits i anmälan) på
organisations-, grupp- och individnivå:
Utredningen visar att barnet/eleven blivit
kränkt/trakasserad/diskriminerad
Ja
Nej
Ärendet är avslutat
Ja
Nej
Utredningen gjord av:
Datum för uppföljning (ska
ske senast inom en
månad):
Underskrift
Datum
Underskrift enhetschef
Namnförtydligande
Bilaga 4
Åtgärdstrappa (vid trakasserier, kränkande behandling och mobbning)
Steg 1
Steg 2A
Steg 2B
Steg 3
Åtgärder
Vid mindre allvarliga enstaka trakasserier
eller kränkningar har undervisande lärare
eller mentor samtal med inblandade
elever.
Vid allvarligare enstaka trakasserier eller
kränkningar har undervisande lärare eller
mentor samtal med inblandade elever
samt anmäler ärendet omedelbart till
rektor. Vårdnadshavare samt mentor
informeras.
Vid upprepade trakasserier eller
kränkningar anmäls ärendet omedelbart
till rektor, som i sin tur lämnar över till
AgM. Vårdnadshavare informeras.
Ärendet följs upp via samtal med berörda
elever.
Dokumentation
För stöd vid samtal, se
bilaga 1 i
likabehandlingsplanen.
Anmälningsblankett till
huvudman om kränkande
behandling fylls i och
mailas till rektor. Rektor
beslutar vem som tar
ärendet vidare.
Anmälningsblankett till
huvudman om kränkande
behandling fylls i och
mailas till rektor.
Utredningsblankett till
huvudman fylls i.
För mer information se likabehandlingsplanen.
