1 Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR Basbytesmatris KOORDINATVEKTORER. BASBYTESMATRIS Koordinater för en vektor i en given bas . Om B=(𝒗𝒗𝟏𝟏 , 𝒗𝒗𝟐𝟐 , … , 𝒗𝒗𝒏𝒏 ) är en bas för vektorrummet ( eller underrummet) V då gäller följande: Varje vektor w i rummet V kan skrivas på exakt ett sätt som en linjär kombination av 𝒗𝒗𝟏𝟏 , 𝒗𝒗𝟐𝟐 , … , 𝒗𝒗𝒏𝒏 𝒘𝒘 = 𝑥𝑥1 𝒗𝒗𝟏𝟏 + 𝑥𝑥2 𝒗𝒗𝟐𝟐 + ⋯ +𝑥𝑥𝑛𝑛 𝒗𝒗𝒏𝒏 Vi kan också säga att hela vektorrummet V spänns upp av basvektorerna, som vi skriver V = 𝒔𝒔𝒔𝒔𝒔𝒔𝒔𝒔(𝒗𝒗𝟏𝟏 , 𝒗𝒗𝟐𝟐 , . . . , 𝒗𝒗𝒏𝒏 ). Tal 𝑥𝑥1 , 𝑥𝑥2 , … , 𝑥𝑥𝑛𝑛 kallas 𝒘𝒘:s koordinater i basen B, x1 x 2 och kallas koordinatvektor i basen B. xn x1 x 2 Vi skriver [w]B = xn Egenskaper för koordinatvektorer: Följande egenskaper följer direkt från definitionen av en koordinatvektor: 1. [u + v ]B = [u]B + [v ]B 2. [λv ]B = λ [v ]B 3. [λ1v1 + + λn vn ]B = λ1[v1 ]B + + λn [vn ]B Exempel 1. Låt V vara rummet R3 med standardbasen S= (i , j , k ) . Bestäm koordinater för vektorn w där a) w = 2i − 3 j + 5k , b) w = i , c) w = j c) w = k 1 0 0 b) [w]S = 0 c) [w]S = 1 , d) [w]S = 0 . 0 0 1 Anmärkning: När vi har koordinater i standardbasen brukar vi identifiera vektor w och tillhörande koordinatvektor [w]S och vi skriver på enkelt sätt, t ex 2 Svar: a) [w]S = − 3 , 5 Sida 1 av 11 2 Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR Basbytesmatris 2 w = − 3 , 5 men, om vi har två ( eller flera) baser i samma uppgift måste vi ange (beteckna) vilken bas tillhör en given koordinatvektor. 1 1 3 0 2 2 , Exempel 2. Låt V=span( ) , och a = . 1 0 2 0 0 0 1 1 0 2 i) Visa att B=( , ) är en bas till underrummet V. 1 0 0 0 ii) Visa att vektorn a ligger i underrummet V och bestäm koordinatvektorn för a i den nya basen. Lösning: 1 1 0 2 i) Vektorerna v1 = och v2 = är linjärt oberoende eftersom ekvationen 1 0 0 0 1 1 0 0 2 0 + y = har endast den triviala lösningen. Därmed bildar v1 och v2 en bas till x 1 0 0 0 0 0 spannet V=span( v1 , v2 ). ii) Vektorn a ligger i spannet V=span( v1 , v2 ) om och endast om a är en linjär kombination av v1 och v2 dvs om följande ekvationen x1v1 + x2 v2 = a har (minst) en lösning. x1 + x2 = 3 1 1 3 0 2 2 2 x2 = 2 Från x1 + x2 = har vi som gör x1 = 2 och x2 = 1 1 0 2 x1 = 2 0=0 0 0 0 4 Exempel 3. Låt w = vara en vektor i rummet R2 given i standardbasen S= (i , j ) . 2 2 1 Vi inför en ny bas B= (v1 , v 2 ) med v1 = och v 2 = . 0 1 Sida 2 av 11 3 Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR Basbytesmatris a) Bestäm koordinatvektorn för w i den nya basen (v1 , v 2 ) . b) Bestäm koordinatvektorn för v1 i den nya basen. c) Bestäm koordinatvektorn för v 2 i den nya basen. Anmärkning: Eftersom vi har två baser uppgiften, standard basen S och en ny bas B, kunde vi skriva koordinatvektorerna på ett mer precist sätt 2 1 4 [w ]S = , [v1 ]S = , [v2 ]S = , 0 1 2 men, som sagt, när det handlar om standard basen brukar vi undvika att beteckna basen. Lösning: a) Vi löser ekvationen x1v1 + x2 v2 = w dvs 1 x1 + x2 1 2 4 0 = 2 1x + 2 x 2 = 4 ⇒ 1 1x1 + 0 x 2 = 2 sys(1) Metod 1. Vi kan lösa system med t ex Gaussmetoden. vi får koordinater x1 = 2 och x 2 = 1 . Därmed har vi koordinatvektorn i basen B 2 [w ]B = . 1 b) Vektorn v1 har koordinater 1 och 0 i basen B= (v1 , v 2 ) eftersom 1 v1 = 1v1 + 0 v2 alltså [v1 ]B = . 0 c) Vektorn v2 har koordinater 0 och 1 i basen B= (v1 , v 2 ) eftersom 0 v2 = 0v1 + 1 v2 alltså [v 2 ]B = . 1 Vi visar en metod till (metod 2) för bestämning av den nya koordinatvektorn. Det känns onödigt att komplicera så enkelt problem, men metoden används i många olika svårare problem med basbyte. Metod 2. Vi kan skriva systemet (sys1) på matrisformen och använda inversmatris för att bestämma den nya koordinatvektorn. Från (sys 2) Sida 3 av 11 4 Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR 1 2 x1 4 1 0 x = 2 2 Basbytesmatris (*) 1 2 Vi betecknar systemets koefficient matris med P= . 1 0 1 2 x1 4 Från (*) = 1 0 x 2 2 har vi ( med hjälp av inversmatrisen) 0 − 2 4 2 [w ]B = P −1[w ]U = − 1 . = 2 − 1 1 2 1 2 Alltså [w]B = . 1 2 − 1 0 − 2 1 1 − 1 0 − 2 2 0 Svar a) [w]B = . b) [v1 ]B = = , [v 2 ]B = − 1 1 0 = 1 − 1 1 1 0 1 2 2 1 2 Matrisen P= i ovanstående exempel kallas BASBYTESMATRIS. 1 0 Lägg märke till att kolonner i basbytesmatrisen är koordinatvektorer (i standardbasen ) 1 2 för de nya basvektorer, kolonn1 är 1 och kolonn2 är 0 . x1 4 I ovanstående exempel har vi P = eller P[w]B = [w]S x2 2 Med andra ord vi multiplicerar koordinatvektorn i den nya basen B och får koordinatvektorn i den gamla basen S. Därför kallas S BASBYTESMATRISEN från B till S och betecknas (i många böcker men inte i alla) PB→S = P= 1 2 1 0 BASBYTESMATRIS. Låt U= (a1 , a 2 , 2 , a n ) vara en bas i ett vektorrum ( eller underrum) V. Låt B = (b1 , b2 ,2, bn ) vara en annan bas i samma rum. Sida 4 av 11 5 Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR Basbytesmatris x1 Anta att en vektor w har koordinatvektorn [w]U = i basen U och att samma vektor xn y1 har koordinatvektorn [w]B = i basen B. yn Vilket samband råder då mellan [w]U och [w]B ? Vi har [w ]U = y1b1 + y2b2 + + ynbn U = (enligt egenskaper för koordinatvektorer) = y1[b1 ]U + y2 [b2 ] + + yn [bn ]U = (som kan skrivas på matrisform) [ ] y1 = [[b1 ]U [b2 ]U [bn ]U ] = yn = [[b1 ]U [b2 ]U [bn ]U ] [w]B y1 x1 eller =P , yn xn där matrisen P = [[b1 ]U [b2 ]U [bn ]U ] , är ett samband mellan koordinater för samma vektor w i två olika baser U och B. Matrisen P = [[b1 ]U [b2 ]U [bn ]U ] kallas basbytesmatrisen från B-koordinater till Ukoordinater (eller kortare basbytesmatrisen från B till U) . Man kan visa att en basbytesmatris är alltid INVERTERBAR. Alltså [w]U =P [w]B Från ovanstående följer att vi bestämmer en basbytesmatris från basen B till basen U på följande sätt: Först bestämmer vi koordinatvektorer för b1 , b , , bn och därefter skriver dem som kolonner i en matris P. Matrisen P är då basbytesmatris från B till U. Då gäller [w ]U = P[w]B (*) (P omvandlar B-koordinate till U-koordinater som vi kan kortare beteckna PB→U = P ) [w]B = P [w]U Från (*= har vi -1 ( dvs P omvandlar U-koordinate till B-koordinater, alltså Därför PU→B = ( PB→U )-1 . −1 Sida 5 av 11 PU→B = P-1) . 6 Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR Basbytesmatris Om vi t ex har ett tredimensionellt vektorrum/underrum V och med två baser U= (a1 , a 2 , a3 ) och B= (b1 , b2 , b3 ) , för att bestämma basbytes matris P=PB→U , uttrycker vi b1 , b2 , b3 i basen U= (a1 , a 2 , a3 ) . Låt b1 = p1 a1 + p 2 a 2 + p 3 a 3 b2 = q1 a1 + q 2 a 2 + q3 a3 b3 = r1 a1 + r2 a 2 + r3 a3 (***) då är koordinatvektorerna p1 = p 2 , b2 U = U p3 p1 q1 r1 och P= p 2 q 2 r2 p3 q3 r3 [ ] b1 [ ] q1 q , 2 q3 [ ] b3 U r1 = r2 r3 ==================================================== Exempel 4. Låt U= (a1 , a 2 ) vektorrum. Låt vidare b1 = 3a1 + 2a 2 b2 = a1 + a 2 och B= (b1 , b2 ) vara två baser i ett 2-dimensionel a) Bestäm basbytesmatris, från B till U b) Bestäm basbytesmatris, från U till B 1 c) Bestäm [w]U om [w]B = − 1 1 d) Bestäm [v ]B om [v ]U = 5 Lösning: 3 1 Vektorns b1 koordinatvektorn ( i U basen) är , samt koordinatvektorn för b2 är 2 1 3 1 Därmed är P= basbytesmatris, från B till U ( som vi betecknar SB→U ) 2 1 Sida 6 av 11 7 Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR Basbytesmatris 3 1 Svar a) PB→U = . 2 1 -1 1 1 − 1 1 − 1 b) PU→B = P = = 1 − 2 3 − 2 3 3 1 1 2 c) [w]U = [w]U = P[w]B = = 2 1 − 1 1 1 − 1 1 − 4 d) [w]B = P −1[w]U = = − 2 3 5 13 x1 Exempel 5. Låt V vara underrummet till R som består av alla vektorer x 2 sådana att x3 koordinater satisfierar ekvationen x1 − x 2 − 2 x3 = 0 3 1 2 a) Visa att V= span( 1, 0 ) . 0 1 2 1 och att U= (a1 , a 2 ) där a1 = 1 , a 2 = 0 bildar en bas i V. 1 0 3 0 b) Visa att B= (b1 , b2 ) där b1 = 2 , b2 = 1 är också en bas i V. − 1 1 c) Bestäm basbytesmatrisen från B till U. Lösning: x1 a) Vi undersöker vilka vektorer x 2 satisfierar ekvationen x1 − x 2 − 2 x3 = 0 . x3 x1 − x 2 − 2 x3 = 0 ⇒ x1 = x 2 + 2 x3 Alltså en ledande variabeln x1 , och två fria x 2 = s, x3 = t . Därmed x1 = s + 2t och underrummet V består av oändligt många vektorer av följande typ: s 2t 1 2 x1 s + 2t x = s = s + 0 = s 1 + t 0 , där s, t varierar fritt. 2 0 1 0 t x3 t Sida 7 av 11 8 Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR Basbytesmatris Med andra ord 1 V=span( 1, 0 2 0 ) , ( och därmed ett underrum med dimensionen 2) 1 2 1 Eftersom a1 = 1 , a 2 = 0 är oberoende ( kontrollera själv) vektorer som spänner 1 0 upp V , bildar de en bas för V. 0 3 b) Vektorerna b1 = 2 och b2 = 1 ligger också i V eftersom deras koordinater − 1 1 satisfierar ekvationen. Dessutom är b1 , b2 linjärt oberoende ( kontrollera själv). Vi har 2 oberoende vektorer i ett 2- dim rum V; därför bildar vektorerna en bas i V. c) För att bestämma basbytesmatrisen från B till U beräknar vi koordinat vektorer för b1 , b2 ( i basen U) . Först löser vi ekvationen b1 = xa1 + ya 2 dvs 1 2 0 2 = x 1 + y 0 − 1 0 1 och får x= 2 och y = –1. Vi har fått koordinatvektorn för b1 , [b ] 1 U 2 = , − 1 ( detta är kolonn1 i matrisen P). På samma sätt bestämmer vi [b ] 1 = , ( detta är kolonn2 i matrisen P). 1 Därmed 2 1 P= − 1 1 2 U Svar c) PB→U 2 1 = − 1 1 Exempel 6. Sida 8 av 11 9 Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR Basbytesmatris Låt U= (a1 , a 2 , a3 ) och B= (b1 , b2 , b3 ) vara två baser i ett 3-dim vektorrum V. Bestäm basbytesmatriserna a) PB→U från B till U och b) PU→B från U till B, om vi har följande relationer mellan basvektorerna b1 = a1 + a3 a1 = b2 + 2b3 b3 = a1 + a 2 + a3 Lösning. (sys 1) a) För att bestämma basbytesmatriserna PB→U från B till U löser vi ut vektorerna b1 , b2 , b3 ur systemet (sys 1) och får: b1 = a1 + a3 b2 = −a1 − 2a 2 − 2a3 b3 = a1 + a 2 + a3 Därmed PB→U 1 − 1 1 = 0 − 2 1 1 − 2 1 b) För att bestämma basbytesmatriserna PU→B från U till B, löser vi ut vektorerna a1 , a 2 , a3 ur systemet (sys 1) och får: a1 = b2 + 2b3 a2 = −b1 + b3 a3 = b1 − b2 − 2b3 0 − 1 1 Därmed PU→B = 1 0 − 1 2 1 − 2 ( Alternativt kunde vi beräkna PU→B = (PB→U)-1 , men mer beräkning krävs för sätt.) Basbyte används oftast för att få en enklare ekvation för en kurva i xy-planet eller en yta i 3D-rummet, speciellt vid undersökning av andragradskurvor och ytor. Exempel 6. En kurva har i xy-planet (med standardbasen) har ekvationen x 2 + xy + y 2 = 6 . Sida 9 av 11 10 Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR Basbytesmatris a) Bestäm kurvans ekvation i det nya koordinatsystemet med basen som bildas av 1 − 1 vektorerna b1 = , b2 = . 1 1 b) Rita kurvan. Lösning: 1 − 1 Basbytesmatrisen från den nya basen B=( b1 , b2 ) till standardbasen är PB→S =P= . 1 1 Beteckna de nya koordinater med u och v. Sambandet mellan gamla och nya koordinater x 1 − 1 u u x är = P dvs = eller y 1 1 v v y x=u−v (*) y = u + v. Vi substituerar (*) i kurvans ekvation x 2 + xy + y 2 = 6 och får (u − v ) 2 + (u − v )(u + v ) + (u + v ) 2 = 6 ( förenkla) 3u 2 + v 2 = 6 som är en ellips i uv-koordinatsystemet. Vi substituerar v = 0 i ekvationen 3u 2 + v 2 = 6 och får skärningspunkter med u-axeln. Elipsen skär u-axeln i punkterna u = ± 2 ≈ ±1.41 , v = 0 och v-axeln i punkterna u = 0 , v = ± 6 ≈ ±2.45 (substituera u = 0 i 3u 2 + v 2 = 6 ) 1 Notera att längdenhet i det nya uv-systemet bestäms av nya basvektorerna b1 = , 1 − 1 b2 = . 1 Grafen till x 2 + xy + y 2 = 6 i xy-planet dvs till 3u 2 + v 2 = 6 i uv-planet: [] [ ] [] [ ] Exempel 7. En kurva har i xy-planet (med standardbasen) har ekvationen x 2 + 2 xy + y 2 + x − y = −2 . a) Bestäm kurvans ekvation i det nya koordinatsystemet med basen som bildas av 1 − 1 vektorerna b1 = , b2 = . 1 1 b) Rita kurvan. [] [ ] Sida 10 av 11 11 Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR Basbytesmatris Svar: x 1 − 1 u a) Substitutionen = eller y 1 1 v x=u−v (*) leder till ekvationen y = u + v. 4u 2 − 2v = −2 eller v = 2u 2 + 1 b) Grafen till x 2 + 2 xy + y 2 + x − y = −2 i xy-planet dvs till v = 2u 2 + 1 i uv-planet: Sida 11 av 11