Planen mot diskriminering och kränkande

Skuru Skolas
Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Verksamhetsformer som omfattas av planen:
Skuru skola och fritidshem
Läsåret 2016-2017
Grunduppgifter
Verksamhetsformer som omfattas av planen
Skuru Skola och Fritidshem
Grundskola år 1-5
Grundskola år 6-9
Grundskola år 6-9 (särskild undervisningsgrupp)
Fritidsverksamhet F-3
Fritidsverksamhet Klubben år 4-5
Ansvarig för planen
Rektor Lena Gustavsson
Grundläggande värden på Skuru förskola/skola/fritidshem
Alla barn och elever från förskolan till årskurs 9 skall utvecklas till stolta och kunskapssökande
individer som själva har möjlighet att forma sin framtid
Våra elever ska:
-
Utveckla förmågor och få goda kunskaper för vidare studier
-
Mötas av vuxna som ser dem och intressera sig för dem som individer och i grupp
-
Utveckla känslan för att de kan förverkliga sina drömmar och utveckla kreativitet
-
Utveckla känslan av att olika är bra.
För att vi ska uppnå dessa värden ska ingen på vår skola bli diskriminerad, trakasserad eller utsatt för
kränkande behandling.
Policy
På vår skola råder det nolltolerans mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Var
och en ska bemötas utifrån allas lika värde och lika rättigheter. Om diskriminering, trakasserier eller
kränkande behandling ändå sker ska var och en vara säker på att vi startar en utredning, åtgärdar och
följer upp. Alla elever på skolan ska alltid ha en vuxen att gå till. Alla elever ska alltid bli lyssnade på.
Ansvariga för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling
Alla på skolan ingriper alltid, snabbt och tydligt när vi får reda på eller upptäcker att diskriminering och
kränkande behandling har förekommit. I första hand hanteras ärendet av elevens mentor.
Alla medarbetare och elever ska bidra till att göra skolan och fritidshemmet till en meningsfull,
trygg och trivsam miljö. Alla ska mötas med respekt och mänsklig hänsyn.
Tillsammans strävar vi efter att alla ska känna trygghet och trivsel i vardagen.
En vardag där alla känner sig sedda, välkomna och viktiga.
Alla vuxna arbetar tillsammans aktivt med kamratrelationer. Alla medarbetare ska aktivt bygga
tillitsfulla relationer där mentorskapet är utgångspunkten och där alla vuxna genom bemötande
är goda förebilder. Vi ska lyfta och främja likheter och olikheter där allas lika värde är grund för
lärande och umgänge. Alla medarbetare ska utgå från ett demokratiskt förhållningssätt i
vardagen.
Planen gäller under perioden 2016-08-13–2017-08-12
Vid varje läsårsstart förankrar vi planen för elever, vårdnadshavare och medarbetare för att alla ska få
möjlighet att vara delaktiga i hur vi arbetar med trygghet och trivsel.
Elevers delaktighet:
Eleverna är delaktiga i arbetet med att utveckla skolans plan mot diskriminering och kränkande
behandling genom anonyma elevenkäter, klassrumsdiskussioner, enskilda samtal samt genom
klassråd, lagråd och elevstyrelse. Vi har återkommande diskussioner kring trygghet, trivsel, regler,
åtgärder, aktiviteter och övriga frågor. Eleverna kommer med synpunkter och förslag på aktiviteter
och åtgärder som ska främja och förebygga likabehandlingsarbetet.
Ett exempel är husmodellen där vi uppmärksammar trygga och otrygga platser. Aktiviteter och
åtgärder som eleverna har förslag på utgår från den kartläggning som görs.
Vårdnadshavarnas delaktighet
Vårdnadshavare har möjlighet att påverka skolans arbete mot diskriminering och kränkande
behandling genom att delta på föräldramöten, föräldraråd, utvecklingssamtal, kontakt med rektor,
skolsköterska, mentor, fritidspersonal och trygghetsteamet. Planen mot diskriminering och kränkande
behandling läggs ut på skolans hemsida och schoolsoft. Information om trivselregler tas hem för
påskrift. Elev och vårdnadshavare godkänner genom att skriva under och återlämna det påskrivna
dokumentet till skolan.
Personalens delaktighet
Alla som arbetar på Skuru skola ska arbeta utifrån planen mot diskriminering och kränkande
behandling. Alla medarbetare har ett ansvar att reagera och agera kraftfullt mot alla former av
diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Alla medarbetare ska arbeta främjande i sin
planering för att motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Medarbetare ska
säkerställa att alla elever och nya elever känner till innehållet i skolans plan mot diskriminering och
kränkande behandling. Vid varje nytt läsår implementeras planen mot diskriminering och kränkande
behandling för alla vuxna på skolan. Ansvarig för trygghetsteamet deltar i skolans elevhälsoteam och
rapporterar till rektor varje vecka. Trygghetsgruppen träffas regelbundet och tar upp aktuella ärenden
gällande arbetet för likabehandling mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
Trygghetsansvariga har till uppgift att planera trygghetsarbetet samt stötta och handleda alla
pedagoger i främjande arbete, värdegrundsarbete, konflikthantering, dokumentation.
Förankring av planen
Trygghetsgruppen besöker alla klasser vid terminsstart. Kort info om diskrimineringslagen och planen
mot diskriminering och kränkande behandling. Fortsatt arbetet i alla klasser där mentor har ansvar. All
personal informeras om planen vid läsårets start. Trygghetsansvarig är med på alla föräldramöten för
årskurs F-9 vid skolstart. Planen mot diskriminering och kränkande behandling presenteras på skolans
hemsida och schoolsoft för elever, vårdnadshavare och all personal på skolan.
Utvärdering av arbetet och planen för läsåret 2016/2017
Kartläggningsmetoder
Upprättande av planen mot diskriminering och kränkande behandling.
Delaktiga i utvärderingen av planen
Skolledning, trygghetsteam, elevhälsoteam, personal, vårdnadshavare och elever.
Årets plan ska utvärderas senast 170812
Beskrivning hur årets plan ska utvärdera
Trivselenkät genomförs med både elever, vårdnadshavare och personal. Regelbunden
resultatuppföljning genomförs vad gäller trygghet, trivsel, arbetsro och elevhälsoarbetet. Detta görs i
skolledning, elevhälsan, klassråd, lagråd och elevstyrelsen samt på föräldramöten, föräldraråd,
utvecklingssamtal, i arbetslagen skola och fritidshem. Trygghetsteamet har fasta tidpunkter för möten,
uppföljning och utvärdering.
Ansvarig för att årets plan utvärderas
Rektor Lena Gustavsson
Inledning
En trygg skolvardag är en förutsättning för att lära och utvecklas. På Skuru skola ska all personal i
samarbete med barn/elever och föräldrar arbeta för ett varmt klimat där alla kan trivas och känna sig
trygga. Skola, förskolan och fritidshem ska på ett tydligt och kraftfullt sätt markera att diskriminering,
trakasserier och kränkande behandling i alla dess former inte accepteras samt alltid skydda och värna
den som blir utsatt. All personal på Skuru skola och förskola ska förebygga och motverka alla former av
mobbning och diskriminering, och rektor har det yttersta ansvaret för att säkerställa att alla barn och
elever blir väl behandlade i skolan. För att kunna genomföra detta är det viktigt att alla är delaktiga i
arbetet för att främja likabehandling samt motverka diskriminering och kränkande behandling - både
föräldrar, barn/elever och personal på skolan, och att arbetet utvärderas varje år.
Barn/elever som är trygga och trivs i sin skola känner glädje, nyfikenhet och får lust att lära. På vår
skola arbetar vi främjande, förebyggande och åtgärdande med dessa frågor för att skapa goda
förutsättningar för en trygg och säker skolmiljö med fungerande individer och grupper.
FRÄMJANDE ARBETE 2016/2017
Främjande likabehandling utifrån dom 7 diskrimineringsgrunderna.
Områden som berörs av insatsen
 Kränkande behandling,
 Kön, könsidentitet eller könsuttryck,
 Etnisk tillhörighet,
 Religion eller annan trosuppfattning,
 Funktionsnedsättning,
 Sexuell läggning
 Ålder
Mål:
Genom att inleda läsåret med ett intensivt arbete för att främja trygghet och trivsel, skapar vi
höga förväntningar på studiero och trygghet.
Skolan ska bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter
för alla elever oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller
annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller sexuell läggning. Syftet är att förstärka
respekten för allas lika värde. All personal är skyldiga att både främja, förebygga och ingripa
vid misstänkt diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Alla som arbetar på
skolan ska (utdrag från LGR11 s.12): "Medverka till att utveckla känsla för samhörighet,
solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen. Aktivt motverka
diskriminering och kränkande behandling av individer eller grupper och visa respekt för den
enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt".
Uppföljning:
Uppföljning ska ske kontinuerligt i alla sammanhang där trygghet- och trivselfrågor samt
arbetsro tas upp (klassråd, elevråd, trivselråd, fritidsråd, arbetslagsmöten, elevhälsan
trygghetsteamet ), samt i trivselenkäter och i samtal på individ- och
gruppnivå. Trygghetstansansvarig besöker arbetslagen kontinuerligt för avstämning.
Introduktionsveckorna. 34-35:
Introduktionsveckorna i början av läsåret har all personal fokus på främjande arbete. Under
dessa veckor arbetar lärare och elever tillsammans kring arbetsmiljö, arbetsro, relationer
mellan elever/elever och elever/lärare, kring att öka kunskap om kränkningar och
diskriminering.
Alla arbetslag för ett ”kitt” med
Trygghetspromenader- vi undersöker vår skolmiljö.( Husmodellen.)
Trivselregler- Hur vi vill ha det i skolan?
Samarbetsövningar-för att stärka gruppkänslan.
Schemaläggning matsal och idrott-för att det ska finnas vuxennärvaro
Temaarbeten-vi ökar vår kunskap.
Trygghetsenkäten- vi undersöker vår verksamhet
Årlig revidering av planen mot diskriminering och kränkning- vi tar tillvara erfarenheter och
utvecklas.
Förankring av planen mot diskriminering och kränkning- alla på skolan känner till vår plan.
Temaarbete: Temaarbeten under läsåret utifrån diskrimineringsgrunderna utbildar elever
(och vuxna) om diskriminering och höjer uppmärksamheten kring diskriminering som kan
förekomma i skolan och samhället i övrigt.
Personalfördjupning: När personal planerar sin verksamhet titta på diskrimineringsgrunderna
och analysera vår verksamhet utifrån dessa.
Ansvarig
Alla på skolan
Datum när det ska vara klart
Arbetet fortlöper under läsåret 2016/2017
Främja likabehandling oavsett kön.
Områden som berörs av insatsen är kränkande behandling och kön.
Mål
Alla elever ska oavsett kön uppleva att de behandlas lika och synliggörs i skolan. Alla ska känna sig lika
viktiga, lika mycket värda och lika lyssnade på. Vi ska arbeta för att alla, oavsett kön, ska ha lika stort
inflytande och utrymme i verksamheten i både skola och fritidshem. Uppföljning görs via elevenkäter
under läsåret samt i grupp och enskilda samtal/diskussioner.
Insats
Vår inställning är att vi talar till och om skolans elever som individer och inte utifrån kön. Samtal och
diskussioner förs kring ämnet "alla människors lika värde". Lärarna använder ett normkritiskt
perspektiv i sin undervisning, vilket innebär att inte utgå ifrån ett heteronormativt synsätt. Alla elever
ska vara delaktiga i skolans aktiviteter och uppdelningar ska inte göras utifrån kön.
Uppföljning ska ske kontinuerligt i alla sammanhang där trygghet- och trivselfrågor tas upp (klassråd,
elevråd, trivselråd, fritidsråd, arbetslagsmöten, EH, Trygghetsteamet etc.), samt i enkäter och i samtal
på individ- och gruppnivå.
Ansvarig: All personal. Arbetet fortlöper under läsåret 2016/2017
Främja likabehandling oavsett könsidentitet eller könsuttryck.
Områden som berörs av insatsen är kränkande behandling, Könsidentitet eller könsuttryck
Mål
Skolan ska ha en verksamhet som är tillgänglig för alla, oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck.
Ingen individ ska missgynnas p.g.a. detta. Vi ska alltid förmedla och jobba med acceptans för att varje
individ är olika och har olika förutsättningar .Alla elever och vuxna i skolan ska kunna vara sig själva
Insats
I undervisningen ska normer kring sexuell läggning uppmärksammas. Skolans studie- och
yrkesvägledare informerar och bemöter eleverna utifrån intresse och kunskap i stället för
könsstereotypa mönster i samband med prao och gymnasieval.
I sex- och samlevnadsundervisning och i pubertetssamtal med. Vi ska alltid förmedla alla människors
lika värde. Vi ska i undervisningen inte förmedla ett heteronormativt synsätt utan istället synliggöra
olika sexuell läggning och familjekonstellationer.
Uppföljning ska ske kontinuerligt i alla sammanhang där trygghet- och trivselfrågor tas
upp regelbundna klassråd, lagråd, elevstyrelse, fritidsråd och matråd, arbetslagsmöten, EHT,
Trygghetsteamet), samt i enkäter och i samtal på individ- och gruppnivå.
.
Ansvarig: All personal. Arbetet fortlöper under läsåret 2016/2017
Främja likabehandling utifrån funktionsnedsättning.
Områden som berörs av insatsen är Kränkande behandling och Funktionsnedsättning
Mål
Skolan ska ha en verksamhet som är tillgänglig för alla, oavsett funktionsnedsättning. Ingen individ ska
missgynnas p.g.a. sin funktionsnedsättning. Skolans verksamhet ska planeras så att kompensation ges
och en individ med funktionsnedsättning ska komma i en jämförbar situation som en elev utan
funktionsnedsättning.
Vi ska arbeta för att alla på skolan ska förstå att en funktionsnedsättning är något en människa kan ha,
inte något en människa är. Vi ska alltid förmedla och jobba med acceptans för att varje individ är olika
och har olika förutsättningar.
Insats
Skolan har hissar, automatiska dörröppnare och handikappanpassade toaletter. Skolan erbjuder vid
behov individuellt stöd och pedagogiska hjälpmedel till elever med funktionsnedsättning, läs- och
skrivsvårigheter eller andra pedagogiska eller psykosociala svårigheter. I samarbete med elev och
vårdnadshavare gör skolan en bedömning av hur behovet ser ut.
Vi ska alltid planera aktiviteter utifrån allas förmågor och förutsättningar. Alla ska kunna delta på t.ex.
friluftsdagar, utflykter och undervisningspass. I undervisningen ska reformer för mänskliga rättigheter
som särskilt påverkat personer med funktionsnedsättning synliggöras. Också andra personer, till
exempel författare, forskare och politiker med funktionsnedsättning behöver synliggöras.
Uppföljning ska ske kontinuerligt i alla sammanhang där trygghet- och trivselfrågor tas upp (klassråd,
elevråd, trivselråd, fritidsråd, arbetslagsmöten, EH, Trygghetsteamet etc.), samt i enkäter och i samtal
på individ- och gruppnivå. Ansvarig: All person. Arbetet fortlöper under läsåret 2016/2017
Främjande likabehandling/Religion eller annan trosuppfattning.
Områden som berörs av insatsen är kränkande behandling och religion eller annan trosuppfattning
Mål och uppföljning
Skolan ska ha en verksamhet som är tillgänglig för alla, oavsett religion eller annan trosuppfattning.
Ingen individ ska missgynnas p.g.a. sin religion eller annan trosuppfattning. Skolans verksamhet ska
planeras så att alla individer kan delta.
Vi ska arbeta för att medvetandegöra alla på skolan om rätten att bestämma sin egen trosuppfattning.
Alla föräldrar och elever ska kunna känna sig trygga med att skolans undervisning är opartisk i denna
fråga.
Insats
Inom ramen för I So-ämnena diskuteras denna fråga upp i samband med mänskliga rättigheter. I
skolan uppmärksammar vi fester och traditioner som är knutna till världsreligionerna. Vi ska också
belysa alternativa seder och högtider utan anknytning till religion, exempelvis namngivningsfest istället
för kristet dop.
Vi ska alltid planera aktiviteter utifrån allas förmågor och förutsättningar. Alla ska kunna delta på t.ex.
friluftsdagar, utflykter och undervisningspass. I undervisningen ska personer, till exempel författare,
forskare och politiker, med olika trosuppfattningar synliggöras.
Uppföljning ska ske kontinuerligt i alla sammanhang där trygghet- och trivselfrågor tas upp (klassråd,
elevråd, trivselråd, fritidsråd, arbetslagsmöten, EH, Trygghetsteamet etc.), samt i enkäter och i samtal
på individ- och gruppnivå.
Ansvarig: All personal. Arbetet fortlöper under läsåret 2016/2017
Främjande likabehandling oavsett sexuell läggning.
Områden som berörs av insatsen är kränkande behandling och sexuell läggning
Mål
Alla elever och vuxna i skolan ska kunna vara sig själva. Vi ska alltid förmedla alla människors lika
värde. Vi ska i undervisningen inte förmedla ett heteronormativt synsätt utan istället synliggöra olika
sexuella läggningar och familjekonstellationer.
Uppföljning ska ske kontinuerligt i alla sammanhang där trygghet- och trivselfrågor tas upp (klassråd,
lagråd och elevstyrelsen, fritidsråd, arbetslagsmöten, EHT, Trygghetsteamet etc.), samt i enkäter och i
samtal på individ- och gruppnivå.
Insats
I undervisningen ska normer kring sexuell läggning uppmärksammas. Skolans studie- och
yrkesvägledare informerar och bemöter eleverna utifrån intresse och kunskap i stället för
könsstereotypa mönster i samband med prao och gymnasieval.
I sex- och samlevnadsundervisning och i pubertetssamtal.
Uppföljning ska ske kontinuerligt i alla sammanhang där trygghet- och trivselfrågor tas upp (klassråd,
elevråd, trivselråd, fritidsråd, arbetslagsmöten, EH, Trygghetsteamet etc.), samt i enkäter och i samtal
på individ- och gruppnivå.
Ansvarig: Lärare och studie- och yrkesvägledare. Skolsköterska och kurator.
Arbetet fortlöper under läsåret 2016/2017
Främja likabehandling oavsett könsidentitet eller könsuttryck.
Områden som berörs av insatsen
Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck och Sexuell läggning
Mål och uppföljning
Skolan ska ha en verksamhet som är tillgänglig för alla, oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck och
sexuell läggning. Ingen individ ska missgynnas p.g.a. detta. Vi ska alltid förmedla och jobba med
acceptans för att varje individ är olika och har olika förutsättningar.
Alla elever och vuxna i skolan ska kunna vara sig själva. Vi ska alltid förmedla alla människors lika
värde. Vi ska i undervisningen inte förmedla ett heteronormativt synsätt utan istället synliggöra olika
sexuell läggning och familjekonstellationer.
Uppföljning ska ske kontinuerligt i alla sammanhang där trygghet- och trivselfrågor tas upp i
regelbundna klassråd, lagråd, elevstyrelse, fritidsråd och matråd, arbetslagsmöten, EHT och i
Trygghetsteamet samt i enkäter och i samtal på individ- och gruppnivå.
Insats
I undervisningen ska normer kring sexuell läggning uppmärksammas. Skolans studie- och
yrkesvägledare informerar och bemöter eleverna utifrån intresse och kunskap i stället för
könsstereotypa mönster i samband med prao och gymnasieval.
I sex- och samlevnadsundervisning och i pubertetssamtal med.
Uppföljning ska ske kontinuerligt i alla sammanhang där trygghet- och trivselfrågor tas
upp regelbundna klassråd, lagråd, elevstyrelse, fritidsråd och matråd, arbetslagsmöten, EHT,
Trygghetsteamet), samt i enkäter och i samtal på individ- och gruppnivå.
I undervisningen ska denna fråga belysas och personer med olika könsidentiteter eller könsuttryck
synliggöras. Normer kring de två binära könsidentiteterna ska synliggöras och problematiseras.
Använda böcker som belyser olika typer av familjebildningar.
Ansvarig: All personal. Arbetet fortlöper under läsåret 2016/2017
Främja likabehandling oavsett ålder
Områden som berörs av insatsen är kränkande behandling och ålder
Mål
Eleverna ska uppleva att deras åsikter lyssnas på och respekteras av all personal och alla elever.
Alla ska känna sig lika värda oberoende av ålder samt att ha förståelse för de olikheter som kan
förekomma. Uppföljning sker via elevenkäter under läsåret samt i grupp och enskilda
samtal/diskussioner.
Insats
Att ge alla elever lika stort inflytande i verksamheten i både skola och fritidshem. Att alla ska känna sig
lika mycket värda oavsett ålder. Vi arbetar med integrering mellan årskurser genom att ha exempelvis
ha gemensamma aktivitetsdagar, frilufts- och idrottsdagar. Regelbundna klassråd, lagråd,
elevstyrelsen, fritidsråd och matråd i alla klasser och genom skolans anonyma enkät.
Uppföljning ska ske kontinuerligt i alla sammanhang där trygghet- och trivselfrågor tas upp (klassråd,
elevråd, trivselråd, fritidsråd, arbetslagsmöten, EH, Trygghetsteamet etc.), samt i enkäter och i samtal
på individ- och gruppnivå.
Ansvarig: All personal. Arbetet fortlöper under läsåret 2016/2017
Främjande likabehandling utifrån etnisk tillhörighet
Områden som berörs av insatsen är etnisk tillhörighet.
Mål
Målet är att alla ska känna sig lika värda oberoende av nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller
annat liknande förhållande.
Uppföljning sker via elevenkäter under läsåret.
Insats
Att ge alla elever lika stort inflytande i verksamheten i både skola och fritidshem. Alla ska känna sig lika
mycket värda oavsett etnisk tillhörighet. Under läsåret 2016-2017 kommer vi att fortsätta arbeta med
diskrimineringsgrunderna i olika former. Som t.ex. teamarbeten. Tillämpa ett normkritiskt
förhållningssätt i undervisningen. Uppmärksamma elevers flerspråkighet på ett positivt sätt, till
exempel genom att ge modersmålsundervisningen utrymme och resurser i skolans verksamhet för att
på så sätt synliggöra och höja statusen på den undervisningen.
Uppföljning ska ske kontinuerligt i alla sammanhang där trygghet- och trivselfrågor tas upp (klassråd,
elevråd, trivselråd, fritidsråd, arbetslagsmöten, EH, Trygghetsteamet etc.), samt i enkäter och i samtal
på individ- och gruppnivå.
Ansvarig: All personal. Arbetet fortlöper under läsåret 2016/2017
Resultat/utvärdering av Läsåret 2015/2016
Resultat av utvärderingen av fjolårets plan
Personal: Zondera medarbetarundersökning
Introduktionsveckor:
Fokus på trivsel och trygghet. Alla klasser gjorde rutiner och trivselregler i klassrum, kapprum, matsal,
omklädningsrum och utemiljön. Vi genomförde diskussioner och delaktighet för att få en ökad
förståelse för vår gemensamma miljö.
Information gavs i alla klasser om diskrimineringsgrunderna.
Elevstärkande/lära känna övningar genomfördes
Trivselenkäter på intranätet genomfördes
Trygghetspromenader genomfördes på höstterminen för att kartlägga otrygga platser. Resultatet
presenterades av husmodellen från diskrimineringsombudsmannen.
Fritidsledare finns i bibliotek och i cafeteria.
Elevstödjare anställdes och placerades i korridorer/pingishall kl:11.00–16.00 varje dag.
Mentorstid/1 ggr vecka genomfördes i varje klass.
Kompissamtal i år F-3
Fritidshemmet har daglig kontakt med vårdnadshavarna.
Anonym brevlåda sattes upp på tre olika i skolan. Man kunde skriva en lapp om man kände sig otrygg
eller utsatt.
Lagrådet har träffats och har arbetat med husmodellen med år 3, 4-6 och 7-8 där vi har kartlagt
trygga och mindre trygga platser.
Genomfört Klassråd, lagråd och elevstyrelse för att få ökad delaktighet och förståelse. I dom olika
råden kommer information fram och otrygga platser, trivselregler, raster och omklädningsrum
Riskområde/ Mål/Åtgärd/ Ansvar
Riskområden
Undvik köbildning vid
t.ex. lunchen
Klassplacering på
lektion
Mål
Undvika konflikter
Åtgärd
Vuxen först framme
Ansvarig
Alla pedagoger
Att man ska känna sig
trygg
Alla pedagoger
Gemensamma regler
Trygga elever
Gruppindelning
Elever får många olika
kamrater
Alla elever ska känna
sig trygga och ha en
stimulerande
rastverksamhet.
Elever ska ha samma
placeringar på alla
lektioner.
Alla pedagoger börjar
varje lektion likadant .
Lektionstid/planering
för lektionen
Pedagog ansvarar för
gruppindelning
Skolgårdsregler med
flera vuxna på gården
och på strategiska
platser.
Alla rast värdar har gul
jacka eller orange väst
för att synas bättre.
Ingen ska hamna
utanför då ingriper
vuxen.
Elever får inte vara
ensamma i
omklädningsrummen
alternativt en vuxen i
närheten
Alla på skolan
Raster
Gruppindelning på
raster
Alla ska få vara med
Omklädningsrum
Att det ska vara en
trivsam och trygg miljö
Alla pedagoger
Alla pedagoger
Benny
Alla pedagoger
Berörd personal
Enligt schema
Konflikter:
Det förekommer i vissa klasser vid något eller några tillfällen varje läsår att det uppstår konflikter
mellan barn/grupper av barn. Vi tar tag i detta direkt och har samtal med de iblandade direkt.
Områden som berörs i kartläggningen är kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck,
etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och
ålder
Hur eleverna har involverats i kartläggningen
Eleverna har besvarat skolans trivselenkät och kommuns enkät Våga visa.
Hur personalen har involverats i kartläggningen
Personalenkäter. Planeringsdagar vid uppstart på höstterminen. Introduktionsveckor vid skolstart i 2
veckor. Temat i år är trygghet och trivsel.
Resultat och analys Inför läsåret 2016/2017
Vi behöver förankra planen för eleverna, vårdnadshavarna och all personal på skolan. Rutiner ses över
och utvärderas t.ex. trygghetsteamets roll och sammansättning, anmälan av kränkande behandling
och årshjul för trygghetsarbetet.
Främjande och förebyggande åtgärder
Främjande och förebyggande åtgärder
Områden som berörs av åtgärden är kränkande behandling, kön, könsidentitet eller
könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning,
sexuell läggning och ålder
Mål och uppföljning
Vårt mål är att vi ska kunna avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande
behandling. Vi vill ha en verksamhet som präglas av samspel mellan alla - barn, unga och
vuxna. Ett samspel där våra värderingar som förebilder för varandra kommer till uttryck i hur
vi förhåller oss till och behandlar varandra med respekt. Tanken om likabehandling
genomsyrar även skolans undervisning och återkommer som tema vid flera tillfällen under
läsåret. Vi ska alla uppmuntra var och ens utveckling och skapa en god gemenskap
tillsammans vilket förutsätter en stimulerande och trygg miljö mellan alla på skolan. Genom
att pedagogerna skola/fritidshem är tillsammans med barnen under hela dagen lär de känna
varje barns och elevs behov och intressen, kan föra samtal, följa upp samt säkerställa ett
relevant innehåll i vardagen. På samma sätt skapar vår värdegrund, med tydliga
förhållningssätt mot varandra, möjligheter för var och en att verka under bästa tänkbara
former samtidigt som den inbjuder till dialog, samspel och gemenskap.
Konkret i verksamheten:
Introduktionsveckor:







Fokus på främjande arbete. I augusti 2 veckor med trygghet och trivsel.
Trygghetsansvarig presenterar en kort information på alla föräldramöten år F-9.
Trygghetsteamet går ut i alla klasser och presenterar sig och vår funktion.
Förankra planen mot diskriminering och kränkande behandling.
Mentor tillsammans med eleverna gör trivselregler för klassrum, kapprum, matsal,
omklädningsrum och utemiljön.
Val av elevrepresentanter till klassråd, lagråd, elevstyrelse, matråd och fritidsråd.
Aktiviteter med andra elever/klasser.
Trivselenkäter:
Mål: Att alla elever/vuxna på skolan känner sig trygga och trivs på skolan.
Att vårdnadshavarna känner sig trygga med alla lämna sina barn på Skuru Skolas
Förskola/Skola.
Att upptäcka situationer och platser där vi behöver agera för ökad trygghet och trivsel.
Trygghetspromenader varje termin:
Mål: Trygghet och trivsel.
Vi undersöker vår skolmiljö ute och inne.
Upptäcka otrygga platser där vi vuxna måste vara mer närvarande.
Planen mot diskriminering och kränkande behandling.
Delaktighet/Förståelse:
För klassråd, lagråd, elevstyrelse, matråd och fritidsråd ska finnas färdiga datum i
kalendarium. I de olika råden kommer information fram och otrygga platser, trivselregler,
matsituationer, omklädningsrum, raster och fritids.
Elevhälsan:
Har ett fokus på trygghet och trivsel på skolan. Vi har alltid en stående punkt från
trygghetsteamet där kurator och skolsköterska och trygghetsteamets utredare är delaktig.
Arbetslagen:
Arbetslaget har en stående punkt på sina möten varje vecka om trygghet och trivsel.
Trygghetsansvarig är med på arbetslagsmöten i år F-9 återkommande och
diskuterar elevvård, trygghet- och trivselfrågor samt ärenden. Handledning till personal ges av
Trygghetsansvarig. Klasskonferenser och överlämningar genomförs.
Fritidsmöten/avdelningsmöten:
Allpersonalkvällar (APT)
Kompetensutveckling. Föreläsningar och litteratur.
Föräldrar:
Föräldrar informeras på föräldramöten av Trygghetsteamet, och på hemsidan. (Viktigt att ta
reda på om det finns elever eller vårdnadshavare som behöver tolk för att förstå planen).
Föräldramöten, utvecklingssamtal, föräldraråd och information på hemsidan och schoolsoft.
All personal:
Allpersonalkvällar (APT)
Kompetensutveckling. Föreläsningar och litteratur.
All personal ska vara delaktig i planen och den ska gås igenom tillsammans på gemensam tid.
Ledningen deltar för att markera vikten av att alla vet hur de förväntas agera vid till exempel
ett misstänkt fall av diskriminering, trakasserier eller andra kränkning.
Åtgärd
Goda rutiner för att upptäcka, utreda och åtgärda diskriminering, trakasserier eller kränkande
behandling. Påbörja genast i arbetslaget när det kommer signaler om att en elev känner sig
diskriminerad, trakasserad eller kränkt. Kontakta vårdnadshavare direkt. Verksamheten måste
vidta åtgärder som dokumenteras och utvärderas för att förhindra kränkningarna upprepas.
Se checklista.
Motivera åtgärd
Trygghetsteamets rutiner ska utvecklas så att kontakten elever/vårdnadshavare och personal
bygger på ömsesidig respekt.
Ansvarig: Alla på skolan. Arbetet fortlöper under hela läsåret 2016/2017
Trygghet och trivsel
Områden som berörs av åtgärden är kränkande behandling, kön, könsidentitet eller
könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder








Mål och uppföljning
Skuru skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling ska genomsyra hela
vår verksamhet och avspeglas i förhållningssätt, undervisning, regler och rutiner.
Alla på Skuru Förskola/Skola och fritidshem ska involveras i likabehandlingsarbetet.
Varje elev, vårdnadshavare och all personal på skolan ska känna en trygghet och
säkerhet i hur vi arbetar i trygghetsteamet och planen mot diskriminering och
kränkande behandling.
Vi på skolan genomför pedagogisk lunch, enhetlig undervisningsstruktur, mentorskap,
rast verksamhet åk 1-5, skolvärdinna, elevstödjare, trygghetsteam, EHT,
eftermiddagsaktiviteter på F-5/fritids, föräldrasamverkan, föreläsningar, temadagar,
trygghetsenkät och husmodellen.
Våra elev ska känna att:
Vi sätter barnens och elevernas trygghet först
Vi möter alla med positiva förväntningar
Vi gör inlärningen stimulerande och variationsrik
Vi gör varje barn och elev medveten om sin utveckling
Ansvarig: Alla på skolan. Arbetet fortlöper under hela läsåret 2016/2017
Trygghet på fritidshemmet
Områden som berörs av åtgärden är kränkande behandling, kön, könsidentitet eller
könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning,
sexuell läggning och ålder
Mål och uppföljning
Alla ska känna sig trygg att komma till fritidshemmet vid lämning och hämtning. Att alla ska bli
sedda och bemötta.
Åtgärd
Ha fritidsråd på varje fritidsavdelning för att lyfta fram punkter som värdegrund och trygghet.
Att barnen känner sig delaktig i verksamheten.
Ansvarig: Fritidspersonalen. Arbetet fortlöper under läsåret 2016/2017
Grupptillhörighet
Förebyggande mot sociala färdigheter. Grupptillhörighet
Områden som berörs av åtgärden är kränkande behandling, kön, könsidentitet eller
könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning,
sexuell läggning och ålder
Mål och uppföljning
Alla elever ska uppleva att de har vänner och tillhör en grupp på skolan. Utvärdering sker via
trivselenkät i varje årskurs samt genom hälsosamtal med skolsköterska i årskurs 8.
Åtgärd
 Vi arbetar med värderings-, och samarbetsövningar i klasserna på mentorstid.
 Lärarna tar ansvar för att dela in eleverna i grupper/par vid grupparbeten samt för att
placera eleverna i klassrummet.
 Lärarna arbetar aktivt med att uppmärksamma negativa grupperingar och att
förstärka och underlätta positiva grupperingar. Detta sker genom styrda indelningar
vid fria uppgifter, utflykter m.m.
Ansvarig: Alla på skolan. Arbetet fortlöper under hela läsåret 2016/2017
Sociala Media Policy.
Mål.
Var inte offentlig på sociala medier utan ha dina vänner.
Var ärlig! ( Blogga inte anonymt). Tänk efter före innan du skriver inlägg.
Tänk på konsekvenserna. Är du upprörd?. Vänta med att skriva så du inte förhastar dig.
Respektera upphovslagar. ( Visa respekt för de lagar som styr upphovsrätten.)
Bli först att svara på dina egna misstag. ( Gör du fel, var öppen med dina misstag och rätta till
dom snabbt.)
Skydda din egen integritet. (sekretessinställningar)
Åtgärd
Att öva på sociala färdigheter.
Hur man trivs i grupp och vill ha det tillsammans.
Övningar där man jämför med hur det uppfattas om det som uttrycks i skrift istället för att
förmedlas genom tal.
Handlingsplan om blir kränkt på dator eller telefon.
Ta skärmbild.
Meddela vuxen.
Kontakta nätadministratör.
Kontakta skolan.
Kunna se varandra i ögonen, hälsa, säga förlåt, tack och ge uppskattning till andra
Polisanmäl.
Skollagen kap. 6 och Diskrimineringslagen Både Skollagen kap. 6 och Diskrimineringslagen
föreskriver nolltolerans mot alla former av trakasserier och kränkande behandlingar. Båda
lagarna ställer krav på skolor att, med hjälp av hemmen, bedriva ett målinriktat arbete för att
förebygga nätmobbning och hantera redan påbörjad nätmobbning.
Ansvarig: Alla på skolan. Arbetet fortlöper under hela läsåret 2016/2017
Anmälan om kränkande behandling
Personuppgifter som personnummer eller känsliga personuppgifter ska inte förekomma i anmälan.
Undvika värderande omdömen om de som varit inblandade. Anmälan ska vara så saklig som möjlig.
Syftet
Anledningen till att en anmälan ska göras är att styrelsen för skolan – KSVU- ska kunna bilda sig en
uppfattning om hur kränkningssituationen ser ut vid de kommunala skolorna och förskolorna och ev.
vidta åtgärder. Nämnden behöver få information om frekvens och omfattning av kränkningar och ev.
något om karaktären på det som sker.
Om Skolinspektionen eller Barn och elevombudet startar en utredning om kränkande behandling vid
en skola i Nacka kommer anmälan om kränkande behandling till huvudman att efterfrågas. Om en
sådan anmälan inte har skett och en kränkning konstateras blir det en kritikpunkt i beslutet och
kommer sannolikt också att medföra ett föreläggande. Barn och elevombudet kan även ta upp frågan
om vite om bristerna varit omfattande.
Utredning om kränkande behandling
Utredning om kränkande behandling är delegerat till rektor i Nacka kommun enligt KS:s
delegationsordning, punkten 58.
Enligt 6 kap. 10 § skollagen ska all kränkande behandling anmälas till huvudmannen av förskolechef
eller rektor. Bedömning av om kränkande behandling skett bygger på elevers/barns känsla av
utsatthet eller osäkerhet. Men även om barnen eller eleverna inte upplevt det kan det ibland ändå bli
aktuellt för personalen att göra bedömningen att den aktuella händelsen inneburit en kränkning.
Det kan vara nödvändigt att utreda vad som har skett innan rapporteringen för att klarlägga om det
som har skett har varit en fråga om kränkning. I de allra flesta kränkningsfall bör den rapportering som
här sker även vara tillräcklig för att utgöra både utredning och rapportering. Men i en del fall, t.ex. om
kränkningarna fortsätter eller det visar sig att det finns flera händelser som ingår i ett större mönster,
kan en mer omfattande utredning behöva göras. Då bör en skriftlig utredning upprättas som är mer
omfattande än det som blir resultatet av frågorna ovan och som också ska anmälas till huvudmannen
enligt den rutin som KSVU antog om kränkande behandling den 15 december 2015. En utgångspunkt
kan vara bifogad blankett (bilaga 2)
Bilaga 1
Anmälan till rektor om kränkande behandling
Enligt SKOLFS 2012:10 ska anmälan om kränkande behandling till huvudman göras skyndsamt. All
förekomst av kränkande behandling ska anmälas till huvudmannen. (jfr. KSVU rutin för kränkande
behandling.
1. Vad har hänt? Ange händelserna i kronologisk ordning med datum för händelserna samt namn
och klass (om det gäller elever) på utsatt och inblandade.
2. När fick personalen kännedom om kränkningen och när rapporterades den till rektor?
3. Vilka åtgärder har vidtagits? Ange dels de åtgärder som har vidtagits för att stödja den eller de
som blivit kränkta och åtgärder för att motverka kränkningen? Alla åtgärder anges med datum
för när de vidtagits.
4. När informerades vårdnadshavarna om händelserna?
5. Har kränkningarna eller trakasserierna upphört? Om nej, hur kommer skolan att se till att
kränkningarna upphör?
Uppgiftslämnarens namn
_________________________________________________________
Bilaga 2
Utredning om kränkande behandling
Förskolechef och rektor har enligt kommunstyrelsens delegationsordning ansvar för att utreda och
åtgärda trakasserier för kränkande behandling. Skolverket har utfärdat ett allmänt råd (SKOLFS
2012:10) där det bland annat anges hur trakasserier eller kränkande behandling ska utredas och
dokumenteras.
Detta dokument kan användas som ett stöd för en utredning och är främst avsedd för mer omfattande
eller svårlösta kränkningsärenden. I de flesta fall bör det räcka med att göra rapporteringen till
huvudmannen eftersom blanketten som då fylls i, bör räcka som utredning. Men om kränkningarna
fortsätter eller det är svårt att utreda bör en mer omfattande utredning göras och då kan den här
blanketten användas som stöd.
Utredning
Beskriv här vad som har inträffat och när det har inträffat samt ange namn och klass på de barn/elever
som varit inblandade?
När fick personalen reda på händelserna?
När fick rektor information om händelserna?
Har alla barn/elever som varit inblandade eller utsatta fått berätta om händelsen?
__Ja
__Nej
Skiljer sig deras berättelser åt? (Om de gör det finns det anledning att gå tillbaka och föra nya samtal
för att ta reda på vad skillnaderna beror på.)
Har vårdnadshavare underrättats och fått ge sin syn på det inträffade?
__Ja
__Nej
Alla vårdnadshavare måste underrättas. Om
Har undervisande lärare/mentor/pedagoger fått information om händelsen?
__Ja
__Nej
Har kränkningarna eller trakasserierna upphört?
__Ja
__Nej
Anmälan
Har en anmälan gjorts till andra myndigheter, t.ex. polis eller socialtjänst? (Har det varit fråga om
allvarlig fara för liv eller hälsa ska Arbetsmiljöverket underrättas.)
__Ja
__Nej
Om ja, till vilken myndighet? _________________________________________
Har anmälan skett till huvudmannen enligt webblösningen?
__Ja
__Nej
Åtgärder
Vilka åtgärder har vidtagits? Ange även när?
När ska åtgärderna följas upp? _________________________
Uppföljning och utvärdering
Vad har åtgärderna lett till?
Slutsatser
Vad är den samlade bilden efter att utredningen har genomförts. Har åtgärderna varit tillräckliga för
att kränkningen ska upphöra? Har kränkningarna upphört? Om nej, varför inte?
Upprättad av (namn och kontaktuppgifter)
__________________________________________________________________
Vad är kränkande behandling?
Skolverkets allmänna råd Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, SKOLFS 2012:10.
Diskriminering innebär att ett barn eller en elev missgynnas, direkt eller indirekt, av skäl som har
samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck,
etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Eftersom
diskriminering handlar om missgynnande förutsätter det någon form av makt hos den som utför
diskrimineringen. I verksamheterna är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till
diskriminering. Barn och elever kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse.
Trakasserier är ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av
diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etniskt tillhörighet, religion
eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Om någon ur personalen
utsätter ett barn eller en elev för trakasserier benämns det diskriminering.
Kränkande behandling är ett uppträdande som, utan att vara diskriminering enligt
diskrimineringslagen, kränker barns eller elevers värdighet. Trakasserier och kränkande behandling
kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. De kan vara synliga och handfasta
likaväl som dolda och subtila. De kan utföras inte bara direkt i verksamheten utan även via exempelvis
telefon och internet. Trakasserier och kränkande behandling kan t.ex. uttryckas genom nedsättande
tilltal, ryktesspridning, förlöjliganden eller fysiskt våld. Kränkningarna kan även handla om att frysa ut
eller hota någon. Kränkande behandling kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och
återkommande.
Mobbning är en form av kränkande behandling eller trakasserier som innebär en upprepad negativ
handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada
eller obehag.
DO skriver:
Det finns inget krav på uppsåt1. Det gäller både för diskriminering, trakasserier och kränkande
behandling. En elev eller anställd behöver alltså inte ha haft någon elak avsikt för att göra sig skyldig
till kränkande behandling eller trakasserier. Det är effekten som avgör. Däremot måste personen ha
viss insikt i att det egna uppträdandet kan upplevas som kränkande. Det kan vara svårt att bedöma om
ett barn har den insikten. Därför är det viktigt att personalen är observant och beredd att ingripa i
konkreta situationer och att skolan bedriver ett förebyggande arbete.
Rutiner för att anmäla, utreda, åtgärda, uppföljning och dokumentation när elev kränks av andra
elever
Diskrimineringslagen och skollagen innehåller ett absolut förbud för skolans anställda att utsätta elever
för diskriminering, kränkning eller trakasserier.
Så här arbetar vi med att utreda och åtgärda diskriminering och kränkande behandling.









All personal skall uppmärksamma och ingripa i konkreta situationer om elev/elever
diskrimineras eller kränks.
Berörd personal som sett händelsen på har ett första utredningssamtal enskilt med varje elev
samma dag.
Samtliga vårdnadshavare kontaktas samma dag. ( gäller både den som är utsatt och den som
utsätter).
Dokumentera allt man gjort och ge till trygghetsansvarig Pyttan Hjelm.
Trygghetsansvariga (Pyttan Hjelm) avgör om ärendet ska in i EDU (Nacka kommuns
rapporteringssystem).
Fortsatt utredning, åtgärder och uppföljning i arbetslaget eller av
trygghetsansvarig/trygghetsteamet.
Allt dokumenteras. Återkoppling till arbetslaget och vårdnadshavarna.
Avslutar ärendet då diskriminering och kränkande behandling upphört.
Rektor på skolan är alltid ytterst ansvarig för alla ärenden och avslut av alla ärenden.
Förslag till frågor som stöd vid samtalet mellan personal och elev.
Fråga alltid eleven om det är okej att du ställer några frågor.
Börja samtalet med följande:
Vad bra att vi kan ses nu.
Vi träffas utifrån det som hände…
Jag är här för att hjälpa dig/ er att reda ut situationen.
Jag är opartisk och det betyder att jag inte tar parti för någon av dig/er och kommer inte
bedöma vem som gjort rätt eller fel.
Ni kommer själva få bestämma hur ni vill vara med varandra.
Ska vi börja?











Berätta din version av händelsen?
Hur upplevde du det?
Kunde du ha gjort på något annat sätt?
Hur tänker du nu?
Känner du dig trygg i skolan?
Om inte var känner du dig otrygg och när?
Hur ska vi kunna hjälpa dig så du känner dig trygg?
Hur känns det till och ifrån skolan?
Använd gärna skalfrågor från 1-10 Kan du ändra ditt beteende till det positiva?
Har du förmågan att klara av det?
Hur tror du den andra personen upplevde situationen?
Viktigt!





Sammanfatta samtalet.
Elevens ansvar. Vad har ni kommit överens om.
Våga säga till vuxen.
Ge uppdrag tills nästa gång vi ses för uppföljning.
Uppföljning 1-2 ggr/ vecka tills beteendet har slutat.