Trygghetsplan
Likabehandlingsplan och
plan mot kränkande
behandling
Kilsmo skola
och
Fritidshem
Verksamhetsår 2015-2016
Ös 122/2010
Innehållsförteckning
Inledning
1
Visioner för barn i Örebro kommun
1
Örebro kommuns Barnvision
Örebro kommuns Trygghetsvision
1
1
Ny lagstiftning
Varje verksamhet ska upprätta trygghetsplan
Två planer som kan göras till en
2
2
2
Vision
4
Tydliga roller och ansvarsfördelning
4
Huvudmans ansvar
Rektors ansvar
Personalens ansvar
Barn och elevers informella ansvar
Information
4
4
5
5
5
Barns och elevers delaktighet
6
Barns och elevers rättigheter till stöd
6
Kartläggning och nulägesanalys
8
Tydliga mätbara mål och konkreta åtgärder
9
Kön
Etnisk tillhörighet
Religion och annan trosuppfattning
Funktionsnedsättning
Sexuell läggning
Könsöverskridande identitet eller uttryck
Ålder
Kränkande behandling
9
10
10
11
12
12
13
Uppsikt och upptäckt
14
Rutiner för utredning, åtgärder, dokumentation…
15
Åtgärder
Dokumentation
Uppföljning
Uppföljning och utvärdering av trygghetsplanen
16
16
17
17
Inledning
Det handlar om barnens och elevernas mänskliga rättigheter, om att förverkliga FN:s
barnkonvention i skolan. Självklart ska barn och elever ha ett rättsskydd likvärdigt det skydd
som finns för fritidshemmets och skolans1 anställda. Trygghetsarbete handlar om att skapa en
skola och fritidshem fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg
vardag är en förutsättning för att lära och utvecklas. Det kan för skolan innebära större
förutsättningar för ökad måluppfyllelse.
Forskning i ämnet har även visat att systematiskt arbete mot kränkningar har effekt. Det
handlar om att arbetet är långsiktigt och att såväl personal, barn, elever och vårdnadshavare är
engagerade.
Visioner för barn i Örebro kommun
År 2001 antog kommunfullmäktige i Örebro kommun en barnvision som har FN:s konvention
om barns rättigheter som grund och år 2002 antog kommunstyrelsen en trygghetsvision för
förskolor och skolor som citeras nedan.
Örebro kommuns Barnvision
”Varje barn i Örebro, utan undantag, har rätt att leva och att utvecklas under omständigheter
som gynnar barnets eget bästa och som, beroende på barnets ålder och mognad, tar hänsyn till
dess egen vilja och åsikter” (Kommunfullmäktige, 2001).
Örebro kommuns Trygghetsvision
”Alla barn och ungdomar i Örebro kommun har rätt till en trygg miljö i förskolor och skolor.
Ingen ska bli utsatt, kränkt eller mobbad. Detta är ett ansvar för varje vuxen, liksom för alla
barn och ungdomar” (Kommunstyrelsen, 2002).
1
Med skola avses grundskola och gymnasieskola.
1
Ny lagstiftning
Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk:
• Diskrimineringslagen (2008:567) och
• 14a kap. i Skollagen (1985:1100).
Huvudmannen för verksamheten är ansvarig för att lagen följs av anställda och
uppdragstagare i verksamheten.
Diskrimineringslagen ska främja elevers lika rättigheter, motverka trakasserier och
diskriminering på grund av:
kön
etnisk tillhörighet
religion eller annan trosuppfattning
funktionsnedsättning
sexuell läggning
könsöverskridande identitet eller uttryck2
ålder3
Att främja likabehandling handlar bland annat om att skaffa sig kunskaper kring varje specifik
diskrimineringsgrund och om vad som utgör kränkande behandling.
Varje verksamhet ska upprätta skriftliga planer för trygghetsarbetet
Syftet med planarbetet ska vara att främja barn och elevers lika rättigheter samt förebygga och
förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
Två planer som kan göras till en
– vi benämner den trygghetsplan
Av diskrimineringslagen framgår att verksamheten ska upprätta en likabehandlingsplan
(enligt 3 kap. 16 § Diskrimineringslagen) medan det i Skollagen framgår att verksamheten ska
upprätta en årlig plan mot kränkande behandling (enligt 14a kap. 8 § Skollagen).
För att få en tydlighet och systematik i planarbetet har Örebro kommun valt att utgå från en
sammanförd plan som vi benämner trygghetsplan. Vi vill med detta namn lyfta fram det
främjande perspektivet i trygghetsarbetet för att förtydliga för personal, barn och elever och
deras vårdnadshavare vad arbetet handlar om.
2
Sedan 1 januari 2009 skyddas elever mot diskriminering och trakasserier i
skolan som har samband med könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder.
Men skolorna är inte skyldiga att arbeta förebyggande mot diskriminering på dessa grunder eller att inkludera
dem i sin plan. DO rekommenderar ändå att skolan arbetar förebyggande även när det gäller de nya grunderna
och tar med dem i planen
3
Se fotnot 2
2
Begreppen trygghetsarbete och trygghetsplan kommer fortsättningsvis att användas och
innefattar då arbetet för likabehandling och mot kränkande behandling.
Grunden för en genomtänkt och användbar trygghetsplan är ett väl fungerande främjande och
förebyggande arbete. Trygghetsplanen ska vara en beskrivning av det innevarande årets
främjande och förebyggande arbete. Att arbeta med planen integrerat med detta arbete leder
till en systematik och stärker kvaliteten. På så vis blir trygghetsplanen ett förebyggande och
främjande verktyg som tydliggör och stärker arbetet mot diskriminering, trakasserier och
kränkande behandling.
3
1. Vision
Kilsmos vision för trygghetsarbetet:
Vår skola/fritidshem är trygg för våra elever.
Vår skola/fritidshem präglas av respekt för människors olikheter.
Vår skola/fritidshem är fri från diskriminering, trakasserier och kränkande
behandling.
2. Tydliga roller och ansvarsfördelning
Huvudmans ansvar
Örebro kommun är den som är ansvarig för att verksamheten uppfyller sina skyldigheter
enligt de lagstiftningar som berör likabehandling.
Rektors ansvar
På plats i verksamheten är det rektor som enligt lag är ansvarig för att:
– se till att all personal, elever och vårdnadshavare känner till att trakasserier,
diskriminering och kränkande behandling inte är tillåten i verksamheten.
– se till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja elevers lika rättigheter, samt att
motverka trakasserier, diskriminering utifrån diskrimineringsgrunderna samt kränkande
behandling.
– om verksamheten får kännedom om att diskriminering, trakasserier eller kränkande
behandling förekommer, se till att utredning görs och att åtgärder vidtas.
– se till att det finns rutiner för utredning, åtgärder och dokumentation av trakasserier,
diskriminering och kränkande behandling.
– årligen upprätta och utvärdera en plan i samarbete med personal och elever, om möjligt
även vårdnadshavare.
Rektors strategi för att upprätta en trygghetsplan:
Åtgärder
Driva arbetet för en trygg
miljö
Tidpunkt
Kontinuerligt under året
Ansvar
Rektor
Utforma en trygghetsplan
tillsammans med personal
och elever
Upprätta höstterminen 2015
Rektor tillsammans med
trygghetsgruppen
Se till att trygghetsplanen
finns tillgänglig i alla klassrum, personalrum, fritidshem
samt på skolans hemsida
Höstterminen 2015
Rektor, arbetslaget och
ansvarig för hemsidan
4
Personalens ansvar
All personal i verksamheten har ett ansvar för att främja likabehandling och motverka
diskriminering och kränkande behandling. Det är viktigt att komma ihåg att det inte bara är
den pedagogiska personalen som omfattas utan även annan personal som till exempel
vaktmästare, lokalvårdare och kökspersonal.
Personalens roll och ansvar i vår verksamhet:
Vara väl förtrogen med verksamhetens trygghetsplan och arbeta efter den.
Ifrågasätta och reflektera över de normer och värderingar som hen förmedlar.
Se till att åtgärder vidtas då diskriminering, trakasserier eller annan kränkande
behandling, misstänks, upptäcks eller anmäls.
Dokumentera misstänkt/upptäckt diskriminering, trakasserier eller annan kränkande
behandling samt de åtgärder som vidtagits.
Barn och elevers informella ansvar
Barn och elever har inget formellt ansvar i trygghetsarbetet. Däremot ska vi uppmuntra
barnen och eleverna till att reagera på trakasserier, diskriminering och kränkande behandling.
Elevers roll och informella ansvar i vårt trygghetsarbete:
Berätta för någon vuxen på skolan om det förekommer diskriminering, trakasserier
eller annan kränkande behandling av någon elev.
Varje elev har ett ansvar för att skapa möjligheter för alla att delta i rastaktiviteter.
Varje elev har ett ansvar att inte trakassera eller utsätta sina kamrater för kränkande
behandling.
Information
Konkreta, tidsbestämda och uppföljningsbara mål kring information:
Alla elever, vårdnadshavare och personal har kännedom om trygghetsplanens syfte
och må
5
Åtgärder
Tidpunkt
Ansvar
Genomgång av planen med
all personal
Vid verksamhetsårets start
samt vid arbetsplatsträffar
under året
Rektor
Information till elever
Vid verksamhetsårets start
Klasslärare/mentor
Information till
vårdnadshavare
Höstens första föräldramöte
Rektor
Information till nyanställd
personal och vikarier
Vid anställningens start
Rektor, Arbetslaget
Planen läggs ut på hemsidan
Höstterminen 2015
Ansvarig för hemsidan
Planen anslås på lämpliga
ställen i skola/fritidshem
Höstterminen 2015
Trygghetsteamet
3. Barns och elevers delaktighet
Det är barnens och elevernas rättighet att vara delaktiga i trygghetsarbetet. De ska bland annat
delta i arbetet med att upprätta, följa upp och se över trygghetsplanen. Delaktigheten ska
anpassas efter elevernas ålder och mognad. (Se förordning 2006:1083).
Arbetslaget har tillsammans med eleverna kartlagt nuläget och formulerat åtgärder
för trygghetsarbetet.
Eleverna är delaktiga i uppföljningen av trygghetsarbetet.
Åtgärder
Tidpunkt
Ansvar
6
Skolans trygghetsenkät till
eleverna.
Fritids trygghetsenkät till
barnen.
Hösttermin /vårtermin
klasslärare,
Fritidspedagog.
Örebro kommuns
arbetsmiljöenkät till
eleverna
Vårterminen/februari
(årligen).
Klassläraren
Eleverna kartlägger den
fysiska miljön för att hitta
riskområden på skoltid och
fritidstid.
I samband med
trygghetsenkäten.
Samtal i miljöråd, elevråd
och matråd
2ggr/termin och vid behov
Skolans trygghetsteam,
kamratstödjarna
Lärare
4. Elevers rättigheter till stöd
Eleven har rätt att få stöd och hjälp när han eller hon känner sig kränkt. Elevers upplevelser av
kränkningar får inte avfärdas. Vem Eleven än kontaktar i verksamheten så har han eller hon
rätt att bli tagen på allvar och få stöd. Det är alltid den utsatte som avgör om ett beteende eller
en handling är oönskad eller kränkande.
I vår verksamhet kan elever och deras vårdnadshavare som vill ha stöd, vända sig till:
Personal på skolan tel. 019-215960, 215958 ,
Trygghetsteamet, Ronette Lindh, Katarina Widström, Carina Johansson
Rektor, Katrin Willander tel.070-6695532
Skolsköterska Gunilla Malmkvist tel. 019-215837
Kurator Johanna Andersson tel. 019-215814, 076-551 52 52
7
5. Kartläggning och nulägesanalys
Det är nödvändigt att systematiskt kartlägga nuläget och göra en analys av resultatet för att
kunna förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling på
bästa sätt.
Konkreta, tidsbestämda och uppföljningsbara mål:
Vi upptäcker tidigt om det förekommer diskriminering, trakasserier eller annan kränkande
behandling på skolan.
Åtgärder
Vuxna finns på skolgården
varje rast
Tidpunkt
Varje rast hela året
Ansvar
Arbetslaget enl. rullande
schema
Trygghets och trivselfrågor
Under läsåret
tas upp vid utvecklingssamtal
Arbetslaget
Trygghets och trivselfrågor
tas upp på hälsosamtalen
Under läsåret
Skolsköterska
Vi kartlägger platser på
skola/fritids som eleverna
upplever som otrygga.
Vi bevakar dessa extra.
Hösttermin/vårtermin
Trygghetsteamet, arbetslag
Aktivt arbete med
trygghetsteam
Kontinuerligt
Hela läsåret
Arbetslaget
Arbetslaget
Samtal med eleverna
Dagligen
8
6. Tydliga mätbara mål och konkreta åtgärder utifrån ett arbete mot
diskriminering, trakasserier och kränkande behandling
Trygghetsarbetet ska bedrivas på ett målinriktat och planerat sätt. Fritidshemmet och skolan
ska ha klara och tydliga mål för sitt trygghetsarbete.
Kön
Fritidshemmet och skolan ska förebygga och förhindra könsdiskriminering. Skolan ska också
förebygga och förhindra trakasserier som har samband med kön liksom sexuella trakasserier
av elever. Att arbeta med åtgärder när det gäller kön är att arbeta för en jämställd verksamhet
där tjejer och killar har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom alla väsentliga
områden.
Konkreta, tidsbestämda och uppföljningsbara mål:
Inga elever på skolan diskrimineras, trakasseras eller utsätts för sexuella trakasserier på grund
av kön.
Vi verkar för ökad jämställdhet genom att arbeta med ett könsperspektiv i verksamheten och
skolans organisation.
Åtgärder
Vi beaktar könsaspekten i
alla beslut, i organisationen
av skolans arbete.
Tidpunkt
Dagligen under läsåret
Ansvar
Rektor, arbetslaget
I arbetslaget, vid klassråd
och elevråd diskuteras
skolans språkbruk.
Kontinuerligt under läsåret
samt vid arbetsplatsträffar
Arbetslaget, rektor
Alla vuxna på skolan har en
skyldighet att agera och
reagera när elever använder
sig av ett olämpligt
språkbruk
Kontinuerligt
De vuxna på skolan arbetar
aktivt för att vara goda
förebilder och använder ett
vårdat språk
Kontinuerligt
All personal på skolan
All personal på skolan
9
Etnisk tillhörighet
Med etnisk tillhörighet menas att någon tillhör en grupp personer med samma nationella eller
etniska ursprung. Var och en har rätt att bejaka sin etniska tillhörighet.
Konkreta, tidsbestämda och uppföljningsbara mål:
På vår skola har alla elever oavsett etnisk eller kulturell tillhörighet samma rättigheter och
möjligheter.
Inga elever känner sig utsatta för diskriminering, trakasserier på grund av etnisk eller kulturell
tillhörighet.
Åtgärder
Skolan översätter vid behov
viktig information till
vårdnadshavare samt
informerar om att det finns
möjlighet att få tolkhjälp.
Tidpunkt
Vid behov
Ansvar
Rektor, arbetslag
Diskussion i arbetslaget för
ökad förståelse i frågor som
rör etnisk eller kulturell
tillhörighet.
Vid behov
Rektor
Informera om kommunens
dokument som finns tryckta
på olika språk.
Vid behov
Rektor, arbetslag
Religion och annan trosuppfattning
Religionsfriheten är skyddad i såväl internationella konventioner som i den svenska
grundlagen. Undervisningen i skolan ska enligt läroplanen vara icke-konfessionell och skolan
får inte missgynna någon elev på grund av hans eller hennes religion.
Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund i eller har
samband med en annan livsåskådning som anses ha ett naturligt samband med eller vara
jämförbara med religion.
Konkreta, tidsbestämda och uppföljningsbara mål:
På vår skola har alla oavsett religion eller annan trosuppfattning samma rättigheter och
möjligheter.
10
Åtgärder
Diskussion i arbetslaget för
ökad förståelse och kunskap
om andra religioner och
trosuppfattningar.
Tidpunkt
Vid behov och enligt Lgr 11
Ansvar
Rektor, arbetslaget
Samtal och litteratur i
elevgrupperna för ökad
förståelse och kunskap om
olika religioner och
trosuppfattningar.
Vid behov och enligt Lgr 11
Arbetslaget
Ta tillvara kunskapen hos
varandra, både barn och
personal i frågor som rör
olika religioner eller
trosuppfattningar.
Kontinuerligt
Arbetslaget, rektor
Funktionsnedsättning
Funktionshinder är varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en
persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har
uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Det kan vara till exempel dyslexi, ADHD,
diabetes, rörelsehinder, cp-skada, hörsel- eller synnedsättning. Däremot omfattas inte
tillfälliga tillstånd som brutna ben.
Konkreta, tidsbestämda och uppföljningsbara mål:
På vår skola har alla möjlighet att delta i alla aktiviteter oavsett funktionsnedsättning.
Åtgärder
Vid planering av skolans
verksamhet beaktar vi
konsekvenserna för elever
med funktionsnedsättning
Tidpunkt
Vid verksamhetsplanering
och vid behov under läsåret
Ansvar
Rektor, arbetslag
Vi anpassar skolmiljön så att
alla elever kan delta
Vid behov
Rektor, elevhälsoteam,
arbetslag
Vi kartlägger och åtgärdar
fysiska hinder, gör
anpassningar, upprättar
åtgärdsprogram och sätter in
stödåtgärder vid behov av
Vid behov
Rektor, elevhälsoteam,
arbetslag
11
extra stöd.
För ökad kompetens,
samarbetar vi med
specialenheter.
Vid behov
Elevhälsoteam, arbetslag,
rektor
Arbetslaget, rektor
Fortbildning till personal
Vid behov
Sexuell läggning
Med sexuell läggning menas:
– homosexualitet
– bisexualitet
– heterosexualitet.
Verksamheten har ett särskilt ansvar att förmedla samhällets gemensamma värdegrund till
sina elever. Det inkluderar arbetet mot homofobi och rätten till likabehandling oavsett sexuell
läggning.
Homofobi är en ideologi, en uppfattning eller en medveten värdering hos en individ, en grupp
eller ett samhälle som ger uttryck för en starkt negativ syn på homosexualitet eller på homooch bisexuella människor. En homofobisk hållning strider mot principen om alla människors
lika värde och allas lika rättigheter.
Konkreta, tidsbestämda och uppföljningsbara mål:
Ingen elev känner sig utsatt för diskriminering eller trakasserier på grund av sexuell läggning
Åtgärder
Samtal i arbetslaget för ökad
förståelse och kunskap om
hur vi samtalar med barnen
om olika sexuell läggning
och familjebindning.
Tidpunkt
Vid arbetsplatsträff och vid
behov
Elevers frågor tas alltid på
När frågor uppkommer
allvar och informationen som
ges anpassas alltid efter
elevens ålder.
Ansvar
Rektor, elevhälsoteam
Arbetslag, elevhälsoteam
12
Ålder
Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika
ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av
ålder. Skyddet gäller alltså även i förskolan, fritidshem och skolan.
Konkreta, tidsbestämda och uppföljningsbara mål:
Inget barn på skolan känner sig utsatt för diskriminering, trakasserier på grund av ålder.
Var och en i arbetslaget bemöter barnen på ett respektfullt sätt oberoende av barnens ålder.
Åtgärder
Vara uppmärksamma på att
vi bemöter alla barn på ett
respektfullt sätt oberoende av
barnets ålder.
Tidpunkt
Kontinuerligt
Ansvar
Var och en i arbetslaget
Vara uppmärksam på hur
barnen bemöter varandra.
Kontinuerligt
Arbetslaget, rektor
Kränkande behandling
Skolan ska också förebygga och förhindra det som i lagen benämns som kränkande
behandling (14a kap. skollagen). Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker en
elevs värdighet, men saknar koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Tanken är att
begreppet ska täcka in alla former av kränkande behandling. Det kan vara mobbning, men
även enstaka händelser.
Konkreta, tidsbestämda och uppföljningsbara mål:
Inga elev på Kilsmo skola och fritidshem känner sig utsatt eller utsätter andra för kränkande
behandling.
Alla elever på Kilsmo skola och fritidshem har redskap för att hantera konflikter på ett
konstruktivt sätt.
13
Åtgärder
Vi arbetar med värdegrundsfrågor
Tidpunkt
Varje vecka, mer
vid behov
Ansvar
Arbetslaget
Personal från fritidshemmet finns med under viss
tid av skoldagen samt vid utvecklingssamtal om
behov finns. Fritidshemmet fortsätter arbetet med
social träning på em.
Kontinuerligt
under året
Personal på
fritidshemmet
Samtal med skolsköterska
Vid behov
Skolsköterska
7. Uppsikt och upptäckt
Verksamheten ska arbeta systematiskt för att upptäcka eventuell diskriminering, trakasserier
och kränkningar. Verksamheten ska också ha en strategi för hur personal som får kännedom
om, eller ser en pågående kränkning, ska hantera situationen.
I vår verksamhet arbetar vi på följande sätt med att hålla uppsikt och upptäcka
diskriminering, trakasserier och kränkningar:
Genom att alltid ha en vuxen närvarande, elevenkäter och eleverna själva upptäcker
vi tidigt om det förekommer diskriminering, trakasserier eller annan kränkande
behandling.
All personal vet hur de ska hantera situationen om de upptäcker eller får kännedom
om att någon elev blir utsatt för diskriminering, trakasserier eller annan kränkande
behandling.
Åtgärder
Vuxna finns på skolgården
varje rast
Tidpunkt
Varje rast hela året
Ansvar
Arbetslaget enl. rullande
schema
Trivsel och trygghetsfrågor
tas upp vid enkätundersökningar och
utvecklingssamtal
Under läsåret
Arbetslaget
Trygghet och trivselfrågor
tas upp på hälsosamtalen
Under läsåret
Skolsköterska
Vi kartlägger vilka platser på
skolan/fritidshemmet elever
Skola/fritidshemmets egna
trygghetsenkäter 1ggr/termin
Trygghetsteamet, arbetslaget
14
upplever som otrygga. Vi
bevakar dessa extra
eller vid behov.
Aktivt arbete med
trygghetsteam
Kontinuerligt
Trygghetsteamet.
Samtal med eleverna
Dagligen
Arbetslaget
Resultatet av den årliga
arbetsmiljöenkäten används i
Kartläggningen
Vårterminen
Barn och Utbildning
Arbetslaget
8. Rutiner för utredning, åtgärder, dokumentation och uppföljning
av enskilda ärenden
Utredning
Enligt diskrimineringslagen och skollagen är en huvudman som får kännedom om att en elev
som deltar i eller söker till verksamheten anser sig ha blivit utsatt för diskriminering,
trakasserier eller kränkande behandling i samband med verksamheten skyldig att utreda
omständigheterna kring de uppgivna trakasserierna eller kränkningarna.
Elever som upplever sig trakasserade eller på annat sätt kränkta av personal är i en särskilt
utsatt situation eftersom de befinner sig i beroendeställning. Rektorn eller någon med
motsvarande ledningsfunktion bör därför ansvara för en sådan utredning.
På vår förskola eller skola utreds varje enskilt fall av diskriminering, trakasserier och
kränkningar på följande sätt:
Kränkande handlingar mellan barnen
Den/de i arbetslaget som ser eller får vetskap om kränkning ansvarar för att
Kontakta rektor och trygghetsteamet, samt skriva tjänsteanteckning på avsedd
blankett.
Trygghetsteamet agerar genast genom samtal med båda parter.
Låta varje elev ge sin upplevelse av händelsen. Det är viktigt att ta den utsatte
elevens känsla på allvar.
Analysera informationen.
Lyssna in om eleven/eleverna själva har förslag på lösningar.
Informera rektor.
Informera vårdnadshavare till båda parter.
Diskutera i arbetslaget(vid behov)
Skriva åtgärder för att komma tillrätta med problemet.
Vid behov och i samråd med vårdnadshavare och rektor tillkalla specialkompetens
Sätta datum för uppföljning av åtgärder samt återkoppling till vårdnadshavare.
Rektor för anmälan vidare till huvudman.
15
Kränkande handling från vuxen mot barnen.
Den/de i arbetslaget som ser eller får vetskap om kränkningen ansvarar för att
kontakta rektor.
Rektor utreder händelsen skyndsamt.
Rektor informerar vårdnadshavarna,
Rektor skriver åtgärder för att komma tillrätta med problemet.
Vid behov tillkallas specialkompetens.
Datum för uppföljning och återkoppling till berörda elever och deras vårdnadshavare.
Rektor för anmälan vidare till huvudman.
Åtgärder
Det ska finnas rutiner för hur akuta situationer ska hanteras och lösas när elever har utsatts för
diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. En kränkning ska inte göras mindre
eller större än vad den är och målet med åtgärderna är att en trygg situation skapas. Åtgärderna ska avhjälpa akuta situationer samt ge långsiktiga lösningar.
På vår skola vidtar vi nedanstående åtgärder när diskriminering, trakasserier eller
kränkningar inträffat:
Kontakt med rektor.
Samtal med de berörda eleverna.
Vårdnadshavarna till de berörda eleverna informeras.
Vid behov kallas vårdnadshavarna till möte med trygghetsteamet och de berörda
eleverna, där gemensamma åtgärder beslutas.
Åtgärderna ska vara i relevans till kränkningens omfattning.
Vid behov kontaktas barn-och elevhälsan.
Vid allvarliga kränkningar bör utredningen resultera i ett åtgärdsprogram som
beskriver situationen samt vilka åtgärder som behöver vidtas,
Trygghetsteamet och rektor utreder om förändringar behöver göras i verksamheten
för att förebygga upprepning av kränkningen.
Dokumentation
Varje misstanke om diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling ska utredas.
Utredningen ska dokumenteras. Vid behov av åtgärder upprättas åtgärdsprogram som följs
upp och utvärderas. Dokumentationen ska arkiveras i elevakten.
.
I vår verksamhet dokumenterar vi utredning, åtgärder och uppföljning på följande sätt:
Ansvarig pedagog skriver tjänsteanteckning.
Trygghetsteamet dokumenterar och antecknar kontinuerligt kring utredningen, de
vidtagna åtgärderna samt uppföljningen/utvärderingen.
Detta görs på särskild blankett ” Beslut att inleda utredning om kränkande behandling
vid/i Örebro kommun” (Finns att hämta på IOR under blanketter, Barn och utbildning, Särskilda
beslut i elevvårdsärenden).
Ansvarig pedagog rapporterar till rektor.
16
Uppföljning
Skolan och fritidshemmet ska ha rutiner för hur varje enskilt fall ska följas upp. Det är viktigt
att alla inblandade får komma till tals i uppföljningen. Uppföljningen bör göras inom rimlig
tid, och innehålla utvärdering av utredningen, åtgärderna och dokumentationen. Det är också
viktigt att diskutera om händelsen ingår i ett mönster på skolan. I så fall måste skolan upprätta
en handlingsplan för att ta tag i problemet i stort.
I vår verksamhet följer vi upp varje enskilt fall på följande sätt:
Information till berörda vårdnadshavare.
Avstämning i arbetslaget.
Återkoppling med berörda elever ska ske efter en vecka.
Uppföljningssamtal ska hållas inom en månad.
Uppföljningssamtal så många tillfällen som behövs.
Trygghetsteamet utvärderar tillsammans med elev och vårdnadshavare. Vid behov
deltar även rektor eller specialpedagog.
9. Uppföljning och utvärdering av trygghetsplanen
Uppföljning och utvärdering av trygghetsplanen ska redovisas i den årliga
kvalitetsredovisningen enligt förordning (1997:702) om kvalitetsredovisning inom
skolväsendet, ändring (2006:279).
I vår verksamhet följer vi upp och utvärderar trygghetsplanens innehåll på följande
sätt:
Åtgärder
Vid arbetsplatsträffar
Tidpunkt
Under läsåret
Ansvar
Rektor, arbetslaget
17
