LIKABEHANDLINGSPLAN
FÖR
BLENDASKOLORNA
SKOLHAGEN
1 Likabehandlingsplan
2011-08-31
Sidan 2 av 10
Skolhagenskolans verksamhet och policy för Likabehandling
Den bärande idén i skollagens portalparagraf 1 § är människors lika värde.
Lagen mot diskriminering och kränkande behandling av barn och elever har
tillkommit för att slå vakt om detta. Lagstiftningen ger skydd mot
särbehandling på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck,
etnisk tillhörighet (hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung), religion eller
annan trosuppfattning, sexuell läggning (homosexualitet, bisexualitet eller
heterosexualitet) och/eller funktionsnedsättning (varaktiga fysiska, psykiska
eller intellektuella begränsningar av en persona funktionsförmåga).
Diskrimineringslag (2008:567)
1 § Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på
andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön,
könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion
eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller
ålder
Definitioner av begrepp som ingår i lagen.
Direkt och indirekt diskriminering
Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre
än andra elever.
Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och att det
har en direkt koppling till någon av de fem
diskrimineringsgrunderna, exempelvis kön.
Indirekt diskriminering sker när skolan tillämpar en bestämmelse/
agerar på ett sätt som verkar vara neutralt (man behandlar alla lika)
men som i praktiken missgynnar en elev med ett visst kön, viss
etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionshinder eller sexuell läggning. (Det kan finnas sakliga skäl
för att behandla en elev annorlunda. Det är då skolans ansvar att
bevisa att det finns sakliga skäl och att det inte är frågan om indirekt
diskriminering).
1 Likabehandlingsplan
2011-08-31
Sidan 3 av 10
Kränkande behandling
Trakasserier
Trakasserier är ett beteenden som kränker en elevs värdighet och som är
kopplade till diskrimineringsgrunderna
Kön
Könsöverskridande identitet eller uttryck,
Etnisk tillhörighet
Religion eller annan trosuppfattning
Funktionshinder
Sexuell läggning
Trakasserierna kan vara
Fysiska: slag, knuffar, tafsande
Verbala/icke-verbala: hot, svordomar, öknamn, göra kränkande
gester
Psykosociala: utfrysning, blickar, alla går när man kommer
Texter och bilder: sms, mms, fotografier, msn eller liknande, skrivna
meddelanden
Annan kränkande behandling
Är uppträdande som kränker en elevs värdighet men som saknar koppling
till någon särskild diskrimineringsgrund. Syftet med begreppet är att alla
beteenden som en elev upplever som kränkande ska täckas in. Det kan men
behöver inte vara mobbning utan kan också vara en enstaka händelse.
Repressalier
Lagen omfattar ett förbud mot repressalier. Med detta menas att om ett barn
eller en elev har anmält någon ansvarig eller medverkat i en utredning som
gäller överträdelse av lagen, så får inte barnet eller eleven bestraffas som en
följd av detta.
Skadestånd och bevisbörda
Genom lagen får barn och elever möjlighet att kräva skadestånd. Om barnet
eller eleven visar på omständigheter som tyder på diskriminering, annan
kränkande behandling eller repressalier är det huvudmannen som ska bevisa
motsatsen. För att undgå att bli skadeståndsskyldig måste skolan visa att alla
rimliga åtgärder har vidtagits för att förebygga eller förhindra behandlingen.
Det innebär att skolans dokumentation är helt central.
1 Likabehandlingsplan
2011-08-31
Sidan 4 av 10
Skolans vision/policy
På Skolhagen skall ingen, varken elev eller personal, utsättas för
diskriminering eller andra former av kränkande behandling. Varje
incident av kränkande behandling ska resultera i en reaktion från de
vuxna i skolan.
Alla som arbetar i skolan ska
visa respekt för den enskilda individen
i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt
främja likabehandling
aktivt motverka diskriminering av individer och grupper
verka för att kränkningar aldrig skall förekomma.
Vi har följande värdegrund:
På Skolhagen
är alla lika mycket värda
lyssnar vi på varandra och uppträder vänligt
använder vi ett vårdat språk
är vi ärliga och ger raka besked
tar vi ansvar för vår gemensamma miljö
visar vi hänsyn och ger varandra arbetsro
Arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan
kränkande behandling
Består av tre delar
Förebygga/främja
Upptäcka
Utreda och Åtgärda
Förebyggande/Främjande arbete
Skolans egna förfaringssätt
Varje läsår inleds med värdegrundsveckor där alla klasser elevgrupper på olika sätt jobbar för att få en god kamrat och
arbetsmiljö i alla elevgrupper.
Hela skolan har gemensamma regler som bearbetas i varje klass vid
läsårets start.
Reglerna revideras varje år. Många klasser har sina trivselregler
Alla klasser har klassråd. Dessa har möten varje vecka. Där tar
eleverna upp saker som berör den egna klassen men också saker som
berör hela skolan. De senare frågorna går vidare till elevrådet.
Skolan har ett elevråd som träffas varje månad. Elevrådet är till för
att förbättra elevernas arbetsmiljö och för att ge eleverna ett forum
1 Likabehandlingsplan
2011-08-31
Sidan 5 av 10
där de kan framföra klassen åsikter i olika frågor. Protokoll från
elevrådet går ut till alla klasser.
Vuxna finns med bland eleverna på raster och i matsalen enligt
schema.
Personalen är observant på tecken på utsatthet.
Handlingsplanen skall vara känd av personal, elever och föräldrar.
Vid behov har vi ”tjej-” och eller ”killsnack” i grupp ledd av
pedagog eller medlem i elevvårdsteamet.
Skolrådet är skolans samarbetsmöte mellan skola och föräldrar. I
rådet sitter rektor, personal och föräldrar. Detta är till för att öka
föräldrars kunskap och medinflytande på vår skola.
Alla klasser har utvecklingssamtal en gång per termin.
Skolan genomför enkäter varje år. Vi har föräldraenkäter,
elevenkäter och personalenkäter. Personalenkäten är av två slag. Den
ena behandlar rena arbetsmiljöfrågor och den andra det
psykosociala. Dessa två varvar varandra. Föräldra- och elevenkät
genomförs en gång per år.
Varje år utförs också en kartläggning av hur eleverna mår och var på
skolan de känner sig trygga. Alla får svara på frågor enskilt och i
grupp om någon är ensam eller utsatt. De får också fylla i på en
ritning över skolan vilka områden som känns säkra, mindre säkra
och otrygga. Detta sammanställs och utvärderas och ligger till grund
för fortsatt värdegrundsarbete.
Vi har ett trivselråd på skolan med elever och vuxna. Eleverna kallas
kamratstödjare och deltar aktivt som goda kamrater och är
uppmärksamma på rasterna. De har regelbundna möten där de
planerar roliga aktiviteter för sina klasskamrater, tar upp både
problem och positiva händelser. Allt av vikt förs vidare till
vuxenstödjare. (Se bilaga 2 Trivselråd)
Vi har ett elevvårdsteam på skolan. De träffas varje vecka för
enskilda elever, klassgenomgångar och familjestödjande ärenden.
Resursteamet använder vi när behov föreligger både i föräldra –
elev- och personalfrågor.
Kartläggning
Skolans eget resultat.
Klassföreståndarna har huvudansvar för att eleverna i sin klass. Vid
utvecklingssamtalen bör alltid frågor om trivsel, kamratrelationer och
elevens sociala situation på skolan tas upp. Eleven kan alltid vända sig till
andra vuxna eller kamratstödjare som ser till att informationen når fram till
rätt klassföreståndare.
Klassföreståndaren ansvarar i samarbete med övrig lärare i arbetslaget för
att eleverna får arbeta förebyggande med värderings- och
samarbetsövningar. Detta sker även på temaveckor i åk 6 & 7 samt på FNdagen varje år.
1 Likabehandlingsplan
2011-08-31
Sidan 6 av 10
Mål och åtgärder
Skolans egna mål.
Eleverna
utvecklar en god självkänsla och empatisk förmåga.
respekterar andra människors egenvärde.
tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande
behandling.
utvecklar sin förmåga att göra medvetna ställningstaganden
grundade på kunskaper och personliga erfarenheter.
visar respekt och omsorg om närmiljön och miljön i ett vidare
perspektiv.
Skolans egna åtgärder
Trakasserier är ett beteenden som kränker en elevs värdighet och som är
kopplade till diskrimineringsgrunderna. Kränkning kan vara kopplade till:
Kön
Könsöverskridande identitet eller uttryck,
Etnisk tillhörighet
Religion eller annan trosuppfattning
Funktionshinder
Sexuell läggning
Exempel på kränkande behandling kan vara
slag och knuffar
hot
utfrysning och ryktesspridning
kränkning genom t.ex. klotter, brev, lappar, e-post, sms och mms
att medvetet sabotera eller försvåra för någon att utföra sitt arbete
På skolan har vi följande förhållningssätt:
Snabba reaktioner, vilket innebär att man reagerar snabbt mot alla
former av kränkande behandling.
Alla anställda ser sig själva som normgivande och förebilder.
Ledningen ser till att alla på skolan är informerade om vår
värdegrund och denna plan.
Alla elever och medarbetare skall uppmärksamma och meddela om
de ser någon form av kränkande behandling.
Elever och personal skall informeras om sina rättigheter om de
utsätts för kränkande behandling.
Arbetslagen ansvarar för att alla elever arbetar med
värderingsövningar genom hela skolgången.
1 Likabehandlingsplan
2011-08-31
Sidan 7 av 10
Uppföljning och utvärdering
Skolans egen uppföljning/utvärdering.
Genom ständiga samtal, elevutvärderingar och utvärderingar på konferenser
bedömer/mäter vi resultatet av de insatta åtgärderna. Planen följs
upp/utvärderas varje år.
Upptäcka
Skolans egna förfaringssätt
Personalens ansvar
Att ta elever, föräldrar och kollegor på allvar, om någon anmäler
någon form av kränkande behandling.
Att tydliggöra att all form av kränkande behandling är oacceptabel.
Föräldrars ansvar
Att ta kontakt med ansvarig pedagog, rektor eller någon annan på
skolan, om man får reda på att någon form av kränkande behandling
förekommit.
Att ta på allvar om man fått veta att ens barn utsätter andra för
kränkande behandling och att arbeta tillsammans med skolan för att
befria barnen från den rollen.
Elevers ansvar
Att genast berätta för någon vuxen om man själv eller någon annan
blivit kränkt.
Utreda och åtgärda
Skolans egna förfaringssätt
När elev kränker annan elev:
informeras klassföreståndaren, alternativt arbetslagsledaren eller annan
ansvarig lärare, som omedelbart tar kontakt med den utsatta för att
informera sig om vad som hänt. Klassföreståndaren informerar vid behov
föräldrarna och rektor
kallas den elev som kränkt en annan elev till enskilt samtal med ansvarig
lärare om vad som hänt. Läraren informerar att den kränkande
behandlingen omedelbart måste upphöra. Klassföreståndaren informerar
arbetslaget och föräldrarna vid behov.
1 Likabehandlingsplan
2011-08-31
Sidan 8 av 10
avslutas eventuellt denna händelse med att de inblandade eleverna träffas
och försonas och visar ömsesidig respekt för varandra. Klassföreståndaren
arbetar för att skapa en bättre stämning i klassen.
Om den kränkande behandlingen inte upphör eller om den är av djupare
karaktär görs en analys inom arbetslaget. Framgår det då att det
föreligger mobbning
informeras skolledningen
bildar skolledningen och klassföreståndaren ett antimobbningsteam
bestående av klassföreståndare, lämpliga delar av elevvårdsteamet, och
annan personal
kontaktar teamet föräldrarna
gör antimobbningsteamet en åtgärdsplan och utser en ansvarig för
åtgärdsplanen
ärendet avslutas alltid med ett uppföljande möte. Uppföljningen kan gå till
på två olika sätt:
1. Klassföreståndaren håller fortlöpande kontakt med elev och föräldrar. Vi
ber också föräldrarna att genast informera om något särskilt inträffat. Om
den kränkta eleven och vårdnadshavaren vid ett uppföljande möte
informerat klassföreståndarna om att de upplever att situationen förändrats
och är tillfredställande så avslutas ärendet.
2. Om elev och förälder inte upplever att mobbningen eller den kränkande
behandlingen upphört lyfts ärendet först till rektor och en EVG bokas där
klassföreståndare, rektor och elevvårdsteam påbörjar ett förslag till ett
handlingsprogram för att få ett omedelbart och definitivt slut på den
kränkande behandlingen. Planering sker också av en eventuellt extra
stödinsats för den drabbade eleven och föräldrarna. Föräldrar och elev
deltar sedan vid en EVK, elevvårdskonferens, där vi tillsammans beslutar
om ett handlingsprogram och ansvarsfördelning. Handlingsprogrammet
kan omfatta allt från en elev, en grupp elever, en hel klass eller flera
klasser beroende på det enskilda fallet och självklart delar av
personalgruppen vid skolan, men också experter från Enheten för Elevstöd
i Täby, Sociala myndigheter, BUP mm. Vid elevvårdskonferensen bestäms
hur vi ska följa upp att kränkningarna upphört. Elev och föräldrar tillfrågas
alltid enligt punkt 1. Men det kan också kompletteras med exempelvis
enkätundersökning i föräldragrupper och/eller elevgrupper. Det är alltid
den drabbade personen som avgör om tillräckliga åtgärder vidtagits och
om mobbningen upphört.
Utvärdering. Har mobbningen upphört?
Vid ja: utvärdering och avslut.
Om kränkning trots allt inte upphör:
- sker polisanmälan
- tar skolan initiativ till omplacering av den elev som mobbar
1 Likabehandlingsplan
2011-08-31
Sidan 9 av 10
Hanteringen av ärendet dokumenteras av klassföreståndaren fram till att ärendet
anmäls till EVK, elevvårdskonferens. På EVK fattas beslut om ansvar för fortsatt
dokumentation .
När en pedagog kränker en elev
Den pedagog som ser eller upplever att en kollega kränker ett barn
informerar rektor.
Rektor samtalar med berörd pedagog.
Rektor beslutar vilka åtgärder som ska följa.
När en elev kränker en pedagog
Om möjligt samtalar utsatt pedagog med eleven.
Vi söker råd hos våra kollegor.
Vi informerar rektor om att kränkning skett.
Rektor och pedagoger beslutar om vem som kontaktar föräldrarna.
I de fall där det krävs sammankallas elevvårdsteamet. I samråd med
elevrådsteamet bedöms om vi ska kalla föräldrar och elev till samtal.
Samtalet kan till exempel leda till ett åtgärdsprogram eller kontakt
med resursteamet. Vi har alltid ett uppföljningsmöte.
När en pedagog kränker en pedagog
Den pedagog som ser eller upplever att en kollega kränker annan
kollega informerar rektor.
Rektor samtalar enskilt med berörda pedagoger.
Rektor beslutar vilka åtgärder som ska följa.
Att tänka på
Så snart klassföreståndare får kännedom om att kränkningar har eller
kan ha inträffat ska uppgifterna utredas. Utredningen ska alltid ske
med all möjlig hänsyn till den utsatte och övriga inblandade.
Vårdnadshavare till elever som är inblandade bör informeras
skyndsamt.
Utredningen bör allsidigt belysa vad som inträffat och omfatta både
den som blivit utsatt och den/de som utövat kränkningen.
Om personal misstänks för kränkning av en elev bör rektor ansvara
för utredningen.
Kartläggning, resultat och uppföljning
1 Likabehandlingsplan
2011-08-31
Sidan 10 av 10
Karläggningen under höstterminen 2010 gav mycket goda resultat.
Eleverna trivs, känner sig trygga och sedda av lärare och annan
personal på skolan.
Uppföljning:
Med hjälp av det som kom fram i kartläggningen har vi på
Skolhagen inför läsåret 2011 – 12 gjort om rastvaktsystemet. En
omfördelning har skett från matvakter till vakter i korridorerna för
att skapa en så trygg miljö som möjligt.
Vi satsar ännu mer på värdegrundsarbete och ledarskap i
klassrummet. Vi har ett omfattande material som blev klart under
VT 2011 med övningar och lekar som kan användas efter behov i
klasserna
Efter att ha läst Skolverkets utvärdering av metoder som används
mot kränkande behandlig döper vi om kamratstödjarna till trivselråd
och betonar ännu mer deras roll som ”trivselspridare”.
Information om – förankring av Likabehandlingsplanen
Planen gås igenom och bearbetas varje terminsstart. Information om
planen ges på klassmöten och skolråd.
Personalens kompetensutveckling aktuellt läsår
Läsåret 2010 – 11 hade vi fortbildning på skolan, en heldag vid läsårets
start och en halvdag i v 44. 2011 – 2012 fortsätter vi att utveckla det vi
lärde oss då genom diskussioner i ämnesgrupper och arbetslag. Allt för
att kunna ha ett så bra värdegrundsarbete som möjligt med våra elever.
