Lärares planering och genomförande av matens kemi

Lärares planering och genomförande
av arbetsområdet Matens kemi
Bakgrund
Syftet med detta material är att ge exempel
på hur verksamma lärare gör sammanfattande
bedömningar av elevers prestationer. Nio
lärare i årskurs 6 har planerat och genomfört ett arbetsområde om matens kemi i
sina klasser. Eleverna har samlat bedömningsunderlag i portföljer som lärarna
sedan har gjort sammanfattande bedömningar av för de olika nivåerna. Portföljerna
presenteras i detta material. Materialet ger
därmed en bild av lärarnas gemensamma
bedömning av kravnivåerna. Materialet
kan även användas som underlag för att
diskutera bedömning och hur bedömningsuppgifter kan konstrueras. Målen för
arbetsområdet och därmed bedömningen berör
samtliga förmågor i kemikursplanens syfte. Det
innebar att eleverna under arbetsområdet skulle
få möjlighet att utveckla förmågan att:
kunskaper i kemi för att granska
•använda
­information, kommunicera och ta ställning till
frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle
systematiska undersökningar
•genomföra
i kemi
kemins begrepp, modeller och
•använda
teorier för att beskriva och förklara kemiska
samband i samhället, naturen och inuti
människan.
Lärarna berättade först för eleverna vad temat matens
kemi skulle handla om och hur undervisningen skulle
genomföras. De fick också skriftlig information om
innehållet:
Matens kemi handlar om kemiska ämnen som finns
i mat och vilken roll dessa spelar för vår hälsa.
Olika ämnen har olika funktioner i kroppen, så det
är viktigt att veta vad maten innehåller för att du ska
kunna jämföra olika alternativ och göra kloka val.
Ett sätt att undersöka matens innehåll är att läsa
vad det står på förpackningen, men du kan också
själv undersöka med hjälp av olika metoder i kemi.
I det här temat kommer du att använda båda sätten.
Eftersom många tycker att mat är viktigt finns det
såklart många spännande diskussioner att engagera
sig i. Kostråd och bantningstips, energi- och miljö­
frågor, mat förr och nu, bristsjukdomar och allergier
och vad vi tror om framtidens mat är bara några
exempel. Vad skulle du vilja veta mer om?
I undervisningen kommer du att få
•undersöka om olika livsmedel innehåller stärkelse,
socker, fett eller proteiner
•läsa om matens innehåll och hur den påverkar
hälsan, samt diskutera vilka ämnen vi behöver
få i oss
•granska och värdera information i innehållsdeklarationerna
•granska och ta ställning till påståenden om
mat och hälsa
•läsa om hur naturvetenskaplig kunskap använts
för att behandla sjukdomar och diskutera hur
det kan hjälpa människors.
1
Lärares planering och genomförande
av arbetsområdet Matens kemi
Bakgrund
Under arbetsområdet behandlades följande punkter i
det centrala innehållet (överstrukna delar behandlades
inte i arbetsområdet):
Kemin i naturen
Kemin och världsbilden
•Enkel partikelmodell för att beskriva och förklara
•Några historiska och nutida upptäckter inom
kemiområdet och deras betydelse för människans
levnadsvillkor och syn på världen.
materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet. Partiklars rörelser som förklaring till
övergångar mellan fast form, flytande form och
gasform.
•Äldre tiders beskrivningar av materiens uppbyggnad. Kemins förändring från magi och mystik till
modern vetenskap.
•Indelningen av ämnen och material utifrån egenskaperna utseende, ledningsförmåga, löslighet,
brännbarhet, surt eller basiskt.
•Olika kulturers beskrivningar och förklaringar av
naturen i skönlitteratur, myter och konst och äldre
tiders naturvetenskap.
•Vattnets egenskaper och kretslopp.
•Luftens egenskaper och sammansättning.
•Fotosyntes, förbränning och några andra grund­
Kemins metoder och arbetssätt
läggande kemiska reaktioner.
•Enkla systematiska undersökningar. Planering,
utförande och utvärdering.
•Några metoder för att dela upp lösningar och
Kemin i vardagen och samhället
blandningar i deras olika beståndsdelar.
•Materiens kretslopp genom råvarors förädling
•Dokumentation av enkla undersökningar med
till produkter, hur de blir avfall som hanteras och
sedan återgår till naturen.
tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter.
•Matens innehåll och näringsämnenas betydelse
•Tolkning och granskning av information med
för hälsan. Historiska och nutida metoder för att
förlänga matens hållbarhet.
koppling till kemi, till exempel i faktatexter och
tidningsartiklar.
•Vanliga kemikalier i hemmet och samhället.
Deras användning och påverkan på hälsan och
miljön samt hur de är märkta och bör hanteras.
•Fossila och förnybara bränslen. Deras betydelse
för energianvändning och påverkan på klimatet.
2
Lärares planering och genomförande
av arbetsområdet Matens kemi
Bakgrund
Målen för arbetsområdet
Genomförande
De konkretiserade målen för arbetsområdet var att
eleverna skulle få möjlighet att utveckla sin förmåga att
Lärarna utformade sex uppgifter kring målen (se
­dokumentet Bedömningsuppgifter), och varje elev
samlade svaren på elevuppgifterna i en digital portfölj.
För att lärarna skulle få en allsidig bild av elevernas
kunskaper fick de dokumentera sina kunskaper på
olika sätt, t.ex. med texter, foton, ritprogram och
ljudinspelningar. När eleverna var nöjda med sina svar
sparades dessa i den digitala portföljen.
• samtala om och diskutera frågor som rör mat, hälsa
och hållbar utveckling samt vilken betydelse naturvetenskapliga upptäckter som rör mat och medicin
har för människors livsvillkor
• planera, genomföra, utvärdera och dokumentera
systematiska undersökningar av om maten innehåller stärkelse, socker, fett eller protein
Eleverna arbetade med området under cirka tio veckor.
Det varierade mellan klasserna hur många och långa
lektionspassen var, men i genomsnitt ägnade man
80 minuter per vecka åt arbetsområdet.
• ge exempel på kemiska föreningar som finns i mat
(t.ex. stärkelse, socker, fett, protein, vitaminer och
mineraler) och beskriva vilken funktion dessa har i
kroppen
Lärarna använde dokumentationen i portföljerna som
underlag för en sammanvägd bedömning. I genomsnitt bedömde varje lärare ca 100 anonyma portföljer,
och utifrån resultatet rangordnade ett dataprogram
portföljerna i kvalitetsordning. Från elevernas svar
valdes 17 portföljer ut för att illustrera hur lärarna resonerade om bedömning i arbetsområdet matens kemi
(se Elevportföljer).
• resonera om matens betydelse som bränsle och
relatera detta till hur energi omvandlas genom
fotosyntes och förbränning
• resonera om hur bevarandemetoder kan förlänga
matens hållbarhet, samt hur detta påverkat människors vardag och levnadsvillkor.
Bedömning
Under arbetsområdet skulle eleverna få möjlighet
att utveckla samtliga förmågor i kursplanens syfte.
Bedömningen utgick från kunskapskraven som finns
beskrivna för betygsstegen E, C och A i slutet av årskurs 6, med undantag för de delar av kunskapskraven
som behandlar att granska information för att skapa
texter och andra framställningar med anpassning till
sammanhanget och att använda utrustning på ett säkert
och fungerande sätt. Dessa delar fick lärarna bedöma i
det dagliga klassrumsarbetet.
3
Kunskapskrav Kemi åk 6
KEMI
E
C
A
Samtala om och diskutera frågor som rör
mat, hälsa och hållbar
utveckling samt vilken
betydelse naturvetenskapliga upptäckter som
rör mat och medicin har
för människors livsvillkor
Eleven kan samtala om och
diskutera enkla frågor som rör
energi, miljö, hälsa och samhälle genom att ställa frågor och
framföra och bemöta åsikter
på ett sätt som till viss del för
samtalen och diskussionerna
framåt.
Eleven kan samtala om och
diskutera enkla frågor som rör
energi, miljö, hälsa och samhälle genom att ställa frågor och
framföra och bemöta åsikter på
ett sätt som för samtalen och
diskussionerna framåt.
Eleven kan samtala om och
diskutera enkla frågor som rör
energi, miljö, hälsa och samhälle genom att ställa frågor och
framföra och bemöta åsikter
på ett sätt som för samtalen
och diskussionerna framåt och
fördjupar eller breddar dem.
Planera och genomföra
systematiska undersökningar av stärkelse,
socker, fett och protein
Eleven kan genomföra enkla
undersökningar utifrån givna
planeringar och även bidra till
att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det
går att arbeta systematiskt utifrån. I arbetet använder eleven
utrustning på ett säkert och i
huvudsak fungerande sätt
Eleven kan genomföra enkla
undersökningar utifrån givna
planeringar och även formulera
enkla frågeställningar och planeringar som det efter någon
bearbetning går att arbeta
systematiskt utifrån. I arbetet
använder eleven utrustning på
ett säkert och ändamålsenligt
sätt.
Eleven kan genomföra enkla
undersökningar utifrån givna
planeringar och även formulera
enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta
systematiskt utifrån. I arbetet
använder eleven utrustning på
ett säkert, ändamålsenligt och
effektivt sätt.
Jämföra egna och
andras undersökningsresultat och ge förslag på
hur undersökningen kan
förbättras
Eleven kan jämföra sina och
andras resultat och för då
enkla resonemang om likheter
och skillnader och vad de kan
bero på samt bidrar till att
ge förslag som kan förbättra
undersökningen.
Eleven kan jämföra sina och
andras resultat och för då
utvecklade resonemang om likheter och skillnader och vad de
kan bero på samt ger förslag
som efter någon bearbetning
kan förbättra undersökningen.
Eleven kan jämföra sina och
andras resultat och för då
välutvecklade resonemang
om likheter och skillnader
och vad de kan bero på samt
ger förslag som kan förbättra
undersökningen.
Dokumentera underökningar i text och bild
Dessutom gör eleven enkla
dokumentationer av sina undersökningar i text och bild.
Dessutom gör eleven utvecklade dokumentationer av sina
undersökningar i text och bild.
Dessutom gör eleven välutvecklade dokumentationer av
sina undersökningar i text och
bild.
Ge exempel på kemiska
föreningar som finns
i mat (t ex stärkelse,
socker, fett, protein,
vitaminer och mineraler) och beskriva vilken
funktion dessa har i
kroppen.
Eleven har grundläggande
kunskaper om materiens
uppbyggnad och egenskaper
och andra kemiska sammanhang och visar det genom att
ge exempel på och beskriva
dessa med viss användning av
kemins begrepp
Eleven har goda kunskaper
om materiens uppbyggnad och
egenskaper och andra kemiska
sammanhang och visar det
genom att förklara och visa på
enkla samband inom dessa
med relativt god användning
av kemins begrepp.
Eleven har mycket goda kunskaper om materiens uppbyggnad och egenskaper och andra
kemiska sammanhang och visar det genom att förklara och
visa på enkla samband inom
dessa och något gemensamt
drag med god användning av
kemins begrepp.
Resonera om matens
betydelse som bränsle
och relatera detta till
hur energi omvandlas
genom fotosyntes och
förbränning
Eleven kan även föra enkla resonemang om uppbyggnad och
egenskaper hos luft och vatten
och relatera detta till naturliga
förlopp som fotosyntes och
förbränning
Eleven kan även föra utvecklade resonemang om uppbyggnad och egenskaper hos
luft och vatten och relatera
detta till naturliga förlopp som
fotosyntes och förbränning
Eleven kan även föra väl
utvecklade resonemang om
uppbyggnad och egenskaper
hos luft och vatten och relatera
detta till naturliga förlopp som
fotosyntes och förbränning
Resonera om hur
bevarandemetoder kan
förlänga matens hållbarhet, samt hur detta
påverkat människors
vardag och levnadsvillkor
I enkla och till viss del underbyggda resonemang om mat,
bränslen, kemikalier och andra
produkter kan eleven relatera
till några kemiska samband
och frågor om hållbar utveckling.
I utvecklade och underbyggda
resonemang om mat, bränslen,
kemikalier och andra produkter
kan eleven relatera till några
kemiska samband och frågor
om hållbar utveckling.
I välutvecklade och väl underbyggda resonemang om mat,
bränslen, kemikalier och andra
produkter kan eleven relatera
till några kemiska samband
och frågor om hållbar utveckling.
Eleven kan berätta om några
naturvetenskapliga upptäckter
och deras betydelse för människors levnadsvillkor
Eleven kan berätta om några
naturvetenskapliga upptäckter
och deras betydelse för människors levnadsvillkor
4
Eleven kan berätta om några
naturvetenskapliga upptäckter
och deras betydelse för människors levnadsvillkor
Lärares planering och genomförande
av arbetsområdet Matens kemi
Elevuppgifter
Elevuppgift 1a
Lärarnas reflektioner kring resultatet
Nästa gång lärarna ska arbeta med arbetsområdet tänker
lärarna förtydliga i instruktionen till uppgift 1a. Eleverna ska då få förklara varför livsmedlen bevaras med
respektive metod. I uppgift 1b ska eleverna uppmanas
att tänka ur olika perspektiv när de besvarar uppgiften.
Förlänga matens hållbarhet
Eleven fick lämna sitt svar skriftligt eller muntligt.
Du ska tillbringa två veckor i en stuga som saknar
elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten
på). Du kommer bland annat att ta med dig kött,
bröd och grönsaker. Ge förslag på hur du kan förlänga hållbarheten hos kött, bröd och grönsaker.
Elevuppgift 2
Mat som kroppen behöver
Eleven skulle lämna sitt svar skriftligt.
Elevuppgift 1b
Förlänga matens hållbarhet
Vilken av menyerna passar bäst för att ge kroppen
det den behöver? Lägg till eller byt ut matvaror i ALLA
menyerna så att de innehåller det kroppen behöver.
Förklara varför menyerna blir bättre med det du
lägger till.
Eleven fick lämna sitt svar skriftligt eller muntligt.
Utan elektricitet är det svårt att bevara mat. Så
var det förr i tiden, och så är det fortfarande i delar
av världen där man saknar tillgång till elektricitet.
Berätta om hur du tror att svårigheten att bevara mat
påverkade människors vardag.
Meny 1
Stekt ägg, bacon, grönsallad och mjölk
Meny 2
Ris, grönsallad och vatten
Uppgiften valdes för att utveckla elevens förmåga att
Meny 3
Spagetti, ketchup och Coca-Cola
• använda kemins begrepp, modeller och teorier
för att beskriva och förklara kemiska samband i
­samhället, naturen och inuti människan.
Meny 4
Potatis, strömming, grönsallad och vatten
Aspekter vid bedömningen
Bedömningen fokuserade på i vilken grad förklaringen
var korrekt, hur eleven tog hjälp av givna begrepp i sitt
resonemang och om förloppen kopplades samman.
Frågan bedömdes utifrån de delar av kunskapskraven
som behandlar att resonera om mat (…) och relatera till
några kemiska samband och hållbar utveckling, samt att
berätta om naturvetenskapliga upptäckters betydelse för
människors livsvillkor. Bedömningen utgick från hur
väl eleven kopplade ihop bevarandemetod och livsmedel, samt hur väl metoden beskrevs och förklarades.
Bedömningen inkluderade även exempel på konsekvenser för människors vardag, och i vilken mån dessa
beskrevs.
Uppgiften valdes för att utveckla elevens förmåga att
• använda kemins begrepp, modeller och teorier
för att beskriva och förklara kemiska samband i
­samhället, naturen och inuti människan.
Aspekter vid bedömningen
Den del av kunskapskraven som behandlar god användning av kemins begrepp bedömdes huvudsakligen i
denna uppgift, men i viss mån även i uppgift 3 och 4.
Bedömningen fokuserade på i vilken mån eleverna
motiverade sina förändringar i menyerna utifrån samtliga näringsämnen, samt näringsämnenas funktion i
kroppen. Svar som var korrekta i sak men inte motiverade godkändes inte.
5
Lärares planering och genomförande
av arbetsområdet Matens kemi
Elevuppgifter
Lärarnas reflektioner kring resultatet
Eleverna lyckades över lag bra med denna uppgift.
Uppgiften var också väl förankrad i det undervisningsmaterial lärare och elever använde, och följaktligen ett
innehåll som eleverna var väl förberedda för.
Lärarnas reflektioner av resultatet
Det var få elever som besvarade uppgiften med hög
kvalitet. I lärargruppen funderade man därför över
i vilken mån det berodde på uppgiftens form och
innehåll, eller på undervisningen. Man valde begreppen kretslopp, förbränning, fotosyntes och kolhydrat för
att styra eleverna mot ett visst innehåll i svaret. Utan
begreppen fanns risk att eleverna gav outvecklade svar
av typen ”för att den innehåller energirika ämnen/kolhydrater/druvsocker vi blir pigga av” utan resonemang
om fotosyntesens roll. Men vissa elevsvar bestod bara
av en definition av begreppen utan att dessa kopplades
ihop i ett kemiskt samband. Hade dessa elever bättre
beskrivit samband och sammanhang om begreppen
inte inkluderats?
Elevuppgift 3
Varför är mat energirik?
I denna uppgift skulle eleverna försöka använda begreppen kretslopp, förbränning, fotosyntes och kolhydrat
i sin förklaring. Eleven fick förbereda sig genom att
skriva fem meningar och skulle sedan spela in sin
förklaring som fick vara max en minut:
För att kunna springa, tänka och sova behöver vi
energi som vi får av maten vi äter. Men hur kommer
det sig att maten är energirik? Vart kommer energin
ifrån? I din förklaring ska du använda begreppen energi, kolhydrat, kretslopp, fotosyntes och förbränning.
Begreppet kretslopp valdes för att uppmuntra eleverna
att koppla ihop processerna fotosyntes och förbränning,
men flera elever beskrev vattnets kretslopp i stället för
kolets kretslopp. Lärarna funderade över om det kunde
bero på att eleverna inte såg processerna som delar
av ett kretslopp, eller om begreppet kretslopp var så
starkt förknippat med just vattnets kretslopp att andra
tolkningar inte beaktades.
Uppgiften valdes för att utveckla elevens förmåga att
• använda kemins begrepp, modeller och teorier
för att beskriva och förklara kemiska samband
i ­samhället, naturen och inuti människan.
Många elever hade en god uppfattning om fotosyntesens roll för att omvandla solenergi till en energiform
vi kan utnyttja och få i oss med maten. Däremot var
uppfattningen om begreppet förbränning mer begränsad. Många elever uttryckte att ”maten/kolhydraterna
förbränns” eller om snabb och långsam förbränning.
Få elever beskrev förbränning som en process i kroppen där energi i maten frigörs eller som en kemisk
reaktion där ämnen omvandlas.
Aspekter vid bedömningen
Den del av kunskapskraven som behandlar att r­ esonera
om uppbyggnad och egenskaper hos luft och vatten och
relatera det till naturliga förlopp som foto­syntes och
förbränning bedömdes genom denna uppgift. Bedömningen fokuserade på i vilken grad förklaringen var
korrekt, hur eleven tog hjälp av givna begrepp i sitt
resonemang och om processerna kopplades samman.
Den del av kunskapkraven som behandlar ­användning
av kemins begrepp bedömdes i viss mån även i denna
uppgift.
Utifrån resultaten diskuterade lärarna vilka svårigheter
de kunde se att eleverna haft med uppgiften och vad
det innebar för undervisningen. Tydligt var att elever
behöver mer stöd och träning i att se processerna som
delar av ett kretslopp av ämnen, och att identifiera
energins roll i detta.
Lärarna ansåg att uppgiften skulle blivit bättre om
uppmaningen att använda begreppen kolhydrat och
kretslopp tagits bort i uppgiften.
6
Lärares planering och genomförande
av arbetsområdet Matens kemi
Elevuppgifter
Elevuppgift 4
Lärarnas reflektioner kring resultatet
Elevernas svar på uppgiften fick lärargruppen att förstå
hur viktigt det är att eleverna förstår vad som menas
med en motivering, och vad som skiljer det från en
åsikt. Elever behöver träna på att debattera frågor om
naturvetenskap, liksom att formulera argument och
motargument. Möjligen hade det underlättat om
uppgiften uttryckligen uppmanat eleverna att redogöra
för argument både för och emot.
Stämmer det?
Eleven skulle lämna sitt svar skriftligt.
Här följer några påståenden om mat och hälsa.
Skriv för varje påstående, om du håller med eller
inte och motivera varför.
A: ”Jag vill ha stora muskler så jag äter extra mycket
protein.”
Lärarna tyckte att uppgiften blev svår att bedöma
eftersom den rymde så många påståenden. Vissa av
påståendena var eleverna bättre på att bemöta än
andra, hur skulle detta då värderas? Vissa påståenden
var svårare att utveckla motiveringar kring, de var inte
tillräckligt öppna eller tolkningsbara.
B: ”För att orka mer dricker jag energidryck.”
C: ”Jag vill gå ner i vikt så jag hoppar över
­frukosten.”
D: ”I en innehållsdeklaration får man veta ALLA
­ämnen som en vara innehåller.”
E: ”Om alla människor vore vegetarianer skulle
­jorden räcka till fler.”
Påståendet ”Om alla människor vore vegetarianer
skulle jorden räcka till fler.” var särskilt problematiskt.
Eleverna kopplade inte ihop detta med energiförluster
i näringskedjor utan resonerade i ganska allmänna
ordalag ”det är bättre att man äter lite av varje, då
räcker maten längre”.
Uppgiften valdes för att utveckla elevens förmåga att
• använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning till frågor som
rör energi, miljö, hälsa och samhälle.
Stor vikt lades vid frågan om att bygga muskler med
protein, eftersom det gav elever möjlighet att förklara
proteiners uppgifter i kroppen och att koppla det till
hälsa. Det var också ett ämnesinnehåll som var väl
behandlat i undervisningen.
Aspekter vid bedömning
Den del av kunskapskraven som berör hur eleven
kan samtala och driva en diskussion framåt bedömdes
genom denna uppgift. Påståendena var valda så att det
inte skulle finnas ett givet svar, utan eleverna skulle
inspireras att vrida och vända på påståendet och belysa
det ur olika perspektiv, eller med argument och motargument. Bedömningen fokuserade på med vilken
kvalitet eleven motiverade sina ställningstaganden, det
vill säga hur väl eleven kopplade motiveringarna till
fakta och i vilken utsträckning hon eller han belyste
andra perspektiv.
Energidrycksfrågan gav på samma sätt eleverna möjlighet att förklara druvsockrets effekter i kroppen. De
flesta elever resonerade även här i ganska allmänna och
svepande ordalag om att man först känner sig pigg och
sedan trött, utan att använda begrepp som druvsocker,
blodsockernivåer eller insulin.
Uppgiften behöver revideras för att fungera bättre,
lärarna förslog att antalet påståenden skulle begränsas.
Stryk påstående E ”Om alla människor vore vegetarianer skulle jorden räcka till fler”. Förtydliga i instruktionen att eleverna ska förklara sina argument med
hjälp av kunskaper i kemi, samt att de ska redogöra
för såväl egna argument som något tänkbart motargument. Organisera uppgiften som en smågruppsdiskussion och spela in den med ljud (och eventuellt bild).
7
Lärares planering och genomförande
av arbetsområdet Matens kemi
Elevuppgifter
Elevuppgift 5
Bedömningen utgick ifrån i vilken grad eleven planerar för samtliga moment i undersökningen, och hur
väl momenten beskrivs. I utvärderingen rapporterar
eleverna sina resultat, drar slutsatser och ger förslag på
hur undersökningen kan förbättras. I denna uppgift
bedömdes den del av kunskapskraven som behandlar
att jämföra sina och andras resultat och för då (…) resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero
på samt ger förslag på förbättringar.
Vilka näringsämnen
finns i en ­marshmallow?
Labbrapport del 1
Eleven skulle lämna sitt svar skriftligt.
Här ska du planera en undersökning av vilka näringsämnen en marshmallow innehåller. Beskriv din hypotes, undersökningens genomförande och materialet.
Bedömningen fokuserade på om eleven tog stöd i vetenskapliga förklaringar i hypotesen eller slutsatserna,
samt i vilken mån förbättringarna motiverades och var
relevanta för resultatets tillförlitlighet.
Hypotes (vilka resultat du förväntar dig och varför)
Undersökningen (hur undersökningen ska genom­
föras, i vilken ordning du ska ta momenten)
Material (vad du behöver för prylar och kemikalier
för att genomföra undersökningen)
Lärarnas reflektioner kring resultatet
Eleverna lyckades över lag bra med denna uppgift.
De använde metoder som var välförankrade i det
undervisningsmaterial lärarna använde. Eleverna
lyckades väl med att på egen hand beskriva hur
undersökningen skulle genomföras och med vilka
metoder och material. De lyckades även få korrekta
resultat och doku­mentera undersökningen i sin helhet.
Elevernas svar gav upphov till diskussioner om uppgiftens utformning och om elevers vana vid att skriva
laborations­rapporter.
Elevuppgift 5
Vilka näringsämnen
finns i en ­marshmallow?
Labbrapport del 2
Eleven skulle lämna sitt svar skriftligt (samt med bild).
Här ska du redovisa och utvärdera din undersökning.
Beskriv resultatet, din slutsats och hur man kan
förbättra undersökningen.
Resultat (vad din undersökning visar)
Slutsats (varför du fick de resultat du fått, hur de
stämmer med hypotesen)
Förbättringar (hur undersökningen skulle kunnat
genomföras annorlunda, hur du hade kunnat undvika
fel eller vad du skulle kunna gå vidare med och
­undersöka ytterligare)
Man fann några problem med uppgiften. För det
första var inte undersökningen en systematisk jämförelse, vilket hade kunnat underlätta för eleverna att
till exempel identifiera felkällor och variabler i både
planeringen och i förslagen till förbättringar. Alla
typer av undersökningar bör genomföras noggrant och
systematiskt, men ytterst få av eleverna reflekterade
över detta i sina förslag till förbättringar, och ännu
färre i sina planeringar, trots att en av deluppgifterna
uttryckligen uppmanade eleverna att ange förbättringar (samt exempel på vad detta kunde innebära). För
lärarna blev det tydligt att eleverna behöver ytterligare
träning i detta, de var inte tillräckligt väl förberedda
för en diskussion om vad som förbättrar kvaliteten på
resultaten. Ofta angav de att de hade kunnat arbeta
snabbare, undvikit att göra fel eller läsa instruktionerna mer noggrant.
Uppgiften valdes för att utveckla elevens förmåga att
• genomföra systematiska undersökningar i kemi.
Aspekter vid bedömning
Här bedömdes förmågan att genomföra systematiska
undersökningar. I sin planering redogjorde eleverna
för en förutsägelse samt vilka metoder och material
som undersökningen omfattar. Detta innebar att eleven kunde formulera planeringar som det går att arbeta
systematiskt utifrån.
8
Lärares planering och genomförande
av arbetsområdet Matens kemi
Elevuppgifter
Elevuppgift 6
För det andra inbjöd inte frågeställningen till slutsatser där eleverna kunde ställa sina resultat i relation till
teorier och förklaringsmodeller. Om frågeställningen
i stället hade formulerats ”Kan man överleva på bara
marshmallows?” kanske eleverna tydligare hade uppmuntrats att använda sina resultat till att ge såväl ett
svar på frågan som en förklaring. Lärarna förväntade
sig att eleverna skulle utveckla sina slutsatser eftersom
det i instruktionen stod att de skulle redogöra för
”varför du fick de resultat du fått, hur de stämmer
med hypotesen”. En del elever utvecklade tankar om
resultatet med koppling till teorier och modeller i sin
hypotes, i stället för i sin slutsats. Rapporten fick då
bedömas mer som en helhet.
Gör lunchen bättre
Eleven skulle lämna sitt svar skriftligt.
På tallriken ser du Saras lunch. Den består av sallad,
tomat, gurka, paprika och knäckebröd samt en chokladboll. I rutorna finns information om mat och näring.
Din uppgift är att göra lunchen bättre med hjälp av
informationen i rutorna. (Eleverna hade femton informationsrutor med påståenden att förhålla sig till).
Uppgiften valdes för att utveckla elevens förmåga att
• använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning till frågor som
rör energi, miljö, hälsa och samhälle.
Uppgiftens utformning: Byt frågeställning till
exempelvis ”Kan man leva på enbart marshmallows?”.
Förtydliga under rubriken Undersökningen: ”hur
undersökningen ska genomföras, i vilken ordning
momenten ska tas och hur du ska göra för att kunna
lita på dina resultat” och under rubriken Slutsats:
”vilket svar på frågeställningen har du kommit fram
till? Förklara varför. Hur stämmer ditt resultat med
hypotesen?”.
Aspekter vid bedömning
Den del av kunskapskraven som behandlar hur eleven
kan söka naturvetenskaplig information… och föra resonemang om informationens … användbarhet bedömdes
genom denna uppgift som kom från det nationella
provet i kemi årskurs 6, vårterminen 2013. I uppgiften
bedöms om eleven ger en rimlig förklaring utifrån informationsrutorna till hur förändringarna av livsmedel
påverkar lunchens näringsinnehåll så att det blir bättre
för kroppen.
Progressionen i kvalitet utgjordes av hur många informationsrutor eleven väljer och använder på ett korrekt
sätt i sin argumentation, och i vilken mån eleven kan
kombinera information från olika rutor. Bedömningen
fokuserade på med vilken kvalitet eleven motiverade
sina ställningstaganden, det vill säga hur väl motiveringarna underbyggdes med fakta och i vilken utsträckning andra perspektiv belystes.
9
Lärares planering och genomförande
av arbetsområdet Matens kemi
Slutsatser
Sammanvägd bedömning
gifterna inte gav eleverna tillräckligt stora möjligheter
att visa denna förmåga.
Elevernas svar på uppgifterna bedömdes dels var för
sig, dels som en sammanvägning av portföljen i sin
helhet. Detta resulterade i ett portföljbetyg för eleven.
Vid sammanvägningen beaktade lärarna hur väl eleverna svarade mot kunskapskravens nivåer för de olika
förmågorna. Vissa elevprofiler var entydiga, där eleven
genomgående svarade på en viss nivå i samtliga delar
av kunskapskraven. Andra elever svarade på olika nivåer i olika delar av kunskapskraven, och ibland även på
olika nivåer inom samma del av kunskapskraven.
Eftersom lärarna saknade tillräckligt med underlag
för att bedöma denna förmåga fick eleverna istället
möjlighet att visa denna förmåga muntligt. Eleverna
som hade portfölj 2 och 3 kunde visa att de låg på nivå
A även för denna förmåga. Tillsammans med övrigt
underlag bedömde läraren att dessa elever uppfyllde
kunskapskravet för terminsbetyget A.
Reflektioner kring projektet i sin helhet
Lärarna ansåg att det var viktigt att bedöma kvaliteten på portföljen som helhet. Det kunde till exempel
handla om hur fråga 2 och 5 besvarats, eftersom dessa
bedömdes svara mot en större del av kursplanens syfte
och centrala innehåll. Här låg därför undervisningens
tyngdpunkt för både tid och innehåll. Lärarna kunde
också värdera fråga 4 lite lättare om den inte var väl besvarad. Den frågan besvarades sällan utförligt eftersom
eleverna inte tillräckligt väl instruerats att göra det (se
sid. 6). Det påverkade bedömningens kvalitet, eftersom
utfallet var litet och svårtolkat. Hade eleven besvarat
uppgiften väl räknades det eleven tillgodo. Den delen av
kunskapskraven som prövades i uppgift 4 passade bättre
att utvärdera muntligt i det egna klassrummet. Det kom
således inte att påverka bedömningen av portföljen i
lika stor utsträckning som de övriga delarna av kunskapskraven. Detta innebar dock inte att lärarna bortsåg
från den delen av kunskapskraven i termins­betyget,
men att de saknade tillräckligt underlag för bedömning
i elevportföljen. Den sammanvägda bedömning som
presenteras för respektive portfölj (se portföljerna A, B,
C, D och E) baseras på ovanstående överväganden.
En utvärdering i slutet av projektet visade att lärarna
var positiva till att arbeta med digitala elevportföljer. Ett
viktigt skäl var att eleverna uppskattade att få använda
digital teknik i klassrummet och visade stort engagemang. Eleverna tyckte att det var spännande att pröva
ett nytt verktyg, där man kunde använda ljud och bild
på ett enkelt sätt. Lärarna själva uppskattade också att
få prova ett nytt verktyg i undervisningen. De tyckte
även att det var stimulerande att möta lärare från andra
skolor och i andra delar av landet i diskussioner om ett
gemensamt arbetsområde med jämnåriga elevgrupper.
Vidgade vyer
Lärarna fick inspiration av varandra och stöd av att
svårigheter med arbetsområdet eller ett visst moment
delades med andra lärare. Man såg också att de egna
elevernas svårigheter i arbetsområdet fanns hos andra
elever. Med ett stort antal elevportföljer som underlag för bedömningen kände lärarna att de blev bättre
orienterade kring hur progressionen i förmågorna
kunde se ut. Referensramen omfattade inte längre bara
den egna klassen eller skolan utan en större och mer
heterogen elevgrupp.
I portföljerna 2 och 3 visar eleverna många klara
belägg på A-nivå men i den delen av kunskapskraven
som avser att samtala och diskutera frågor som rör
energi, miljö och hälsa och samhälle genom att ställa
frågor och framföra åsikter på ett sätt som för samtalen och diskussonen framåt, bedömdes dessa elever
inte uppnå A-nivå, därför blev den sammanfattande
bedömningen för deras portföljer B. Att eleverna inte
uppnådde högre resultat kan ha berott på att upp-
Flera lärare uttryckte att projektet varit en viktig
kompetensutveckling, och att de fått många verktyg
och idéer till att utveckla sin undervisning. De kände
sig nu mer säkra på vilket ämnesinnehåll som var
viktigt att behandla och hur man skulle göra det och
hur det kunde bedömas. Har man en god uppfattning
om ämnesinnehåll och progression är det lättare att ge
återkoppling till eleverna.
10
Lärares planering och genomförande
av arbetsområdet Matens kemi
Slutsatser
Genom att ljudfilerna begränsades till en minuts talutrymme tvingades eleverna göra urval och koncentrera
sitt budskap. Många gjorde sina inspelningar hemma,
i lugn och ro och med mer tid för eftertanke. Men de
flesta använde bara ljudinspelningen till att läsa upp
den text de redan hade skrivit. För dessa elever blev
inte ljudfilerna ett annat sätt att kommunicera eller bli
bedömd genom utan bara ytterligare en arbetsuppgift.
Bättre undervisning
Lärarna diskuterade olika utvecklingsområden för
undervisningen. Exempelvis svårigheten att iscensätta
situationer som ger bedömningsgrund för förmågan
att använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning till frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle. Lärarna upplevde att det
dels blir konstlat att debattera och diskutera skriftligt,
dels oklart för eleven vad som förväntas. Eleverna kan
behöva autentiska målgrupper (eller i alla fall en klart
definierad målgrupp) för att veta hur de ska formulera
sig. Om de vet att det bara är läraren som ska lyssna
på deras åsikter kanske de tänker att de inte behöver
underbygga dem så noga eftersom de vet att läraren
känner till ämnesinnehållet.
Eleverna hade även möjlighet att utnyttja bilder för
att dokumentera sin undersökning i uppgift 5,
Vilka närings­ämnen finns i en marshmallow? Många
elever tog en bild av resultatet för att komplettera eller
dekorera sin rapport med. Ingen elev använde ritprogrammet för att med bilden som utgångspunkt rita
och förklara istället för att skriva en lång redogörelse.
Ingen elev skapade heller exempelvis bildsekvenser för
att demonstrera sitt genomförande. Flera lärare såg här
att man kunde använda ljud- och bildmedier mer i
undervisningen.
Spela in elevdiskussioner
I lärargruppen fanns erfarenhet av att låta elever diskutera sinsemellan i mindre grupper och spela in diskussionen med mobiltelefonen. På så sätt fick läraren ett
bedömningsunderlag från flera elever samtidigt, där
situationen på ett naturligt sätt bjöd in eleverna till
att driva en diskussion framåt. Bedömningen tog inte
heller mer tid att genomföra än exempelvis en skriftlig
uppgift.
Rättvisare bedömning
Vid den sammanvägda bedömningen av portföljen i
sin helhet blev det tydligt att vissa elever hade svårt
att nå högre betyg om någon enstaka del av kunskaps­
kraven saknades på högre nivå. Det kunde resultera i
betydligt sämre betyg än vad lärarna tyckte var rimligt.
För att undvika sådana effekter betonades vikten av att
reda ut vad portföljen gav belägg för och inte, liksom
hur detta skulle värderas, samt att leta belägg i fler
svar än det man från början tänkt. Lärarna menade att
återkoppling till eleverna under arbetets gång kunde
ge en rättvisare bedömning, t.ex. genom att eleven
kunde förtydliga ett oklart svar eller att få en oklar
fråga förtydligad.
Autentiska målgrupper användes för att utveckla
elevernas dokumentationer. Dokumentationer från
en elevgrupps laboration användes som instruktioner
för en annan elevgrupp. På så sätt blev det tydligt,
framför allt för dem som fick instruktionerna, vad en
dokumentation måste innehålla och vad som behöver
beskrivas utförligt.
Tekniken ger nya möjligheter
I programmet som användes fanns möjlighet att
lägga upp ljudfiler, vilket uppmuntrades till i flera av
uppgifterna. Lärarna såg detta som en ny möjlighet
att utnyttja. Elever som sällan hördes i undervisningen
fick en möjlighet att kommunicera muntligt på ett sätt
som var mindre utlämnande. Elever med svårigheter
att kommunicera skriftligt fick en bedömningsform
som gav dem bättre möjlighet att visa sitt lärande.
Ytterligare beskrivning av lärarnas reflektioner kring
ämnesinnehåll och bedömning, se ”Lärarnas reflektioner kring resultatet” under respektive fråga.
11
Lärares planering och genomförande
av arbetsområdet Matens kemi
Slutsatser
Saker att förbättra
Lägg i undervisningen större fokus på
Bedömningsformerna:
• Arrangera uppgift 4, Stämmer det? som en
smågruppsdiskussion. Spela in ljud.
• att maten är uppbyggt av olika stomer och moleky-
• Använd ljudfiler till samtliga uppgifter, men med
• att mat kan lagras och bevaras på olika sätt,
• att kemiska reaktioner kan beskrivas som ett sätt
ler som ger vissa egenskaper och har funktioner
i vår kropp,
begränsad taltid. Elever förbereder vad de ska säga.
att plocka isär och bygga upp nya ämnen, och att
bygga in eller frigöra energi.
Undervisningen:
• Använd bild och ljud som alternativ eller komplement till skriftliga svar. Vilka idéer kring detta har
eleverna?
• Träna eleverna i hur man argumenterar. Låt dem
lyssna på och läsa andras argumentationer, skriva
egna argumenterande texter och lägga upp och
genomföra egna debatter. Försöka hitta autentiska
målgrupper för uppgifterna.
• Låt eleverna reflektera över vad det innebär att
arbeta noggrant och systematiskt, och varför det
är viktigt. Diskutera skillnaden mellan resultat och
slutsats. Diskutera skillnaden mellan att göra fel och
en felkälla.
• Ge eleverna möjlighet att identifiera samband
mellan processerna i fotosyntes och förbränning.
Koppla ihop ämnens kretslopp med kemiska
reaktioner (och inte bara fasomvandlingar).
12
Undervisning och bedömning
DISKUSSION
Matens kemi
kan eleverna få träning i att planera
•Hur
­systematiska jämförelser i ämnesområdet?
naturvetenskapliga genrer kan passa
•Vilka
bra att arbeta med i ämnesområdet för att
skapa texter och andra framställningar med
god anpassning till sammanhanget?
•
Hur kan eleverna få träning i att genomföra
systematiska jämförelser i ämnesområdet?
kan bedömningen av förmågan att använ•Hur
da kunskaper i kemi för att granska informa-
•
Hur kan eleverna få träning i att utvärdera
systematiska jämförelser i ämnesområdet?
tion, kommunicera och ta ställning till frågor
som rör energi, miljö, hälsa och samhälle
skiljas från förmågan att använda kemins
begrepp, modeller och teorier för att beskriva
och förklara kemiska samband i samhället,
naturen och inuti människan?
kan vi ge återkoppling kring dessa
•Hur
­förmågor?
kan vi organisera en bedömningsuppgift
•Hur
för kunskapskravet att söka naturvetenskaplig
information utan att använda tillrättalagda
texter?
13
Ämnesinnehåll och undervisning
DISKUSSION
Matens kemi
skiljer kemiämnets bidrag till diskussio•Vad
nen om mat och hälsa från till exempel biolo-
skiljer elevers kunnande om fotosyntes
•Vad
och förbränning i årskurs 6 från årskurs 9?
giämnets? Hem- och konsumentkunskapens?
Idrott och hälsas?
Hur ser progressionen ut?
eller varför inte är det viktigt att koppla
•Varför
ihop matens kemi med kemiska processer
kopplingar till hållbar utveckling finns
•Vilka
inom ämnesområdet? På vilket sätt skulle
som fotosyntes och förbränning?
dessa kunna göras tydligare för eleverna?
ger vi elever möjlighet att diskutera mat•Hur
vanor, matens innehåll och kroppens behov
•
Hur kan vi arbeta med att utveckla elevers
användande av kunskaper om matens kemi?
I vilka sammanhang kan de bli de aktuella?
Vilka former av användande är viktiga?
utan att orsaka oro eller kroppsfixering?
ska jag som lärare kunna förhålla mig till
•Hur
den uppsjö av kostråd, dieter och hälsotips
som elever möter i sin vardag och frågar mig
om?
14
Digitala portföljer och bedömning
DISKUSSION
Matens kemi
tillgång till digital teknik krävs för att
•Vilken
kunna arbeta med digitala portföljer?
är viktigt att ha med i en portfölj för att
•Vad
man ska kunna göra helhetsbedömningar?
vilket sätt kan digitala portföljer användas
typ av uppgifter passar särskilt bra
•På
•Vilken
för att dokumentera elevers lärande?
i arbetet med digitala portföljer? Vad passar
mindre bra?
•
På vilket sätt kan digitala portföljer under­
lätta en helhetsbedömning av elevers l­ärande?
vilket sätt kan eller kan inte digitala
•På
portföljer bidra till att göra bedömning mer
vilket sätt kan digitala portföljer under­
•På
lätta arbetet med att ge återkoppling till
formativ? Likvärdig? Giltig i förhållande till
kunskapskraven? Allsidig?
eleverna?
15