Universitetskanslersämbetets kvalitetsutvärderingssystem 2011–2014 Universitetskanslersämbetets kvalitetsutvärderingar 2011-2014
Mall för uppföljning – kandidatexamen
Lärosäte: Göteborgs universitet Utvärderingsärende Huvudområde/område för examen: Teoretisk filosofi Examen: Kandidat Länk till sida där alla dokument vi refererar till finns för nedladdning: http://flov.gu.se/om/uka
Bedömargruppens förslag till samlat omdöme
Bristande kvalitet: Sammantaget visar underlagen på bristande måluppfyllelse för målen:
- visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets
vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av
området samt orientering om aktuella forskningsfrågor.
- visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning
samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer.
- visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och
lösningar i dialog med olika grupper.
- visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta
vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter.
För målet visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra
uppgifter inom givna tidsramar visar underlagen på hög måluppfyllelse. Den samlade bedömningen
är att utbildningen håller bristande kvalitet.
Självvärderingen visar att man är medveten om de kvalitetsbrister som funnits i utbildningen och
anger att de berott på övergångsproblem i samband med pensionsavgångar. Av självvärderingen och i
intervjuerna framkom att utbildningen för närvarande bedriver ett intensivt och genomgripande
utvecklingsarbete, och den nya utbildningen startade höstterminen 2013. Bedömargruppens intryck är
att det finns goda förutsättningar för utbildningen att uppnå förbättrad måluppfyllelse i framtiden.
Sammanfattande analys av UKÄ:s kritik
1 Universitetskanslersämbetets kvalitetsutvärderingssystem 2011–2014 Låt oss inledningsvis nämna att vi delar den bild som bedömargruppen presenterar i sin rapport.
Liknande iakttagelser från ämnets lärare och studierektor har legat bakom den omfattande
rekonstruktion som ledde till att en ny grundutbildning i teoretisk filosofi startade höstterminen 2013.
Arbetet med att finslipa utbildningen har fortsatt under 2014 och vi har i detta arbete haft stor nytta av
bedömargruppens rapport. Även om några av de nedan beskrivna åtgärderna implementerades innan
rapporten förelåg så har det vidare kvalitetsutvecklingsarbetet byggt på våra analyser av den framförda
kritiken från bedömargruppen.
Som en bakgrund till den utvärderade utbildningens utformning kan sägas att vi tidigare hade två
grundkurser i teoretisk filosofi: Modeller för mänskligt tänkande 30 hp och Teoretisk filosofi
grundkurs 30 hp samt en i logik: Logik grundkurs 30 hp. I och med att logik upphörde som eget
huvudämne och uppgick i teoretisk filosofi våren 2009 beslutades att de tre grundkurserna skulle
integreras med varandra till en utbildning med bibehållen bredd. Detta säkerställdes genom stor
valfrihet: studenterna kunde välja bland tre inriktningar: Allmän inriktning, Inriktning kognition och
Inriktning logik. Det fanns i praktiken, beroende på inriktning, två alternativt tre obligatoriska moment
på grund- och fortsättningskursen – de andra var valfria. En negativ effekt av den stora valfriheten var
att vi inte kunde säkerställa att alla studenter fick tillräckliga kunskaper i huvudområdets
vetenskapliga grund eller tillräcklig fördjupning i centrala delar av den teoretiska filosofin.
Kortfattat är vår samlade bedömning att orsakerna bakom de noterade bristerna ligger inom följande
fem områden:
1. Brist på samordning och tydlighet i utbildningen. Den tidigare utbildningen hade för många
valbara moment, där dessutom undervisning kunde ske på flera nivåer samtidigt. Detta ledde
bland annat till att det inte blev säkerställt att den sammantagna utbildningen på ett
tillfredsställande sätt utgjorde en genomtänkt helhet, och till att progressionen inte
garanterades på individnivå.
2. Brist på fokuserade, färdighetstränande moment. Även om den tidigare utbildningen
naturligtvis också hade flera inslag av färdighetsträning, så upplevde vi att det inte var
tillräckligt uttalat och att det inte fanns en genomtänkt helhet som kunde byggas på under
utbildningen. Detta visade sig bland annat som brister i studenternas förmåga att "skriftligt
redogöra för och diskutera information, problem och lösningar".
3. Brister med avseende på filosofiska metoder och ämnets vetenskapliga grund. Vi nödgas
notera att den tidigare utbildningen även vad gäller dessa aspekter inte säkerställde att
samtliga studenter nådde upp till en adekvat nivå av förståelse och förmåga. Den tidigare
utbildningen saknade en sammanhållen struktur av obligatoriska moment som uttalat
adresserade metod och vetenskaplig grund.
4. Brister med avseende på fördjupning och forskningsanknytning. Här är vår bedömning att den
tidigare utbildningens alltför stora "spretighet" i praktiken innebar att somliga studenter kunde
passera igenom utbildningen utan att uppnå tillräcklig grad av fördjupning inom centrala delar
av den teoretiska filosofin.
5. Brister i utformningen av kandidatuppsatsmomentet. Den bristande måluppfyllelse som
bedömargruppen har kunnat utläsa ur det urval kandidatuppsatser som granskats härrör sig
rimligen huvudsakligen från vad som noterats i punkterna 1-4. Men även
kandidatuppsatsmomentet i sig på den tidigare utbildningen hade sina brister, varav den
väsentligaste var en alltför "tillåtande" attityd vad gäller ämnesval och arbete. I praktiken
ledde det till att studenter kunde skriva uppsatser inom ämnen de inte hade tillräckligt
2 Universitetskanslersämbetets kvalitetsutvärderingssystem 2011–2014 fördjupade kunskaper i, utan tillräcklig handledarexpertis, och med otillräcklig kontroll av
textens karaktär som just en filosofisk-vetenskaplig uppsats.
Sammanfattning av åtgärder
1. Samordnad och tydlig utbildning
I den nya utbildningen följer alla studenter på grund- och fortsättningskurserna samma studiegång. De
olika momenten samspelar med, och kompletterar, varandra, och bygger dessutom vidare på tidigare
kunskaper och färdigheter med en tydlig progression. Dessutom är kopplingen till de deldiscipliner
som dominerar aktuell forskning på institutionen tydligare idag, vilket stärker forskningsanknytningen.
Vi konstaterar att denna samordning är en väsentlig förutsättning för de flesta av de övriga åtgärder
som tas upp nedan.
Vidare har studenterna nu tillgång till skriftliga kursguider, som beskriver varje moment fylligare och
mer konkret än vad en kursplan kan göra, och dessutom ger studenten möjligheten att se varje moment
i sitt sammanhang i hela utbildningen (se Kurskompendium för Metafysik ht14).
I och med att alla studenter på grundutbildningen nu läser samma moment så ger det mer lärarledd tid
för varje student än under det tidigare systemet med en mängd valbara kurser.
2. Färdighetsträning
Den nya utbildningen har ett flertal uttalat färdighetstränande moment – redan från start på
grundkursen och sedan hela vägen till och med kandidatuppsatsmomentet. Utöver att vi nu prioriterar
"kritisk informationshantering", muntliga och skriftliga redovisningar, och den hantverksmässiga sidan
av filosofiskt arbete och filosofiskt skrivande, så har vi också en särskild satsning på ökad
återkoppling lärare-student – inte bara på "innehållslig kunskap", utan även med avseende på sådant
som argumentationsvärdering, kritisk tolkning, kommunikativ förmåga och filosofisk-vetenskaplig
formalia. Särskilt kan nämnas att det avslutande momentet på fortsättningskursen nu har som ett
centralt mål att förbereda studenter för att skriva vetenskapliga texter, t ex kandidatuppsats.
3. Fokus på metod
Vi har bl a infört ett moment dedikerat till "Filosofisk metod" som löper som en strimma under hela
grundkursen, i samspel med övrigt kursinnehåll. Andra delar av grundkursen fokuserar, både historiskt
och systematiskt, på grunderna och gränserna för (analytisk) teoretisk filosofi. Fördjupande aspekter
av metodfrågor har funnit en naturlig plats inom de olika momenten på fortsättningskursen, och under
den inledande handledningen på kandidatuppsatsmomentet koncentrerar vi oss på specifika
metodfrågor relaterade till valt uppsatsämne.
4. Progression och forskningsanknytning
Den nya samordnade utbildningen med sin tydliga progression och koppling till institutionens
forskningsprofiler säkerställer att alla studenter kan nå högt ställda krav på fördjupning. I syfte att
ytterligare exponera studenterna för dagsaktuell forskning så har en särskild "Seminariekurs 7,5 hp"
inrättats på fördjupningskursen – ett moment där forskande lärare deltar med delmoment kring sin
pågående forskning.
3 Universitetskanslersämbetets kvalitetsutvärderingssystem 2011–2014 5. Kandidatuppsatsen
Det nya kandidatuppsatsmomentet är väsentligen uppstagat jämfört med den tidigare utbildningen:
- Ovan nämnda åtgärder säkerställer att studenterna är väl förberedda, kunskapsmässigt, metodologiskt
och vad gäller uppsatshantverket.
- Studenternas förkunskaper och tillgång på adekvat handledningskompetens styr ämnesval och metod
för uppsatsskrivandet.
- Kandidatuppsatsmomentet är en välstrukturerad kurs med löpande seminarier och metodmoment
som, även utöver individuell handledning, i grupp hanterar såväl uppsatsens form som dess innehåll.
Studenter opponerar på varandras uppsatser i enlighet med vårt dokument: Om att opponera på och
försvara kandidat-, magister-, och masteruppsatser.
- Som kollegialt stöd i examinationsprocessen har vi formulerat gemensamma explicita
bedömningskriterier och infört "examinationsmöten" inför vilka flertalet av ämnets lärare läser
uppsatser och bistår den aktuella examinatorn.
4 Universitetskanslersämbetets kvalitetsutvärderingssystem 2011–2014 För kandidatexamen skall studenten visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för
utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga
metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella
forskningsfrågor.
Ur UKÄ:s motivering:
”Urvalet av självständiga arbeten visar på brister avseende kunskap om huvudområdets vetenskapliga
grund. I några arbeten ger dock studenterna en i huvudsak rättvisande beskrivning och bedömning av
behandlade filosofiska ståndpunkter. Urvalet visar också på brister avseende kunskap om filosofisk
metod. Vidare framgår att studenterna med ett par undantag når en fördjupad kunskap inom någon
del av huvudområdet.
I de självständiga arbetena visas vidare en bristande orientering om aktuella forskningsfrågor genom
att flertalet arbeten bedömts som svaga i detta avseende. Aktuell forskningslitteratur exempelvis
nämns endast i förbigående eller så speglar inte arbetena det aktuella forskningsläget.”
Analys
Bedömargruppens granskning ger vid handen att kandidatuppsatserna i flera fall uppvisar brister vad
gäller:
1. kunskap om huvudområdets vetenskapliga grund;
2. kunskap om filosofisk metod;
3. orientering om aktuella forskningsfrågor.
Dessutom noterar de i ett par fall en brist vad gäller:
4. Fördjupad kunskap inom någon del av huvudområdet.
Vår bedömning är att dessa uppvisade brister i stor utsträckning hänger samman med den tidigare
utbildningens brist på gemensamt fokus, tydlig progression och explicita metodmoment. Detta tog sig
uttryck genom en stor mängd valfria moment på samtliga nivåer och att undervisning på kurser ofta
bedrevs i studentgrupper från flera nivåer samtidigt.
Kommentarer till dessa fyra punkter:
1. En viktig förklaring till brister i uppvisad måluppfyllelse här är att valet av uppsatsämne i alltför
liten utsträckning har tagit hänsyn till studentens förkunskaper i ämnet samt tillgång till adekvat
handledning. Vad gäller ett eller ett par av ämnena kan man dessutom ifrågasätta om de
överhuvudtaget är lämpliga för en uppsats på kandidatnivå i teoretisk filosofi.
2. Den tidigare utbildningen innehöll för få moment som direkt adresserade metodfrågor. Dessutom
saknades en genomtänkt samordning av de färdighetstränande momenten – bland annat på grund av
den tidigare nämnda stora friheten i val av kurser.
5 Universitetskanslersämbetets kvalitetsutvärderingssystem 2011–2014 3. Förklaringen här sammanfaller i stor utsträckning med vad som sades under (1). Det fanns inte
heller som ett uttalat krav i den tidigare utbildningen att kandidatuppsatsen skulle uppfylla målet om
’orientering om aktuella forskningsfrågor’.
4. Denna brist var enligt bedömargruppen inte lika allvarlig som de ovanstående, men att ett par
uppsatsskribenter inte uppvisar fördjupad kunskap i ämnet är i och för sig illa nog. Utöver vad som
sades under (1), är en ytterligare förklaring att de många valbara kurserna möjligen riskerade att leda
till att enstaka studenter kom upp på kandidatnivå utan nöjaktig fördjupning.
Åtgärder
”Kunskap om huvudområdets vetenskapliga grund”
a. Den nya, samordnade, utbildningen garanterar en tydlig progression inom huvudområdets centrala
delar, med särskilt fokus på de deldiscipliner som är forskningsmässigt starkast på institutionen.
b. Den vetenskapliga grunden för (analytisk) teoretisk filosofi i stort behandlas på momenten
Filosofisk metod och Modern filosofi på grundkursen. Momenten på fortsättningskursen (logik,
metafysik, språkfilosofi och medvetandefilosofi), vilka anknyter till centrala forskningsområden
på institutionen, ger dessutom samtliga studenter som kommer upp till kandidatnivå kunskap om
de särskilda förutsättningarna för varje deldisciplin.
c. Den nya grundkursen avslutas med ett kunskapsteoretiskt moment som, förutom att utgöra en
första fördjupning i teoretisk filosofi, även äger särskild relevans för bakgrundsantaganden och
förutsättningar för diskussioner inom hela den teoretiska filosofin.
d. Den tydligare styrningen av kandidatuppsatskursen säkerställer nu att studenten arbetar med ett
uppsatsämne som ligger inom de områden där förkunskaperna är tillräckliga.
”Kunskap om filosofisk metod”
a. Momentet ”Filosofisk metod” löper parallellt med övriga moment under hela grundkursen. Här får
studenterna såväl teoretisk kunskap som praktisk färdighetsträning inom argumentationsanalys,
hermeneutik, vetenskapsfilosofi och filosofisk semantik. Färdighetsträningen sker samordnat med
grundkursens mer ämnesorienterade moment. Även det kunskapsteoretiska momentet (se ovan
under c) är särskilt relevant uppfyllelsen av detta mål.
b. Fortsättningskursens olika moment på den nya utbildningen tar särskilt upp fördjupande aspekter
av filosofisk metod: formalisering, bevisföring och matematiska metoder (logikmomentet);
problemformulering och ett metaperspektiv på ämnesområdet (metafysikmomentet);
gränsdragning mellan aprioriska och empiriska metoder, samt tillämpbarhet av empiri inom
filosofin (språkfilosofimomentet).
c. Den inledande handledningen på kandidatnivån tar i nuvarande kurs upp frågan om specifika
metodologiska överväganden för valt uppsatsämne. Till detta bidrar också att ett synopsis med
ämne, frågeställning, litteratur och arbetsplan numera alltid bedöms vid uppsatsseminariet.
Därefter träffas studenter och seminarieledare regelbundet för diskussion av uppsatsutkast, där
både innehåll och uppsatsspecifika metodfrågor dryftas.
”Orientering om aktuella forskningsfrågor”
6 Universitetskanslersämbetets kvalitetsutvärderingssystem 2011–2014 a. Fortsättningskursens nya upplägg innebär att alla studenter nu följer kurser med tydlig anknytning
till pågående forskning inom ämnets starkaste deldiscipliner på institutionen.
b. Den nya fördjupningskursen har ett seminariemoment om 7,5 hp, som löper parallellt med
uppsatskursen, där ämnets forskare (inklusive gästforskare) leder ett seminarium om pågående
forskning och där studenten examineras löpande efter varje seminarium.1
c. Liksom för målet om ”vetenskaplig grund” säkerställer det nya, mer uppstyrda, sättet att välja
ämne för kandidatuppsatsen att det självständiga arbetet får en självklar forskningsanknytning.
”Fördjupad kunskap inom någon del av huvudmålet”
a. Den nya fortsättningskursen med sina fyra obligatoriska moment som fördjupar kunskaperna inom
de centrala deldisciplinerna, och det nya systemet för kandidatnivån, där uppsatsämne alltid väljs
mot bakgrund av studentens förkunskapsnivå, säkerställer att alla studenter har förutsättningar att
inom ramen för kandidatuppsatsen uppfylla examensmålet inom valt område.
b. Den nya utbildningens enda valbara kurs ligger som ett 7,5 hp-moment på fördjupningskursen.
Här har studenten ytterligare en möjlighet att fördjupa sig inom något avgränsat delområde. Detta
kan ske antingen med anknytning till uppsatsområdet, eller som en breddning.
1
Ett exempel på examinationsuppgift finns under Åtgärder för mål 2: konkreta åtgärder f. 7 Universitetskanslersämbetets kvalitetsutvärderingssystem 2011–2014 För kandidatexamen skall studenten visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka
relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar
och situationer.
Ur UKÄs motivering:
“Urvalet av självständiga arbeten visar på brister avseende förmåga att söka, samla, värdera och
kritiskt tolka relevant information i en problemställning. Detta visar sig bland annat i att ett antal
arbeten bedömts som svaga i detta avseende, eftersom till exempel kritisk tolkning eller undersökning
saknas.”
Analys
Vår bedömning är att bristerna har sin grund i att den gamla utbildningen i otillräcklig grad tränade
studenterna på ett systematiskt och organiserat vis i vad som kan kallas ”kritisk
informationshantering”, och mer generellt att det fanns en otillräcklig färdighetsträning i den
hantverksmässiga sidan av filosofiskt arbete och uppsatsskrivande. Möjligen kan också den tidigare
nämnda bristen på tydlig progression ha bidragit till att vissa studenter inte lyfte sig från den inledande
nivån av refererande och förklarande, till en mer fördjupad nivå av kritiskt granskande och värderande.
Då de olika delarna av mål 2 ofta i praktiken hänger intimt samman bör våra vidtagna åtgärder bidra
till att förbättra även de delar där kvaliteten var hög.
Åtgärder
Våra åtgärder som presenteras enskilt nedan, kan sammanfattas under tre punkter:
1. Den nya utbildningens kursutbud är sådant att kritisk informationshantering och explicit
färdighetstränande moment, med tydlig progression, har fått en större roll.
2. Examinationen på flera av kursmomenten är utformad så att den på ett uttalat och varierat sätt tränar
studenterna att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning.
3. Vi har lagt större betoning på mer, och mer specifik och explicit, återkoppling lärare-student med
avseende på studentens uppfyllande av delarna i det aktuella examensmålet.
Konkreta åtgärder
a. På den nya grundkursen introduceras argumentationsanalys och texttolkning, där studenterna
bland annat läser klassiska filosofiska texter med fokus på sådant som rekonstruktion av
argumentation, jämförelse av argumentationer och diskursanalys. Examinationen inom momentet
Filosofisk metod är härvidlag muntlig i grupp och återkopplingen från läraren fokuserar just på de
färdigheter som faller under mål 2 (se även nedan under examensmål 4).
b. Även om examinationen på momenten Klassiska problem, Modern filosofi och Tema: kunskap i
högre grad ägnas åt ”innehållsliga” kunskaper – nu med en blandning av muntliga och skriftliga
redovisningar – berör examinators återkoppling till studenten nu tydligare förmågan att värdera
och kritiskt tolka information.
8 Universitetskanslersämbetets kvalitetsutvärderingssystem 2011–2014 c. På fortsättningskursen får arbetet med denna måluppfyllelse kanske sitt tydligaste uttryck på det
avslutande momentet, Tema: medvetande. Där är examinationen sådan att studenterna författar en
kortare uppsats (ca 3000 ord – ”Analysis”-format2). Uppsatsen presenterar ett problem som har
diskuterats under kursen, en tes som återfinns i kurslitteraturen som en lösning på problemet och
diskuterar kritiskt argument för och emot tesen.
d. Även övriga moment på fortsättningskursen har detta perspektiv i examinationen; ett exempel från
en av inlämningsuppgifterna på metafysikkursen: ”Van Inwagen skiljer mellan två sorters kritik
som riktats mot (klassisk) metafysik (en starkare, och en lite svagare sort). Vilken är skillnaden
dem emellan? Nämn någon/några förespråkare av kritik av båda sorterna. Förklara på vilket sätt
deras kritik kan sägas vara av den ena eller den andra sorten. Diskutera styrkor och svagheter
med båda sorternas kritik. Uppgiften måste hela tiden på ett klart och tydligt sätt knyta an till
kurslitteraturen.”
e. På fördjupningskursens uppsatsmoment ingår en serie seminarier där studenterna regelbundet
möts för att presentera, kritisera, och diskutera sina uppsatser – från skiss till färdig text – i grupp
och under handledning av kursansvarig lärare för kandidatnivån.
f.
Fördjupningskursens seminariemoment examineras i anslutning till varje forskarpresentation.
Nedanstående exempel får illustrera att examinationen fortsätter att ske i samma anda, med
progression i krav: ”I sin text diskuterar Cameron en trosföreställning som han menar är i hög
grad intuitiv, nämligen tron att det måste finnas ’a fundamental layer of reality’ eller, annorlunda
uttryckt, tron att ’chains of ontological dependence must terminate’, eller att ’there cannot be
turtles all the way down’. Cameron menar att även om vi har goda skäl att tro att intuitionen är
faktiskt sann, så saknar vi skäl att tro att den är nödvändigt sann. Orilia förnekar inte bara
intuitionens nödvändiga, utan även dess faktiska sanning, och vill alltså att vi förkastar den helt
och hållet. Beskriv intuitionen med egna ord. Är den intuitiv? Varför/Varför inte? Vad anger
Cameron som skäl för att tro att intuitionen är faktiskt, om än inte nödvändigt, sann? Vilka skäl
anger Orilia emot denna tes. Utvärdera diskussionen dem emellan.”
2
Analysis är en filosofisk tidskrift publicerad av Oxford Journals. Tidskriften publicerar korta, aktuella och
koncisa analytisk-filosofiska artiklar.
9 Universitetskanslersämbetets kvalitetsutvärderingssystem 2011–2014 För kandidatexamen skall studenten visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och
diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper.
Ur UKÄs motivering:
“Urvalet av självständiga arbeten visar på brister avseende förmåga att skriftligt redogöra för och
diskutera information, problem och lösningar. En majoritet av uppsatserna blev bedömda som
bristande. Den språkliga framställningen är i några arbeten […] fragmentarisk och det förekommer
även brister vad gäller referenshantering och litteraturlistor.”
Analys
Vi delar upp bristerna i två, delvis överlappande, delar:
1. ”förmåga att skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar”
2. ”[…] i dialog med olika grupper”
Vad gäller (1) så anser vi att problemens orsaker i mångt och mycket sammanfaller med vad som
nämnts under mål 2 ovan, dvs att den gamla grundutbildningen i otillräcklig grad, på ett systematiskt
och organiserat sätt tränade studenterna i kritisk informationshantering och relaterade färdigheter, i
synnerhet vad gäller studenternas förmåga att i muntlig och skriftlig form redogöra för resultatet av en
sådan ”hantering”. Allmänt kan man också säga att utbildningen hade för få uttalat färdighetstränande
moment som var obligatoriska för samtliga studenter.
För (2) pekar inte bedömargruppen på några explicita brister, men vi får intrycket att gruppen menar
att det inte gjorts troligt att den gamla utbildningen garanterade att detta mål uppfylldes. Vi delar den
bedömningen; utbildningen gav inte studenterna möjlighet att uttalat träna sådana kommunikationsfärdigheter med personer utanför den egna kursgruppen.
Åtgärder
Med avseende på ”förmåga att skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och
lösningar” har vi genomfört följande åtgärder.
En delvis upprepande sammanfattning av relevanta åtgärder:
a. Studenterna tränas, redan tidigt på grundkursens olika moment, i att redogöra för och diskutera
information, problem och lösningar, och återkopplingen från läraren adresserar bland annat deras
text just som text (eller den muntliga redogörelsen som sådan).
b. Moment på fortsättningskursen examineras delvis genom längre essäuppgifter.
c. Fortsättningskursens avslutande moment, Tema: Medvetande är konstruerat så att det till stor del
ägnas åt att träna studenterna i akademiskt filosofiskt skrivande. Examinationen består i
författandet av en uppsats i artikelformat om ungefär 3000 ord. Här ska alla normala krav på
referenshantering, litteraturlistor, etc. uppfyllas.
d. Under fördjupningskursens seminariedel lämnar studenterna löpande in kortessäer, med högre
krav än på fortsättningskursen.
10 Universitetskanslersämbetets kvalitetsutvärderingssystem 2011–2014 e. Kandidatuppsatsmomentet på den nya utbildningen har följande upplägg, som bland annat
kommer till rätta med problem av det i kritiken nämnda slaget. Studenterna träffas till en början
varje vecka (4 ggr), inför vilka tillfällen de:
1.
2.
3.
4.
väljer ämne (inom något av institutionens kompetensområden),
tilldelas en handledare,
formulerar en frågeställning och
skriver en synopsis med ämne, frågeställning, litteratur och arbetsplan. Som vägledning
läser de en handbok om uppsatsskrivande och analyserar tidigare uppsatser.
Därefter träffas studenterna med seminarieledaren var tredje vecka och diskuterar varandras
utkast. På så sätt får de förutom den individuella handledningen träning i att formulera sina idéer
inför andra studenter liksom i att granska andra studenters texter. Seminarieledaren kommenterar
framför allt skriv- och uppsatstekniska aspekter av utkasten. Syftet med seminariet är att utgöra ett
aktivt stöd för studenterna i skrivprocessen.
Med avseende på ”dialog med olika grupper” så har vi genomfört följande förändringar inom den nya
utbildningen.
a. På momentet Språkfilosofi på Fortsättningskursen finns numera ett obligatoriskt inslag där våra
studenter har gemensamma träffar med lingvistikstudenter som samtidigt läser en kurs i
semantik/pragmatik på lingvistikens fortsättningsnivå. Vid dessa träffar diskuterar studenterna ett
för båda grupperna centralt problem utifrån sina olika perspektiv. Studenter från båda grupperna
tränas därmed i att formulera och försvara ett problem i dialog med en grupp som delvis talar ett
annat vetenskapligt ”språk” – och delvis har andra preferenser och värderingar – på ett
meningsfullt och för båda parter givande sätt. Detta resulterar i att den egna filosofiska
problemställningen blir tydligare liksom förståelsen för lingvistikens mer empiriska angreppssätt
blir större.
b. För träning i kommunikation med utomakademiska grupper har vi lagt in ett inslag på
kandidatuppsatsmomentet där studenterna förbereder ett kort populärvetenskapligt föredrag inom
ämnet för uppsatsen. Inom kursen ingår som obligatorium att studenterna håller sina föredrag för
andra studenter på institutionen, och idealiskt kan de förstås också möta den ”riktiga allmänheten”
på t.ex. http://vetenskapsfestivalen.se
11 Universitetskanslersämbetets kvalitetsutvärderingssystem 2011–2014 För kandidatexamen skall studenten visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra
bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter.
Ur UKÄ:s motivering:
”Urvalet av självständiga arbeten visar på brister i måluppfyllelse när det gäller förmåga att göra
bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga aspekter. Enstaka självständiga arbeten är
mycket starka, men majoriteten har svagheter i detta avseende. Exempelvis framgår inte alltid vad
som är studentens resonemang, och ibland har skribentens förmåga att skilja sitt eget och andra
författares resonemang åt visat sig så bristande att en korrekt hantering av andras bidrag inte kan
anses vara uppfyllt. ”
Analys av kritiken
Vi tolkar det som att kritiken handlar om bedömningar med avseende på för huvudområdet relevanta
vetenskapliga och forskningsetiska aspekter. I och med att den tidigare grundutbildningen inte hade
samma fokus på färdighetsträning som den nya utbildningen har, kom forskningsetiska aspekter av
detta slag att i allt för liten grad att beröras. Det faktum att studenterna inte heller erbjöds regelbunden
feedback med avseende på just detta på examinationen, bidrog förmodligen också till den bristande
måluppfyllelsen på denna punkt. Vi drar slutsatsen att dessa brister också förelåg vad gäller
handledning och examination av kandidatuppsatserna.
Åtgärder
a. Tidigt på grundkursen finns nu en praktiskt orienterad föreläsning som, med konkreta exempel
och tips, går igenom sådant som citering, referat, plagiat etc.
b. Studenterna tränas nu systematiskt i ett filosofiskt-vetenskapligt förhållningssätt genom den
träning i kritisk informationshantering och metodologisk medvetenhet som genomsyrar hela
grundkursen.
c. I och med att det avslutande momentet på fortsättningskursen examineras med en uppsats i kort
artikelformat, med de formkrav som hör till denna genre, får studenterna en fördjupad träning i ett
filosofiskt-vetenskapligt förhållningsätt genom egenproducerad text efter tydliga instruktioner.
d. På kandidatuppsatskursen ingår som obligatorisk litteratur en handbok om uppsatsskrivande, och
studenterna läser tidigare uppsatser bland annat med avseende på aspekter av det här aktuella
examensmålet.
e. Uppfyllande av målet examineras främst genom uppsatsen på fortsättningskursen respektive
kandidatuppsatsen. (se även ”Bedömningskriterier för självständigt arbete”.)
12 Lärarkompetens och lärarkapacitet LÄRARKOMPETENS OCH LÄRARKAPACITET
Eventuella generella kommentarer
Doktorander skolas in i undervisningen under handledning, som en del av sin forskarutbildning. Därefter kan de medverka på moment där planering och
genomförande av undervisning sker under ledning av erfaren disputerad lärare.
Akademisk titel/
Anställningens Professions- AnställUndervisUndervisning Tid för
Namn
Kommentar
akademisk
inriktning
kompetens
ningens
ning
motsvarande forskning
examen
omfattning motsvarande avancerad
vid
(professor,
vid
grundnivå
nivå
lärosätet
docent,
lärosätet
(kandidat)
(magister
(% av
doktor, licentiat,
(% av
inom
och/eller
heltid)
master, magister)
heltid)
huvudommaster) inom
rådet (% av huvudheltid)
området
(% av heltid)
Professor Logik 100 8 2 70 Ali Enayat Professor Teoretisk 100 10 5 45 Anna-­‐Sofia Maurin filosofi Doktor Teoretisk 100 0 0 Arvid Båve Föräldraledig filosofi Docent Logik 100 0 0 35 Fredrik Engström Adjunkt Logik 100 25 0 25 Martin Kaså Doktor Teoretisk 100 20 5 0 Felix Larsson filosofi Doktor Teoretisk 100 10 0 37 Susanna Radovic filosofi med inriktning mot 13 Doktor Doktor Doktor Magister Magister Magister pedagogik Teoretisk filosofi med inriktning mot pedagogik Teoretisk filosofi Filosofi Teoretisk filosofi Teoretisk filosofi Teoretisk filosofi 100 0 0 85 Filip Radovic 50 40 5 5 Anders Tolland 100 100 10 10 10 80 90 Dan Giberman Stellan Petersson 100 15 Susanna Andersson 100 5 95 Susanna Salmijärvi 14
