Läkemedelshantering

Läkemedelshantering
2014-07-01
Instruktioner – Örebro läns landsting
Läkemedelshantering inom Örebro läns landsting, 2014-07-01
INNEHÅLL
1 ANSVAR _____________________________________________________ 5
1.1 Allmänt ________________________________________________________________ 5
1.2. Övergripande nivå________________________________________________________ 5
1.3. Ansvar på verksamhetsnivå ________________________________________________ 7
1.4. Ansvar på avdelnings-/enhetsnivå ___________________________________________ 9
1.5. Läkarens ansvar ________________________________________________________ 10
1.6. Sjuksköterskans ansvar ___________________________________________________ 12
1.7. Annan personal _________________________________________________________ 13
1.8. Farmacevtiskt ansvar ____________________________________________________ 14
1.9. Delegering_____________________________________________________________ 14
1.10. Ambulanssjukvård _____________________________________________________ 16
2 ORDINATION ________________________________________________ 17
2.1 Allmänt _______________________________________________________________ 17
2.2 Ordinationstyper ________________________________________________________ 18
2.3 Ordinationssätt __________________________________________________________ 19
2.4 Ordinationshandlingar - Läkemedelsmodulen __________________________________ 20
2.5 Andra ordinationshandlingar _______________________________________________ 21
3 REKVISITION ________________________________________________ 22
3.1 Beställningsrutiner _______________________________________________________ 23
3.1.1 Allmänt ___________________________________________________________________ 23
3.1.2 Läkemedelsservice __________________________________________________________ 24
3.1.3 Tillgång till läkemedel när sjukhusapoteket är stängt och/eller i akuta situationer _________ 25
3.2. Genomgång på sjukhusapoteket ____________________________________________ 27
3.3. Uttransport ____________________________________________________________ 27
3.4. Fakturering och statistik __________________________________________________ 27
4. FÖRVARING ________________________________________________ 29
4.1. Ansvar ________________________________________________________________ 29
4.2. Läkemedelsförråd _______________________________________________________ 29
4.3. Skötselanvisningar för läkemedelsförråd _____________________________________ 33
4.4. Kassation av läkemedel __________________________________________________ 35
4.5. Användningstider och hållbarhet ___________________________________________ 36
4.6. Narkotikakontroll _______________________________________________________ 38
4.7. Medicinska gaser _______________________________________________________ 40
2
Läkemedelshantering inom Örebro läns landsting, 2014-07-01
5 IORDNINGSTÄLLANDE _________________________________________42
5.1 Allmänt ________________________________________________________________ 42
5.2 Ansvar _________________________________________________________________ 42
5.3 Iordningställande av dos – parenterala läkemedel _______________________________ 43
5.4 Iordningställande av dos – perorala läkemedel __________________________________ 46
5.5. Cytostatika och andra läkemedel med risk för bestående toxisk effekt _______________ 47
5.6 Hygien i samband med läkemedelshantering ___________________________________ 48
6. ADMINISTRERING ____________________________________________52
6.1 Allmänt ________________________________________________________________ 52
6.2. Tider för dosintag ________________________________________________________ 53
6.3. Perorala läkemedel _______________________________________________________ 54
6.4. Läkemedel för injektion och infusion ________________________________________ 54
6.5. Biverkningar ___________________________________________________________ 55
6.6 Överkänslighetsreaktioner _________________________________________________ 55
7. KVALITET OCH PATIENTSÄKERHET _____________________________58
7.1. Grunderna för det systematiska kvalitetsarbetet ________________________________ 58
7.1.1. Ansvar _______________________________________________________________ 58
7.1.2. Riskanalys och händelseanalys ____________________________________________ 60
7.2. Extern kvalitetsgranskning _________________________________________________ 60
8. PATIENTEN OCH LÄKEMEDLET I VÅRDFLÖDET ___________________62
8.1 Informationsöverföring och vårdplanering _____________________________________ 63
8.2 Inskrivning i slutenvården __________________________________________________ 64
8.3 Utskrivning från slutenvården _______________________________________________ 65
8.4. Receptförskrivning på mottagning/vid utskrivning ______________________________ 67
8.5. Dosdispensering _________________________________________________________ 69
8.5.1. Maskinell dosdispensering från dosleverantör______________________________________ 69
3
Läkemedelshantering inom Örebro läns landsting, 2014-07-01
FÖRORD
Den vanligaste förekommande behandlingsformen inom sjukvården är läkemedelsterapi. Den
medicinska utvecklingen har bl a inneburit fler potenta läkemedel och även mer invecklade
metoder för behandling med läkemedel. Hantering av läkemedel har därför blivit ett av de mest
författningsreglerade områdena inom hälso- och sjukvården. Läkemedelshanteringen omfattar en
rad olika arbetsmoment (ordination, iordningställande, överlämnande/administrering, rekvisition,
förvaring och dokumentation), som systematiskt måste knytas ihop till en säker, rationell och
kostnadseffektiv hanteringskedja. Dessutom kan många övergångar i vårdkedjan leda till brister i
kommunikationen och informationsöverföringen. Ett väl utvecklat kvalitetssystem för
uppföljning är nödvändigt, som mer utgår från ett ”systembundet” perspektiv än ett
”personbundet”.
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården
(SOSFS 2000:1 med alla ändringar) reglerar läkemedelshanteringen inom både landsting och
kommuner. Föreskrifterna är översiktliga och måste därför kompletteras med mer detaljerade
instruktioner för olika nivåer inom vården. Hänvisningar görs dessutom till en rad dokument, som
bl a finns att hämta på Läkemedelskommitténs hemsida.
Instruktionerna har sammanställts av en arbetsgrupp underställd Läkemedelskommittén vid
Örebro läns landsting:
Sara Fors, apotekare, Läkemedelskommittén, ÖLL
Leif Kronberg, apotekare, Läkemedelskommittén, ÖLL
Maria Hallén, sjuksköterska, vårdutvecklare, Utveckling och säkerhet, Sjukhusstaben, USÖ
Birgitta Sundell, sjuksköterska, bitr verksamhetschef, vård, Kirurgiska kliniken, USÖ
Instruktionerna har varit ute på remiss för synpunkter till områden inom hälso- och
sjukvårdsförvaltningen, tandvården och till sjukhusapoteket innan fastställande.
Dokumentet ”Läkemedelshantering” (”Gröna häftet”) är instruktioner på landstingsnivå,
fastställda av landstingsdirektören.
Foto: Lars-Göran Jansson, Fotoavdelningen, Universitetssjukhuset Örebro
4
Läkemedelshantering inom Örebro läns landsting, 2014-07-01
1 ANSVAR
1.1 Allmänt
Den vanligaste förekommande behandlingsformen inom sjukvården är
läkemedelsterapi. Den medicinska utvecklingen har bl a inneburit fler
potenta läkemedel och även mer invecklade metoder för behandling med
läkemedel. Det är synnerligen viktigt att enhetliga och säkra
arbetsrutiner finns för läkemedelshanteringen såväl inom landstingen
och kommunerna som hos de privata vårdgivarna samt i övergångarna
mellan dem (se kap 8 Patienten och läkemedlet i vårdflödet).
För att patienten ska få en ändamålsenlig vård och behandling fordras en
samverkan av hela vårdteamet. Rätt diagnos och rätt vald terapi är
viktig, liksom rätt läkemedel och rätt utförd tillförsel till patienten.
Hanteringsrutinerna består av många moment och det finns risker för
misstag, om de inte är väl genomtänkta. De bör alltid vara föremål för
översyn och kvalitetssäkring.
Vårdteam
SOSFS 2000:1 med ändringar (SOSFS 2001:17, 2005:24, 2006:24,
2008:29, 2009:14 och 2012:9) om läkemedelshanteringen inom hälsooch sjukvården är en gemensam föreskrift för all läkemedelshantering.
Den innefattar ordination, iordningställande, administrering, rekvisition
och förvaring av läkemedel inom verksamhet som omfattas av hälsooch sjukvårdslagen och tandvårdslagen. Således ingår också läkemedelshanteringen inom kommunal hälso- och sjukvård. Föreskrifterna är
övergripande och måste därför kompletteras med lokala anvisningar för
att förbättra säkerheten för både patienter och personal. Anvisningar ska
vara skriftliga och verksamhetsanpassade för olika nivåer i vården. Det
är också viktigt att gemensamma anvisningar utformas mellan ex
landstinget och kommunerna, då patienterna ofta flyttas mellan vårdorganisationerna. Instruktioner för läkemedelshantering inom kommunal
hälso- och sjukvård finns utarbetade och är publicerade i separat
hanteringshäfte.
SOSFS 2000:1
1.2. Övergripande nivå
Definitioner
Vårdgivare är:

Statlig myndighet, landsting eller kommun, som bedriver hälsooch sjukvård i egen regi.

Annan juridisk person, ex aktiebolag eller stiftelse eller enskild
näringsidkare, som bedriver hälso- och sjukvård
Med sluten vård avses hälso- och sjukvård som ges till en patient, som
är inlagd vid en vårdinrättning/sjukhus.
Annan hälso- och sjukvård benämns öppen vård, dvs kommunal vård,
primärvård, vård på sjukhusens mottagningar samt tandvård.
5
Läkemedelshantering inom Örebro läns landsting, 2014-07-01
Vårdgivare
Vårdgivaren ska tillse att instruktioner och riktlinjer utarbetas för
läkemedelshanteringen.
Vårdgivaren har ett övergripande ansvar för läkemedelshanteringen,
dvs se till att det finns behörig personal, lämpliga lokaler och utrustning
som medger att förutsättningarna finns för att kunna följa föreskrifterna.
Hanteringsinstruktionerna ska fastställas av vårdgivaren.
Vårdgivaren ska planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt
som leder till att kravet på god vård upprätthålls.
Patientsäkerhetslag 2010:659, 3 kap 1§
Vårdgivaren ska ansvara för att det finns ett ledningssystem för
verksamheten.
Ledningssystemet ska användas för att systematiskt och fortlöpande
utveckla och säkra verksamhetens kvalitet.
SOSFS 2011:9, 3 kap 1§
Läkemedelskommittén
Läkemedelskommittén har genom sin instruktion ansvar för att initiera,
utarbeta, eller låta utarbeta, riktlinjer för säkerheten i läkemedelshanteringen. Hanteringsrutinerna omfattar momenten ordination,
rekvisition, förvaring, iordningställande, överlämnande/administrering
och dokumentation av läkemedel till patienten. Se Läkemedelskommitténs hemsida.
6
Läkemedelshantering inom Örebro läns landsting, 2014-07-01
1.3. Ansvar på verksamhetsnivå
Inom hälso- och sjukvård skall det finnas någon som svarar för
verksamheten (verksamhetschef). Verksamhetschefen får dock
bestämma över diagnostik eller vård och behandling av enskilda
patienter endast om han eller hon har tillräcklig kompetens och
erfarenhet för detta.
Verksamhetschef
Verksamhetschefen får uppdra åt sådana befattningshavare inom
verksamheten som har tillräcklig kompetens och erfarenhet att fullgöra
enskilda ledningsuppgifter.
Hälso- och sjukvårdslagen, HSL (1982:763, § 29 och § 30)
Verksamhetschefen har inom sitt verksamhetsområde ansvaret för att det
finns skriftliga, verksamhetsanpassade instruktioner och att dessa
tillämpas. Här är det av stor betydelse att verksamhetschefen ser till att
enheterna har en klar och entydig ansvarsfördelning i fråga om den
praktiska läkemedelshanteringen. I ansvaret ingår också att utfärda
tydliga instruktioner för hur kommunikation och informationsöverföring
ska ske vid överföring av patienten till andra vårdenheter inom eller
utanför den egna kliniken (se även kap 8 Patienten och läkemedlet i
vårdflödet).
Verksamhetschefen har det samlade ledningsansvaret och detta kan inte
överlåtas till annan befattningshavare. Verksamhetschefen kan, och
måste i vissa fall, mot bakgrund av sin kompetens uppdra åt annan att
fullgöra enskilda ledningsuppgifter med stöd av 30 § HSL (Hälso- och
sjukvårdslag) och SOSFS 1997:8 (Allmänna råd om verksamhetschef
inom hälso- och sjukvård). De ska ha tillräcklig kompetens och
erfarenhet att fullgöra enskilda ledningsuppgifter.
Verksamhetschefen har ansvar för sitt beslut att uppdra åt annan att
fullgöra viss ledningsuppgift och ska dessutom bevaka att denna uppgift
fullgörs på ett tillfredställande sätt. Vid enheter där medicinsk diagnos
och behandling utgör det dominerande innehållet i verksamheten är det
lämpligt att det medicinska omhändertagandet av patienterna leds av en
person med god medicinsk sakkunskap inom det område som är aktuellt.
Verksamhetschefen har därför möjlighet att ge enskilda ledningsuppgifter i uppdrag till t ex ansvarig läkare och avdelningschef (se kap
1.4 Ansvar på avdelnings-/enhetsnivå). Dessa personer har sedan rätt att
inom sitt ansvarsområde avdela till namngivna personer olika
arbetsuppgifter, se bild nedan.
7
Samlat
ledningsansvar
Ledningsuppgifter
Yrkesansvar
Läkemedelshantering inom Örebro läns landsting, 2014-07-01
Ansvarsfördelning
Verksamhetsanpassad instruktion
Uppföljning
Det finns alltså möjligheter att utse flera personer inom kliniken. Av de
olika uppdragen som ska ges till namngiven person ska det klart framgå
uppdragets omfattning. Det är viktigt att ansvarsdokumentet hålls
aktuellt. Revidering ska ske vid förändringar, dock minst en gång per år.
Den som fått uppgiften har ansvar för hur uppgifterna genomförs. Kvar i
chefsansvaret ligger uppföljning och kontroll.
Det är viktigt att skriftliga instruktioner finns angående rutiner och
ansvarsfördelning för verksamhetsområdet. Verksamhetschefen initierar
detta arbete. Lämplig disposition anger ansvarsfördelning och innehåll i
respektive hanteringsmoment som finns beskrivna i föreskriften SOSFS
2000:1 med ändringar. Själva utformningen uppdras åt de som har
enskilda ledningsuppgifter. Verksamhetschefen fastställer de framtagna
instruktionerna på kliniknivå. Mall för lokal instruktion finns att tillgå
på Läkemedelskommitténs hemsida, ”Mall – lokal instruktion för
läkemedelshantering”.
Läkemedelshanteringens olika moment ska med jämna mellanrum
kvalitetssäkras. Att detta sker och på vilket sätt ska verksamhetschefen
initiera, se kap 7 Kvalitet och patientsäkerhet.
8
Läkemedelshantering inom Örebro läns landsting, 2014-07-01
1.4. Ansvar på avdelnings-/enhetsnivå
Ansvaret för avdelningens/enhetens praktiska läkemedelshantering och
verkställandet av fastställda lokala rutiner kan åläggas den
sjuksköterska, som är avdelningschef och som ansvarar för följande
ledningsuppgifter:

Ansvara för att SOSFS 2000:1 med ändringar, ÖLL
instruktioner för läkemedelshantering (”Gröna häftet”) och
verksamhetsanpassade rutiner tillämpas

Initiera och fastställa anpassade rutiner för
avdelningen/mottagningen

Ansvara för att det systematiska kvalitetsarbetet i fråga om
läkemedelshanteringen bedrivs enligt utfärdade direktiv och vid
behov i samarbete med farmacevt eller ansvarig läkare

Ansvara för att avvikelser från författningar, lokala rutiner,
instruktioner och i övrigt oönskade händelser, t ex tillgrepp av
läkemedel, rapporteras till verksamhetschef

Följa utvecklingen inom läkemedelshanteringen och föreslå
säkerhetshöjande åtgärder

I avdelningschefens ledningsuppdrag ingår att tillsammans med
avdelningsläkare säkerställa att ordinationer och ordinationshandlingar följer författningsenliga föreskrifter

I ledningsuppdraget ingår även att utse sjuksköterskor med
särskilda uppdrag

Avdelningschefen ska tillse att all vårdpersonal erhåller
kontinuerlig kompetensutveckling inom läkemedelsområdet
Dessa uppgifter ska framgå av verksamhetens/klinikens instruktion som
verksamhetschefen fastställer. Avdelningschefen kan sedan i sin tur
genom arbetsfördelning uppdra åt en sjuksköterska att vara ansvarig för
läkemedelsförrådet med följande arbetsuppgifter:

Huvudansvar för rekvisition av läkemedel

Ordningen i läkemedelsförrådet

Åtgärda indragningsskrivelser och andra meddelanden från
sjukhusapoteket

Kontrollera leveranser från sjukhusapoteket, restnoteringar,
leveransmeddelanden, läkemedelskostnader

Revidera bassortimentslistan tillsammans med
läkemedelsansvarig läkare och farmacevt

Tillse att nya författningar angående läkemedelshanteringen och
övrig skriftlig information cirkulerar bland avdelningens/
enhetens sjuksköterskor

Ansvara för att regelbunden information ges om rutinerna i
förrådet, nya läkemedel och läkemedelshantering t ex vid
sjuksköterskemöten
9
Avdelningschef –
ledningsuppgifter
Sjuksköterska med
ansvar för
läkemedelsförrådet
Läkemedelshantering inom Örebro läns landsting, 2014-07-01
Sjuksköterska ansvarig för läkemedelsförrådet har också ansvar för att
utarbeta skriftliga avdelnings-/enhetsanpassade rutiner över:

Rekvisitionsförfarandet

Ordningen i läkemedelsförrådet

Innehav av nyckel/ behörighet på e-tjänstekort

Ordning i och skötsel av läkemedelsvagnar

Hantering och registrering av kontrolläkemedel

Hantering och ordning i akutvagn/akutväska/akutbricka
På enheter som har läkemedelsservice ansvarar sjukhusapoteket enligt
överenskommelse för vissa delar av ovanstående uppgifter, se kap 1.8
Farmacevtiskt ansvar och kap 3.1.2 Läkemedelsservice.
Läkare
Ledningsuppgifter
På varje avdelning/enhet ska finnas en av verksamhetschefen utsedd
läkare som svarar för följande ledningsuppgifter:

Upprätta och fastställa en bassortimentslista tillsammans med
farmacevt och ansvarig sjuksköterska för rekvisition och
förvaring

Utarbeta spädningsföreskrifter och övriga behandlings-PM

Utarbeta och årligen uppdatera lista över ordinationer genom
generella direktiv

Uppdatera och signera listan över synonyma läkemedel

Tillsammans med avdelningschefen övervaka patientsäkerheten
vad gäller ordination och ordinationshandling

Ansvara för övriga läkares information/utbildning vad gäller
behandling, ordinationsförfarande och dokumentation

Ansvara för information till enhetens personal om nya
behandlingsrutiner, kliniska prövningar etc

Tillsammans med ansvarig sjuksköterska genomföra det
systematiska kvalitetsarbetet vad gäller ordinationshandling

Ange vilka läkemedel som får förvaras utanför
läkemedelsförrådet
1.5. Läkarens ansvar
Läkarens ansvar ligger ytterst i att fastställa diagnos och vid behov
ordinera erforderlig läkemedelsbehandling (nyinsättning, utsättning samt
dosändringar).
Anamnes
Det är därför ett krav att all läkemedelsordination grundar sig på en så
långt som möjligt korrekt läkemedelslista, dvs

vilka läkemedel patienten är ordinerad och varför

vilka av dessa läkemedel patienten använder samt
10
Läkemedelshantering inom Örebro läns landsting, 2014-07-01

vilka receptfria läkemedel, växtbaserade läkemedel och
naturläkemedel patienten använder
Det ska uppmärksammas om patienten har s k dosförpackade läkemedel,
se kap 8.5.1 Maskinell dosdispensering från dosleverantör.
Läkaren ansvarar för läkemedelsgenomgångar (enkel och fördjupad)
enligt Socialstyrelsens föreskrifter SOSFS 2000:1, kap 3 a med
ändringar.

Läkemedelsgenomgång
Enkel läkemedelsgenomgång
Ska erbjudas patienter, som är 75 år eller äldre med minst 5
ordinerade läkemedel.
Ska även erbjudas övriga patienter med läkemedelsrelaterade
problem eller med misstanke om sådana problem.

Fördjupad läkemedelsgenomgång
Den patient, som efter en enkel läkemedelsgenomgång har
kvarstående läkemedelsrelaterade problem eller där det finns
misstanke om sådana problem, ska erbjudas en fördjupad
läkemedelsgenomgång.
Läkemedelsordinationerna i sluten vård dokumenteras i
läkemedelsmodulens ordinationslista, som ska ge en samlad bild över
patientens totala läkemedelsterapi. Ordinationshandlingen är även det
underlag som sjuksköterskan använder vid genomförandet av
läkemedelsbehandlingen, se ”Riktlinjer för Ordinationslistan i
Infomedix Klinisk Portal” (intranät)
11
Ordination i
sluten vård
Läkemedelshantering inom Örebro läns landsting, 2014-07-01
Receptförskrivning
Läkaren ansvarar för att förskriva läkemedel på recept i enlighet med
Läkemedelsverkets föreskrifter om förordnande och utlämnande av
läkemedel och teknisk sprit (LVFS 2009:13 konsoliderad t o m LVFS
2013:17). Se kap 8.4 Receptförskrivning på mottagning/vid utskrivning
Patientinformation
Läkarens ansvar omfattar också information angående syftet med
behandlingen, vilka förändringar som är att vänta samt hur eventuella
biverkningar ska observeras. I ansvaret ligger dessutom uppföljning av
behandlingsresultatet och att ta ställning till fortsatt eller ändrad terapi.
Läkemedelsberättelse
Ansvarig läkare ska vid utskrivning från sjukhuset skriva en
vårdsammanfattning med läkemedelsberättelse. Denna ska ges till
patienten tillsammans med den uppdaterade gemensamma
läkemedelslistan (SOSFS 2000:1 med ändringar, kap 3a 17§). Se kap 8.3
Utskrivning från slutenvården.
Egenvård
Läkaren ska bedöma om patienten själv kan sköta sin
läkemedelsbehandling i hemmet (egenvård), SOSFS 2009:6. Om
bedömningen är att patienten inte kan sköta sin läkemedelsbehandling i
hemmet är det att betrakta som hälso- och sjukvård och ska
dokumenteras i patientens journal. Se Överenskommelse om samverkan
mellan landstinget och kommunerna i Örebro län angående bedömning
av egenvård.
Informationsöverföring
När en patient efter utskrivningen ska få vård hos en annan vårdgivare
eller vårdenhet, ska vårdsammanfattning med läkemedelsberättelsen och
information lämnas, den ska innehålla:

Målen för läkemedelsbehandlingen

När uppföljning av behandlingen ska göras

Vilken vårdgivare/vårdenhet som ska ansvara för uppföljningen
Enligt SOSFS 2000:1 med ändringar, kap 3a 16-17§. Överföringen av
information ska göras senast samma dag som patienten skrivs ut.
För vissa läkemedel, särskilt läkemedel för klinisk prövning,
licenspreparat och extempore, behöver kontroll ske att de finns
tillgängliga på apotek för att undvika avbrott i behandlingen. Eventuellt
behöver läkemedel skickas med patienten från avdelningen, så kallade
jourdoser, se kap 8.3 Undvik behandlingsavbrott.
1.6. Sjuksköterskans ansvar
Läkemedel skall iordningställas av sjuksköterska, läkare, tandläkare,
receptarie eller apotekare. En sjuksköterska, läkare eller tandläkare som
iordningställt ett läkemedel har själv ansvaret för administrering av
läkemedlet till patienten.
SOSFS 2000:1 med ändringar, kap 4, 1§
12
Läkemedelshantering inom Örebro läns landsting, 2014-07-01
Genom sin utbildning har sjuksköterskan formell kompetens att ansvara
för förvaring av läkemedel, iordningställande av ordinerade doser och
överlämnande/administrering till patienten. Sjuksköterskans ansvar
omfattar att känna till indikationen för behandlingen, förstå läkemedlets
effekter samt ge adekvat information till patienten. Sjuksköterskan
signerar varje överlämnat läkemedel i ordinationshandlingen. Dessutom
ska sjuksköterskan i journalen dokumentera patientens behov av
hjälpinsatser, för att förstå sin behandling, och vilka åtgärder som ska
göras så att patientens intag sker på ett ändamålsenligt sätt. Slutligen
dokumenterar sjuksköterskan effekten av behandlingen.
Formell kompetens
Inom den slutna vården ska sjuksköterskan själv utföra samtliga nämnda
arbetsuppgifter, dessa får ej delegeras.
Sjuksköterska med förskrivningsrätt av läkemedel har samma ansvar
som förskrivande läkare för de läkemedel som sjuksköterskan får
förskriva.
1.7. Annan personal
Sjukgymnaster/fysioterapeuter får iordningställa och administrera
läkemedel som ska ges till patienter i samband med fysioterapi (SOSFS
2000:1 med ändringar, kap 4).
Sjukhusfysiker får iordningställa radioaktiva läkemedel samt
administrera perorala radioaktiva läkemedel (SOSFS 2000:1 med
ändringar, kap 4).
13
Sjukgymnast/
fysioterapeut
Sjukhusfysiker
Läkemedelshantering inom Örebro läns landsting, 2014-07-01
Studerande
Studerande som genomgår klinisk verksamhetsförlagd utbildning inom
hälso- och sjukvården får iordningställa och administrera läkemedel
under tillsyn av sjuksköterska, läkare eller tandläkare (SOSFS 2000:1
med ändringar, kap 4).
1.8. Farmacevtiskt ansvar
Avdelningsservice
Det är viktigt att farmacevtens kunskaper om läkemedel och dess
hantering utnyttjas i ett nära samarbete med vården. Farmacevten
(apotekare eller receptarie) arbetar i vården under samma ansvar som
annan legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal enligt
Patientsäkerhetslagen (2010:659) (kap 1, 4§ och kap 4, 1§).
Avdelningsservice innebär att varje avdelning/enhet har en egen
farmacevt som kontaktperson på sjukhusapoteket. Sjuksköterska med
ansvar för läkemedelsförrådet och avdelningsfarmacevt utvecklar och
förbättrar tillsammans avdelningens/enhetens dagliga hantering av
läkemedel. Det kan t ex röra sig om förenklade beställningsrutiner,
genomgång av bassortiment, lagervård, vätskevagnar, information om
nya läkemedel/nya förpackningar, läkemedelskostnader (statistik) och
annan kvalitetssäkring. Avdelningsservice bör utföras av annan
farmacevt än den som ansvarar för extern kvalitetsgranskning på
avdelningen/ enheten.
Läkemedelsservice
För vårdavdelningar, operationsenheter och större mottagningar finns
avtal om tjänsten läkemedelsservice. Sjukhusapoteket ansvarar då för
kontinuerlig skötsel av fastställda bassortiment i läkemedelsförråd.
Skötseln omfattar planering, iordningställande, beställning och
inleverans, uppackning, hållbarhetskontroll och administration av de
fastställda sortimenten.
Kvalitetsgranskning
Vårdgivaren bör, som ett led i egenkontrollen enligt 5 kap. 2 §
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om
ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, se till att
läkemedelshanteringen genomgår en kvalitetsgranskning minst en gång
om året.
SOSFS 2001:1 med ändringar, 2 kap, 4 §
Extern kvalitetsgranskning utförs av annan farmacevt än den som har
ansvar för avdelningsservice på avdelningen.
1.9. Delegering
Delegering
Inom sluten vård och ambulanssjukvård får delegering av
iordningställande och administrering av läkemedel till patient aldrig
förekomma, enligt SOSFS 2000:1 med ändringar, kap 4.
14
Läkemedelshantering inom Örebro läns landsting, 2014-07-01
Föreskrifter och allmänna råd om delegering av arbetsuppgifter inom
hälso- och sjukvård och tandvård:
En arbetsuppgift får inte delegeras om det av en bestämmelse i en
författning, en instruktion eller liknande framgår att uppgiften är
förbehållen en viss yrkesgrupp eller om något liknande formellt eller
praktiskt hinder föreligger.
SOSFS 1997:14
Inom annan hälso- och sjukvård än ambulanssjukvård och sluten vård
får delegering av iordningställande eller administrering av läkemedel
göras under de förutsättningar som anges i andra och tredje styckena.
Verksamhetschefen svarar för att besluten om delegeringar är förenliga
med säkerheten för patienterna. I detta ansvar ingår att besluta huruvida
iordningställande eller administrering av läkemedel får delegeras eller
om vissa begränsningar ska finnas.
En sjuksköterska får genom delegering överlåta åt en annan
befattningshavare att iordningställa eller administrera läkemedel under
förutsättning att det är förenligt med en god och säker vård av patienten.
SOSFS 2000:1 med ändringar, kap 4, 3§
Den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen får delegera en
arbetsuppgift till någon annan endast när det är förenligt med kravet på
en god och säker vård.
Den som delegerar en arbetsuppgift till någon annan, ansvarar för att
denne har förutsättningar att fullgöra uppgiften.
Patientsäkerhetslagen (2010:659), 6 kap. 3 §
Inom tandvården får vissa delar av läkemedelshanteringen delegeras.
Vilka delar som inte får delegeras framgår i SOSFS 2002:12.
För patientens säkerhet och trygghet bör läkemedelshanteringen skötas
av så få som möjligt och delegering bör göras restriktivt.
Delegeringsbeslut bör regelbundet omprövas.
Det kan uppstå situationer när läkare, tandläkare eller sjuksköterska
behöver assistans/handräckning med iordningställande och
administration av vissa doser. Detta får endast ske om det är förenligt
med säker vård. Att assistera gäller endast i fråga om att utföra enstaka
arbetsuppgifter. Om annan personal t ex assisterar vid överlämnandet
ansvarar sjuksköterskan (eller motsvarande) således för innehållet av
läkemedelsdosen, medan den som ger dosen till patienten ansvarar för
identifiering av patienten. En förutsättning för detta är, att doserna är
märkta med patientens identitet. Överlämnandet sker på sjuksköterskans
(eller motsvarande) ansvar.
15
Assistera
Läkemedelshantering inom Örebro läns landsting, 2014-07-01
1.10. Ambulanssjukvård
Vårdgivaren ska ansvara för att en ambulans alltid är bemannad med
hälso- och sjukvårdspersonal, som har behörighet att administrera
läkemedel.
SOSFS 2009:10, 6 kap, 2 §
Den ansvarige läkaren för ambulanssjukvården får genom delegering
låta icke legitimerad personal inom räddningstjänsten iordningställa och
administrera medicinsk oxygen till en patient, när det är förenligt med
en god och säker vård .
Rutiner för iordningsställande och administrering av medicinsk oxygen
inom ambulanssjukvården skall fastställas av den verksamhetschef som
ansvarar för den lokala instruktionen för läkemedelshantering inom
ambulanssjukvården. Rutinerna ska dokumenteras i den lokala
instruktionen.
SOSFS 2000:1 med ändringar, 4 kap, 8 §
16
Läkemedelshantering inom Örebro läns landsting, 2014-07-01
2 ORDINATION
2.1 Allmänt
En korrekt formulerad och dokumenterad läkemedelsordination är
grunden för en rationell, säker och effektiv läkemedelshantering. Det är
förskrivarens/ordinatörens ansvar att vid förskrivning göra en
kartläggning av patientens samtliga ordinerade läkemedel. Varje
förskrivare/ordinatör är också skyldig att se till att läkemedelslistan är
korrekt för det aktuella tillfället.
Ordination
Med en gemensam läkemedelslista avses en elektronisk översikt över
läkemedelsordinationer i öppen vård som lagrar ordinationer och
ordinationshistorik från både primärvård och sjukhuskliniker.
Rekommendationer om hur en gemensam läkemedelslista bör hanteras
se Patientens samlade läkemedelslista – ansvar och riktlinjer för
gemensam läkemedelslista i Örebro läns landsting (intranät)
Gemensam
läkemedelslista
En läkemedelsordination skall innehålla uppgifter om:
Uppgifter i
ordinationen

läkemedlets namn

läkemedelsform

styrka

dosering i antal/volym

administrationssätt

tidpunkterna för administrering
Dosering:
Dos

Anges som antalet tabletter, kapslar, plåster eller andra avdelade
läkemedelsdoser, gäller även vissa torrampuller utan angiven
styrka (ex Soluvit).

Torrampuller med angiven styrka t ex antibiotika ordineras i
dosenhet mg eller g.

Vätskor ordineras i dosenhet ml.

Internationella enheter skall vid läkemedelsordination förkortas
med E
I de fall det är nödvändigt för att ordinationen av ett visst läkemedel
skall bli entydig, får doseringen anges som mängden verksam substans
per läkemedelsdos.
Sådana läkemedel ska finnas förtecknade i den lokala rutinen för
läkemedelshantering.
För att tydliggöra ordinationen och iordningställandet bör den som
ordinerar i mängd verksam substans även ange antal eller volym per
doseringstillfälle.
17
Läkemedelshantering inom Örebro läns landsting, 2014-07-01
Schema
Om det behövs för att ge nödvändiga anvisningar för ordinationen, får
en hänvisning till fastställda behandlingsscheman eller spädningsscheman göras i ordinationshandlingen.
SOSFS 2000:1 med ändringar, kap 3, 8 §
2.2 Ordinationstyper
Följande ordinationstyper finns:

Stående ordination

Tillfällig ordination

Ordination genom generella direktiv
Stående ordination
En stående ordination avser en planerad behandling, kontinuerlig eller
vid behov.
Tillfällig ordination
Med tillfällig ordination avses läkemedel som ges vid ett enstaka
behandlingstillfälle. Detta i motsats till ordination vid behov som
ordinerats i förväg och avser en planerad behandling. Tillfällig
ordination kan ges skriftligt, muntligt eller per telefon. Det är viktigt att
alltid dokumentera detta i patientens journal.
Generella direktiv
Endast läkare får ordinera läkemedel enligt generella direktiv. I de
generella direktiven skall anges indikationerna och kontraindikationerna
samt doseringen och antalet tillfällen som läkemedlet får ges till en
patient utan att läkare kontaktas. Läkemedel som ordinerats enligt
generella direktiv får ges till en patient endast efter att en sjuksköterska
gjort en behovsbedömning. Ordinationer enligt generella direktiv skall
utföras restriktivt och omprövas regelbundet. Anvisningar för
ordinationer enligt generella direktiv skall finnas i den lokala
instruktionen för läkemedelshantering.
SOSFS 2000:1 med ändringar, 3 kap, 9 §
Normalt ska en ordination (stående och tillfällig) ske till namngiven
patient. Därutöver finns s k generella direktiv, som ger sjuksköterskan
möjlighet att efter egen behovsbedömning ge läkemedel till patient utan
att det finns en personligt riktad läkarordination i förväg. Detta ska ske
med stor restriktivitet. Ansvarig läkare ska informera sig om läkemedel
som givits utifrån generella direktiv och ta ställning till fortsatt
behandlingsbehov. För patienter som ofta får läkemedel genom
generella direktiv bör stående ordination övervägas.
De generella direktiven t ex behandlings-PM (smärta mm), synonymlista, läkemedelslista enligt generella direktiv (se exempel på
uppställning nedan) förvaras samlade tillsammans med verksamhetens
instruktioner och hålls aktuella genom revidering varje år på respektive
klinik.
18
Läkemedelshantering inom Örebro läns landsting, 2014-07-01
Exempel på läkemedelslista enligt generella direktiv:
Vuxen dos/maxdos
max antal tillfällen ett
läkemedel får ges utan att
läkare kontaktas
Indikation
Läkemedel
Förstoppning
Microlax klysma
1 klysma
Nästäppa
Nezeril
endospipetter 0,5
mg/ml
1 endosbehållare i
vardera näsborren 23 ggr/dygn
Max 1 dygn
Smärta
Alvedon tabl 500 mg
1-2 tabl 3-4 ggr/dygn
Max 1 dygn
Anmärkning/Kontraindikation
Observera max 3 g per dygn
till äldre
En aktuell synonymlista över läkemedel som kan utbytas mot andra med
samma innehåll, generika/synonymer, finns på Läkemedelskommitténs
hemsida. Den ska undertecknas av ansvarig läkare (liksom övriga
behandlings-PM). Då kan sjuksköterska använda de läkemedel som
finns i förrådet till patienter, som ordinerats en annan synonym. Utbyte
av läkemedel på recept, se kap 8.4 Receptförskrivning på
mottagning/vid utskrivning.
Generika/
synonymer
2.3 Ordinationssätt
Följande ordinationssätt finns:

Elektronisk/Skriftlig ordination

Muntlig ordination

Telefonordination
En läkemedelsordination skall ske i läkemedelsmodulen eller i skriftlig
ordinationshandling av läkare och signeras av denne. För mer
information samt rutiner se Läkemedel – Användardokument (intranät).
Ordinationsmallar (”ordinationsfavoriter”) kan skapas både för
ordinationer inom slutenvården och för receptförskrivning. En
ordinationsmall utgör ett förslag till läkemedelsordination.
Det är av största vikt att ordinationsmallarna hålls uppdaterade och
kvalitetssäkrade.
Enskild förskrivare/ordinatör har alltid det medicinska ansvaret för varje
förskrivning/ordination. Detta gäller oavsett om ordinationen utgår från
en ordinationsmall, ett medicinskt PM eller en ordination utgående från
information i FASS.
19
Elektronisk/skriftlig
ordination
Ordinationsmallar
Läkemedelshantering inom Örebro läns landsting, 2014-07-01
Muntlig ordination
I akuta behandlingssituationer kan den tillfälliga ordinationen göras
muntligt av läkare/tandläkare till sjuksköterska. Denna repeterar,
dokumenterar och signerar utförandet av ordinationen. Så snart som
möjligt bekräftas ordinationen med läkarens/tandläkarens signatur.
Telefonordination
Tillfällig ordination kan göras per telefon om den som ordinerar
läkemedlet är förhindrad att utföra ordinationen.
Ordinationer per telefon skall tas emot, dokumenteras och signeras i
ordinationshandlingen av en sjuksköterska. Namnet på den som
ordinerat läkemedlet och tidpunkten för ordinationen skall anges. Den
som ordinerat läkemedel per telefon skall, om inte synnerliga hinder
finns, i efterhand bekräfta ordinationen med sitt signum.
SOSFS 2000:1 med ändringar, 3 kap, 6 §
Ansvarig läkare ska informera sig om samtliga tillfälliga ordinationer
och om läkemedel givna vid behov eller genom generella direktiv och i
efterhand signera ordinationer.
2.4 Ordinationshandlingar Läkemedelsmodulen
I Örebro läns landsting ordineras läkemedel vanligen i läkemedelsmodulen i den elektroniska patientjournalen.
Patientens
läkemedelslista
Ordinationshandling inom öppen vård utgörs av patientens
läkemedelslista och är gemensam för alla användare inom landstinget
inklusive privata vårdcentraler inom Hälsoval. Läkemedelslistan skall
visa samtliga aktuella ordinationer vilket är en förutsättning för en säker
och rationell läkemedelsbehandling och måste hela tiden hållas
uppdaterad.
Ansvaret för att detta görs vilar på den/de läkare som ordinerar
läkemedel t ex vid mottagningsbesök eller vid utskrivning från sluten
vård.
Ordinationerna till dospatienten ska ske i Pascal ordinationsverktyg, som
är ett nationellt IT-stöd för ordination av läkemedel. Se dosriktlinjer i
kap 8.5 Dosdispensering. Patientens läkemedelslista från Pascal
ordinationsverktyg kopieras automatiskt ner till Läkemedelslistan i
journalsystemet.
Ordinationslista
besök/dagvård
Ordinationshandling vid besök/dagvård utgörs av journalsystemets
ordinationslista öppenvård. Ordinationslistan ska ge en samlad bild av
patientens ordinerade och tillförda läkemedel under
besök/dagvårdsbesök per klinik. Överföringar till andra arbetsunderlag
får ej förekomma.
20
Läkemedelshantering inom Örebro läns landsting, 2014-07-01
Ordinationshandling inom sluten vård utgörs av journalsystemets
ordinationslista slutenvård. I denna bekräftar rondansvarig läkare,
genom vidimering, de aktuella läkemedelsordinationerna en gång per
dag eller efter rutin på kliniken. Ordinationslistan ska ge en samlad bild
av patientens ordinerade och tillförda läkemedel under vårdtillfället.
Överföringar till andra arbetsunderlag får ej förekomma.
Ordinationslista
slutenvård
Inom anestesiverksamhet får en ordination avse en sådan sammanhållen
anestesiform som finns förtecknad i den lokala instruktionen för
läkemedelshantering.
Anestesiverksamhet
SOSFS 2000:1 med ändringar, 3 kap, 3 §
Medicinska gaser är läkemedel. Andningsgaser ordineras alltid av läkare
som också anger den volym som skall tillföras per minut och
ordinationen förs in i ordinationslistan, se vidare kap 4.7 Medicinska
gaser.
Medicinska gaser
På varje enhet ska det alltid finnas en lista med signatur och
namnförtydligande för de befattningshavare som i något avseende
ordinerar, iordningställer och/eller administrerar läkemedel. På listan ska
namn, befattning, och handskriven signatur anges. Exempel då
handsignering utförs är vid spädningar och vid uttag av kontroll
läkemedel. Mall för signaturlista finns att tillgå på
Läkemedelskommitténs hemsida, ”Mall – lokal instruktion för
läkemedelshantering”, bilaga 6. Signaturlista.
Signaturlista
2.5 Andra ordinationshandlingar
Pappersjournal/
reservrutin
I de fall läkemedelsordinationerna inte dokumenteras i elektronisk
läkemedelsmodul ska det tydligt framgå i den lokala rutinen vilka
ordinationshandlingar som är i bruk. Detaljerad instruktion för
användning av läkemedelsjournal i pappersform ”Instruktion för
dokumentation i läkemedelsjournal – Örebromodellen” kan erhållas via
Läkemedelskommitténs hemsida.
21
Läkemedelshantering inom Örebro läns landsting, 2014-07-01
3 REKVISITION
Behörighet
Rekvirering får endast göras av behörig hälso- och sjukvårdspersonal
som namngivits i den lokala instruktionen för läkemedelshantering
(SOSFS 2000:1 med ändringar). På varje avdelning/enhet ska finnas av
avdelningschef utsedd sjuksköterska med huvudansvar för ett antal
arbetsuppgifter, som berör såväl rekvisition som förvaring av läkemedel,
se kap 1.4 ”Sjuksköterska med ansvar för läkemedelsförrådet”. På
enheter som har läkemedelsservice ansvarar sjukhusapoteket enligt
överenskommelse för vissa delar av dessa arbetsuppgifter, se kap 1.8
Farmacevtiskt ansvar och kap 3.1.2 Läkemedelsservice.
På avdelningen/enheten kan ytterligare några sjuksköterskor vara
ansvariga för att rekvirera läkemedel, dessa utses av avdelningschef. I
uppgifterna ingår att rekvirera läkemedel från sjukhusapoteket.
Mall för ovan beskrivna ansvarsområden/arbetsuppgifter finns att tillgå
på Läkemedelskommitténs hemsida, ”Mall – lokal instruktion för
läkemedelshantering”.
I akuta situationer (t ex jourtid) kan patientansvarig läkare/sjuksköterska
underteckna rekvisition med namn och ”patientansvarig”.
På t ex mottagning utan sjuksköterskebemanning ansvarar läkare för
rekvisition av läkemedel. Även läkare som skriver under rekvisitioner
ska vara namngiven i enhetens lokala instruktion.
22
Läkemedelshantering inom Örebro läns landsting, 2014-07-01
3.1 Beställningsrutiner
3.1.1 Allmänt
Rutinerna för beställning anges i den lokala instruktionen.
Lämplig beställningsmängd för frekventa läkemedel är 1 månads
förbrukning. För läkemedel med liten åtgång bör liten storlek på
förpackningen beställas.
Det finns idag ett antal olika möjligheter att få läkemedel från
sjukhusapoteket. Vilken typ av beställning, som passar bäst för
avdelningen/mottagningen, diskuteras med avdelningsfarmacevten.

Via elektronisk beställning

Via handskriven rekvisition (för extempore och som reservrutin)

Sjukhusapoteket fyller på enhetens/avdelningens
läkemedelsförråd

Vagnar med läkemedel (vätskor, röntgenkontrastmedel etc),
som fylls på av sjukhusapoteket (se kap 4.2 Läkemedelsförråd)
Avdelningen/mottagningen beställer i första hand elektroniskt från
sjukhusapoteket via deras beställningssystem, ett verktyg som ger
tillgång till information om:

vad som finns i lager på sjukhusapoteket

styrkor och storlekar

priser

vilka avdelningar/enheter som senast beställt ett efterfrågat
läkemedel
I undantagsfall kan handskrivna rekvisitioner sändas till sjukhusapoteket
via internpost. Brådskande beställningar bör ej sändas på detta sätt.
Skulle en akut brist uppstå, kan enheten skicka en akutbeställning
elektroniskt, sända den via rörpost eller lämna en handskriven
rekvisition direkt till sjukhusapoteket. Rekvisitionsblankett finns på
sjukhusapotekets hemsida.
Vid elektronisk beställning kan kontrollvaror beställas på samma
rekvisition som övriga läkemedel. Om pappersrekvisitioner förekommer
måste kontrollvaror av narkotika (grupp II-III) samt odenaturerad sprit
stå ensamt på rekvisitionen och mängden förtydligas med bokstäver, t ex
”två x tio x en ml” (se även kap 4.6 Narkotikakontroll).
Rekvisition av annat läkemedel än godkänt läkemedel (t ex viss
extempore) ska uppta av läkare godkänd dosering och/eller anvisning
om användandet. Produktresuméer (”FASS-texter”) för övriga
23
Beställningstyp
Elektronisk
rekvisition
Handskriven
rekvisition
Kontrollvaror
Extempore
Läkemedelshantering inom Örebro läns landsting, 2014-07-01
extemporepreparat och för licenspreparat finns att få från
sjukhusapoteket.
Licenspreparat
Läkemedel, som inte är registrerat som godkänt läkemedel, kan fås på
licens. Ansökan görs från sjukhusapoteket till Läkemedelsverket (LVFS
2012:21) under förutsättning att licensmotivering lämnats till sjukhusapoteket av läkare. Blankett kan erhållas från Läkemedelskommitténs
hemsida eller Läkemedelverkets hemsida. Vid rekvisition av licenspreparat till enskild patient ska födelsedata och namn samt dosering
anges av läkare. Dessa uppgifter och ordinerande läkare anges på den
etikett som skrivs på sjukhusapoteket. Även s k generell licens kan
beviljas för t ex en klinik.
Klinisk prövning
Icke godkända läkemedel kan också ingå i en klinisk prövning.
Förpackningarna ska levereras från sjukhusapotek. Även godkända
läkemedel kan ingå i en klinisk prövning, ensamt eller tillsammans med
ett icke godkänt läkemedel. Så snart en klinisk prövning avslutas eller
avbryts ska resterande läkemedel returneras enligt särskilda instruktioner
från sponsor/företag/sjukhusapotek.
Patientens egna
läkemedel
Den slutna vården ska tillhandahålla läkemedel till inneliggande
patienter. I undantagsfall får patientens viktigaste medhavda läkemedel
användas under en kortare tid. Viktigt att även dessa läkemedel förvaras
inlåsta. En förutsättning är, att läkemedlen förvarats i originalförpackning under rätt förhållanden (temperatur; ev torrt, mörkt) och får
ej ges till annan patient. Rutin för detta ska beskrivas i enhetens lokala
instruktioner.
3.1.2 Läkemedelsservice
Läkemedelsservice
Bassortiment
Serviceförråd
Sällansortiment
Buffertsortiment
Läkemedelsservice innebär att sjukhusapoteket sköter beställning och
uppackning av läkemedel. Läkemedelsansvarig sjuksköterska och utsedd
läkare utarbetar tillsammans med en farmaceut ett bassortiment av
läkemedel som är anpassat till enhetens behov. Det ska vara förenat med
aktuell upphandling och gällande rekommenderade läkemedel. I arbetet
ingår även beräkning av lämpliga lagervolymer.
Läkemedel som används sällan och därmed inte ingår i bassortimentet,
så kallade sällanläkemedel, samordnas i gemensamma serviceförråd på
sjukhusen för att öka tillgängligheten och optimera användningen.
Sällansortimentet är inte ett fastställt sortiment utan utgörs av de
läkemedel som har beställts utöver det fastställda bassortimentet, varför
det varierar det över tid.
I serviceförråden finns även ett gemensamt buffertsortiment, ett
förbestämt sortiment av läkemedel som det periodvis kan vara stor
förbrukning av.
Serviceförråden är tillgängliga för vården dygnet runt.
24
Läkemedelshantering inom Örebro läns landsting, 2014-07-01
Sjukhusapoteket sköter beställningar av bassortiment och påfyllnad av
läkemedelsförrådet. Sjuksköterskorna på enheten sköter beställningar av
sällanläkemedel och tillfälligt ökat behov av bassortimentet mellan de
ordinarie leveranserna.
3.1.3 Tillgång till läkemedel när sjukhusapoteket är stängt
och/eller i akuta situationer
Information om sjukhusapotekets öppethållandetider, leveranstider etc
finns närmare angivet på Läkemedelskommitténs hemsida.
När sjukhusapoteket är stängt, kan det vara nödvändigt att låna
läkemedel från annan avdelning/enhet eller hämta dem från speciellt
utrustat akut- eller antidotskåp. Enheter/avdelningar som beställer
läkemedel elektroniskt kan med hjälp av datorn söka vilka
enheter/avdelningar som senast beställt ett efterfrågat preparat.
Levererande
apotek
Stängt på
sjukhusapoteket
Enheter som har tjänsten läkemedelsservice har även dygnet runt
tillgång till ett serviceförråd med sällan- och buffertsortiment.
Förteckningar över innehåll i dessa sortiment samt innehåll i andra
enheters bassortiment finns att tillgå på intranätet.
Serviceförråd
Den som hämtar läkemedel på annan avdelning/enhet ska kunna
identifiera sig med landstingets e-tjänstekort. Den som lånar ut ska
förvissa sig om att den som lånar är behörig och vid minsta tveksamhet
ska återringning ske till aktuell avdelning/enhet. De läkemedel som
lämnas ut från avdelningen/enheten ska vara identifierbara.
Lån av läkemedel
Lån av narkotika mellan vårdenheter ska i möjligaste mån undvikas. Det
lånade läkemedlet ska skrivas ut från kontrolljournalen från utlämnande
avdelning/enhet och signeras av båda sjuksköterskorna, samt skrivas in
och signeras av båda sjuksköterskorna i den hämtande avdelningens/
enhetens kontrolljournal så att man enkelt kan följa lån av
kontrolläkemedel mellan avdelningar/enheter.
Lån av läkemedel är att betrakta som ”gåva” om inte annat överenskommits vid själva lånet. Överblivna lånade läkemedel som inte
förvaras i originalförpackning ska kasseras.
Läkemedel får normalt inte sändas med rörpost. I nödsituation kan detta
ändå behöva göras. Då ska förpackningen vara märkt som vid lån,
mottagande rörpoststation ska hela tiden vara bevakad och ”kvittering”
ske via telefonsamtal genast efter ankomst. Narkotikaklassade
läkemedel får inte sändas via rörpost.
Rörpost
När läkemedel hämtas i akut- eller antidotskåp ska en rekvisition
omgående sändas till sjukhusapoteket, med anteckning om att preparatet
tagits ur akut- eller antidotskåpet, så att bristen kan ersättas. Rutin vid
uttag av läkemedel från akut- eller antidotskåp och förteckning över
innehållet i befintliga akut- respektive antidotskåp finns på
Läkemedelskommitténs hemsida.
Akut- och
antidotskåp
25
Läkemedelshantering inom Örebro läns landsting, 2014-07-01
Jourhavande
farmacevt
Skulle ett akut läkemedel inte kunna anskaffas på något av dessa sätt,
när sjukhusapoteket är stängt, kan jourhavande farmacevt sökas via
växeln. Sjukhusapoteket vid Universitetssjukhuset har jour för samtliga
sjukhus i Örebro län.
Akutväska
För behandling av livshotande situationer finns ett antal akutväskor
utplacerade. Akutväskan bör förvaras så säkert som möjligt, men vara
lättåtkomlig vid akuta situationer. När en akutväska brutits, ska den
omedelbart kontrolleras.
För handhavande av akutväskor, se lokala rutiner för respektive
verksamhet.
Akutask
Verksamhetschefen ska ansvara för att det på mottagningar, avdelningar
och på annan plats där behandlingar med risk för överkänslighetsreaktion utförs finns

personal med kompetens att behandla överkänslighetsreaktioner,
och

akutbricka eller akutväska.
Verksamhetschefen ska även ansvara för att det i den lokala
instruktionen för läkemedelshantering anges vilka läkemedel för
behandling av överkänslighetsreaktioner som en läkare får ordinera
enligt generella direktiv.
SOSFS 2009:16, 3 §
Verksamhetschefen ska dessutom vid behandling av patienter med ökad
risk för överkänslighetsreaktion ansvara för att

en läkare som kan ordinera läkemedel för behandling av
överkänslighetsreaktioner finns tillgänglig på plats, och

syrgas och utrustning för att ge konstgjord andning med
andningsmask samt andningsblåsa finns att tillgå.
SOSFS 2009:16, 4 §
Akutask med standardiserat innehåll finns att beställa från
sjukhusapoteken. Den är främst avsedd för mottagningar. Sjuksköterskor
får använda läkemedlen under förutsättning att ansvarig läkare har
utfärdat skriftligt generellt direktiv (se även kap 2 Ordination).
Asken byts ut efter användning. Detta görs genom att en ny ask beställs
från sjukhusapotek. Först därefter kasseras läkemedlen i den gamla
asken.
26
Läkemedelshantering inom Örebro läns landsting, 2014-07-01
3.2. Genomgång på sjukhusapoteket
På sjukhusapoteket kontrolleras samtliga rekvisitioner av en farmacevt.
Eventuella kompletteringar och rättelser inhämtas per telefon. Innan
läkemedlen skickas till avdelningen/enheten görs en kontroll bl a av att
läkemedlen som levereras överensstämmer med det som finns upptaget
på rekvisitionen. Läkemedelslådan plomberas.
Farmacevtisk
kontroll
Om läkemedlet inte finns tillgängligt i lager byter sjukhusapoteket om
möjligt till annat läkemedel som är utbytbart enligt läkemedelsverkets
bedömning och/eller enligt landstingets generella synonymlista. Uppgift
om eventuellt restnoterat läkemedel framgår på följesedeln.
Restbevakning
3.3. Uttransport
Läkemedelsleveransen ska överlämnas till behörig person, enligt lokal
rutin, som ska kvittera leveransen med signum.
Leveranskontroll
Sjuksköterskan på avdelningen/enheten ska kontrollera, att
plomberingen är obruten och att de erhållna läkemedlen överensstämmer
med gjord rekvisition. En följesedel följer alltid med och kontrollen sker
lämpligen mot denna, som sedan sparas. Läkemedlen ska om möjligt
packas upp genast (särskilt om kylvaror rekvirerats) och placeras i
läkemedelsförrådet. Eventuella anmärkningar ska omgående eller senast
dagen därpå göras till sjukhusapoteket för rättelse.
På enheter som har tjänsten läkemedelsservice ansvarar sjukhusapoteket
för uppackning och kontroll mot följesedel. Beställningar som enheten
själva har gjort sköter enheten även uppackning och kontroll.
Tomma lådor hämtas samtidigt som läkemedelslådorna körs ut till
avdelningarna/enheterna. Endast en tomlåda får förvaras på enheten, för
att sända returer i, övriga skickas till sjukhusapoteket.
3.4. Fakturering och statistik
Sjukhusapoteket ska rapportera in försäljningsdata för såväl
receptbelagda som receptfria läkemedel till eHälsomyndigheten i
enlighet med gällande författning.
Tomma lådor
Statistik
På Läkemedelsenhetens hemsida (intranätet) presenteras
kostnadsuppföljningar för läkemedel i öppen- och slutenvård
regelbundet.
Landstingen kan välja att driva all läkemedelsförsörjning i egen regi
eller att upphandla hela eller delar av denna tjänst enligt lagen om
offentlig upphandling, LOU.
27
Avtal
Läkemedelshantering inom Örebro läns landsting, 2014-07-01
Landstinget har tom 2015-04-05 avtal med Apoteket AB angående
distribution av läkemedel och läkemedelsnära produkter.
Rabatter på
läkemedel
Landstinget måste dessutom upphandla läkemedel till sina egna
vårdinrättningar, vilket innebär att rabatter erhålls på vissa läkemedel.
Från den 1 juli 2014 erhålls det upphandlade priset direkt vid beställning
av läkemedlet.
Fakturering
Avdelningarna/enheterna erhåller en specifikation över månadens inköp
från sjukhusapoteket. Avdelningschef eller motsvarande gör en
rimlighetskontroll av denna. Antal och belopp bör vara rimliga och kan
vid behov kontrolleras mot följesedlar. Om rimlighetskontrollen visar
felaktigheter, ska sjukhusapoteket snarast meddelas för rättelse.
28
Läkemedelshantering inom Örebro läns landsting, 2014-07-01
4. FÖRVARING
4.1. Ansvar
Ansvaret för förvaring ska framgå av avdelningens/enhetens lokala
instruktion för läkemedelshantering. På varje avdelning/enhet ska finnas
av avdelningschef utsedd sjuksköterska med huvudansvar för ett antal
arbetsuppgifter, som berör såväl rekvisition som förvaring av läkemedel,
se kap 1.4 ”Sjuksköterska med ansvar för läkemedelsförrådet”. På
enheter som har läkemedelsservice ansvarar sjukhusapoteket enligt
överenskommelse för vissa delar av dessa arbetsuppgifter, se kap 1.8
Farmacevtiskt ansvar och kap 3.1.2 Läkemedelsservice.
Sjuksköterska med
ansvar för
läkemedelsförrådet
Läkemedel och eventuella rekvisitions- och receptblanketter ska
förvaras inlåsta.
Avdelningschef eller motsvarande ansvarar för behörigheter och etjänstekort/nycklar till läkemedelsförråd. Endast sjuksköterska eller
motsvarande, som dagligen iordningställer/administrerar läkemedelsdoser, får ges behörighet till läkemedelsförrådet. Kontrollen av antalet
nycklar/e-tjänstekort behörigheter till läkemedelsförrådet, liksom
förvaringen av dessa, måste ske på ett säkert sätt. Stor restriktivitet med
antalet nycklar/behörigheter ska iakttas. Om e-tjänstekort /nyckel
förkommer ska e-tjänstekort spärras eller låset bytas omedelbart.
Nycklar/
e-tjänstekort
På enheter med läkemedelsservice har personal från sjukhusapoteket
efter överenskommelse med avdelningschefen rätt att kvittera ut nyckel
eller ansluta e-tjänstekort.
Mall för ovan beskrivna ansvarsområden/arbetsuppgifter finns att tillgå
på Läkemedelskommitténs hemsida, ”Mall - lokal instruktion för
läkemedelshantering”.
4.2. Läkemedelsförråd
Läkemedel ska förvaras enligt tillverkarens anvisningar i ett särskilt
förråd som är anpassat till verksamhetens inriktning och omfattning.
Läkemedlen skall vara oåtkomliga för obehöriga.
SOSFS 2000:1 med ändringar, 6 kap 1§
Läkemedelsförråd bör vara placerade centralt på enheten och att så
arbetet kan utföras ostört. Läkemedelsförrådets storlek skall vara
anpassat till verksamhetens omfattning. God belysning, tillfredsställande
temperaturförhållanden/ventilation samt lämplig arbetsyta ska finnas.
Säkerhetsaspekter ska beaktas. Det bästa alternativet är särskilda
läkemedelsrum.
29
Lokaler
Läkemedelshantering inom Örebro läns landsting, 2014-07-01
Läkemedel lagerhålles på avdelning/enhet i läkemedelsförråd och detta
kan ske enligt följande alternativ:
a) Läkemedelsrum
Läkemedelsrum
I detta finns t ex öppna hyllor, kylskåp, låst skåp för narkotika samt plats
för vätskevagn/infusionsvätskor (högst 2 veckors förbrukning), sprutor
och kanyler och andra hjälpmedel för iordningställande av patientdos.
Fördelar med detta är:

att förvaring kan ske på öppna hyllor med god överskådlighet

att arbetet kan utföras ostört
b) Läkemedelsskåp/läkemedelskylskåp
Läkemedelsskåp/
Läkemedelskylskåp
Läkemedelsvagn
Läkemedelsskåp och/eller läkemedelkylskåp, vid behov kompletterat med
låsbart förvaringsutrymme för vätskor
(infusionsvätskor, spolvätskor, lösningar
för huddesinfektion).
c) Läkemedelsvagnar
Läkemedelsvagnar betraktas som förråd.
De ska vara låsta och förvaras
betryggande när de inte direkt används.
Läkemedel som inte ingår i avdelningens
bassortiment placeras aldrig på hyllor i
läkemedelsrum eller i läkemedelsskåp,
utan de placeras direkt i
läkemedelsvagnen alternativt i avsedd
box i läkemedelsrummet på enheter med
30
Läkemedelshantering inom Örebro läns landsting, 2014-07-01
läkemedelsservice. Detta är mest kostnadseffektivt. Lådorna i vagnen är
normalt patientbundna. Vissa lådor kan disponeras för de vanligaste
läkemedlen, som ordineras generellt eller vid behov, och för sprutor och
andra doseringshjälpmedel. Hela förpackningar med kontrolläkemedel
ska inte förvaras i läkemedelsvagn.
d)
Vätskevagn
Vätskevagnar är speciella vagnar, som
innehåller infusions- och spolvätskor.
Byte av vagn sker med jämna mellanrum,
varvid full vagn levereras och den tömda
vagnen går i retur. Sjukhusapoteket går
igenom och kompletterar vagnen efter en
vätskevagnslista som är en stående
beställning, som gjorts upp med
avdelningen/enheten. Systemet innebär att
man på avdelningen inte behöver beställa
själv samt slipper tomemballage och tunga
lyft. Vagnen ska förvaras betryggande, t
ex i läkemedelsrum.
Basförråd av sprutor och kanyler ska vara låst. Om de ej förvaras i
originalkartong kasseras de efter ett år.
Medel för tekniskt bruk (dvs rengöringsmedel, desinfektionslösningar
för lokaler och utensilier samt reagenser) ska förvaras i annat utrymme
än läkemedelsförrådet. På vissa avdelningar, t ex barnavdelningar och
psykiatriska avdelningar, bör detta utrymme vara låsbart.
På enheter som har tjänsten läkemedelsservice förvaras läkemedel i
ATC-kodsordning (ATC= Anatomic Therapeutic Chemical
classification system). ATC-systemet består av 14 huvudgrupper,
uppdelade på var eller hur läkemedlet verkar. Varje huvudgrupp
motsvaras av en bokstav som är förknippat med det engelska ordet för
gruppen. Varje huvudgrupp delas sedan in i undergrupper på olika
nivåer. Placeringen bör vara på 3-ställig nivå = terapeutisk undergrupp
och varje 3-ställig ATC-kod föregås lämpligen av en ”rubriksetikett”.
Inom den terapeutiska undergruppen placeras läkemedlen i
bokstavsordning.
31
Vätskevagn
Sprutor och kanyler
Medel för tekniskt
bruk
ATC-ordning
Läkemedelshantering inom Örebro läns landsting, 2014-07-01
Då läkemedlen placeras i ATC-kodsordning bör man inte ha någon
ytterligare indelning såsom t ex indelning efter beredningsform.
Läkemedel kan placeras i ATC-kodsordning även på enheter som inte
har tjänsten läkemedelsservice.
Tre grupper
Bokstavsordning
Ett annat sätt är att förvara läkemedel i tre från varandra skilda grupper
med bokstavsordning inom respektive grupp:
a) Läkemedel för injektion
b) Övriga läkemedel för invärtes bruk
c) Läkemedel för utvärtes bruk
Temperaturmätning
Kylförvaring
I utrymmen där läkemedel förvaras ska temperaturen kontrolleras och
dokumenteras regelbundet. En rekommendation från Läkemedelsverket
är att kontrollera och dokumentera temperatur i kylskåp dagligen, även
för kylskåp med larm, och rumstemperatur en gång per vecka. Min- och
max temperatur bör anges. Hur kontroll och dokumentation sker liksom
eventuella åtgärder vid avvikelser från rekommenderad temperatur och
eventuell kalibrering av termometer ska dokumenteras enligt lokala
rutiner för läkemedelshantering. Lämpligen anslås ”Protokoll för
temperaturkontroll” i läkemedelsförrådet, finns att tillgå på
Läkemedelskommitténs hemsida.
Vissa läkemedel kräver kylförvaring (+2 – +8 °C) och det är angivet på
förpackningen. Avfrostning av kylskåpet ska göras vid behov.
Temperaturen varierar mellan olika platser i kylskåpet och i
kylskåpsdörren är den i allmänhet för hög för känsliga preparat (t ex
vacciner). Då en läkemedelsförpackning tas från kylskåp för förvaring i
rumstemperatur förkortas användningstiden. Förpackningen bör då
märkas med datum för sista användningsdag enligt lokal rutin.
Läkemedel, som ska förvaras svalt (+8o - +15o), förvaras vanligen i
kylskåp. Under begränsad tid kan de förvaras i rumstemperatur (+15o +25o), men observera att hållbarhetstiden då förkortas.
Rumstemperatur
Akutväskor
Läkemedel som måste förvaras vid rumstemperatur kan få förändrad
effekt vid förvaring under +15○. Exempelvis kan det uppstå utfällning av
substanser i lösningar (Alvedon mixtur, Gaviscon mixtur, inj m fl) eller
ge partikeltillväxt i suspensioner (kortikosteroider för injektion) om
läkemedlen placeras i kylskåp. Andra följder vid förvaring i för låg
temperatur är att dosaerosoler inte fungerar och lösningar blir för
trögflytande.
I akutväskor/läkemedelsbox förvaras ibland läkemedel som kräver kall
eller sval förvaring. Sjukhusapoteket kan ge direktiv om hållbarheten i
rumstemperatur.
32
Läkemedelshantering inom Örebro läns landsting, 2014-07-01
Om det är förenligt med en säker hantering, får läkemedel som måste
vara lätt tillgängliga förvaras utanför läkemedelsförrrådet. Dessa
läkemedel skall finnas förtecknade i den lokala instruktionen för
läkemedelshantering.
Förvaring utanför
förrådet
SOSFS 2000:1 med ändringar, 6 kap 2§
Vid patientens säng kan undantagsvis förvaras sådana läkemedel som
patienten är väl förtrogen med och själv får inta. Dessa bör vara inlåsta.
Se ”Eget läkemedelsansvar” i kap 6.3 Perorala läkemedel
Läkemedel ska förvaras i sin originalförpackning så att läkemedlets
namn, styrka, batchnummer samt hållbarhetsuppgifter framgår.
Överflyttning till annan förpackning är inte tillåten.
Läkemedelsprov får tillverkaren dela ut i enstaka förpackningar som
information till läkare. De får inte placeras i läkemedelsförrådet och får
ej användas för behandling av patient (LVFS 2009:6).
I vårdsalen
Originalförpackning
Läkemedelsprov
4.3. Skötselanvisningar för läkemedelsförråd
Genomgång av läkemedelsförrådet bör ske en gång i månaden.
Översynsdatum och verkställande sjuksköterskas signum antecknas på
protokoll som anslås i läkemedelsförrådet, se ”Protokoll för skötsel av
läkemedelsförråd” på Läkemedelskommitténs hemsida. Det ska framgå i
den lokala instruktionen hur detta ska ske. Syftet med genomgången är
framförallt att:

Läkemedel ska vara i fullgott skick

Läkemedel ska vara överskådligt ordnade

Läkemedel ska vara avsedda att användas inom rimlig tid
En enkel rutin för skötsel av läkemedelsförråd kan vara att kontrollera
följande:

Kylskåp: Avfrostat, rätt temp (+2o - +8o)

Rumstempratur: Rätt temp (+15o - +25o)

Brutna förpackningar: Kassera förpackningar med passerat
utgångsdatum/användningstid

Obrutna förpackningar: Kassera förpackningar med passerat
utgångsdatum

Fel på läkemedel: Om man hittar t ex fällning, missfärgning
eller dylikt, reklamera läkemedlet genom att skicka det
tillsammans med en reklamationsblankett till sjukhusapoteket
(se nedan)

Kontrollera indragningsskrivelser: Ansvarig för förrådet
signerar
33
Översyn
Rutin för skötsel av
läkemedelsförråd
Läkemedelshantering inom Örebro läns landsting, 2014-07-01
På avdelningar/mottagningar som har tjänsten läkemedelsservice sköter
sjukhusapoteket hållbarhetskontroll av läkemedel i bassortimentet och
kasserar läkemedel som inte längre ska/bör användas. Observera att
avdelningen/enheten själva ansvarar för hållbarhetskontroll av
läkemedel som förvaras utanför läkemedelsförrådet och läkemedel som
inte ingår i basortimentet.
Kreditering
Avdelningen/enheten kan i vissa fall få returnerade förpackningar
krediterade om:

Retur sker omgående, senast inom en vecka

Varan har förvarats i rumstemperatur 15-25°C. Att så har skett
ska kunna uppvisas vid förfrågan.

Varan är oöppnad och av bibehållen kvalitet

Varan är inte kyl- eller frysvara

Apoteket har varan i lager
Blankett fylls i av ansvarig sjuksköterska/motsvarande och bifogas
tillsammans med returnerad förpackning. Blanketten, ”Retur och
kreditering av vara” finns att hämta på sjukhusapotekets hemsida.
Reklamation
Upptäcks något fel på ett läkemedel (t ex fällning, missfärgning) ska
förpackningen sändas tillbaka till sjukhusapoteket för kostnadsfritt
utbyte. Detta är nödvändigt för att felkällan ska kunna spåras hos
tillverkaren. Önskemål, synpunkter och förslag på förbättring av en
produkts utförande, utformning av förpackning/etikett etc bör också
lämnas i form av en reklamation till sjukhusapoteket.
Reklamationsblankett fylls i av ansvarig sjuksköterska/motsvarande och
bifogas tillsammans med returnerad förpackning.
Sjukhusapoteket vidarerapporterar alla reklamationer till ett
rikstäckande system och härigenom fås en kontinuerlig bevakning av
felfrekvens och feltyp för olika produkter.
Upphört
godkännande
Indragning
Avdelningarna/enheterna får via sjukhusapoteket meddelande om
viktigare läkemedel där godkännandet upphört. Om några av dessa finns
på avdelningen/enheten, ska de sorteras ut och returneras.
En indragning innebär att ett läkemedel tas bort från marknaden t ex om
det bedöms kunna skada användaren. Indragningar klassificeras efter
allvarlighetsgrad enligt det system som gäller inom EU. Klass I är den
allvarligaste graden och klass III är den minst allvarliga. Mer
information om indragningar finns på Läkemedelsverkets hemsida.
Vid en indragning meddelas avdelningen/enheten via särskilda
indragningsblanketter. Om läkemedlet finns på enheten ska det
omedelbart plockas bort och returneras till sjukhusapoteket.
34
Läkemedelshantering inom Örebro läns landsting, 2014-07-01
4.4. Kassation av läkemedel
Huvudregel är att kasserade läkemedel av säkerhets- och miljöskäl ska
returneras till sjukhusapoteket. Sjukhusapoteket packar läkemedlen i
plomberade kartonger, som enligt särskilda rutiner sänds till
förbränningsanläggningar för destruktion.
Med kasserade läkemedel avses följande:

Tabletter, lösa eller blisterkartor med kvarvarande tabletter

Salvtuber

Glas- eller plastflaskor med flytande läkemedel

Injektionssprutor med kvarvarande läkemedel

Infusionslösningar med läkemedelstillsatser

Plåsterberedningar
Emballage och transport av kasserade läkemedel till
sjukhusapoteket:

Tabletter, kapslar, blisterkartor, salvtuber, ögondroppsflaskor
och liknande läggs i genomskinlig plastpåse, som märks med
etikett ”Kasserade läkemedel”. Etikett kan beställas från
varuförsörjningen.

Flytande läkemedel i originalförpackning försluts och läggs i
plastpåse enligt ovan, tillsammans med absorberande material
vid risk för läckage.

Sprutor med kvarvarande läkemedel försluts med sprutpropp
och läggs i plastpåse enl ovan (kanyler sorteras bort som
skärande/stickande avfall).

Små volymer flytande läkemedel kan samlas i speciell burk
(max 1000 ml) för kasserat flytande läkemedelsavfall. Fylld och
väl försluten burk läggs i plastpåse enligt ovan.

Infusionsvätskor med läkemedelstillsats emballeras i plastpåse,
tillsammans med absorberande material, så att läckage inte kan
ske. Infusionsaggregatet ska sitta kvar.

Plastpåsar med läkemedelsrester läggs i sjukhusapotekslåda och
skickas till sjukhusapoteket med transportör.

Lådan ska plomberas.

Blankett med information om varifrån lådan skickas ska läggas i
lådan och sändas med läkemedelsresterna, blanketten finns på
Läkemedelskommitténs hemsida.

Lådan ska skickas omärkt!!
35
Huvudregel
kassation
Läkemedelshantering inom Örebro läns landsting, 2014-07-01
För narkotika gäller följande:

Av säkerhetsskäl ska större mängd kasserad narkotika inte
samlas på avdelningen/enheten.

Kasserad narkotika sänds till sjukhusapoteket tillsammans med
andra kasserade läkemedel men ska först avidentifieras så
mycket som möjligt.
Destruktion av narkotika ska dokumenteras i förbrukningsjournalen (se
kap 4.6 Narkotikakontroll).
Detta får inte sändas till sjukhusapoteket. Sorteras enligt
landstingets upprättade källsorteringsanvisningar (intranät) :

Ytterförpackningar, t ex kartonger till blisterkartor

Tomma läkemedelsförpackningar, även tömda infusionspåsar

Infusionspåsar eller infusionsflaskor innehållande rena koksalt-,
glukos- eller näringslösningar

Skärande/stickande avfall

Smittförande avfall

Farligt avfall
För läkemedel med bestående toxisk effekt (ffa antibiotika) gäller
följande:
Det är viktigt att avfallet förvaras så att avdunstning och damm inte
kommer ut i rumsluften d v s det ska förvaras så slutet som möjligt.
Alla läkemedelsrester, inklusive påsar och glasflaskor med stora
mängder kvarvarande antibiotika återlämnas till sjukhusapoteket.
Övrigt antibiotikaavfall t ex använda infusionspåsar, glasampuller,
glasflaskor, sprutor, tussar, underlägg och handskar som kommit i
kontakt med antibiotika läggs i en plastpåse i pappkartong med
innersäck/låda i hårdplast. Märk kartongen med etikett ” cytostatika- och
antibiotikaavfall” eller likvärdig etikett enligt rutin.
För cytostatika hänvisas till utarbetade instruktioner från Onkologiska
kliniken, ”Hanteringsanvisningar för cytostatika”
4.5. Användningstider och hållbarhet
För att underlätta bedömningen av användningstider finns en lathund
utarbetad. Med användningstid menas den tid från det att förpackningen
bryts tills dess att den sista dosen tagits ut och patienten erhållit
läkemedlet. Tiderna gäller under förutsättning att uttag sker aseptiskt
och att innehållet inte har förändrats synligt. Vid speciella
sjukdomstillstånd kan kortare användningstider behövas.
36
Läkemedelshantering inom Örebro läns landsting, 2014-07-01
Användningstider för läkemedel i bruten förpackning
Dessa tider gäller om ej annat anges av tillverkaren eller sjukhusapoteket. Tidpunkten för brytande ska anges på förpackningen.
Förteckningen är baserad på användningstider angivna i Svensk
läkemedelsstandard (SLS).
Användningstider för läkemedel i bruten förpackning
Dessa tider gäller om ej annat anges av tillverkaren eller sjukhusapoteket. Tidpunkten för brytande ska anges på
förpackningen. Förteckningen är baserad på användningstider angivna i Svensk läkemedelsstandard (SLS).
Infusionsläkemedel
Infusionsvätskor
Infusionsvätskor med tillsats
Infusionskoncentrat
Infusionsvätskor m tillsats (t ex TPN), beredda på
sjukhusapoteket
Högst 12 tim
Högst 12 tim efter tillredning
Högst 12 tim i rumstemp
Kylförvaring fram till användning
därefter högst 12 tim
Injektionsläkemedel
Ampuller
Kortikosteroidberedningar för intraartikulär injektion
och periartikulär eller injektion i senfäste
Uppdragna sprutor
Okonserverade injektionsvätskor
Engångsbruk
Engångsbruk
Högst 12 tim
Högst 12 tim i rumstemp eller
24 tim vid kylförvaring
Konserverade injektionsvätskor i flerdosbehållare till:
a) flera patienter
b) enskild patient
Högst 1 vecka
Högst 4 veckor
Spolvätskor
Vid operation
Annan användning (renrutin)
Engångsbruk
Högst 24 tim
Ögondroppar och
ögonsalvor
Vid operation eller i skadat öga
Konserverade till:
a) flera patienter
b) enskild patient
Okonserverade till enskild patient
Engångsbruk
Örondroppar
Vid operation eller vid skadad trumhinna
Engångsbruk
Salvor/krämer
Sterila salvor till stora öppna sår eller allvarligt skadad
hud
Icke sterila salvor, konserverade
Som för ögonsalvor
Övrigt
Högst 1 vecka
Högst 4 veckor
Engångsbruk
Högst 6 månader
Desinfektionsmedel till flera patienter
a) alkoholbaserade (t ex Klorhexidinsprit, M-sprit)
b) vattenbaserade
Högst 1 månad
Högst 1 vecka
Näsdroppar/nässpray (endast till en patient)
En period, okons högst 10 dagar
Flytande läkemedel för in- eller utvärtes bruk:
a) konserverade
b) okonserverade
Högst 6 månader
Högst 1 vecka vid kylförvaring
OBS! Brytningsdatum ska antecknas på etiketten på alla flytande eller
salvliknande läkemedel, eftersom dessa bara används i 6 månader som
längst.
37
Läkemedelshantering inom Örebro läns landsting, 2014-07-01
Patientnamn
Hållbarhet
Patientens namn och födelsedatum ska skrivas på patientbundna
flerdosförpackningar (alltid salvor/puder för trycksårsprofylax samt
näsdroppar; vanligen öron- och ögondroppar samt sterila salvor).
Användningstiderna är begränsade dels av bakteriologiska skäl (jfr
Svensk läkemedelsstandard), och dels av kemiska skäl såsom
nedbrytning vid kontakt med syre, koldioxid eller fuktighet. Den
bakteriologiska hållbarheten är begränsad även hos konserverade
läkemedel, eftersom konserveringsmedel har varierande effekt mot olika
mikroorganismer. Den kemiska hållbarheten som anges av tillverkaren
är ibland kortare än den bakteriologiska (t ex för vitaminlösningar) och
avgör då användningstiden. Användningssättet (t ex operation) kan
också motivera en kortare användningstid.
4.6. Narkotikakontroll
Verksamhetschefen ska fastställa ändamålsenliga rutiner och entydigt
fördela ansvaret för läkemedelshanteringen inom verksamhetsområdet.
Särskild vikt ska läggas vid utformningen av rutiner och ansvar för
narkotiska läkemedel.
Rutin
narkotikakontroll
En rutin för hantering, inventering och kontroll av narkotika ska finnas i
den lokala instruktionen och den ska beskriva:
1. Hur förbrukningsjournal förs över narkotika förteckning II-III
och förteckning IV-V
2. Hur ofta narkotikakontrollen sker och hur detta dokumenteras
samt vilka åtgärder som ska vidtas när fel/brist upptäcks
3. Hur kassation av narkotiska läkemedel sker
4. Hur och till vem avvikelserapportering sker
Vilka preparat som ingår i de olika narkotikagrupperna framgår av kap
Särskilda läkemedel i Läkemedelsboken (LB) och av lista som återfinns
på Läkemedelskommitténs hemsida.
Förbrukningsjournal
för narkotika
Narkotikaförbrukningen ska föras in i en särskild journal för varje
preparat och för alla beredningsformer inklusive beredda läkemedel från
sjukhusapoteket t ex ”smärtpåsar”. Fulltecknat häfte sparas minst ett år
efter sista anteckningen.
38
Läkemedelshantering inom Örebro läns landsting, 2014-07-01
Exempel: avser Morfin ampuller 10 mg/ml, 10x1 ml
All kassation av narkotika ska journalföras i narkotika förbrukningsjournalen. Kontrasignering vid kassation är en bra och säker rutin, då
större mängder kasseras är detta ett krav.
Kassation av
narkotika
Kasserad narkotika sänds till sjukhusapoteket tillsammans med andra
kasserade läkemedel men ska först avidentifieras så mycket som möjligt
(t ex trycka ut tabletter bland övriga lösa tabletter, ta bort
ytterförpackningen). Se kap 4.4 Kassation av läkemedel.
Beträffande lån mellan avdelningar, se kap 3.1.3. En säker rutin är att
både utlånande och inlånande avdelning/enhet kontrasignerar varandras
förbrukningsjournaler.
På varje avdelning/enhet ska finnas en av avdelningschef utsedd
sjuksköterska ansvarig för att kontrollera narkotikaförbrukningen.
Inventering och kontroll av narkotika ska utföras av annan behörig
hälso- och sjukvårdspersonal än den som har ansvaret för rekvisition och
förvaring av läkemedel. Kontrollansvarig sjuksköterska jämför
rekvisitioner, innehållet i förrådet inklusive läkemedelsvagn samt
förbrukningsjournaler minst en gång per månad. Utförda kontroller
antecknas i narkotikaförbrukningsjournalen.
Om en avdelning/enhet stängs för en kortare eller längre tid måste
ansvariga se till att narkotika och nycklarna till läkemedelsförråden
förvaras på ett betryggande sätt så att ej obehöriga kommer åt detta. En
annan möjlighet är att spärra e-tjänstekort eller lås för en begränsad tid.
39
Lån av narkotika
Sjuksköterska med
ansvar för kontroll
av narkotika
Stängning
Läkemedelshantering inom Örebro läns landsting, 2014-07-01
4.7. Medicinska gaser
Medicinska gaser är läkemedel. Det innebär bl a att:

Medicinska gaser ska förvaras oåtkomliga för obehöriga och
regelbundet kontrolleras avseende förvaringssätt och hållbarhet.

Oxygenbehandling ska alltid ordineras av läkare som också
anger behandlingstid och mängd. Doseringsanordningen på
apparaturen måste vara sådan, att gasflödet i liter per minut kan
avläsas. Medicinska gaser ska dokumenteras i
läkemedelsjournalen.

Sjuksköterska ansvarig för läkemedelsförrådet svarar för att
avdelningens gasflaskor inte har överskridit användningstid.

Medicinska gaser ska liksom läkemedelsförrådet
kvalitetsgranskas av farmacevt.
Rutiner för oxygenbehandling finns i ”Vårdhandboken”.
På läkemedelskommitténs hemsida finns även häftet ”Vad du bör veta
om gas på sjukhus” (utgivet av AGA).
Gaskommitté
Central gasanläggning kontrolleras av gaskommitté/gasansvarig på
sjukhuset. Säkerhetsföreskrifter för centrala gasanläggningar på USÖ,
Karlskoga och Lindesbergs lasarett finns framtagna.
Gasflaskor för medicinskt bruk är vitmålade och har på den översta
delen en fastställd färg som markerar innehållet. De vanligaste
medicinska gaserna är oxygen (vit), lustgas (blå) och blandningar därav,
ex andningsluft (vit/svart).
Hållbarhet
Förvaring
På flaskan finns etiketter, där det bl a framgår gassort, fyllningsdatum,
och uppgift om sista förbrukningsdatum. Flaskor med oläslig etikett ska
reklameras och returneras.
Gasflaskor ska alltid förvaras fastkedjade vid vägg eller på avsedd kärra
i välventilerade utrymmen. I rummet får inte lagras fett eller oljor, ej
heller absorberande material som t ex textilier. Fylld gasflaska får inte
utsättas för onormal uppvärmning. Varningsskylt för gasflaskor ska
finnas på både dörren till förvaringsutrymmet och entrén till
vårdenheten. Öppen eld får ej förekomma där oxygenbehandling pågår.
På varje enhet där gasflaskor används bör det i den lokala instruktionen
för läkemedelshantering dokumenteras antal gasflaskor och var de
förvaras. Instruktioner för den praktiska hanteringen av gaser på enheten
bör också finnas lättillgängliga.
40
Läkemedelshantering inom Örebro läns landsting, 2014-07-01
Behovet av behandling med aktiv befuktning bedöms individuellt hos
varje patient. Behandlingen bör övervägas för följande patientgrupper:
Befuktning
• Patienter som vårdats i respirator.
• Patienter med svårmobiliserat sekret.
• Patienter som behandlas med höga syrgasflöden (3-4 liter/minut).
• Patienter som besväras av torra luftvägar.
• Patienter vars egna befuktningssystem (övre luftvägarna) har kopplats
förbi med t ex trackealtub.
Rökning och öppen eld får inte förekomma i rum där oxygenbehandling
ges. Fett som kommer i kontakt med oxygen vid högt tryck på
exempelvis gasflaskor, kan självantända och brinna explosionsartat.
Därför måste utrustning och verktyg som används vid oxygenbehandling
vara fria från fett (till exempel smörjolja). Smörj heller inte in händerna
omedelbart innan utrustningen hanteras.
41
Säkerhet
Läkemedelshantering inom Örebro läns landsting, 2014-07-01
5 IORDNINGSTÄLLANDE
5.1 Allmänt
Med iordningställande av läkemedel menas:

Uppdelning av tabletter, kapslar och andra avdelade
läkemedelsdoser samt uppmätning av flytande läkemedel och
injektionsvätska till en enskild patient

Upplösning av torrsubstans

Tillsats av infusionskoncentrat till infusionsvätska

Flödesinställning och övriga förberedelser för att tillföra
läkemedel i form av medicinsk gas till en patient
5.2 Ansvar
Arbetsrutinerna ska anpassas så att nedanstående krav kan tillgodoses.
Sjuksköterska,
läkare, tandläkare
eller farmaceut
Läkemedel ska iordningställas av sjuksköterska, läkare, tandläkare,
receptarie eller apotekare. En sjuksköterska, läkare eller tandläkare som
iordningställt ett läkemedel har själv ansvaret för administreringen av
läkemedlet till patienten, utom i sådana fall som anges i SOSFS 2000:1
med ändringar (4 kap, 1§).
42
Läkemedelshantering inom Örebro läns landsting, 2014-07-01
Sjukhusfysiker får iordningställa radioaktiva läkemedel samt
administrera perorala radioaktiva läkemedel.
Sjukgymnaster/fysioterapeuter får iordningställa och administrera
läkemedel som ska ges till patienter i samband med fysioterapi.
Sjukhusfysiker och
sjukgymnaster/
fysioterapeuter
Studerande som genomgår verksamhetsförlagd utbildning inom hälsooch sjukvården får iordningställa och administrera läkemedel under
tillsyn av sjuksköterska, läkare eller tandläkare.
Studerande
Den som iordningställer ett läkemedel ska kontrollera patientens
identitet, läkemedlets namn, styrka och läkemedelsform samt dosen och
doseringstidpunkten mot ordinationshandlingen.
Kontroll
I den ordinationshandling som används inom sluten hälso- och sjukvård
ska genom signering framgå vem eller vilka som ansvarat för
iordningställandet och administreringen av varje ordinerat läkemedel.
Som nämnts är det endast sjuksköterska eller motsvarande som ska
iordningställa/administrera de ordinerade doserna. Annan personal får
assistera en sjuksköterska eller läkare med att utföra enstaka
arbetsuppgifter vid iordningställande och administrering av läkemedel.
Att assistera innebär att ge handräckning på den behöriges ansvar. Se
kap 1.6 Sjuksköterskans ansvar och kap 1.9 Delegering.
Signering
Assistera
5.3 Iordningställande av dos – parenterala
läkemedel
Iordningställande av läkemedel ska ske i en ostörd miljö. Det är viktigt
att arbeta aseptiskt.
Kontrollera:

i ordinationshandlingen att det är rätt läkemedel i rätt mängd
och rätt styrka

att utgångsdatumet inte har överskridits

att vätskan är normal till färg och utseende

att ampull, injektionsflaska, infusionspåse, spruta och kanyl är
felfria.

efter tillsats att ingen fällning uppstått eller andra synbara
förändringar skett
Tillsatserna ska göras omedelbart före användningen och innehållet
måste blandas efter varje tillsats.
43
Arbetsinstruktion
Läkemedelshantering inom Örebro läns landsting, 2014-07-01
Brytningsdatum
Beredning av
läkemedel
Brytningsdatum ska noteras på flergångsförpackningar på grund av
begränsade hållbarhetstider, t ex salvor, mixtur, ögondroppar. För
läkemedel med kortare hållbarhet än 24 timmar antecknas även
klockslag, se kap 4.5 Användningstider och hållbarhet.
Sjuksköterska på avdelning/enhet får endast bereda:

Läkemedel som pga. begränsad hållbarhet måste beredas i direkt
anslutning till administrering (t ex injektions- och
infusionssubstans).

Tillsats av läkemedel (t ex infusionskoncentrat till
infusionsvätska, som är avsedd för omedelbar administrering).
Verksamhetschefen är ansvarig för beredningsverksamheten. Beredning
får utföras av sjuksköterska eller motsvarande. Personalen ska ha
erforderlig teoretisk och praktisk utbildning i arbetet. Med ovanstående
undantag ska dock all beredning göras på sjukhusapoteket med de
resurser som finns där i form av godkända tillverkningslokaler och
speciellt utbildad personal.
Märkning –
injektionsvätskor
För injektionsläkemedel gäller, i de fall administreringen inte sker i
direkt anslutning till iordningställandet, att sprutan ska vara signerad och
märkt med uppgifter om patientens identitet, läkemedelsnamn, styrka
och tidpunkt för iordningställandet.
Om patienten ska ges fler än ett injektionsläkemedel vid ett och samma
tillfälle, ska varje spruta alltid märkas med signerade uppgifter om
patientens identitet samt läkemedelsnamn och styrka. Det kan vara en
fördel att använda förtryckta etiketter.
Spruta med uppdraget injektionsläkemedel ska alltid förbli
engångsspruta och får ej återfyllas.
Märkning –
infusionsvätskor
För alla infusionsvätskor gäller att behållaren ska märkas med patientens
identitet, namnetiketten ur Kliniska portalen kan med fördel användas.
44
Läkemedelshantering inom Örebro läns landsting, 2014-07-01
Vid tillsatser ska även en
etikett fyllas i och sättas
på behållaren. Det ska
finnas uppgifter om
patientens identitet,
datum, tillsatsers art och
mängd, klockslag för
tillsats, starttid för
infusionen och
infusionshastighet samt
signum av den som gjort
tillsatsen.
Läkemedel i endosampuller/endossprutor ska användas i första hand.
Infektionsrisken för flerdosbehållare (injektionsflaskor) ökar med antalet
stick genom gummimembranet. Om läkemedlet endast finns tillgängligt
i flerdosflaska bör beredningen ske i läkemedelsrummet. Konserverade
injektionsvätskor i flerdosbehållare får sparas i högst en vecka, oavsett
mängd läkemedel som återstår (se även kap 4.5 Användningstider och
hållbarhet).
Injektionsläkemedel dras upp med grov kanyl ur engångsampuller men
med tunn kanyl ur flergångsampuller för att skona gummimembranet.
Smittspridning
Uppdragningskanyl
Tänk på att vid små volymer dra upp en extra mängd injektionsvätska,
för att kunna fylla injektionskanylen vid injektionen. Ta bort
uppdragningskanylen ur flerdosbehållare. S k ”spikar” för uppdragning i
spruta ur flerdosbehållare rekommenderas ej pga infektionsrisk.
Vid spädningar ska i första hand natriumklorid eller sterilt vatten i
plastampuller (10 och 20 ml) för engångsbruk användas.
Infusionsvätskor i plastpåsar kräver en speciell arbetsteknik. Någon
luftningskanyl behövs inte, och aggregat utan inbyggd luftning bör
användas. Tillsatskanylerna ska vara tunna. Instruktioner för olika
infusionspåsar kan hämtas på tillverkarnas hemsidor, från Fresenius
(FreeFlex infusionspåse, TPN trekammarpåsar), från Braun (Ecoflac
plus) och från Baxter (Viaflo)
Infusionspåsar
Vissa antibiotika ges som intermittent infusion, varvid torrsubstansen
blandas med sterilt vatten eller natriumklorid med hjälp av en speciell
överföringsadapter.
Intermittentinfusion
Spädningsschema för antibiotika, Antibiotikaspädningsschema, finns
framtaget och kan hämtas från Läkemedelskommitténs hemsida. Om
avdelningen/enheten gör lokala justeringar ska de
fastställas/undertecknas av ansvarig läkare på avdelningen/enheten.
Spädningsschema
för antibiotika
45
Läkemedelshantering inom Örebro läns landsting, 2014-07-01
5.4 Iordningställande av dos – perorala
läkemedel
Hjälpmedel
Läkemedel i flaska eller burk iordningställs alltid med något hjälpmedel,
exempelvis med sked, pincett eller handskar. Tablettdelare bör användas
för att få en god doseringsnoggrannhet, när halva tabletter ordinerats.
Lös tablett, hel eller delad, får ej återföras till originalförpackning efter
uttag.
Flytande läkemedel mäts upp med hjälp av medicinbägare eller pipett.
Ges flytande läkemedel peroralt med hjälp av spruta och ev sond, ska en
speciellt färgad spruta avsedd för detta ändamål användas. Specifik
enteral/oral spruta är ofta märkt av tillverkaren. Om inte förmärkt spruta
används ska sprutan förses med etikett "Endast för sondmatning".
Märkning – perorala
läkemedel
Läkemedel som ej är avsett att intas omedelbart ska iordningställas i
lämplig förpackning. Denna förses med patientens namn och
födelsedata, läkemedlets namn och styrka, tidpunkt för dosintag signum
av den som iordningställt läkemedlet.
För läkemedel som lämnas med till patienter på permission,
dagpatienter, hemsjukvård och mottagningar (även inom primärvården).
se avsnitt ”Undvik behandlingsavbrott” i kap 8.3.
Läkemedelspåse
Det finns olika sätt att
förpacka läkemedel som
ska tas med hem, t ex
läkemedelspåse eller dosett
(se även kap 8.5
Dosdispensering). Det
vanligaste sättet är att dela
ut läkemedel i
läkemedelspåsar, vilka då
måste uppta alla väsentliga
upplysningar.
Sväljes hela
Vissa tabletter och kapslar måste sväljas hela, pga. att de har förlängd
effekt (depottabletter/depotkapslar) eller är överdragna med ett skikt
som motstår saltsyra i magsäcken (enterotabletter). Andra bör sväljas
46
Läkemedelshantering inom Örebro läns landsting, 2014-07-01
hela för att de innehåller cytostatika, smakar illa eller av andra skäl. Om
läkemedlet inte kan sväljas helt är det viktigt att alltid förvissa sig om att
det får delas eller krossas annars bör annan beredningsform övervägas.
Dokumentet ”Sväljes hela” eller FASS kan konsulteras.
Vid krossning av tabletter ska en sk tablettkross användas. Vid all
krossning av läkemedel måste allergirisken beaktas. Framför allt gäller
detta antibiotika. Tablettkrossen ska alltid rengöras efter användning.
Tablettkross
Läkemedel bör inte blandas med sondnäringen utan administreras
separat. Speciellt färgad spruta avsedd för administrering av läkemedel i
sond ska användas. Specifik enteral/oral spruta är ofta märkt av
tillverkaren. Om inte förmärkt spruta används ska sprutan förses med
etikett "Endast för sondmatning".
Läkemedel via sond
Observera att extra noggranna rutiner måste iakttas, när patienten har
både sond och en intravenös infartsväg. Förväxling mellan infartsvägar
ska inte kunna ske, se Vårdhandboken.
På Läkemedelsverkets hemsida finns ett kunskapsstöd om enteral
administrering av läkemedel via slang genom näsan/munnen eller
genom bukväggen direkt till magen eller tarmen.
5.5. Cytostatika och andra läkemedel med risk
för bestående toxisk effekt
I Arbetsmiljöverkets AFS 2005:5 finns föreskrifter om handhavande av
cytostatika och andra läkemedel med bestående toxisk effekt.
Den största risken för exponering är vid beredning och administrering.
De vanligaste kontaminationsvägarna är:

Aerosolbildning i samband med beredning, t ex övertryck vid
spädning av torrampull m m

Stänk, läckage eller aerosolbildning vid justering av volym och
luft från spruta

Läckage vid överföring av lösning till spruta eller
infusionsvätska samt kopplingar, t ex vid injicering

Damning vid krossning eller delning av tabletter

Ångbildning från intorkat spill samt omhändertagande av avfall
Varje enhet måste bedöma i vilken omfattning man använder
läkemedlen samt vilka risker det medför och därefter göra sina egna
lokala instruktioner.
47
Kontaminationsvägar
Riskbedömning
Läkemedelshantering inom Örebro läns landsting, 2014-07-01
Frågor att ställa vid en lokal riskbedömning:

Vilka läkemedel hanterar vi på enheten samt i vilken
omfattning? Vad har läkemedlen för egenskaper? (t ex
toxikologiska egenskaper, farmakokinetik?)

Vilka moment finns? (t ex beredning, administrering,
avfallshantering, patientvård)

Vilka kontaktvägar finns? (t ex inandning, hudkontakt)

Föreligger kontamineringsrisk?

Vad kan hända om något går snett? (t ex läckage, spill,
utrustningsfel)

Vilka skyddsåtgärder behövs? (t ex skyddsutrustning)
Läkemedelsval; beredningsform?

Behov av underhåll/kontroll, t ex teknisk utrustning,
skyddsutrustning

Utbildning/övning

Uppföljning
Cytostatika
Cytostatika tillreds av farmacevt från sjukhusapoteket vid central
anläggning vid Universitetssjukhuset i Örebro och då i särskilda
arbetsbänkar, s k isolatorer, som skyddar såväl personal som produkt
från kontaminering. Onkologiska kliniken vid Universitetssjukhuset i
Örebro har tagit fram ”Hanteringsanvisningar för cytostatika”.
Andra läkemedel med risk för överkänslighet och bestående toxisk
effekt
En del läkemedelssubstanser kan framkalla allergi (överkänslighet) hos
sjukvårdspersonal. Exempel på sådana läkemedel är främst olika
antibiotika. Instruktion för tillredning av t ex antibiotika återfinns nedan
i kap 5.6 Hygien i samband med läkemedelshantering.
Skyddsinformation
Arbetsmiljölagstiftningen kräver att läkemedelsföretag ska lämna
information till hälso- och sjukvården om sådana läkemedel, där risk för
ohälsa kan tänkas uppstå vid hanteringen samt hur sådana risker kan
undvikas. Produktspecifika skyddsinformationsblad kan hämtas för de
flesta läkemedel från FASS (ruta ”Skyddsinfo” är då markerad).
5.6 Hygien i samband med läkemedelshantering
Vid all beredning av läkemedel är det viktigt att arbetet sker aseptiskt så
att risken för kontamination av läkemedlet minimeras. Vid beredning av
vissa läkemedel, t ex antibiotika och cytostatika, behöver dessutom
personen som bereder skyddas mot direktkontakt med läkemedlet.
Skriftliga hygien- och arbetsinstruktioner för läkemedelhantering/
48
Läkemedelshantering inom Örebro läns landsting, 2014-07-01
beredning ska ingå i den lokala instruktionen för avdelningen/enheten.
Förslag på riktlinjer är följande:
Allmänt

Håll god ordning i läkemedelsförrådet bl a genom regelbunden
genomgång av läkemedlen.

Städning av golv ska utföras minst tre gånger per vecka.
Beroende på rummets funktion och användningsfrekvens bör
städning i vissa fall ske oftare.

Bänkar avtorkas dagligen med alkoholbaserat
ytdesinfektionsmedel med tensid. Synliga fläckar ska först
tvättas bort med vatten. Även hyllor hålls rena genom
regelbunden avtorkning. Kylskåp rengöres en gång per månad.

Handhavande av riskavfall, kasserat material och annat
källsorterat avfall sker med god hygien och enligt landstingets
källsorteringsanvisningar (intranät)
Se kap 4.3 Skötselanvisningar för läkemedelsförråd och ”Protokoll för
skötsel av läkemedelsförråd” som finns att tillgå på
Läkemedelskommitténs hemsida.
Handhygien

Utför noggrann desinfektion av händerna före all hantering av
läkemedel.

Använd handdesinfektionsmedel före och efter patientkontakt.

Se till att handdesinfektion finns lättillgängligt, t ex i
läkemedelsrum, på läkemedelsvagn och i patientrum.
Beredning av läkemedel

Tillredning av läkemedel bör ske i läkemedelsrummet på en
speciellt avsedd plats.

Arbetsytan torkas med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med
tensid före tillredning.

Gummimembran på injektionsflaskor samt ampuller
desinfekteras med sprit före punktion/brytning. Undvik kontakt
med den desinfekterade ytan.

Flergångsförpackningar märks med datum, klockslag och
signum vid första punktionen (se kap 4.5 Användningstider och
hållbarhet). Ta bort uppdragningskanylen ur förpackningen.

Ta en ny spruta vid varje uppdragningstillfälle.
Beredning av läkemedel som kan ge toxisk effekt

Beredning av t ex antibiotika bör ske på en speciellt avskild
plats för att undvika kontamination vid beredning av andra
läkemedel. Ett absorberande underlag används för att minska
spridning av ev spill.
49
Handhygien
Beredning
Toxisk effekt
Läkemedelshantering inom Örebro läns landsting, 2014-07-01

Arbetsytan torkas med vatten (avlägsnar ev spill bättre) och
därefter med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid.

Skyddsrock ska användas och vara lokalbunden. Arbetsdräkt
som kontamineras vid beredningen ska bytas direkt. Om det
finns risk för stänk i ögonen ska skyddsglasögon eller visir
användas.

Handskar och speciella filterförsedda uppdragningskanyler
används lämpligen för att skydda personen från direktkontakt
med läkemedlet.

För ytterligare hanteringsrutiner, se kap 5.5 Cytostatika och
andra läkemedel med risk för bestående toxisk effekt
50
Läkemedelshantering inom Örebro läns landsting, 2014-07-01
Läkemedelsvagnar

Arbetsytan inklusive tangentbord torkas dagligen och vid behov
med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid.

Genomgång/städning av hela vagnen görs en gång i månaden.

Speciell hållare för handdesinfektion på läkemedelsvagn finns
att beställa.
Läkemedelsvagnar
Vätskevagnar

Rengöring och genomgång utförs av sjukhusapoteket.
Avdelningen ansvarar för att vätskevagnen förses med
skyddsplast innan den körs till sjukhusapoteket för påfyllning.
51
Vätskevagnar
Läkemedelshantering inom Örebro läns landsting, 2014-07-01
6. ADMINISTRERING
6.1 Allmänt
Ansvarsfördelning
Administrering av läkemedel omfattar tillförsel eller överlämnande av
en iordningställd läkemedelsdos till en patient.
En sjuksköterska, läkare eller tandläkare som iordningställt ett
läkemedel har själv ansvaret för administreringen av läkemedlet till
patienten.
SOSFS 2000:1 med ändringar, 1 kap, 3 § och 4 kap, 1 §
Sjuksköterska,
läkare eller
tandläkare
Huvudregeln är, att sjuksköterskan, alternativt läkare eller tandläkare,
själv utför de olika läkemedelshanteringsuppgifterna för att uppnå en
hög patientsäkerhet i den praktiska läkemedelshanteringen. Om det är
nödvändigt av tekniska krav, sterilitetskrav eller liknande, får en annan
sjuksköterska än den som iordningställt läkemedlet ta ansvar för
administreringen till patienten. Ansvarsfördelningen och
tillvägagångssättet ska i sådana fall framgå av den lokala instruktionen
för läkemedelshantering.
Sjukhusfysiker och
sjukgymnaster/
fysioterapeuter
Sjukhusfysiker får administrera patientdos av perorala radioaktiva
läkemedel och sjukgymnast/fysioterapeut får administrera läkemedel
som ska ges till patient i samband med fysioterapi.
Studerande
Studerande som genomgår verksamhetsförlagd utbildning inom hälsooch sjukvården får administrera läkemedelsdos till patient under tillsyn
av sådan hälso- och sjukvårdspersonal som har befogenhet att
iordningställa och administrera patientdos enligt gällande författning.
52
Läkemedelshantering inom Örebro läns landsting, 2014-07-01
Den som administrerar/överlämnar ett läkemedel ska kontrollera
patientens identitet och ge patienten det ordinerade läkemedlet vid
avsedd tidpunkt. Det kan ske genom kontroll av identitetsband eller
genom att patienten själv uppger sitt namn.
Kontroll
Vid överlämnandet ska signering ske i ordinationshandlingen för varje
enskilt läkemedel. Genom signeringen ska det framgå vem eller vilka
som ansvarat för iordningställandet och administreringen av varje
ordinerat läkemedel. Ansvaret för dosens innehåll är personligt bundet
till signerande sjuksköterska i de fall apoteket inte iordningställt dosen.
Signering
Som nämnts är det endast sjuksköterska eller motsvarande som ska
iordningställa/administrera de ordinerade doserna. Annan personal får
assistera en sjuksköterska eller läkare med att utföra enstaka
arbetsuppgifter vid iordningställande och administrering av läkemedel.
Att assistera innebär att ge handräckning på den behöriges ansvar. Se
kap 1.6 Sjuksköterskans ansvar, kap 1.9 Delegering.
Assistera
Vid överlämnandet ska patienten få nödvändig information, t ex om hur
läkemedlet ska intas (under tungan, till/mellan måltider). Lämpligt
hjälpmedel är bipacksedeln, som återfinns i FASS för allmänheten.
Varje tillfälle måste tas tillvara för att utbilda och motivera patienten för
sin fortsatta behandling. Den ansvariga sjuksköterskan ska göra sig
underrättad om både positiva och negativa effekter av läkemedlet men
också om det finns några problem i samband med intaget (smak,
sväljbarhet etc).
Information/
Uppföljning
Det är ett krav att i de fall en patient inte intar en ordinerad läkemedelsdos ska detta dokumenteras i originalhandling tillsammans med orsaken
till det uteblivna intaget. Detta är viktigt för att behandlande läkare ska
få kännedom om eventuella problem med läkemedelsintaget och kunna
ta ställning till fortsatt terapi.
Ej intagen dos
6.2. Tider för dosintag
Läkemedlet ska fördelas så jämnt som möjligt över dygnet.
Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt att intervallen mellan dagens sista
och påföljande dags första doser inte blir för stort. Därför
rekommenderas följande tider för intagning av läkemedel:

klockan 8 vid dosering 1 gång dagligen

klockan 8 och 20 vid dosering 2 gånger dagligen

klockan 8, 14 och 20 vid dosering 3 gånger dagligen
I många fall krävs andra tider för dosintag. Vissa läkemedel kan också
behöva doseras flera gånger över dygnet.
53
Tider
Läkemedelshantering inom Örebro läns landsting, 2014-07-01
6.3. Perorala läkemedel
Ingen tablett utan
vatten
Tabletter, kapslar och pulver bör intas med riklig mängd vätska och ej i
liggande ställning. Detta för att många läkemedel kan ge skador i
matstrupen om de fastnar. Patienter med sväljsvårigheter bör få sina
läkemedel i andra beredningsformer, t ex munlösliga tabletter, oral
lösning, plåster eller injektion.
Följande underlättar nedsväljning:
Patientens
läkemedelsintag
Eget
läkemedelsansvar

Fukta mun och strupe med en klunk vätska omedelbart före
läkemedelsintaget

Använd tjockflytande vätska som t ex filmjölk eller kräm som
alternativ till vatten

Drick minst ½ glas vätska efter läkemedelsintag
Nödvändig information om läkemedlet ska ges även till patient som
själv kan sköta sitt läkemedelsintag. Vid bedömning att patienten inte
har förmåga att själv ta sina läkemedel måste kontroll ske av intaget. När
så behövs ska patienten också få hjälp med intaget. Detta innebär inte att
läkemedlen ska tvingas i patienten, utan denne bör genom information få
en positiv inställning till läkemedelsbehandlingen (se kap 6
Administrering – Information/Uppföljning).
För att träna eget läkemedelsansvar kan patienten i vissa fall
självständigt få sköta sin läkemedelsbehandling. Läkaren ska i varje
enskilt fall avgöra om det är lämpligt att patienten får ansvara för sin
läkemedelsbehandling, detta ska dokumenteras i journalen. Stor
restriktivitet ska iakttagas. Detta förutsätter att patienten har ett låsbart
skåp i anslutning till sin sängplats. Sjuksköterska ska informera sig om
att patienten tar sina läkemedel som ordinerats samt dokumentera
effekten av läkemedelsbehandlingen.
6.4. Läkemedel för injektion och infusion
Kontroll
Iordningställande och beredning, se kap 5.3 Iordningställande av dos –
parenterala läkemedel
Omedelbart före användningen ska den som utför infusion eller injektion
kontrollera, att förpackningen inte skadats och att lösningens utseende
inte avviker från det normala. Under infusionens gång bör infusionshastigheten kontrolleras. Då noggrann infusionshastighet behövs bör
infusionspump användas.
Infusionsaggregat
Samma infusionsflaska/påse får användas högst 12 timmar.
Infusionsaggregat och/eller slang till infusionspump byts vid
kontinuerlig infusion minst vart tredje dygn, se Vårdhandboken.
Inspektera insticksstället flera gånger dagligen, minst en gång var 8:e
timme. Överflyttning av aggregat ökar alltid risken för mikrobiologisk
54
Läkemedelshantering inom Örebro läns landsting, 2014-07-01
kontamination. Använd alltid handdesinfektion före all hantering av
infusionsaggregat och venkateter.
Använda injektionssprutor kastas blandat med övriga sopor som vanligt
avfall. Engångssprutor med fast kanyl samt engångskanyler stoppas i en
särskild behållare. När denna är full till 3/4, stängs locket och burken
ställs i återvinningsrum. Även vid sjukvård i hemmet är det lämpligt att
begagnade kanyler läggs direkt i en riskavfallsbehållare för skärande/
stickande avfall. Kanylen sätts aldrig tillbaka i skyddshylsan p g a risken
för stickskador.
Sprutor och kanyler
6.5. Biverkningar
Det är viktigt att all personal som har kontakt med patienten är
observant på läkemedelsbiverkningar och rapporterar gjorda iakttagelser
(LVFS 2012:14, 19§).
Rapportering av
biverkningar
Alla biverkningar eller misstankar om sådana ska dokumenteras i
patientens journal och rapporteras till den behandlande läkaren/
tandläkaren/sjuksköterskan. Anmälan ska ske till Läkemedelsverket och
kan göras elektroniskt eller via pappersblankett. Även patienter kan
rapportera biverkningar till Läkemedelsverket. Biverkan behöver inte
vara utredd eller bekräftad.
Vad som ska rapporteras och instruktion för rapportering framgår av
Läkemedelsverkets hemsida, där även blankett finns. Reglerna gäller
även för exempelvis icke godkända läkemedel (licensläkemedel och
läkemedel under klinisk prövning), växtbaserade läkemedel och
naturläkemedel.
Europeiska unionen (EU) har infört en ny rutin med en upp och nedvänd
svart triangel för att informera om läkemedel, som övervakas särskilt
noggrant (Informationsblad). Det beror på att det finns mindre
information tillgänglig om dem jämfört med andra läkemedel, t ex pga
att de är nya på marknaden eller att det finns begränsad information om
användning under längre tid. Det är därför särskilt viktigt att rapportera
biverkningar för dessa läkemedel. Triangeln finns i FASS och i
bipacksedeln.
Läkemedel som
övervakas särskilt
noggrant
6.6 Överkänslighetsreaktioner
Förebygga
överkänslighetsreaktioner
I Socialstyrelsens föreskrifter SOSFS 1999:26 föreskrivs hur
överkänslighetsreaktioner förebyggs och hur verksamheten ska ha
beredskap för att behandla dessa.
Verksamhetschefen ska ansvara för att det på mottagningar, avdelningar
och på annan plats där behandlingar med risk för överkänslighetsreaktion utförs finns
– personal med kompetens att behandla överkänslighetsreaktioner, och
– akutbricka eller akutväska.
55
Läkemedelshantering inom Örebro läns landsting, 2014-07-01
Verksamhetschefen ska även ansvara för att det i den lokala
instruktionen för läkemedelshantering anges vilka läkemedel för
behandling av överkänslighetsreaktioner som en läkare får ordinera
enligt generella direktiv.
SOSFS 1999:26 med ändringar, 3 §
Innan behandling med läkemedel ges eller undersökning med
radiokontrastmedel eller andra medel påbörjas, ska sjuksköterskan eller
motsvarande ta reda på om patienten tidigare haft symtom på
överkänslighet och i så fall mot vilka ämnen.
Gemensam behandlingsrutin vid anafylaxi, Anafylaxi, behandlingsrutin
(intranät) finns för Örebro läns landsting.
Risk för
överkänslighetsreaktioner
Risk för överkänslighetsreaktioner finns framför allt vid behandling med

penicillin

sulfa

dextran

lokalanestetikum

allergen

vaccin

immunglobulin

jodhaltiga kontrastmedel
På mottagning och vårdavdelning, där behandling utförs som är förenad
med ökad risk för överkänslighetsreaktioner, ska akutask eller akutväska
finnas (se kap 3.1 Beställningsrutiner) jämte utrustning för att utföra
hjärt-lungräddning.
Dokumentation av
överkänslighet
Rutinerna ska vidare säkerställa att patientjournalen innehåller en
markering som ger en varning om att en patient har visat intolerans eller
har en överkänslighet som innebär en allvarlig risk för patientens liv
eller hälsa. Markeringen ska göras på ett sådant sätt att den är lätt att
uppmärksamma.
SOSFS 2008:14 med ändringar, 3 kap, 6 §
Varningsinformation
för överkänslighet
Dokumentation
I Örebro läns landsting dokumenteras varningsinformation för
överkänslighet enligt rutin för respektive vårdsystem, se intranät:

Infomedix (sjukhusen, psykiatrin, delar av habiliteringen)

SYSteam Cross (primärvården samt delar habiliteringen)

Effica (tandvården)
56
Läkemedelshantering inom Örebro läns landsting, 2014-07-01
För läkemedelsöverkänslighet ska allvarlighets- och visshetsgrad anges:
Allvarlighetsgrad:

Livshotande (risk att patienten dör, ex anafylaktisk chock)

Skadlig (risk för funktionsnedsättning i organ, ex leverskada)

Besvärande (ex mildare hudutslag, rethosta av ACE-hämmare)
Visshetsgrad:

Bekräftad (ex genom provokationstest)

Trolig (ex förnyad reaktion vid samma exponering, dock inte ett
kontrollerat provokationstest)

Misstänkt (ex det går inte att särskilja mellan flera agens)
Läkemedelsförsäkringen gäller vid skador som orsakats av läkemedel.
Försäkringen gäller då ett läkemedel orsakar en oväntad kroppslig skada
eller sjukdom. Om skadan orsakats genom missbruk av läkemedel,
lämnas inte någon ersättning. Skadeanmälan ska göras på särskild
blankett som kan hämtas på läkemedelsförsäkringens hemsida.
Läkemedelsförsäkringen
Vid överdosering av vissa läkemedel kan, förutom vanliga åtgärder vid
förgiftningar, specifika antidoter sättas in. Dessa finns i ett speciellt
antidotskåp på akutmottagningen på USÖ. Vissa antidoter finns även på
sjukhusen i Karlskoga och Lindesberg. Förteckningar över innehållet i
dessa förråd på resp sjukhus finns på Läkemedelskommitténs hemsida.
Antidoter
Detaljerade anvisningar om medel vid läkemedelsbetingade
förgiftningar finns i överdoseringskapitlet i FASS. Behandling av vissa
icke läkemedelsbetingade förgiftningar beskrivs i kap ” Förgiftningar,
Antidotbehandling” i Läkemedelsboken (LB). Giftinformationscentralen
(GIC) bör kontaktas vid minsta tveksamhet. Sjukvården når GIC direkt
på tfn 08-736 03 84 eller 08-517 747 42 men kan även kopplas via 112.
57
Giftinformationscentralen
Läkemedelshantering inom Örebro läns landsting, 2014-07-01
7. KVALITET OCH PATIENTSÄKERHET
Läkemedel tenderar att bli allt mer potenta, samtidigt som antalet
preparat ökar. Dessutom tillkommer nya och mer avancerade
administreringssätt. Denna utveckling innebär ökad risk för misstag och
snävare säkerhetsmarginal. Läkemedelshanteringen innehåller en lång
rad kända, men ändå återkommande risker.
En trygg och säker hälso- och sjukvård och tandvård förutsätter att
arbetet sker systematiskt och förebyggande för att förhindra vårdskador.
Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2011:9 ”Ledningssystem för
systematiskt kvalitetsarbete” anger att vid planering, utförande,
uppföljning och utveckling av verksamheten ska det systematiska
kvalitetsarbetet skapa förutsättningar att tillgängliga resurser kan
användas för att uppnå kraven på patientsäkerhet, patienttillfredsställelse
och kostnadseffektivitet.
Samlad kunskap och erfarenheter om patientsäkerhet finns på
Socialstyrelsens hemsida, på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)
hemsida. Se även Patientsäkerhetslagen SFS 2010:659
7.1. Grunderna för det systematiska
kvalitetsarbetet
Systematiskt
kvalitetsarbete
För att kontinuerligt och långsiktigt utveckla och säkerställa vårdens
kvalitet ska vårdgivarna inrätta ett ledningssystem för kvalitet och
patientsäkerhet, vilket inkluderar riskanalys, egenkontroll och utredning
av avvikelser.
Ett systematiskt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete i vården innebär att
arbetet ska vara långsiktigt, patientorienterat och präglat av ett
förebyggande syn- och arbetssätt, ständiga förbättringar, faktabaserade
beslut och samverkan.
Lokala förbättringsarbeten får inte förbli enbart lokala, utan former
måste finnas för att sprida dem till all berörd verksamhet. Ett väl
fungerande ledningssystem innebär att erfarenheter från de lokala
förbättringsarbetena utnyttjas i hela organisationen
7.1.1. Ansvar
Vårdgivaren
Vårdgivaren (landstinget) fastställer verksamhetens övergripande mål
för kvalitet och patientsäkerhet och ska kontinuerligt följa upp och
utvärdera målen.
Verksamhetschef
Med verksamhetschef avses den person som leder en verksamhet i
hälso- och sjukvården. Verksamhetschefen ansvarar för att alla
medarbetare engageras, har rätt kompetens och får ansvar och
58
Läkemedelshantering inom Örebro läns landsting, 2014-07-01
befogenheter för att kunna bedriva en vård av god kvalitet.
Verksamhetschefen ska inom ramen för vårdgivarens ledningssystem ta
fram, fastställa och dokumentera rutiner för hur det systematiska
kvalitetsarbetet ska bedrivas samt även ansvara för att uppsatta mål för
verksamheten nås och att insatta åtgärder för att förbättra vården får
avsedd effekt.
Hälso- och sjukvårdspersonal ska inom ramen för verksamhetens
ledningssystem kontinuerligt medverka i det sytematiska kvalitetsarbetet
genom att delta i vidareutveckling av rutiner och metoder samt delta i
risk- och avvikelsehantering och uppföljning av mål och resultat.
Hälso- och
sjukvårdspersonal
Den sjuksköterska som är ansvarig för läkemedelshanteringen ska svara
för att det systematiska kvalitetsarbetet i fråga om läkemedelshanteringen bedrivs enligt verksamhetschefens direktiv och vid behov i
samarbete med farmacevt. Samarbetet har kortfattat beskrivits under kap
1.4 Ansvar på avdelning-/enhetsnivå.
De olika momenten i hanteringskedjan (ordination, rekvisition,
förvaring, iordningställande, överlämnande/administrering) ska
systematiskt följas upp. Detta sker lämpligen genom att följa en fast
mall, exempelvis lokal instruktion för läkemedelshantering och
protokoll för skötsel av läkemedelsförråd.
Uppföljning/
egenkontroll
Rapportering av negativa händelser (=händelse som medfört vårdskada)
och tillbud (=händelse som hade kunnat medföra vårdskada) är en
skyldighet och ansvar för all hälso- och sjukvårdspersonal i
verksamheten och utgör en av grunderna för förbättrad patientsäkerhet.
Det ska finnas rutiner för att identifiera, dokumentera och rapportera
negativa händelser och tillbud samt fastställa och åtgärda orsakerna. Det
är ledningens ansvar att sammanställa och analysera avvikelser och ge
återkoppling till medarbetarna liksom att sprida kunskap till andra
verksamheter. En uppföljning av att insatta åtgärder haft avsedd effekt
ingår också i avvikelsehanteringen.
Avvikelsehantering
Örebro läns landsting använder IT-stödet ”Platina” för att hantera
avvikelser. Rutin och ansvarsbeskrivning för avvikelsehantering
återfinns på intranätet.
Lex Marias primära syfte är att få till stånd en objektiv utredning om
anledningen till en inträffad allvarlig skada/sjukdom eller risk för sådan
för att därigenom på olika sätt förebygga att liknande händelser inträffar
i framtiden. Anmälningsskyldighet enligt Lex Maria är föreskriven i
SOSFS 2005:28 med ändringar. Lex-Maria anmälningar från ÖLL
redovisas på hemsidan.
Lex Maria
Som en del i det systematiska patientsäkerhetsarbetet ingår att ta del av
inkomna rapporter, klagomål och synpunkter. Dessa ska sammanställas
och analyseras för att vårdgivaren ska kunna se mönster eller trender
Klagomål och
synpunkter
59
Läkemedelshantering inom Örebro läns landsting, 2014-07-01
som indikerar brister i verksamhetens kvalitet enligt Socialstyrelsens
föreskrifter (SOSFS 2011:9, 5 kap 6 §) om ”Ledningssystem för
systematiskt kvalitetsarbete”.
Denna informationskälla är viktig och kan ge väsentlig information om
förbättringsområden för verksamheten.
7.1.2. Riskanalys och händelseanalys
Riskanalys utförs för att identifiera risker i verksamheten. Syftet med en
riskanalys är att finna orsaker till risker och att eliminera, reducera eller
hålla dessa under kontroll. En riskanalys kan utföras på lokal
verksamhetsnivå och på övergripande organisatorisk nivå. En analys på
lokal nivå utförs på enhetens egna processer eller på gemensamma
processer i samarbete med närliggande enheter.
Händelseanalys utförs då en händelse inträffat, som medfört att en
patient kommit till allvarlig skada eller kunde ha skadats allvarligt.
Analysen ger förståelse för hur och varför händelsen inträffade,
bakomliggande orsaker samt information om vilka åtgärder som bör
vidtas för att förhindra att liknande händelser upprepas.
En händelseanalys ska kunna ge svar på följande frågor:

Vad har hänt?

Varför har det hänt?

Hur förhindras en upprepning av händelsen?
Det är viktigt att komma ihåg att en händelseanalys inte syftar till att
besvara frågor om ”vem eller vilka?”. Syftet är att upptäcka brister som
kan finnas i organisationen till exempel inom kommunikation,
samarbete, utrustning och rutiner.
Läsa mer: Riskanalys & Händelseanalys, Handbok för
patientsäkerhetsarbete på Socialstyrelsens hemsida.
7.2. Extern kvalitetsgranskning
Vårdgivaren bör, som ett led i egenkontrollen enligt 5 kap. 2 §
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om
ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, se till att
läkemedelshanteringen genomgår en kvalitetsgranskning minst en gång
om året.
SOSFS 2000:1 med ändringar, 2 kap
Örebro läns landsting har för närvarande avtal med Sjukhusapoteket om
kvalitetsgranskning av läkemedelshanteringen. Apotekets granskning är
en del av vårdens kvalitetsarbete och skall stödja en för patienten säker
60
Läkemedelshantering inom Örebro läns landsting, 2014-07-01
läkemedelsanvändning och för avdelningen/enheten säker och rationell
läkemedelshantering. Granskningen grundar sig på gällande
författningar och skriftliga instruktioner, och genomförs av för
uppdraget särskilt utbildad farmaceut i samråd med verksamhetschef.
Kvalitetsgranskande farmaceut tar del av avdelningens/enhetens lokala
instruktion för läkemedelshantering. Vid granskningen skall läkemedelsansvarig sjuksköterska och avdelnings/enhets chef närvara.
Granskningen omfattar hela läkemedelskedjan och avser genomgång av
ansvarsfördelning och skriftliga rutiner för förvaring, ordination,
iordningställande/administrering, beställning av läkemedel och
narkotikahantering. Även rutiner för avvikelsehantering och
rapportering granskas. Granskningarna är inriktade på att kunna
upptäcka systemfel. Stickprov avseende läkemedlens märkning och
beskaffenhet genomförs liksom översyn avseende förvaring och de
lokaler där läkemedel huvudsakligen hanteras och förvaras.
För varje kvalitetsgranskning sammanställs ett protokoll som skickas till
ansvariga chefer. Ansvarig chef ser till att föreslagna förbättringsförslag
genomförs. Respektive områdesledning erhåller en årlig rapport över
genomförda granskningar samt en sammanfattande rapport av vad som
observerats.
61
Läkemedelshantering inom Örebro läns landsting, 2014-07-01
8. PATIENTEN OCH LÄKEMEDLET I
VÅRDFLÖDET
Vårdkedjan
Ansvar
I patientens vårdkedja kan många vårdnivåer/vårdinrättningar och
personer (utöver patientens närstående) vara involverade:

Läkare och sjuksköterskor från olika vårdverksamheter i
landstinget

Vårdpersonalen i det särskilda boendet (kommunen) eller
hemsjukvården

Apoteket, som förser patienten med läkemedel oberoende var
patienten befinner sig i vårdkedjan.
För att undvika behandlingsavbrott och upprätthålla kontinuitet och
kvalitet i läkemedelsbehandlingen vid övergång mellan olika vårdformer
har varje vårdverksamhet, där patienten vårdas, ansvar för att den
mottagande vårdenheten får korrekt och adekvat information.
62
Läkemedelshantering inom Örebro läns landsting, 2014-07-01
8.1 Informationsöverföring och vårdplanering
Fel i patienternas läkemedelsanvändning är en vanligt förekommande
och allvarlig bakomliggande orsak till vårdskador. Vanligt är att det blir
felaktigheter i patientens läkemedelsbehandling i samband med
inläggning och utskrivning på sjukhus.
Risk för
läkemedelsfel
vid övergångar
Rutiner för övergångar mellan olika vårdgivare/vårdnivåer/vårdenheter
ska därför kontinuerligt ses över och dokumenteras skriftligt.
Rutiner för
övergångar
Landstingen och kommunerna skall i samråd utarbeta rutiner för
vårdplanering inför utskrivning av patienter och för överföring av
information, som t ex befintliga planer, mellan vård och omsorgsgivare i
samband med in- och utskrivning av patienter från sluten vård till öppen
vård och socialtjänst.
SOSFS 2005:27, 2 kap, 3 §
Informationsöverföring
kommuner och
landsting
Rutiner för vårdplanering och informationsöverföring mellan kommuner
och landsting finns utarbetade inom Örebro län och återfinns på
hemsidan ”Samverkansportal kommuner och landsting i Örebro län”.
Informationsöverföring och dokumentation av vårdplanering sker i det
gemensamma IT-stödet MEDDIX.
Örebro läns landsting har en gemensam läkemedelslista. Med en
gemensam läkemedelslista avses en elektronisk översikt över
läkemedelsordinationer i öppen vård som lagrar ordinationer och
ordinationshistorik från både primärvård och sjukhuskliniker. En
landstingsövergripande rutin finns för hur denna lista ska hanteras. Vid
vårdkontakt ska en genomgång av listan göras med patienten:

vilka läkemedel patienten är ordinerad och varför,

vilka av dessa läkemedel patienten använder samt

finns det läkemedel som patienten tar men som inte finns med
på läkemedelslistan?
Gemensam
läkemedelslista
Resultatet av denna genomgång ska dokumenteras i läkemedelslistan
och journalen, se vidare ”Patientens samlade läkemedelslista – ansvar
och riktlinjer för gemensam läkemedelslista i Örebro läns landsting”
(intranät)
Nationell Patientöversikt, NPÖ, är en IT-lösning som ger behörig
vårdpersonal direkt åtkomst till patientinformation, under förutsättning
att patienten godkänner detta och ger sitt samtycke.
Patientöversikten ersätter inte sjukvårdens patientjournaler, men den gör
viss information från dessa tillgänglig för fler vårdgivare. I NPÖ finns
bla information om:

Ordinerade och utlämnade läkemedel

Diagnoser
63
Nationell
Patientöversikt,
NPÖ
Läkemedelshantering inom Örebro läns landsting, 2014-07-01
Läkemedelsgenomgång

Vårdkontakter

Labbsvar och journalanteckningar
Landstinget ska i sina verksamheter erbjuda läkemedelsgenomgångar
(enkel och fördjupad) enligt Socialstyrelsens föreskrifter SOSFS 2000:1,
kap 3 a med ändringar. Läkemedelsgenomgångar kan genomföras vid
olika vårdnivåer/vårdinrättningar, t ex vid:

besök hos läkare i öppen vård

inskrivning i sluten vård

påbörjad hemsjukvård
Enkel läkemedelsgenomgång

Ska erbjudas patienter, som är 75 år eller äldre med minst 5
ordinerade läkemedel.

Ska även erbjudas övriga patienter med läkemedelsrelaterade
problem eller med misstanke om sådana problem.
Fördjupad läkemedelsgenomgång

Den patient, som efter en enkel läkemedelsgenomgång har
kvarstående läkemedelsrelaterade problem eller där det finns
misstanke om sådana problem, ska erbjudas en fördjupad
läkemedelsgenomgång.
8.2 Inskrivning i slutenvården
Läkemedelsanamnes
Vid inskrivning i sluten vård tar ansvarig läkare upp en läkemedelsanamnes grundad på patientens samlade läkemedelslista samt
information från patienten och/eller anhörig, se kap 1.5 Läkarens ansvar.
Det är viktigt att även fråga efter om patienten intar receptfria
läkemedel, växtbaserade läkemedel och/eller naturläkemedel. För
information om dessa se Läkemedelsverkets hemsida.
Ordinationslistan
Läkemedelsordinationerna i sluten vård dokumenteras i läkemedelsmodulens ordinationslista, som ska ge en samlad bild över patientens
totala läkemedelsterapi. Ordinationshandlingen är även det underlag
som sjuksköterskan använder vid genomförandet av
läkemedelsbehandlingen. Iordningställande och administrering signeras
av sjuksköterska i ”utdelningslistan” i läkemedelsmodulen.
Förskrivningar av elektroniska recept i Läkemedelslistan utgör en grund
för ordinationer i slutenvård. Recepten ”lånas in” som ordinationer i
ordinationslistan vid inskrivning i slutenvården. För riktlinjer och
användardokument angående ordinationslistan se Läkemedel användardokument (intranät)
64
Läkemedelshantering inom Örebro läns landsting, 2014-07-01
8.3 Utskrivning från slutenvården
Då en patient ska skrivas ut från ett vårdtillfälle ska ordinationslistan
avslutas:

Recept som ”lånats in” till ordination ska återinsättas eller
förnyas om ordinationen via recept ska fortsätta

Nya ordinationer som patienten ska fortsätta med efter
vårdtillfället görs om till recept och skickas elektroniskt till
apotek

Ordinationer som inte ska fortsätta efter utskrivningen utsätts

Om patienten är dospatient sätts alla läkemedel ut. Patientens
recept finns i Pascal Ordinationsverktyg. Eventuella ändringar i
patientens läkemedelslista ska göras via Pascal Ordinationsverktyg, se även kap 8.5.1. Maskinell dosdispensering från
dosleverantör
Avsluta
ordinationslistan
Då utskrivningen verkställs, blir läkemedelslistan återställd med
gällande ordinationer. För riktlinjer och användardokument angående
ordinationslistan se Läkemedel - användardokument (intranät)
Ansvarig läkare ska vid utskrivning från sjukhuset skriva en
vårdsammanfattning med läkemedelsberättelse. Denna ska ges till
patienten tillsammans med den uppdaterade gemensamma läkemedelslistan (SOSFS 2000:1 med ändringar, kap 3a 17§), se även
”Landstingsövergripande rutin för vårdsammanfattning med
läkemedelsberättelse” (intranät)
Vårdsamanfattning
med läkemedelsberättelse
Information till patienten
Vid utskrivningen ska patienten få:

Vårdsammanfattning med läkemedelsberättelsen

Uppdaterad gemensam läkemedelslista
Denna information ska också innehålla målen för
läkemedelsbehandlingen, när uppföljningen av behandlingen ska göras
och vilken vårdgivare eller vårdenhet som ska ansvara för
uppföljningen, enligt föreskrifter i SOSFS 2000:1 med ändringar, kap 3a
16-17§.
I god tid före utskrivningen bör läkare eller sjuksköterska tillsammans
med patienten/närstående gå igenom den fortsatta läkemedelsbehandlingen. Speciell tonvikt bör läggas vid indikationen för varje
läkemedel, vilket också anges på receptet. Detta är en förutsättning för
säker läkemedelsanvändning. Undersökningar har visat, att patienternas
största läkemedelsrelaterade problem är att inte känna till varför de tar
läkemedlet. Patienten ska informeras om läkemedlets ev biverkningar.
65
Patientinformation
Läkemedelshantering inom Örebro läns landsting, 2014-07-01
Patientundervisning
Innan utskrivning ska patienten få information om och tillfälle att själv
träna på exempelvis inhalationsläkemedel, ögonläkemedel och injektion
av läkemedel.
Information till primärvård och kommunal hälso- och sjukvård alt.
annan vårdgivare
Information till
annan vårdgivare
Om en patient efter utskrivningen ska få vård hos en annan vårdgivare
eller vårdenhet, ska följande information överföras senast samma dag
som patienten skrivs ut:

Vårdsammanfattning med läkemedelsberättelsen

Uppdaterad gemensam läkemedelslista
Denna information ska också innehålla målen för läkemedelsbehandlingen, när uppföljningen av behandlingen ska göras och vilken
vårdgivare eller vårdenhet som ska ansvara för uppföljningen, enligt
föreskrifter i SOSFS 2000:1 med ändringar, kap 3a 16-17§.
För vissa läkemedel, särskilt läkemedel för klinisk prövning, licenspreparat och extempore, behöver kontroll ske att de finns tillgängliga på
apotek för att undvika avbrott i behandlingen. Eventuellt behöver
läkemedel skickas med patienten från avdelningen, så kallade jourdoser,
se nedan.
För vårdplanering och informationsöverföring mellan länets kommuner,
sjukhus och vårdcentraler hänvisas till hemsidan ”Samverkansportal
kommuner och landsting i Örebro län”.
Undvik behandlingsavbrott
Undvik
behandlingsavbrott
Utskrivande/förskrivande läkare har ett ansvar för att patienten kan
erhålla sina läkemedel från apotek utan att behandlingsavbrott inträffar.
För att undvika behandlingsavbrott kan patienten få med sig läkemedel
hem/till särskilt boende så att det räcker tills patienten kan erhålla sina
läkemedel från apotek, så kallade jourdoser. Jourdoser av läkemedel får
inte överlämnas i större mängd än som är nödvändigt. Läkemedlen
förvaras i en dospåse, som förses med patientens namn och födelsedata,
läkemedlets namn och styrka, doseringsanvisning, ordinerandes namn,
datum för överlämnandet samt signatur av den som iordningställt.
Utlämning av jourdoser ska dokumenteras i patientens journal.
När en person inte själv kan sköta sina läkemedel
Kan inte sköta själv
Läkaren ska bedöma om patienten själv kan sköta sin läkemedelsbehandling (egenvård), SOSFS 2009:6. Om så uppenbart inte är fallet,
eller om läkaren är tveksam, ska kontakt tas med ansvarig sjuksköterska
i den kommunala hälso- och sjukvården. Dessa patienter kan erbjudas
dosdispenserade läkemedel, se kap 8.5 Dosdispensering.
66
Läkemedelshantering inom Örebro läns landsting, 2014-07-01
Ställningstagande om läkemedelshanteringen är att betrakta som hälsooch sjukvård och ska dokumenteras i patientens journal.
8.4. Receptförskrivning på mottagning/vid
utskrivning
Receptskrivningsregler finns utförligt beskrivna i Läkemedelsboken
(LB). Lagtexten till dessa återfinns i ”Läkemedelsverkets föreskrifter om
förordnande och utlämnande av läkemedel och teknisk sprit” LVFS
2009:13). Här ska därför endast några få kommentarer ges:
LVFS 2009:13
Elektronisk förskrivning är det vanligaste sättet att kommunicera en
förskrivning. E-recept kan sändas genom ett journalsystem som har ereceptmodul eller genom ett ”elektroniskt receptblock” på internet.
E-recept finns tillgängliga på alla apotek i Sverige.
e-recept
Pappersrecept och telefonrecept är en reservrutin och ska användas
mycket restriktivt.
Pappers- och
telefonrecept
Dosrecept se kap 8.5. Dosdispensering.
Dosrecept
Med ”Särskilda läkemedel” avses exempelvis narkotika, anabola
steroider och androgener, dvs läkemedel där det finns risk för
receptförfalskning, se bilaga 8 i LVFS 2009:13
Särskilda läkemedel
För särskilda läkemedel finns det speciella krav på förskrivningen om
den inte överförs elektroniskt. Dessa ska skrivas på blankett för särskilda
läkemedel.
Läkemedel, som inte är registrerat som godkänt läkemedel, kan fås på
licens efter ansökan från ett apotek till Läkemedelsverket (LVFS
2012:21), under förutsättning att licensmotivering lämnats av
förskrivaren till apoteket, blankett kan erhållas från Läkemedelskommitténs hemsida eller Läkemedelsverkets hemsida. Vanligen söks
enskild licens, som gäller för en namngiven patient. Generell licens kan
endast beviljas för sjukvårdens behov av läkemedelsförsörjning via
rekvisition. Receptförskrivning är således ej längre möjlig på generell
licens.
Förskrivarkoden måste anges för att receptet ska kunna expedieras. För
att patienten ska ha rätt till läkemedelsförmån (högkostnadsskydd) krävs
även arbetsplatskod.
Recept ska fyllas i fullständigt och så tydligt att risk för feltolkning
undviks. Svenska uttryck för sjukdomar och symptom m.m. ska
eftersträvas. Förkortningar ska undvikas. Anvisningar beträffande
dosering, användning, ändamål och behandlingstid ska lämnas på
receptet så att patienten kan använda läkemedlet på rätt sätt.
67
Licensläkemedel
Förskrivar- och
arbetsplatskod
Receptuppgifter
Läkemedelshantering inom Örebro läns landsting, 2014-07-01
Notering om
avvikande dosering
Om läkemedlet förskrivs i större dos än vad som rekommenderas som
högsta dos vid aktuell indikation ska detta markeras med ordet ”obs” på
receptet (i doseringsrutan). Detta är ett förtydligande för expedierande
farmaceut att förskrivaren gör ett avsteg från vad som är godkänt i
produktresumén. Därmed kan förskrivningen expedieras utan kontakt
med förskrivaren.
Generiskt utbyte
Enligt lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner m m är apoteken
skyldiga att byta det förskrivna läkemedlet mot det billigaste likvärdiga
läkemedel som finns tillgängligt. Denna utbytbarhet gäller endast
läkemedel som omfattas av läkemedelsförmånen.
Läkemedelsverket beslutar på produktnivå vilka läkemedel som är
utbytbara och en lista över dessa finns på Läkemedelsverkets hemsida.
Beslut om vilket läkemedel som är det billigaste tillgängliga av varje
förpackningsstorlek fattas av Tandvårds- och Läkemedelsförmånsverket
(TLV). Se TLVs hemsida för mer information om det generiska utbytet.
Förskrivaren kan på medicinska grunder motsätta sig ett utbyte genom
att ange detta vid förskrivningen.
Utbyte av läkemedel - Merkostnad för patienten?
Läkemedelsförteckning
Byte till billigaste
läkemedel
Ingen merkostnad. Hela
kostnaden ingår i
högkostnadsskyddet
Förskrivaren motsätter
sig byte
Merkostnad ingår i förmånen.
Hela kostnaden ingår i
högkostnadsskyddet
Patienten motsätter sig
byte
Merkostnad ingår INTE i
förmånen. Patienten betalar
merkostnaden själv
Patienten vill byta till
annan än periodens
vara
Kostnaden ingår INTE i
förmånen. Patienten betalar
HELA kostnaden själv
Fr o m den 1 juli 2005 infördes i Sverige ett nytt register över uthämtade
läkemedel på recept (läkemedelsförteckningen; Lagen om
läkemedelsförteckning 2005:258).
Läkemedelsförteckningen innehåller uppgift om:

Patientens namn och personnummer

Datum för uttag av läkemedlen, namnet på läkemedlen som
hämtats ut samt mängd och dosering

Namnet på den person som skrivit ut läkemedlet, yrke,
specialitet och arbetsplats.
68
Läkemedelshantering inom Örebro läns landsting, 2014-07-01
Förteckningen visar alla uppgifter 15 månader tillbaka i tiden. Åtkomst
till dessa uppgifter förutsätter ett uttryckligt och informerat samtycke
från patienten (behöver inte vara skriftligt) till en viss förskrivare eller
farmaceut. Undantag är vid s k nödåtkomst, då patienten är oförmögen
att lämna sitt samtycke, ex vid medvetslöshet och behovet av vård är
absolut nödvändigt. Samtliga förskrivare med personlig förskrivarkod
kommer åt läkemedelsförteckningen via NPÖ.
Samtycke från
patienten
Nödåtkomst
8.5. Dosdispensering
Dosdispensering innebär uttag ur tillverkarens originalförpackning och
iordningställande av läkemedel för varje intagningstillfälle för minst en
veckas förbrukning till enskild patient. Här avses främst maskinell
dispensering som utförs av en dosleverantör.
Ett annat alternativ är att använda en dosett för dispensering av tabletter/
kapslar. Nackdel är att facken är små och bara kan rymma lösa
tabletter/kapslar, som då är svåra att identifiera i samband med
administreringen.
Maskinell
dispensering
Manuell
dispensering
Läkemedel får dosdispenseras under förutsättning att de kan förvaras
utanför originalförpackningen, vid rumstemperatur under den
förbrukningstid dosdispenseringen omfattar. Läkemedelsverket beviljar
brytningstillstånd. Läkemedel som inte kan dosförpackas expedieras i
helförpackning (originalförpackning). Exempel på läkemedel som inte
får dispenseras utan måste expedieras i helförpackning är läkemedel ej
avsedda att sväljas hela, t ex tuggtabletter och munlösliga tabletter.
8.5.1. Maskinell dosdispensering från dosleverantör
Syftet med dosdispensering är att öka säkerheten, underlätta
läkemedelshanteringen och minska kassationen. Doserna levereras i
påsar tydligt märkta med patientens namn, personnummer, innehåll och
tidpunkt för dosering. Leveransen omfattar 1 eller 2 veckors
förbrukning. Läkemedel som inte får dispenseras i dospåsar expedieras i
helförpackning (originalförpackning).
Foto: Apotekstjänst AB
69
Syfte
Läkemedelshantering inom Örebro läns landsting, 2014-07-01
Riktlinjer dosdispensering
Riktlinjer
dosdispensering
Riktlinjer för dosdispensering i Örebro län finns på Läkemedelskommitténs hemsida. Dessa riktlinjer är gemensamma med landstingen
Dalarna, Gävleborg, Sörmland, Uppsala, Värmland och Västmanland (7klövern). Vid behov anpassas riktlinjerna i den lokala instruktionen.
Dosleverantör
Dosleverantör
Förutsättning
Marknaden för dosförpackade läkemedel har avreglerats och samtliga
landsting måste nu upphandla dostjänsten. Örebro läns landsting har
tillsammans med övriga landsting i 7-klövern upphandlat dostjänsten
fr.o.m. oktober 2013. Avtal har tecknats med Apotekstjänst. Se
informationsmaterial om dosförpackade läkemedel på Läkemedelskommitténs hemsida.
Förutsättningar för dosdispensering är:

Patienten har en stabil och regelbunden läkemedelsbehandling.

Att annat stöd för att klara läkemedelshanteringen har
prövats/övervägts.

Att ansvarig läkare bedömer att patienten behöver hjälp med
läkemedelshanteringen.
Beslut om dosdispenserade läkemedel ska ske i samråd mellan
kontaktperson/patient och patientens huvudansvarige läkare (vanligen en
läkare inom primärvården).
Betalning
Patienten betalar för sina läkemedel i efterskott via konto eller kontant
på apoteket. Ingen kostnad debiteras patienten för att få läkemedlen
dispenserade.
Dosrecept/Pascal
Dosrecept/Pascal
Ordinationer inkl ändringar av ordinationer, oavsett om de kan
dosdispenseras eller inte, ska ordineras i Pascal. I Pascal
ordinationsverktyg finns dospatientens läkemedelsinformation samlad
på ett och samma ställe och patientens läkemedel sammanställs på ett
dosrecept. Samma information finns i läkemedelslistan i journalen, se
kap 2.4 Ordinationshandlingar – Läkemedelsmodulen. Dosreceptet är att
jämställa med ett recept och är giltigt i 1 år. Dosapoteket skickar ut
påminnelser om förlängning av dosreceptet.
Ett observandum är dock att alla ordinationer inte ordineras i Pascal och
därmed finns de inte med på patientens dosrecept. Exempel är läkemedel
som tas från kommunernas akut- och buffertförråd vid akuta behov,
exempelvis antibiotika och smärtstillande medel. Dessa ordinationer
återfinns i kommunens dokumentation.
För riktlinjer och användardokument angående Pascal se Läkemedel användardokument (intranät)
70
Läkemedelshantering inom Örebro läns landsting, 2014-07-01
Dossortimentet följer Rekommenderade läkemedel inom ÖLL i
möjligaste mån. Förutsättningen är att läkemedlet är godkänt för
dosdispensering. Aktuellt dispenserbart sortiment framgår av Pascal vid
förskrivning.
Vid ordination av licensläkemedel till patient med dosexpedition ska
läkare skicka skriftlig motivering samt ordination till dosleverantören, se
även ”Licensläkemedel” i kap 8.4 Receptförskrivning på mottagning/vid
utskrivning.
Dossortiment
Licensläkemedel
Dospatient på sjukhus
Inskrivning :
Aktuellt dosrecept finns i Pascal. Vid längre tids sjukhusvistelse
ansvarar sjuksköterskan på vårdande avdelning/enhet på sjukhuset för
att pausa patienten i Pascal, se nedan.
Dospatient på
sjukhus
Utskrivning:
Utskrivande läkare ansvarar för att aktivera dosdispensering (se nedan)
och att alla ordinationsändringar förskrivs via Pascal, samt att patienten
förses med en aktuell läkemedelslista. Meddela dosapoteket om byte av
vårdenhet/boende via fax. Patienten ska förses med läkemedel från
vårdenhet så att det räcker till nästa dosleverans.
Pausa och/eller aktivera dosdispensering:
Om patientens dosförsändelser ska vara vilande anges det i Pascal under
fliken patientinformation. Välj ”expedieringen är pågående”, ändra till
”pausad” och spara. På motsvarande sätt aktiveras patientens
dosdispensering vid utskrivning.
Avvikelser
Det är viktigt att kvalitén i dostjänsten följs upp, därför är det av stort
värde att avvikelser rapporteras enligt följande:
1. Rapportera avvikelsen i Platina (intranät)
2. Skicka en kopia på avvikelserapporten till läkemedelsenheten
[email protected] eller via formulär.
Rapportera till Apotekstjänst i de fall avvikelsen beror på produktion
eller leverans, på avsedd blankett
71
Avvikelser