130820
Barn-ochutbildningsförvaltningen
Plan för likabehandling
och mot kränkande
behandling
Alla är olika och lika bra
Läsåret 13/14
Hånåkni förskola
Policy
Mobbning, diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling ska inte
förekomma inom barn- och utbildningsförvaltningen. Förvaltningens värdegrund utgår
från att alla är olika och lika bra.
Syfte
Planen syftar till att främja likabehandling samt att förebygga och åtgärda diskriminering,
traskasserier och kränkande behandling.
Planens innehåll
Planen utgår från förskolans styrdokument, diskrimineringslagen 2008:567, Skolverkets allmänna
råd: ”Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling”, Diskrimineringsombudsmannens
(DO) arbetsmaterial samt handledning från DO, BEO och Skolinspektionen: ”Förebygga
diskriminering och kränkande behandling”. Planen innehåller också förskolans arbete med att
främja likabehandling, förebygga och åtgärda kränkande behandling. Den innehåller även generella
riktlinjer som gäller för hela kommunens förskolor.
Begreppsförklaringar som inte finns förklarade i planen, se bilaga 1
Styrdokument
Skollag 2010:800
6 kap. tar upp åtgärder mot kränkande behandling och i 6§ och 7§ föreskrivs
huvudmannens skyldigheter att bedriva ett aktivt, målinriktat arbete mot
diskriminering och kränkande behandling. Åtgärder ska genomföras för att
förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling.
En plan ska upprättas varje år med en översikt över de åtgärder som behövs
för detta arbete samt innehålla en redogörelse för vilka åtgärder som ska
påbörjas eller genomföras under det kommande året. Vidare ska en
redogörelse för hur de planerade åtgärderna genomförts tas med i
efterföljande års plan.
10§ tar upp skyldigheten att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande
behandling. ”En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom
om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling
i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen
eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn
eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med
verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är
skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna
kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan
krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Första stycket
första och andra meningarna ska tillämpas på motsvarande sätt om ett barn
eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier
på sätt som avses i diskrimineringslagen. (2008:567)”.
2
Läroplan Lpfö 98 reviderad 2010
De grundläggande värden som demokratin i vårt samhälle vilar på och som
förskolan skall förmedla finns uttryckt i läroplanen för förskolan enligt
följande:
”En viktig uppgift för förskolan är att förmedla och förankra respekt för de
mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar
som det svenska samhället vilar på”.
”Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors
lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta
är värden som förskolan skall hålla levande i arbetet med barnen” (Lpfö 98,
s.4).
Diskrimineringslag 2008:567
Diskrimineringslagen har som ändamål att motverka diskriminering och på
andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön,
könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller
annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.
Det är en rättighet för barn, elever, arbetstagare och övriga
samhällsmedborgare att inte bli diskriminerade eller kränkta på annat sätt. I
lagen finns därför ett förbud mot diskriminering.
Definitioner
Diskriminering är när ett barn missgynnas genom särbehandling och det har ett samband
med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Diskriminering kan till
exempel ske genom förskolans regler och rutiner.
Direkt diskriminering är när ett barn behandlas sämre än andra barn.
Indirekt diskriminering är när alla barn behandlas lika genom att förskolan tillämpar
bestämmelser eller har ett förfaringssätt som verkar vara neutralt men i praktiken
missgynnar ett barn.
Trakasserier och kränkande behandling handlar om ett uppträdande som kränker ett
barns värdighet och kan vara fysiska (slag, knuffar), verbala (hot, svordomar, öknamn),
psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer) eller texter och bilder
(teckningar, lappar, fotografier och meddelanden i sociala medier).
Trakasserier är sådant uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har
samband med någon av diskrimineringsgrunderna.
Kränkande behandling är sådant uppträdande som kränker ett barns värdighet, men
som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Det kan till exempel vara att
retas, mobba, frysa ut någon eller rycka någon i håret.
3
Både förskolepersonal och barn kan göra sig skyldiga till trakasserier och kränkande
behandling.
Främjande arbete
Arbetet syftar till att lyfta fram faktorer som förstärker respekten för allas lika värde;
däribland alla diskrimineringsgrunderna. Arbetet riktas mot alla och bedrivs utan
förekommen anledning och är en naturlig del av det vardagliga arbetet.
Det målinriktade arbetet ska
utgå från det övergripande uppdraget att verka för demokratiska värderingar,
mänskliga rättigheter, likabehandling och trygghet.
bedrivas systematiskt och långsiktigt, rikta sig till alla samt vara en naturlig
del i det vardagliga arbetet.
baseras på kunskap om hur diskriminering, trakasserier och kränkande
behandling uppstår och vilka faktorer som skapar en trygg miljö.
ge barn, elever, personal och föräldrar återkommande möjligheter att
reflektera kring normer, värderingar och relationer.
omfatta kompetensutveckling för personalen för att öka medvetenheten och
kunskapen om diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
På vår förskola innebär det främjande arbetet:
Sträva efter att utveckla barns respekt för allt levande och omsorg för sin
närmiljö.
Vi vill utveckla barnens förmåga till ansvarskänsla och social kompetens, genom
att respektera varandra och vår omgivning, vilken både barn och vuxna är med
och påverkar.
Vi vuxna är förebilder för barnen och uppmuntrar när barnen gör bra saker. Vi
vill förstärka bra beteenden och uppmuntra dessa hos barnen.
Lyfter vi fram värdegrundsfrågor på personalmöten och reflekterar tillsammans
kring dessa.
Förebyggande arbete
Arbetet syftar till att avvärja sådana faktorer som riskerar att leda till diskriminering,
trakasserier eller kränkande behandling och omfattar de riskfaktorer som
identifierats i en kartläggning av verksamheten.
4
I arbetet med att förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling ska
det
finnas med en uppföljning av fjolårets åtgärder.
göras en regelbunden kartläggning av såväl den egna verksamhetens
organisation och arbetssätt som av barnens och elevernas trygghet och
trivsel samt av deras uppfattning om förekomsten av diskriminering,
trakasserier och kränkande behandling.
utifrån en analys av kartläggningen formulera konkreta och mätbara mål.
planeras vilka åtgärder som ska påbörjas eller genomföras under året för att
nå målen och bestämma vem som ansvarar för att insatserna genomförs.
Uppföljning av fjolårets åtgärder.
Barnen har blivit tryggare i verksamheten på grund av ett öppnare sammarbete i hela
huset.
Kartläggning- kopplad till den lokala handlingsplanen.
Vi arbetar mycket gränsöverskridande mellan avdelningarna på förskolan.
För att barnen ska känna sig trygga med personal och barn från hela
förskolan
Vi arbetar medvetet med ett språkutvecklande arbete för flerspråkiga
barn, samt barn med språksvårigheter.
Vi verkar för att flickor och pojkar ska få lika stort inflytande över och
utrymme i verksamheten.
Mål
Utifrån en analys av kartläggningen ska mål formuleras som är konkreta och
mätbara. Den lokala handlingsplanens prioriterade strävansmål under ”Normer och
Värden” ska finnas med.
Vi strävar efter att varje barn utvecklar sin förmåga att ta hänsyn till och leva
sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra. Samt sin
förståelse för andra människor lika värde oavsett vem man är.
5
Åtgärder
Hur ska de tidsbestämda målen nås? Vilka åtgärder ska påbörjas eller genomföras?
Aktiva vuxna som är där barnen är.
Gruppaktiviteter, regler, beröringslekar
Samlingar
Ansvariga medarbetare
Hela arbetslaget, men främst förskollärana.
Uppföljning, utvärdering och utveckling
Hur följer vi upp arbetet? När gör vi det?
Diskussioner i arbetslaget vid planeringar och APT samt reflektionsdagar.
Analys och bedömning av måluppfyllelse samt beslut om fortsatta
åtgärder.
Gemensam, regelbundet återkommande reflektion och olika former av
dokumentation över varje barns lärande och pedagogens roll. Detta görs
kontinuerligt och redovisas i januari och juni. Redogörelse för hur de planerade
åtgärderna har genomförts och dess måluppfyllelse ska in i efterföljande års plan.
Vad har fungerat bra och varför?
Vad behöver utvecklas?
6
Åtgärdande arbetet
Det åtgärdande arbetet kräver goda rutiner för att upptäcka diskriminering,
trakasserier eller kränkande behandling. Det ska påbörjas genast när det kommit
signaler om att ett barn/elev känner sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt av
barn eller en vuxen. Detta innebär att verksamheten måste vidta åtgärder som
dokumenteras och utvärderas för att förhindra att kränkningarna upprepas.
Att upptäcka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling
Enligt diskrimineringslagen och skollagen är en huvudman som får kännedom om att ett
barn eller en elev som deltar i eller söker till verksamheten anser sig ha blivit utsatt för
trakasserier, sexuella trakasserier eller kränkande behandling i samband med
verksamheten skyldig att utreda omständigheterna kring de uppgivna trakasserierna.
Det ska finnas rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande
behandling.
Ledning och personal ska vara särskilt uppmärksamma på om barn och elever
upplever sig kränkta av någon personal i verksamheten.
Barn och elever samt deras vårdnadshavare ska få information om hur de ska
rapportera när de upplever eller får kännedom om diskriminering, trakasserier
eller kränkande behandling.
Personalen ska ha god uppsikt över alla utrymmen och platser där barn och
elever befinner sig.
Intervjuer med barn kan med fördel användas för att i tid upptäcka
diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
Barn kan få i uppdrag att dokumentera, med hjälp av kamera, de områden som
känns otrygga på förskolan.
Andra förslag är temaarbete, rollek initierat av vuxna, samtal, observationer
m.m.
Rutiner för åtgärder vid misstänkt diskriminering, trakasserier eller kränkande
behandling
Ansvarig förskolechef ska alltid informeras om ett ärende.
Personal i förskolan som uppmärksammar att barn utsätts för eller utsätter andra för
trakasserier eller annan kränkande behandling skall omgående ingripa. Om personal
uppmärksammar kränkning av barn från en annan vuxen, ska den endera ingripa eller
kontakta förskolechef.
Barn som känner sig kränkt eller uppmärksammar att andra barn behandlas
kränkande av annat barn eller vuxen kan kontakta någon vuxen som arbetar på
förskolan.
Vårdnadshavare som känner sig kränkt av personal på förskolan skall kontakta
ansvarig förskolechef.
7
Förskolechef beslutar om ärendet ska anmälas till annan myndighet, t ex polis eller
socialtjänsten.
Föräldrar ska utan dröjsmål informeras.
Förskolechef och personal ansvarar för att dokumentation av åtgärder och
uppföljning genomförs. Blankett rekvireras från barn- och utbildningskansliet.
Bilaga 1
Definitioner och begrepp
Med begreppet likabehandling menas att alla barn eller elever ska behandlas så att de
har lika rättigheter och möjligheter oavsett om de omfattas av någon
diskrimineringsgrund. Det innebär dock inte alltid att alla barn och elever ska behandlas
lika, se indirekt diskriminering.
Med diskrimineringsgrund menas de kategorier av personer eller de karakteristika som
skyddas av diskrimineringslagstiftningen. De sju diskrimineringsgrunderna är kön,
könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder.
Kön – kvinna eller man.
Könsöverskridande identitet eller uttryck – då någon inte identifierar sig med sin
biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat
sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön.
Etnisk tillhörighet – att någon tillhör en grupp personer med samma nationella eller
etniska bakgrund, hudfärg eller annat liknande förhållande
Religion eller annan trosuppfattning – innefattar uppfattningar som har sin grund i eller
samband med religiös åskådning, till exempel buddism och ateism
Funktionshinder – är varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av
en persons funktionsförmåga. De kan bero på skador eller sjukdomar som fanns vid
födseln, har uppstått senare i livet eller förväntas uppstå. Begränsningar av
funktionsförmågan måste bestå en längre tid. Graden av funktionshinder har däremot
ingen betydelse. Exempel är allergier, dyslexi, hörsel- och synskador, ADHD eller
Aspergers syndrom.
Sexuell läggning – homosexualitet, bisexualitet, heterosexualitet.
Ålder - uppnådd levnadslängd.
8
Sexuella trakasserier – innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons
värdighet. Sexuella trakasserier behöver inte ha samband med någon av
diskrimineringsgrunderna. För att underlätta läsningen inryms i den här skriften
begreppet sexuella trakasserier i begreppet trakasserier.
Med elev avses den som utbildas eller söker utbildning som regleras i skollagen. Med
barn menas den som deltar eller söker till förskoleverksamhet eller skolbarnsomsorg
enligt skollagen.
Huvudman – är den som är ansvarig för skollagsreglerad verksamhet, det vill säga den
ansvariga kommunala nämnden eller styrelsen för fristående verksamheter.
9
