Folkrättens källor

advertisement
Folkrättens källor
SUVERÄNITET
• Bara stater är suveräna i juridisk mening
– Suveränitet är odelbar, antingen finns den eller inte.
• Rätt att utöva jurisdiktion
– Jurisdiktion är ett samlingsbegrepp för den makt som stater har i
förhållande till andra stater att vidta åtgärder
• Staternas rättspersonlighet är ursprunglig – uppstår
automatisk, även för nya stater
• Egalitet råder – alla stater är suveränt likställda
• En stats handlingsfrihet begränsas bara av sådana
normer som staten frivilligt accepterat, dispositiv.
– Internationella rättsordningen har inga överstatliga lagstiftare.
TRE SORTERS SUVERÄNITET
Suveräniteten utgörs av rättigheter och skyldigheter av tre
olika slag som är knutna till (härledda ur
Montevideokonventionen) :
1. Stats territorium = Territoriell suveränitet
2. Behandling av stats medborgare = Personell suveränitet
3. Utövandet av det politiska styret = Politisk suveränitet
1. TERRITORIELL SUVERÄNITET
• Stat bestämmer över sitt land- och luftområde och ev.
havsområde – territoriell överhöghet
• Stat bestämmer vem som får beträda dess territorium
och uppehålla sig där
• Inom sitt territorium har en stat skyldighet att skydda de
rättigheter som tillkommer andra stater
– En stat ska avhålla sig från att använda sitt territorium på ett sätt
som inverkar menligt på andra staters rättigheter
– En stat ska också förhindra att andra aktörer (statliga och
ickestatliga) använder territoriet på ett sätt som inverkar menligt
på andra staters rättigheter
2. PERSONELL SUVERÄNITET
• En stat förutsätts ha en befolkning
• Befolkningen bestäms huvudsakligen av statens
medborgarskapslagar
• Stat kan utöva domsrätt över egna medborgare och
företag, även på handlingar som företas utomlands
• En stat har dock inte rätt utföra
myndighetsutövning (exekutiv jurisdiktion)
på annan stats territorium om inte den
staten har samtyckt till detta.
3. POLITISK SUVERÄNITET
• Rättigheter och skyldigheter knutna till styret av en stat
– Stater har rätt till självbestämmande
• Innåt så har stater rätt att besluta vilken politik som ska praktiseras i
en stat, vilket ekonomisk system man vill ha
• Utåt så har stater rätt att bestämma vilka stater man vill ingå avtal
med och upprätta diplomatiska förbindelser med
• Stater har en skyldighet att respektera andra stater och får inte
blanda sig i interna angelägenheter – Non-interventionsprincipen
• Non-interventionsprincipen förbjuder alla former av direkt och fysisk
intervention på en stats territorium utan samtycke från staten. Även
många slags indirekt intervention är förbjuden.
Operation Allied Force (1999)
• Folkrättsenlig eller inte?
• Mellanstatligt våld förbjudet, med två undantag:
– Rätten till självförsvar (FNSt art. 51)
– Våld auktoriserat av SäkR (FNSt. art. 42)
• Ytterligare ett undantag:
– Rätt till humanitär intervention?
Internationella domstolens stadga art. 38(1)
(ICJ Statue)
(a) Internationella överrenskommelser (oftast i
form av traktater)
(b) Internationell sedvanerätt
(c) Generella principer
Internationella
överrenskommelser
• Avtal om bindande normer mellan stater
• Om skriftlig så kallas den för traktat
• Kan kallas för konvention, protokoll,
stadga
• Deklaration är inte något bindande
instrument
Internationell sedvanerätt
• Den som påstår att det existerar en
sedvanerättslig regel måste kunna påvisa:
– En allmän praxis
• dvs. ett mönster i staters agerande
– En opinio juris
• dvs. en övertygelse hos stater att agerandet utgör
gällande rätt – det som den internationella
sedvanerätten kräver.
OBS! Skilj på sedvänja (custom) och
sedvanerätt (customary law)
Vari består en praxis?
• A general, constant and uniform usage
– Praxis måste vara:
• Allmän – viss omfattning bland stater
• Konsekvent handlande relativt utbredd i tiden
• Sammanhängande mönster
• Stater som är särskilt berörda – t.ex. vid maritima
gränsdragningar, vilken roll har stater som saknar kust?
• Aktiva handlingar eller underlåtelse att handla
• Även uttalanden?
Praxis
•
•
•
•
•
•
•
•
•
FN-uttalanden
Dipl. noter
Parters argumentering i konkreta tvister
Myndighetsbeslut
Myndighetsutövande
Nationell lag
Nationell domstolspraxis
Traktater
Konferenser, protokoll m.m.
Krav på enhetlig praxis?
• Nicaraguafallet:
– I fallet måste våldsförbudets status som internationell
sedvanerätt påvisas
– Våldsförbudet har kränkts vid upprepade tillfälle.
• Uppfyller det ändå kravet på ”A general, constant
and uniform usage”?
Hur påvisas en opinio juris?
• Påvisas indirekt genom indicier:
– Praxis
– Uttalanden av stater
– Resolutioner i olika internationella
organisationer
– Deklarationer
– Ingående av traktater?
– Passivitet?
Anglo-Norwegian Fisheries Case
UK: 10 M baslinje = sedvanerätten
Norge: Tillämpar räta baslinjer pga.
kustens karaktär. Motsatt sig
10 M-regeln.
Anglo Norwegian Fisheries Case
• Norges baslinjer är förenliga med folkrätten –
bilateral sedvanerättslig regel
• Statshandlingar kan ta sig formen av:
– Aktivitet
– Passivitet
• ’Persistant objector’
• Passiviteten måste vara ”kvalificerad”
”The notoriety of the facts, the general toleration of the
international community, Great Britain’s position in the North
Sea, her own interest in the question, and her prolonged
abstention would in any case warrant Norway’s enforcement
of her system against the United Kingdom.” (ICJ Reports,
1951, s. 139.)
Use of Nuclear Weapons Adv. Op.
– Finns det en sedvanrättslig regel som
generellt förbjuder användning av kärnvapen?
– UNGA har antagit ett antal resolutioner
• Vissa fördömer användning som generellt
folkrättsstridig, med svaga röstsiffror
• Vissa fördömer användning som oförenlig med
int’ll humanitär rätt
• Vissa använder skrivningar som ”should be
prohibited”
– Därav följer ingen opinio juris enl. ICJ.
Sedvanerättsligt europeiskt förbud av
dödsstraffet i fredstid?
Året är 2003. I en debatt mellan några av
Europarådets stater görs det gällande att det
existerar en internationell sedvanerätt som
förbjuder europeiska stater att utdöma
dödstraff i fredstid.
• Enligt Europakonventionen om skydd av de MR och de
grundläggande friheterna art. 2 ska dödsstraffet fortfarande anses
tillåtet om det utdöms för brott som enl. lag är belagt med sådant
straff. Samtliga av Europarådets 45 MS har ratificerat konventionen.
• Enligt protokoll nr.6 till Europakonventionen ska dödsstraffet vara
avskaffat i fredstid (art. 1). Av Europarådets 45 MS så har alla
undertecknat och 43 ratificerat.
• Endast tre av Europarådets MS har fortfarande dödsstraffet kvar i
nationell lag.
• Antalet dödsstraff som utdöms i Europarådets MS är förhållandevis
litet.
– 1998: 21 pers.
– 2000: 10 pers.
– 2002: 3 pers.
• Europarådets parlament har i flera resolutioner utpekat dödsstraffet
såsom oförenligt med grundläggande MR. Dessa är inte bindande.
• Sedan mitten av 90-talet har Europaparlamentet uppställt som krav
för medlemskap i Europarådet att en stat som har dödsstraffet kvar i
sin lagstiftning inte verkställer utdömda dödsstraff
Regelkonflikter
•
•
•
•
Lex Superior
Avtalsklausuler
Lex Specialis
Lex Posterior
Tvingande folkrätt – Jus Cogens
• De flesta folkrättsliga reglerna är dispositiv
rätt.
• Det finns dock normer som inte kan avtalas
bort utan är tvingande och universellt
tillämpliga – s.k. jus cogens normer, t.ex.
•
•
•
•
•
•
•
våldsförbudet
krigsförbrytelser
tortyr
apartheid
slaveri
sjöröveri
folkmord
Download
Random flashcards
Ölplugg

1 Cards oauth2_google_ed8be09c-94f0-4e6a-8e55-87a3b14a45db

organsik kemi

5 Cards oauth2_google_80bad7b3-612c-4f00-b9d5-910c3f3fc9ce

Fysik

46 Cards oauth2_google_97f6fa87-d6cd-4ae9-bcbf-0f9c2bb34c13

Create flashcards