Diabetesutbildning för
Sjuksköterskor i kommunal
sjukvård
Leg Distriktssjuksköterska/ Diabetessjuksköterska Ann-Sofie N Neumark
Diabetesutbildning för Sjuksköterskor i kommunal hälso-sjukvård
Våren 2017
12.30 Vårdprogram äldre och diabetes
12.50 Diabetes – olika typer
13.20 Diabetesläkemedel
14.00 Injektionsteknik och blodsockermätning
14.30 FIKA
14.50 Fotvård
15.30 Tekniska hjälpmedel
16.00 Patientfall, individuell vårdplan
Bakgrund till utbildningsdagen
• Socialstyrelsen – Nationella Riktlinjer
•
Nationellt programråd Diabetes – Regionalt diabetesråd
• SKL Vårdprogram Äldre Diabetes , Webbutbildning
• Processrådet i diabetes - LKL - Handlingsplan
2016
26 210 individer ≥75 år
och äldre i Kalmar län
4185 individer med
diabetes
Nybro kommun har 370
registrerade i Nationella
Diabetes Registret och
drygt 115 av dessa äldre
beräknas vara inskrivna i
hemsjukvården
Bakomliggande Bekymmer hos äldre
Smärta
Polyfarmaci
DIABETES
Infektioner
Nutrition
Socioekonomi
Svaghet
Organsvikt
Demens
Samsjuklighet
Sömnsvårigheter
Inkontinens
Ann-Sofie Nilsson-Neumark LT Kalmar
Kommunikation
Bild: Robert Nyberg
Svårigheter med kommunikationen
• Kraven på samordning – svagt och otydligt av
huvudmännen - Vem bestämmer
• Rutiner och direktiv – olika
• Ofta personbundna
• Tidsbrist – Kunskapsbrist
• Diabetessjuksköterska i kommunal hemsjukvård?!
Ann-Sofie Nilsson-Neumark LT Kalmar
Hot mot funktionell status hos äldre
Ökad sårbarhet
Negativ hälsoutveckling/förkortad livslängd
Negativ minneshantering
Påverkan på ADL och autonomi
Försämrad livskvalitet
Is diabetes a direct factor in the
development of frailty?
Frailty –
minst 3 av 5
Viktminskning
Långsam gånghastighet
Svaghet
Utmattning
Låg fysisk aktivitetsnivå
Fysiskt påvisbara
förändringar
Individuell vårdplan
• Dokumentation - vem gör vad och när
Läkemedelslista :
-Furix, 2 vid behov.
*Furix, vätskedrivande, tas vid viktuppgång mot försämrad
hjärtsvikt och vätskeansamling.
• SIP (otydlig i Cosmic)
• Separat vårdplan tex. SKL
• Kan vara en journalanteckning
Ann-Sofie Nilsson-Neumark LT Kalmar
Patientfall 1
Aina 74 år bor i egen lägenhet , maken avled för ½ år sedan. 2
vuxna barn och deras familjer finns i samma stad. Matinköp och
matlagning görs av Aina. Ingen övrig hjälp. Hon har typ 2diabetes sedan 8 år.
Glibenklamid 5mg x1 och Metformin 500mg 1x2 de senaste 7
åren där Hba1c legat kring 53-59 mmol/mol. Blodsocker
fastande mellan 6,1-9,7
BMI 29. Blodtryck 148/75 tar 2 blodtrycksmediciner.
Vilka reflektioner kan göras beträffande medicinerna ?
Vad anser ni om värdena ?
Aina har efter makens bortgång gått ned i vikt har nu ett BMI på
25 (tidigare 29) Hon har svårt för att hålla tätt och klagar över
sveda i underlivet.
Står fortfarande på Glibenklamid 5 mg 1x1 Metformin 500mg 1x2
Lagar inte middag varje dag, äter smörgås och bullar,
risgrynsgröt, kräm med mjölk och knäckebröd till kvällen.
Vad har hänt?
Hur bör Aina handläggas?
Efter besök på Hälsocentral sätts Aina in på insulin får 2 dos
mixinsulin 30 till frukost och till huvudmålet vid 16 tiden.
Blodsocker kontrolleras i samband med injektionerna dvs 2gg
per dag.
Hemtjänsten ombesörjer insulingivning samt blodsockerkontroll
Tillfredsställande blodsockerkontroller?
Vilka faktorer bör omsorgspersonalen reagera på i samband
med insulingivningen?
Det mesta har varit stabilt under kommande 1,5 år med
insulinbehandling. Hon har Mixinsulin 22 E morgon + 28E vid kl
16.00
Gradvis upptäcker hemtjänsten att Aina ramlar oftare, är mera
förvirrad och kommer ihåg sämre. Äter sällan lagade måltider.
Handlar själv fortfarande.
Hur bör ni nu tänka nu?
Vilka konsekvenser finns att ta hänsyn till?
Utredningar?
Fall 2
Birger är 54 år med ett lättare förståndshandikapp, varit intagen
för akut psykos vid ett par tillfällen.
Arbetar på Samhall mellan 8 -12, brukar cykla till jobbet.
Klarat eget boende. Diabetes typ 2 sedan 4 år, står på
långverkande insulin(Insulatard) 52E t.n. och Metformin 1g x2.
AP-dos. BMI 30.
Inköp och matlagning har han fått hjälp med från boendestödet.
Efter senaste intagningen i våras på psykiatriska kliniken måste
han få daglig tillsyn och hjälp med insulingivning av hemtjänst.
Man har bemärkt att Birgers vikt har ökat och han är mera
rastlös.
Hur går man vidare?
Birger psykisk status blir allt sämre. Han vill inte cykla
längre och han är inte på jobbet varje dag. Åker till en
kompis på dagarna. Har fått ont i en fot och hemtjänsten
uppmärksammar att han är svettig och varm om
fötterna.
Efter telefonkontakt med psykiatrin får Birger en tid om
3 veckor, man hänvisar till hälsocentralen.
Planerat återbesök till primärvården beräknas om ca 1,5
månader.
Vilka frågor bör man ställa?
Fall 3
Greta 81 år typ 2-diabetes och blanddemens, boende på
sjukhem sedan ½ år. Det senaste veckan har hon tacklat av med
oro och ropbeteende fr.a. nattetid. Insulinbehandling sedan 11 år
med Humalog 6E + 8E + 4E och Lantus 18E tn. Hon har även
metformin 500mg x 1 . Tillika använder Greta bensodiazepiner
som behovsmedicinering.
Vilka reflektioner bör göras kring medicineringen
Följder av aktuell behandling
Behandlingsmål
När ni träffar Greta är hon magerlagd, trött, svårigheter med
förflyttning hennes blodtryck 105/60
P-glukos brukar ligga på mellan 5-7 mmol/l på förmiddagen.
Vad bör man nu tänka på?
Hur ska ni agera?
Under en period av nattlig oro faller Greta en natt ur sängen och
ådrar sig en humerusfraktur
och i samband med detta kontrollerades för första gången ett
nattligt p-glukosvärde som visade sig vara 2,1 mmol/l.
Tack för uppmärksamheten
Utvärdering kommer på mail !!!
Prevalens Diabetes i Östergötland
Ann-Sofie Nilsson-Neumark LT Kalmar
