Trygghetsplan
Likabehandlingsplan och
plan mot kränkande
behandling
Hovstaskolan
2010-2011
Innehållsförteckning
Inledning
1
Visioner för barn i Örebro kommun
1
Örebro kommuns Barnvision
Örebro kommuns Trygghetsvision
1
1
Ny lagstiftning
Varje verksamhet ska upprätta trygghetsplan
Två planer som kan göras till en
2
2
2
1.Vision
4
2.Tydliga roller och ansvarsfördelning
4
Huvudmans ansvar
Rektors ansvar
Personalens ansvar
Barn och elevers informella ansvar
Information
4
4
5
5
6
3.Barns och elevers delaktighet
6
4.Barns och elevers rättigheter till stöd
7
5.Kartläggning och nulägesanalys
7
6.Tydliga mätbara mål och konkreta åtgärder
8
Kön
Etnisk tillhörighet
Religion och annan trosuppfattning
Funktionshinder
Sexuell läggning
Kränkande behandling
Kamratstödjare
8
9
9
10
11
11
13
7.Uppsikt och upptäckt
13
8.Rutiner för utredning, åtgärder, dokumentation
14
Utredning
Åtgärder
Dokumentation
Uppföljning
9.Uppföljning och utvärdering av trygghetsplanen
14
15
17
18
18
Inledning
Det handlar om barnens och elevernas mänskliga rättigheter, om att förverkliga FN:s
barnkonvention i skolan. Självklart ska barn och elever ha ett rättsskydd likvärdigt det skydd
som finns för förskolans och skolans1 anställda. Trygghetsarbete handlar om att skapa en
förskola och en skola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg
vardag är en förutsättning för att lära och utvecklas. Det kan för skolan innebära större
förutsättningar för ökad måluppfyllelse.
Forskning har även visat att systematiskt arbete mot kränkningar har effekt. Det handlar om
att arbetet är långsiktigt och att såväl personal, barn, elever och vårdnadshavare är
engagerade.
Visioner för barn i Örebro kommun
År 2001 antog kommunfullmäktige i Örebro kommun en barnvision som har FN:s konvention
om barns rättigheter som grund och år 2002 antog kommunstyrelsen en trygghetsvision för
förskolor och skolor som citeras nedan.
Örebro kommuns Barnvision
”Varje barn i Örebro, utan undantag, har rätt att leva och att utvecklas under omständigheter
som gynnar barnets eget bästa och som, beroende på barnets ålder och mognad, tar hänsyn till
dess egen vilja och åsikter” (Kommunfullmäktige, 2001).
Örebro kommuns Trygghetsvision
”Alla barn och ungdomar i Örebro kommun har rätt till en trygg miljö i förskolor och skolor.
Ingen ska bli utsatt, kränkt eller mobbad. Detta är ett ansvar för varje vuxen, liksom för alla
barn och ungdomar” (Kommunstyrelsen, 2002).
1
Med skola avses grundskola och gymnasieskola.
1
Ny lagstiftning
Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk:
• Diskrimineringslagen (2008:567) och
• 14a kap. i Skollagen (1985:1100).
De har ersatt den tidigare Barn- och elevskyddslagen om förbud mot diskriminering och
annan kränkande behandling av barn och elever.
Huvudmannen för verksamheten är ansvarig för att lagen följs av anställda och
uppdragstagare i verksamheten.
Diskrimineringslagen ska främja barns och elevers lika rättigheter, motverka diskriminering
på grund av:
kön
etnisk tillhörighet
religion eller annan trosuppfattning
funktionshinder
sexuell läggning
könsöverskridande identitet eller uttryck2
ålder3
Att främja likabehandling handlar bland annat om att skaffa sig kunskaper kring varje specifik
diskrimineringsgrund och om vad som utgör kränkande behandling.
Varje verksamhet ska upprätta skriftliga planer för trygghetsarbetet
Syftet med planarbetet ska vara att främja barn och elevers lika rättigheter samt förebygga och
förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
Två planer som kan göras till en
– vi benämner den trygghetsplan
Av diskrimineringslagen framgår att verksamheten ska upprätta en likabehandlingsplan
(enligt 3 kap. 16 § Diskrimineringslagen) medan det i Skollagen framgår att verksamheten ska
upprätta en årlig plan mot kränkande behandling (enligt 14a kap. 8 § Skollagen).
För att få en tydlighet och systematik i planarbetet har Örebro kommun valt att utgå från en
sammanförd plan som vi benämner trygghetsplan. Vi vill med detta namn lyfta fram det
främjande perspektivet i trygghetsarbetet för att förtydliga för personal, barn och elever och
deras vårdnadshavare vad arbetet handlar om.
2
Sedan 1 januari 2009 skyddas elever mot diskriminering och trakasserier i
skolan som har samband med könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder.
Men skolorna är inte skyldiga att arbeta förebyggande mot diskriminering på dessa grunder eller att inkludera
dem i sin plan. DO rekommenderar ändå att skolan arbetar förebyggande även när det gäller de nya grunderna
och tar med dem i planen
3
Se fotnot 2
2
Begreppen trygghetsarbete och trygghetsplan kommer fortsättningsvis att användas och
innefattar då arbetet för likabehandling och mot kränkande behandling.
Grunden för en genomtänkt och användbar trygghetsplan är ett väl fungerande främjande och
förebyggande arbete. Trygghetsplanen ska vara en beskrivning av det innevarande årets
främjande och förebyggande arbete. Att arbeta med planen integrerat med detta arbete leder
till en systematik och stärker kvaliteten. På så vis blir trygghetsplanen ett förebyggande
verktyg som tydliggör och stärker arbetet mot diskriminering, trakasserier och kränkande
behandling.
3
1. Vision
En vision ska vara något som alla i verksamheten kan samlas kring och arbeta för i alla delar
av verksamheten. En vision är det verksamheten strävar mot med sitt likabehandlingsarbete.
Verksamhetens vision för trygghetsarbetet:
Vår skola präglas av respekt för människors olikheter.
Vår skola ska vara trygg för våra elever och fri från diskriminering och kränkande
behandling.
2. Tydliga roller och ansvarsfördelning
Huvudmans ansvar
Örebro kommun är den som är ansvarig för att verksamheten uppfyller sina skyldigheter
enligt de lagstiftningar som berör likabehandling. Det är viktigt att ha en tydlig ansvarsfördelning i verksamheten och det är lämpligt att i planen beskriva hur ansvarsfördelningen
ser ut.
Rektors ansvar
På plats i verksamheten är det rektor som enligt lag är ansvarig för att:
– se till att all personal, barn, elever och vårdnadshavare känner till att diskriminering och
kränkande behandling inte är tillåten i verksamheten
– se till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja barns och elevers lika rättigheter,
samt att motverka diskriminering utifrån diskrimineringsgrunderna samt kränkande
behandling
– om verksamheten får kännedom om att diskriminering eller kränkande behandling
förekommer, se till att utredning görs och att åtgärder vidtas
– se till att det finns rutiner för utredning, åtgärder och dokumentation av trakasserier och
kränkande behandling
– årligen upprätta, utvärdera och revidera en plan i samarbete med personal och barn och
elever, om möjligt även vårdnadshavare.
Rektors strategi för att upprätta en trygghetsplan:
Åtgärder
Uppdrag till
Trygghetsgruppen att
utvärdera och skriva en ny
trygghetsplan.
Tidpunkt
Maj 2011
Ansvar
Rektor är ytterst ansvarig för
framtagandet av
trygghetsplanen och också att
se till att den efterlevs.
Rektor går själv igenom
trygghetsplanen och lämnar
sina synpunkter. Planen tas
också upp med föräldrar på
skolrådet för utvärdering.
Maj 2011
Rektor
4
Rektor tar upp den nya
planen med föräldrarna på
skolrådet på hösten.
September 2010
Rektor
Personalens ansvar
All personal i verksamheten har ett ansvar för att främja likabehandling och motverka
diskriminering och kränkande behandling. Det är viktigt att komma ihåg att det inte bara är
den pedagogiska personalen som omfattas utan även annan personal som till exempel
vaktmästare, lokalvårdare och kökspersonal.
Personalens roll och ansvar i vår verksamhet:
– följa verksamhetens trygghetsplan
– ifrågasätta och reflektera över de normer och värderingar som han/hon förmedlar
genom sin undervisning.
– se till att åtgärder vidtas då diskriminering eller kränkande behandling misstänks,
upptäcks eller anmäls.
– dokumentera misstänkt/anmäld/upptäckt diskriminering och kränkande behandling
och de åtgärder som vidtas.
– bevaka att utredda fall av diskriminering och kränkande behandling, där den enskilda
läraren är berörd, följs upp.
Barn och elevers informella ansvar
Barn och elever har inget formellt ansvar i trygghetsarbetet. Däremot ska vi uppmuntra
barnen och eleverna till att reagera på trakasserier, diskriminering och kränkande behandling.
Barn eller elevers roll och informella ansvar i vårt trygghetsarbete:
På Hovstaskolan är det alla barn och elevers gemensamma ansvar att hjälpa till att påtala
var och när diskriminering och kränkande behandling förekommer i verksamheten.
Personer som elever på vår skola kan prata med om detta:
– kamratstödjare
– lärare
– fritidspedagoger
– rektor
– kurator
– skolsköterska
– Trygghetsgruppen
5
Information
Det är mycket viktigt att trygghetsplanen är känd bland all personal, barn, elever och
vårdnadshavare. Syftet med det är att förmedla kunskap om barns och elevers rättigheter och
att visa på hur verksamheten arbetar för en trygg miljö.
Konkreta, tidsbestämda och uppföljningsbara mål kring information:
Alla anställda på skolan, alla elever och vårdnadshavare ska få information om skolans
Trygghetsplan.
Åtgärder
Trygghetsplanen delas ut till
nyanställd personal
Information till elever om
Trygghetsplanen
Information till föräldrar om
Trygghetsplanen
Trygghetsplanen läggs ut på
skolans webbplats
Information om
Trygghetsplanen finns med i
skolans informationsfolder
Trygghetsplanen skickas in
till förvaltningens diarium
Tidpunkt
Första dagen på
anställningen
Livskunskapslektion efter 1:a
oktober
Föräldramöte efter 1:a
oktober
1:a oktober
Ansvar
Rektor
Klasslärare
Klasslärare
Rektor och webbansvariga
Rektor och
Trygghetsgruppen
1:a oktober
Rektor
3. Barns och elevers delaktighet
Det är barnens och elevernas rättighet att vara delaktiga i trygghetsarbetet. De ska bland annat
delta i arbetet med att upprätta, följa upp och se över trygghetsplanen. Delaktigheten ska
anpassas efter elevernas ålder och mognad. (Se förordning 2006:1083).
Konkreta, tidsbestämda och uppföljningsbara mål kring hur barn och elever är
delaktiga i trygghetsarbetet:
Att eleverna känner att de kan berätta för personalen när de ser eller känner till någon form av
diskriminering eller annan kränkande behandling.
Åtgärder
Tidpunkt
Klassråd – diskussioner kring Varje vecka
relationerna på skolan
Livskunskapen –
Minst två gånger/termin
diskussioner kring
Trygghetsplanen
Ansvar
Klasslärare
Klasslärare och
Trygghetsgruppen
6
Konkreta, tidsbestämda och uppföljningsbara mål kring hur barn och elever är
delaktiga i att upprätta, följa upp och se över trygghetsplanen:
Alla barn och elever känner till Trygghetsplanen och dess innehåll.
Åtgärder
Alla elever hjälper till med
synpunkter och diskussioner
vid upprättandet av
Trygghetsplanen .
Livskunskapen –
diskussioner kring
Trygghetsplanen
Utvärdering av
Trygghetsplanen
Tidpunkt
Maj 2010
Ansvar
Trygghetsgruppen och
klasslärarna
Minst två gånger/termin
Trygghetsgruppen och
klasslärare
Maj 2011
Trygghetsgruppen och
klasslärare
4. Barns och elevers rättigheter till stöd
Barnet och eleven har rätt att få stöd och hjälp när han eller hon känner sig kränkt. Barns och
elevers upplevelser av kränkningar får inte avfärdas. Vem barnet eller eleven än kontaktar i
verksamheten så har han eller hon rätt att bli tagen på allvar och få stöd. Det är alltid den
utsatte som avgör om ett beteende eller en handling är oönskad eller kränkande.
I vår verksamhet kan barn, elever och deras vårdnadshavare som vill ha stöd, vända sig
till:
–
–
–
–
–
Ansvarig lärare eller fritidspedagog
Kurator
Skolsköterska
Trygghetsgruppen
Rektor
5. Kartläggning och nulägesanalys
Det är nödvändigt att systematiskt kartlägga nuläget och göra en analys av resultatet för att
kunna förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling på
bästa sätt.
7
Konkreta, tidsbestämda och uppföljningsbara mål:
Vi ska upptäcka/få kännedom om förekomsten av diskriminering och kränkande behandling
tidigt, för att kunna utforma relevanta åtgärder
Åtgärder
Diskussioner om trivsel och
trygghet med elever och
vårdnadshavare
Diskussioner om trivsel och
trygghet med
kamratstödjarna (se sid 14)
På varje rast ska det finnas
vuxna på skolgården. Ett
rullande rastvaktsschema
upprättas varje läsår
Tidpunkt
På varje utvecklingssamtal
Ansvar
Klasslärare
Varannan vecka
Trygghetsgruppen
Augusti 2010
Utvecklingsledarna
6. Tydliga mätbara mål och konkreta åtgärder utifrån ett arbete mot
diskriminering, trakasserier och kränkande behandling
Trygghetsarbetet ska bedrivas på ett målinriktat och planerat sätt. Förskolan och skolan ska ha
klara och tydliga mål för sitt trygghetsarbete.
Kön
Förskolan och skolan ska förebygga och förhindra könsdiskriminering. Skolan ska också
förebygga och förhindra trakasserier som har samband med kön liksom sexuella trakasserier
av elever. Att arbeta med åtgärder när det gäller kön är att arbeta för en jämställd verksamhet
där tjejer och killar har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom alla väsentliga
områden.
Konkreta, tidsbestämda och uppföljningsbara mål:
All verksamhet på vår skola ska sträva efter att öka jämställdheten. Inga elever ska känna sig
utsatta för diskriminering eller trakasserier på grund av kön
Åtgärder
Tidpunkt
På skolan arbetar vi för
1 gång/termin
nolltolerans mot nedsättande
sexualiserat språkbruk. Varje
klass diskuterar språket som
används på skolan och skapar
regler för hur man ska agera
mot varandra och vilka
konsekvenser överträdelser
av reglerna ska ge
Ansvar
Trygghetsgruppen och
klasslärare
8
På skolan arbetar vi för att
killar och tjejer ska ha
samma möjligheter,
rättigheter och skyldigheter.
Kontinuerligt under läsåret
Trygghetsgruppen och
klasslärare
Etnisk tillhörighet
Med etnisk tillhörighet menas att någon tillhör en grupp personer med samma nationella eller
etniska ursprung. Var och en har rätt att bejaka sin etniska tillhörighet. Du kan ha flera etniska
tillhörigheter.
Konkreta, tidsbestämda och uppföljningsbara mål:
På vår skola ska alla elever oavsett etnisk eller kulturell tillhörighet, ha samma rättigheter och
möjligheter. Inga elever ska känna sig utsatta för diskriminering eller trakasserier på grund av
etnisk eller kulturell tillhörighet
Åtgärder
Tidpunkt
Arbeta med att få
Kontinuerligt under läsåret
vårdnadshavare med utländsk
bakgrund mer delaktiga i
skolans verksamhet. Det gör
vi genom att engagera tolkar
och översättare vid behov,
samt informera om att det
finns möjlighet att få
tolkhjälp vid samtal och
möten på skolan.
Öka elevernas kunskaper och Höstterminen 2010
förståelse för andra kulturer
(Barnrättsveckan)
Ansvar
Rektor och
klasslärare/mentorer
Internationellagruppen och
klasslärare
Religion och annan trosuppfattning
Religionsfriheten är skyddad i såväl internationella konventioner som i den svenska
grundlagen. Undervisningen i skolan ska enligt läroplanen vara icke-konfessionell och skolan
får inte missgynna någon elev på grund av hans eller hennes religion.
Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund i eller har
samband med en annan livsåskådning som anses ha ett naturligt samband med eller vara
jämförbara med religion.
Konkreta, tidsbestämda och uppföljningsbara mål:
På vår skola ska alla elever oavsett religion eller annan trosuppfattning, ha samma
rättigheter och möjligheter. Inga elever ska känna sig utsatta för diskriminering eller
trakasserier på grund av religion eller annan trosuppfattning.
9
Åtgärder
Om elev pga. sin
trosuppfattning inte kan delta
i skolans aktiviteter ordnas
annan undervisning.
Tidpunkt
Vid behov
Ansvar
Rektor, klasslärare
Funktionshinder
Funktionshinder är varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en
persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har
uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Det kan vara till exempel dyslexi, adhd, diabetes,
rörelsehinder, cp-skada, hörsel- eller synnedsättning. Däremot omfattas inte tillfälliga tillstånd
som brutna ben. Kom ihåg att försöka skapa individuella lösningar för att möjliggöra allas
delaktighet oavsett funktionshinder, undvik särlösningar.
Konkreta, tidsbestämda och uppföljningsbara mål:
På vår skola ska alla elever ha samma rättigheter och möjligheter oavsett funktionshinder.
Inga elever ska känna sig utsatta för diskriminering eller trakasserier på grund av
funktionshinder.
Åtgärder
Arbeta för att alla elever ska
ha lika möjligheter att delta i
skolans verksamhet, oavsett
funktionshinder. Vid
planering av skolans
verksamhet ska
konsekvenserna för elever
med olika funktionshinder
beaktas.
Skolan ska regelbundet, samt
vid behov kartlägga och
åtgärda fysiska hinder för
elever att delta på lika villkor
i skolans verksamhet.
Tidpunkt
När behov uppstår
Ansvar
Rektor, elevhälsogruppen,
ansvarig lärare
När behov uppstår
Rektor, elevhälsogruppen,
ansvarig lärare
10
Sexuell läggning
Med sexuell läggning menas:
– homosexualitet
– bisexualitet
– heterosexualitet.
Verksamheten har ett särskilt ansvar att förmedla samhällets gemensamma värdegrund till
sina elever. Det inkluderar arbetet mot homofobi och rätten till likabehandling oavsett sexuell
läggning.
Homofobi är en ideologi, en uppfattning eller en medveten värdering hos en individ, en grupp
eller ett samhälle som ger uttryck för en starkt negativ syn på homosexualitet eller på homooch bisexuella människor. En homofobisk hållning strider mot principen om alla människors
lika värde och allas lika rättigheter.
Konkreta, tidsbestämda och uppföljningsbara mål:
Vår skola ska arbeta för ökad förståelse för olika sexuell läggning. Inga elever ska känna sig
utsatta för diskriminering eller trakasserier på grund av sexuell läggning, könsidentitet eller
familjebildning.
Åtgärder
Vår skola ska informera om
olika sexuell läggning och
heteronormativitet. När vi
diskuterar frågor som
sexualitet, könsidentitet eller
familjebildning ska
information om homo-, bioch heterosexualitet ingå.
Tidpunkt
Sexualundervisningen i
åk 4-6
Ansvar
Skolsköterska och klasslärare
Kränkande behandling
Skolan ska också förebygga och förhindra det som i lagen benämns som kränkande
behandling (14a kap. skollagen). Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker en
elevs värdighet, men saknar koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Tanken är att
begreppet ska täcka in alla former av kränkande behandling. Det kan vara mobbning, men
även enstaka händelser.
Konkreta, tidsbestämda och uppföljningsbara mål:
Inga elever på vår skola ska känna sig utsatta för kränkande behandling.
Hovstaskolan ska bli en mobbningsfri skola, där alla elever ska känna en trygghet i
skolmiljön.
11
Vad är skolmobbning?
Skolmobbning är en företeelse som funnits i alla tider. Mobbning innebär att en person av
andra personer utsätts för upprepade och systematiska trakasserier. Det är också mobbning
när en person systematiskt blir utfryst av andra personer. Trakasserierna sker vid upprepade
tillfällen. Tiden kan vara från några veckor till flera månader och ibland år. Enstaka
trakasserier är inte mobbning. Det är vanligast att mobbningen äger rum inom en klass.
Mobbarna är elaka, retar och hånar den utsatta, som också trakasseras med olika slags
"skämt" . Ofta förekommer knuffar och ibland t.o.m. visst våld. Den utsatta hamnar också ofta
utanför klassens gemenskap. Mobbarna kan vara en till flera samt medlöpare. Ska mobbning
kunna stoppas är det mycket viktigt att det görs en mycket noggrann analys av det som barnet
utsätts för.
Begreppet mobbning används idag slarvigt. Det mesta av det som händer mellan barn i
konfliktsituationer är inte mobbning även om det ser ut så. Det handlar ofta om en social
rangordning inom gruppen.
Alla som finns runt barnen oavsett om det är personer med nära relationer till barnet eller
personal i sin yrkesroll, vet att barn retas, testar var gränserna går, tar sig rätt utifrån sin ålder
att få ha en högre status gentemot yngre barn. Man kan t.ex. se detta tydligt mellan syskon.
Detta sker även mellan barn i skolan inom samma åldersgrupp och mellan yngre och äldre
elever. Vuxna måste acceptera detta, även om det ibland är svårt att låta bli att ingripa. Barn
måste också få lära sig att lösa konflikter på egen hand. Det är viktigt att poängtera att denna
sociala rangordning inte ska betraktas som mobbning.
Upptäckt och förekomst av mobbning
Mobbning är ett dolt problem oftast helt osynligt för vuxna.
Vad ska då skolans personal vara observant på?
Exempel
1. Hånande kommentarer.
2. Upprepade knuffar.
3. Man gömmer väskan
4. Kastar med någons mössa.
5. Häller vatten i skorna.
6. Behandlar någon som osynlig.
7. Mer eller mindre allvarligt våld såsom sparkar och slag.
Mobbningen sker oftast i klassrummet, korridoren, uppehållsrum, omklädningsrum och inte
alltid som man kan tro, under raster på skolgården. På lektionen kan mobbaren ”råka” stöta
till den utsatta eleven när man passerar honom/henne, på väg att ex. vässa pennan. Mobbaren
kan också stöta till den som är mobbad när denna skriver. Passiv mobbning visar sig i
avvisande hållning, undvikande, vägran att samarbeta, fnissningar, leenden och antydningar.
Detta är en generell bild av hur mobbning kan ske. Det finns inga fall som ser likadana ut.
Åtgärder
Vi arbetar med ämnet
Livskunskap i klassrummet
(se kursplan på hemsidan).
En lektion per vecka avsätts
för Livskunskap i alla skolår.
Tidpunkt
Kontinuerligt under läsåret
Ansvar
Alla pedagoger
12
Vi arbetar aktivt med
kamratstödjare.
Kontinuerligt under hela
läsåret. Trygghetsgruppen
träffar kamratstödjarna
regelbundet va vecka.
Rektor och
Trygghetsgruppen
Kamratstödjare
Stiftelsen Friends - har utbildat och gett grunden för att starta upp ett kamratstödjararbete på
Hovstaskolan. På höstterminen 2004 utbildade Samhällsmedicinska enheten på
Universitetssjukhuset i Örebro nya kamratstödjare, under läsåren 2005-2008 utbildade
Trygghetsgruppen skolans kamratstödjare. Höstterminen 2008 fick vi åter möjlighet att anlita
stiftelsen Friends för kamratstödjarutbildning. Höstterminen 2009 utbildades kamratstödjarna
återigen av skolans Trygghetsgrupp.
Syfte: att förebygga och minska mobbningen i skolan.
Hur arbetar man med kamratstödjare?
Eleverna får information om vad som är mobbning. Som elev vet man ganska väl hur
stämningen och grupperingarna i klassen ser ut. I år 4-6 får varje elev önska två elever i
klassen som de tycker är extra bra kamrater. Detta sker anonymt och lämnas till den vuxna
som tar en kontakt med föräldrarna till berörda elever för information och samtycke.
Kamratstödjarna ska uppmärksamma vilka problem som finns framförallt i egna klassen men
även i de yngre klasserna.
1. Alla kamratstödjare utbildas under en dag för att öka sin kunskap om mobbning.
Vuxengruppen ska stötta och hjälpa kamratstödjarna samt arbeta med ev. mobbning.
2. Personal från Trygghetsgruppen träffar kamratstödjarna en gång var annan vecka i
respektive enhet för information och uppföljning. Två gånger per termin har man stormöte
med alla kamratstödjare samt Trygghetsgruppen.
3. Kamratstödjarna kan ge förslag på aktiviteter och genomför dessa tillsammans med de
vuxna Trygghetsgruppen, för alla elever på skolan för att öka gemenskapen.
7. Uppsikt och upptäckt
Verksamheten ska arbeta systematiskt för att upptäcka eventuell diskriminering, trakasserier
och kränkningar. Verksamheten ska också ha en strategi för hur personal som får kännedom
om, eller ser en pågående kränkning, ska hantera situationen.
I vår verksamhet arbetar vi på följande sätt med att hålla uppsikt och upptäcka
diskriminering, trakasserier och kränkningar:
Om det förekommer diskriminering, trakasserier eller kränkningar ska vi upptäcka det
tidigt.
Åtgärder
På varje rast ska det finnas
vuxna på skolgården. Ett
rullande rastvaktsschema
upprättas varje läsår.
Tidpunkt
Augusti 2010
Ansvar
Utvecklingsledarna
13
Diskussion om trivsel och
trygghet med
kamratstödjarna
Varannan vecka under läsåret Trygghetsgruppen
Vid skolbusshållplatsen finns
det vuxna. Ett rullande
bussvaktsschema upprättas
varje läsår.
Augusti 2010
Utvecklingsledarna
8. Rutiner för utredning, åtgärder, dokumentation och uppföljning
av enskilda ärenden
Utredning
Enligt diskrimineringslagen och skollagen är en huvudman som får kännedom om att ett barn
eller en elev som deltar i eller söker till verksamheten anser sig ha blivit utsatt för
diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling i samband med verksamheten skyldig
att utreda omständigheterna kring de uppgivna trakasserierna eller kränkningarna.
Barn eller elever som upplever sig trakasserade eller på annat sätt kränkta av personal är i en
särskilt utsatt situation eftersom de befinner sig i beroendeställning. Rektorn eller någon med
motsvarande ledningsfunktion bör därför ansvara för en sådan utredning.
Om ett barn eller en elev upplever sig ha blivit utsatt för diskriminering, trakasserier eller
kränkande behandling krävs inga bevis för att påbörja en utredning. Skyldigheten att utreda
inträder vid första tillfället och oberoende av om det förelåg en avsikt att kränka eller inte. Det
är viktigt att berörda vårdnadshavare informeras så fort som möjligt. Personalen måste agera
genast om situationen är akut.
På vår förskola eller skola utreds varje enskilt fall av diskriminering, trakasserier och
kränkningar på följande sätt:
På skolan finns en Trygghetsgrupp. I denna ingår två personal från varje enhet på skolan.
Förutom dessa sex vuxna finns kurator och skolsköterska att tillgå som ett stöd för berörda
elever och personal. Gruppen för tryggmiljö träffas varje måndag 9:00-9:40 för att stämma av
läget på skolan. Varannan måndag träffar de skolans kamratstödjare. Personalen har fått
utbildning i Farstametoden, den metod skolan använder sig av vid misstänkt mobbning. På
Hovstaskolan använder vi en modifierad form av Farstametoden.
Vi tar alltid hänsyn till den utsattes upplevelse av kränkning. Läraren eller annan skolpersonal
som får kännedom om kränkning skall först lyssna på den elev som tar kontakt. Om det är en
annan elev, än den som tagit första kontakten, som är utsatt ska den utsatte eleven omgående
kontaktas.
14
Personalen har en viktig roll i att observera och analyser misstänkta mobbningsärenden.
Personalen ska skriva ner konkreta händelser:
Vad som sades eller gjordes
Frekvens
Under vilken tidsperiod
Inblandade personer och misstänkt ledare
Platsen för det inträffade
Dessa fakta samlas in av klasslärare och kontakt tas med personal i Trygghetsgruppen som
sedan tillsammans gör en bedömning. Utredningen ska syfta till att få reda på kränkningens
karaktär och ska sedan ligga till grund för vilka åtgärder som ska vidtas.
Läraren eller annan skolpersonal
Läraren eller annan skolpersonal som fått kännedom om kränkningen ska kontakta
Trygghetsgruppen som utifrån sin kompetens kan ge råd, stöd och vägledning.
Elevhälsogruppen informeras vid behov. Trygghetsgruppen avgör tillsammans med rektor om
anmälan till polis eller socialtjänst ska göras. Observera att det finns tillfällen då skolan har
anmälningsplikt. Polis och socialtjänst kan också rådfrågas i ärenden utan att anmälan
behöver göras.
Vid allvarliga kränkningar hjälper elevhälsogruppen till med att göra ett åtgärdsprogram som
utgår från nuvarande situation, målsituation och vilka åtgärder som behöver vidtas för att nå
målet.
Den/de som kränkt
Om den/de som kränkt går på samma skola ska skolpersonal höra deras version. Om den/de
går på en annan skola ska rektor på den andra skolan kontaktas. När personal misstänks ha
kränkt elever ska rektor alltid ansvara för utredningen.
Åtgärder
Det ska finnas rutiner för hur akuta situationer ska hanteras och lösas när barn eller elever har
utsatts för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. En kränkning ska inte
göras mindre eller större än vad den är och målet med åtgärderna är att en trygg situation
skapas.
Åtgärder utformas av Trygghetsgruppen i samråd med berörd skolpersonal, den kränkte
eleven, den/de som kränkt samt vårdnadshavare. I första hand vidtas åtgärder redan i de
inledande samtalen genom dialog. Åtgärderna ska avhjälpa akuta situationer samt ge
långsiktiga lösningar. När skolan inte själva har kompetensen ska den tas in utifrån, efter
samråd med rektor och/eller elevhälsoteam.
15
På vår skola vidtar vi nedanstående åtgärder när diskriminering, trakasserier eller
kränkningar inträffat:
Åtgärdsplan när elev/elever kränker elev
Farstametoden (modifierad)
1. Skolan får reda på att en viss elev troligen blir mobbad. ( skolan har fått information om
eventuell mobbning av föräldrar, skolpersonal eller elever ). Inom Trygghetsgruppen
diskuteras ärendet och gruppen bedömer hur man ska arbeta med situationen. Är det
mobbning? Vilka är mobbarna?
2. Försiktiga samtal med den mobbade. Vad har hänt? Hur ofta? Vilka är inblandade?
Föräldrakontakt tas alltid. Berörd personal involveras.
3. Mobbarna kallas en i taget till samtal. Det är viktigt att alla samtal sker under en och
samma lektion utan rast. Mobbarna ska inte kunna delge varandra vad som är sagt i
samtalen. Föräldrakontakt tas efter första samtalet.
4. Uppföljningssamtal med den utsatta eleven ska ske inför nästa steg.
5. Inom1 - 2 veckor har man ett eller flera uppföljningssamtal med den utsatta och med dem
som mobbar.
Om Gruppen för tryggmiljö bedömer att det inte är mobbning men ändå ser allvarligt på den
kränkning som skett vidtages följande åtgärder:
Enskilt samtal med den utsatta eleven.
Enskilda samtal med övriga berörda elever.
Samtal med föräldrar
Vid behov medlingssamtal mellan elever.
Vid behov samtal över tid med båda eleverna och deras föräldrar. I dessa samtal
deltager rektor och/eller kurator.
Uppföjlningssamtal.
Alla samtal dokumenteras.
Åtgärdsplan när vuxen kränker/diskriminerar elev
I de fall då personal kränker, diskriminerar eller hotar elev har kollegor alltid ett ansvar att
reagera och agera.
Så snart ansvarig rektor fått kännedom om att vuxen kränkt eller diskriminerat elev/elever
skall rektor omgående utreda uppgifterna.
Rektor ansvarar för samtal med berörd vuxen
Rektor ansvarar för samtal med berörd/a elev/er.
Uppföljning med elev/er och föräldrar inom en vecka.
Vidare handläggning avgörs efter uppföljning
Alla samtal ska dokumenteras.
16
Stöd till utsatta elever
Ge utrymme att berätta
Lyssna och ta elevens upplevelse på allvar.
Lyft bort eventuella skuldkänslor från eleven.
Bekräfta att det var rätt att berätta för en vuxen.
Undersök behovet av långsiktigt stöd.
Följ upp utvecklingen regelbundet under en period.
Dokumentera förloppet.
Åtgärdsplan när elev/elever kränker vuxna
Så snart ansvarig rektor fått kännedom om att elev/elever kränkt eller hotat en vuxen vidtager
rektor följande åtgärder:
Rektor ansvarar för samtal med berörd vuxen.
Rektor ansvarar för samtal med berörd/a elev/er.
Skyddsombud informeras vid behov.
Elevens föräldrar kontaktas.
Uppföljningssamtal med berörda parter inom en vecka.
Vidare handläggning avgörs efter uppföljning.
Alla samtal dokumenteras.
Åtgärdsplan när vuxna kränker vuxna
Så snart ansvarig rektor fått kännedom om att kränkning kollegor emellan alternativt mellan
föräldrar och personal upplevs ha ägt rum vidtager rektor följande åtgärder:
Individuella samtal med berörda vuxna. Vid behov deltager också skyddsombud
alternativt stödperson.
Relevanta åtgärder vidtages omgående.
Uppföljningssamtal inom en vecka.
Vidare handläggning avgörs efter uppföljning.
Alla samtal dokumenteras.
Om medarbetare känner sig kränkt av rektor lyfts ärendet till förvaltningsnivå.
Dokumentation
Varje misstanke om diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling ska utredas,
dokumenteras och följas upp i ett åtgärdsprogram. Dokumentationen ska arkiveras i
elevakten.
Verksamheten ska ha rutiner för hur utredning om kränkningar och uppföljningar ska
dokumenteras. Dessa rutiner ska följa Örebro kommuns övriga rutiner för dokumentation.
Dokumentation behövs bland annat för att vid en eventuell anmälan visa att verksamheten
vidtagit alla skäliga åtgärder för att förebygga och förhindra den aktuella händelsen.
Blanketten heter ”Utredning om diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i
förskola och skola” och finns att hämta på IOR under blanketter, Barn och utbildning,
Särskilda beslut i elevvårdsärenden.
17
I vår verksamhet dokumenterar vi utredning, åtgärder och uppföljning på följande sätt:
Hovstaskolan har byggt upp ett dokumentationssystem. Elevakter finns där all
dokumentation kring respektive elev samlas. Alla utredningar, åtgärder och samtal
kring eventuella kränkningar eller mobbning skrivs ned och sparas i de inblandades
akter. En blankett för dokumentation av kränkningar finns.
Uppföljning
Förskolan och skolan ska ha rutiner för hur varje enskilt fall ska följas upp. Det är viktigt att
alla inblandade får komma till tals i uppföljningen. Uppföljningen bör göras inom rimlig tid,
och innehålla utvärdering av utredningen, åtgärderna och dokumentationen. Det är också
viktigt att diskutera om händelsen ingår i ett mönster på skolan. I så fall måste skolan upprätta
en handlingsplan för att ta tag i problemet i stort.
I vår verksamhet följer vi upp varje enskilt fall på följande sätt:
Trygghetsgruppen ansvarar för att följa upp att trakasserierna och de kränkande
handlingarna har upphört. Arbetslaget/arbetslagen informeras om ärendet för att fler
vuxna ska ha uppsikt över inblandade elever och kunna vara med och säkerställa att
inte kränkningarna återupptas. Ett uppföljningssamtal sker inom 1-2 veckor med
berörda elever efter åtgärdssamtalen. Därefter avgörs när nästa uppföljningssamtal
ska ske. Uppföljningssamtalen upphör först när den utsatta eleven och
Trygghetsgruppen anser att situationen är trygg för den utsatta eleven.
9. Uppföljning och utvärdering av trygghetsplanen
Uppföljning och utvärdering av trygghetsplanen ska redovisas i den årliga
kvalitetsredovisningen enligt förordning (1997:702) om kvalitetsredovisning inom
skolväsendet, ändring (2006:279).
I vår verksamhet följer vi upp och utvärderar trygghetsplanens innehåll på följande
sätt:
Åtgärder
Alla elever på skolan får
under en livskunskapslektion
i grupper samt helklass
arbeta med frågeställningar
utifrån Trygghetsplanen. En
skriftligt sammanfattning
lämnas till Trygghetsgruppen
från varje klass.
Tidpunkt
Maj 2011
Ansvar
Trygghetsgruppen och
klasslärarna
18
Skolrådsrepresentanterna går
igenom Trygghetsplanen och
kommer med synpunkter och
förslag till Trygghetsgruppen
Sista skolrådsmötet på
vårterminen
Rektor
Arbetslagen utvärderar
Trygghetsplanen och
inkommer med synpunkter
och förslag till
Trygghetsgruppen.
Maj 2011
Rektor och arbetslagsledarna
Trygghetsgruppen sammanställer synpunkter och förslag som inkommer och arbetet med
Trygghetsplanen för nästkommande läsår påbörjas i maj 2011.
2010.05.24
Trygghetsgruppen
Hovstaskolan
19
