Grupp C
Sammanfattning
Projektgruppen valde ett kliniskt område – infusionspumpar inom neonatalvård – och fick en
vetenskaplig artikel tilldelad, som tillsammans med ytterligare artiklar granskades och
fördjupning skedde utifrån en medicinteknisk problemställning.
Syftet med arbetet är att undersöka om smart pumps gör neonatalvården säkrare och om så är
fallet, hur?
Det finns också andra typer av infusionspumpar inom vården och gruppen undersökte hur risken
för felmedicinering och feldosering elimineras med hjälp av smart pumps i jämförelse med de
andra infusionsmetoderna.
Med hjälp av dessa artiklar, litteraturstudier och intervjuer har vi erhållit information kring vår
problemställning och i resultat presenteras en sammanfattning av de granskade artiklarna om
varför smart pumps anses göra neonatalvården säkrare. Bland annat presenteras i resultatet att
systemet Clinical Decision Support System (CDSS) är fördelaktigt vid reducering av feldosering
inom neonatalvård. Systemet i smart pump visade sig inte vara lika effektivt för att minska
mängden felmedicinering.
I diskussionen dras slutsatser kring resultatet vi kommit fram till och vi kommenterar de
intervjuade personernas syn och inblick av användningen av smart pumps.
I slutsatsen presenteras att neonatalvården blir säkrare med smart pumps med de variabler som gör
vården av nyfödda barn mer tillförlitlig men mindre läkemedelsfel.
Grupp D
Sammanfattning
Avsikt: Att undersöka och utvärdera den bakomliggande tekniken och dess användning vid dagens
förlossningsövervakning med CTG samt STAN-metoden.
Material och metod: Litteraturstudie där fakta har hämtats från Bertil Jacobsons Medicin och teknik
samt Teknik i praktisk sjukvård, böcker från Karolinska Institutet Universitetsbiblioteket och
vetenskapliga artiklar från PubMed.
Resultat: CTG används för att identifiera hypoxi för att kunna ingripa i tid. Metoden bygger på en
ultraljudsgivare och en tokogivare, som spänns på moderns mage, vilka hämtar information om
fosterhjärtfrekvensen respektive värkarbete. När CTG kombineras med ST-analys av fostrets EKG
kallas metoden STAN. EKG-signalen avleds via en skalpelektrod som placeras på fostret. Rapporten
innehåller utöver själva tekniken även grundläggande diagnostik med båda metoderna.
Slutsatser: CTG är ett värdefullt verktyg för att kontrollera att fostret inte lider av syrebrist. Trots den
låga specificiteten tillför den viktiga parametrar som inte är möjligt med auskultation. Den noninvasiva metoden förslås som standardövervakning vid förlossning. Gällande STAN-metoden
rekommenderas en strikt användning vid högriskförlossningar, där det framhålls att ST-analysen ej
har något signifikant värde om CTG ej var normalt från start.
Grupp F
Sammanfattning
Rapporten tar upp Amplatzer Vascular Plug (AVP) som en kateterburen metod för behandling av
kranskärlsfistel (coronary artery fistula, CAF) och i vilka fall tekniken används. Arbetet behandlar även
översiktligt vilka andra metoder som finns för att behandla samma sjukdom.
Avsikten med rapporten har varit att få veta mer om tekniken och huruvida tekniken är aktuell för
tillämpning vid Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm. I rapporten utreds också vilka andra
metoder och teknik som används vid Karolinska Universitetssjukhuset och hur behandling av
kranskärlsfistel med AVP går till.
Med hjälp av intervju och litteraturstudier har gruppen kommit fram till att AVP tillämpas på
Karolinska Universitetssjukhuset som en alternativ behandlingsmetod för CAF. Det används oftast för
de mindre kranskärlsfistlar och för själva ingreppet är det billigare än öppen kirurgiskt ingrepp.
Patienten kan även gå hem nästa dag efter operationen, dock är det inte alla patienter som lämpar
sig för perkutana ingrepp.
Grupp G
Sammanfattning
Katetrar har många användningsområden för att slippa utföra öppen kirurgi, både vid operation och
vid diagnostisering. Hjärtkateterisering är ett stort hjälpmedel inom hjärtdiagnostiseringen, och
underlättar mycket för både patienten, kirurger och specialister. Kateteriseringen kan användas vid
många andra operationer och undersökningar också, och behöver inte handla enbart om hjärtat. Den
senaste forskningen handlar bland annat om hur man, med hjälp av katetrar, kan underlätta vid
levertransplantationer med en lever från en levande donator. Även högt blodtryck kan behandlas
med hjälp av katetrar, där man bränner bort ytan på en del av de sympatiska nervtrådarna i njuren.
På så sätt minskas utsöndringen av Renin, och blodtrycket sänks så småningom. Dessa två metoder är
dock så pass nya att de fortfarande är på forskningsstadiet och inte har hunnit etablera sig ännu.
Grupp B
Sammanfattning
Diabetes är en grupp av metabola sjukdomar som karaktäriseras av höga glukosnivåer i blodet på
grund av att kroppens insulinproduktion inte är tillräcklig för att täcka behovet. Detta leder till att
glukosnivåerna i blodet varierar kraftigt under dagen, vilket måste övervakas och behandlas för att
upprätthålla en så jämn nivå som möjligt. Denna övervakning innefattar vanligtvis att patienten
sticker sig i fingret och mäter glukosnivån i blodet. Denna behandling är bristfällig och besvärlig. Det
ger enbart en ögonblicksbild på glukosnivån och det är inte alltid enkelt att få ut blod ur fingret.
Modernare mätmetoder som ”continuous glucose monitoring”, kan mäta nivåerna kontinuerligt
genom att en sensor placeras under huden, men metoden är fortfarande besvärlig för patienten.
Detta skapar ett behov av ny teknik och nya sensorer. Kolnanorör består av grafen som rullats ihop
till en cylinder. Röret kan ha många olika elektriska och optiska egenskaper beroende på hur det har
rullats ihop. På röret fästs ytmolekyler, som gör att röret får en selektivitet. Ytmolekylerna binder till
det ämne som önskas undersökas och när bindning uppstår sker en reaktion som antingen gör röret
bland annat strömförande eller fluorescerande. Denna aktivitet mäts för att upptäcka
koncentrationen av ämnet i analytvätskan. Vid diabetesmonitorering inlindas röret i polyvinylklorid
tillsammans med ett glukosbindande protein och förs in i blodkärlen. Glukosen i blodet binder till
ytmolekylerna och fluorescens uppstår i röret. En sensor utanför kroppen detekterar sedan
strålningen från röret och beräknar, utifrån fluorescensens intensitet och våglängd,
glukoskoncentrationen i blodet.
Den globala marknaden för kolnanorör är fortfarande ung och liten. Den svenska marknaden beskrivs
ändå starkt jämfört med andra länders, dock krävs det fortfarande mycket forskning inom området.
Företag som arbetar med kolnanorör för mätning av glukos i blodet för diabetiker rapporterar
framgång i försäljningen. Några apparaturer för glukosmätning som idag finns på marknaden är
Minimed Paradigm Veo från Medtronic, och BGStar från Sanofi. Dessa är baserade på nålsensorer
och det finns typer som kan kombineras med en insulinpump som kontrollerar insulinflödet till
blodet m.h.a. informationen den erhåller från mätaren. Stor efterfrågan finns för en detektor som är
noninvasiv, och som icke kräver att patienten ska behöva sticka sig flera
gånger om dagen för att monitorera glukoshalten i blodet.
Kolnanorörbaserade sensorer kan fungera noninvasivt och, de har visat
sig fungera bättre än andra ämnen. Därför har de stor potential inom
området.
AVP - Amplatzer Vascular Plug: Tillämpning av AVP på Karolinska Universitetssjukhuset för
behandling av Coronary Artery Fistula
Coronary artery fistula (CAF), kranskärlsfistlar, är en sällsynt hjärtsjukdom som innebär en onormal
förbindelse mellan hjärtats kranskärl och hjärtrum eller lungartär. Detta innebär att en
kranskärlsfistel ger upphov till en förbindelse mellan det arteriella systemet och det venösa systemet.
När det arteriella blodet går till det venösa systemet leder det till bland annat ischemi. Det vill säga
ett tillstånd där den delen av hjärtmuskeln inte får tillräckligt med arteriellt blod.
Bild 1: Bild 1 visar ett exempel på CAF mellan höger kranskärl och den högra kammaren.
Diagnos
Sjukdomen kan diagnostiseras med hjälp av auskultation, det vill säga lyssning av ljud med stetoskop.
Vid auskultation hörs ett onormalt ljud som alstras från hjärtat som kallas för blåsljud vid en
hjärtundersökning. Detta kan ledda till flera undersökningar som angiografi, hjärtkateterisering,
ultraljud med färgdoppler, EKG och MRI.
Behandling av CAF på Karolinska Universitetssjukhuset:
Öppen kirurgiskt ingrepp
Levereringskabel
Icke-kirurgiskt ingrepp
(Delivery cable)
(
Skruv
Legerar av fisteln = syr av fisteln
Perkutant ingrepp = kateter via ljumsken
Efter OP: minst 1 vecka
Efter OP: nästa dag
Produkter:
Coils
Amplatzer Vascular Plug (AVP)
Vad är AVP och hur fungerar det?
Amplatzer vascular plug (AVP) är designat för att forma om sig i kärl för att blockera fistlar. Den har
en cylindrisk form med olika storlekar (se bild 3), men det bör vara större än kärlen. AVP är gjort av
nitinol trådar som har ett formminne och är av superelastiska metaller (nickel och titan). Genom en
katet som förs till kranskärl fisteln går en 135 cm lång rostfri kabel som är fastskruvad på ena ända av
AVP:n och utplaceras i rätt plats. Vid rätt placering skruvas kabeln moturs så att den lossnar av från
AVP:n. För att se om AVP:n är tillräckligt fast placerad så används angiografi som bekräftelse av
tätheten. Om det inte blir tillräckligt tätt så går det att flytta eller ta bort AVP:n.
Bild 3: Bild 3 visar AVP med en levereringskabel (Delivery cable) som är fastskruven på ena ändan av AVP.
Sammanfattning
Grupp A
Kroppen har en mängd olika celler, proteiner och andra substrat. Nivån av dessa substrat ändras i
kroppen beroende på vad kroppen utsätt för. Ett exempel är C-Reaktiv Protein (CRP) som finns i
blodets plasma. Halten av detta protein ökar vid infektion. Genom att använda en biosensor kan
vårdpersonal mäta halten CRP för att fastställa om patienten har en infektion.
Biosensorer finns i olika typer, elektrokemiska, piezoelektriska och optiska biosensorer.
Vid en trafik kontroll kan polisen ta ett alkoholtest, apparaten dem använder är en biosensor. Med
hjälp av biosensorer kan användaren få ett snabbt och pålitligt svar, vilket gör biosensorn väldigt
effektiv.
Sammanfattning Grupp E
Avsikt: Att undersöka och utvärdera den bakomliggande tekniken och dess användning vid dagens
förlossningsövervakning med CTG samt STAN-metoden.
Material och metod: Litteraturstudie där fakta har hämtats från Bertil Jacobsons Medicin och teknik
samt Teknik i praktisk sjukvård, böcker från Karolinska Institutet Universitetsbiblioteket och
vetenskapliga artiklar från PubMed.
Resultat: CTG används för att identifiera hypoxi för att kunna ingripa i tid. Metoden bygger på en
ultraljudsgivare och en tokogivare, som spänns på moderns mage, vilka hämtar information om
fosterhjärtfrekvensen respektive värkarbete. När CTG kombineras med ST-analys av fostrets EKG
kallas metoden STAN. EKG-signalen avleds via en skalpelektrod som placeras på fostret. Rapporten
innehåller utöver själva tekniken även grundläggande diagnostik med båda metoderna.
Slutsatser: CTG är ett värdefullt verktyg för att kontrollera att fostret inte lider av syrebrist. Trots den
låga specificiteten tillför den viktiga parametrar som inte är möjligt med auskultation. Den noninvasiva metoden förslås som standardövervakning vid förlossning. Gällande STAN-metoden
rekommenderas en strikt användning vid högriskförlossningar, där det framhålls att ST-analysen ej
har något signifikant värde om CTG ej var normalt från start.
