NATIONALEKONOMI GRUNDLÄGGANDE EKONOMISKA BEGREPP All ekonomisk aktivitet utgår ifrån de mänskliga behoven. Man fyller behoven med hjälp av varor och tjänster, som tillverkas eller erbjuds av företag. För tillverkningen behövs produktionsfaktorerna. Utbud och efterfrågan möts på marknaderna. Prismekanismerna avgör vad och hur mycket det tillverkas av en produkt. NYTTIGHETER En generell benämning för alla varor och tjänster Indelade i produktions- och konsumtionsnyttigheter Konsumtionsnyttigheter ämnade för de privata hushållen Produktionsnyttigheter behövs för att tillverka nya konsumtionsoch produktionsnyttigheter (t.ex. Råvara, maskiner, byggnader) PRODUKTIONSFAKTORERNA I PRODUKTIONEN FÖRENAS PRODUKTIONSFAKTORERNA SÅ ATT NYTTIGHETER PRODUCERAS Råvara Arbetskraft Kapital, investeringarna som görs för att möjliggöra/utveckla produktionen (t.ex. maskiner, fabriksbyggnader, infrastruktur) Energi Kunskap KARAKTERISTISKT FÖR FINLANDS PRODUKTIONSFAKTORER Karakteristiskt för Finland är att det råder balans mellan produktionsfaktorerna. Det finns relativt gott av råvaror, utbildningsgraden är hög och fabrikerna samt produktionsanläggningarna är moderna. ARBETETETS PRODUKTIVITET Produktivitet: produktionen i förhållande till arbetsinsats (vanligtvis ett år) Produktiviteten kan höjas genom att t.ex. rationalisera verksamheten, införskaffa nya maskiner eller genom att omorganisera arbetet så att produktiviteten ökar. KNAPPHET SOM ETT NATIONALEKONOMISKT BEGREPP Beskriver den konflikt som råder mellan människors behov och produktionsmöjligheterna Efterfrågan på nyttigheter överstiger utbudet Efterfrågan kan inte tillfredställas eftersom endast en begränsad mängd nyttigheter kan produceras. Produktionsvolymen begränsas av produktionsfaktorerna Knappheten resulterar i att man tvingas välja vad och hur mycket man skall producera Knappheten avspeglar sig också i prisbildningen. Ifall efterfrågan växer mera än utbudet så drar det upp priset. HUR SKULLE MAN KUNNA ÖKA FINLANDS HELHETSPRODUKTION KORTTIDSPERSPEKTIV Genom att anställa arbetslösa Genom övertidsarbete LÅNGTIDSPERSPEKTIV Genom strukturella förändringar Genom att försäkra sig om att det finns tillräcklig mängd kvalitativa produktionsfaktorer Genom att fortbilda och höja de anställdas yrkesskicklighet Höja produktiviteten genom att ta i bruk effektivare produktionsalternativ Genom att höja sysselsättningen t.ex. genom att höja pensionsåldern eller förkorta studietiden NÄRINGSGRENARNA 1.PRIMÄRPRODUKTION Jord- och skogsbruk Fiske Gruvdrift 2. FÖRÄDLING Industri Byggnadsverksamhet 3. SERVICE Handel Kommunikationer Bank- och försäkringssektorn Restaurang- och boendetjänster Undervisning Social- och hälsosektorn Säkerhetstjänster Privata tjänster såsom barberare, reparationer, städning I början av 1900-talet jobbade 2/3 av finländarna inom primärsektorn. Fram till medlet av seklet hade andelen sjunkit till hälften och vid ingången av 2000-talet var procenten nere vid 5%. Efter det andra världskriget sysselsatte förädlingen och servicesektorn fler människor än primärproduktionen. Procenten anställda inom sekundärsektorn har varit ungefär densamma sedan 1940-talet (kring 30%). Andelen av de som varit anställda inom servicesektorn har kraftigt ökat sedan 1950-talet och fram till idag för att idag vara kring 70%. Finland har under 1900-talet transformerats från ett agrart- till ett servicesamhälle. Den vetenskapliga och tekniska utvecklingen har fokuserats på primär- och sekundärproduktionen. Mänsklig arbetskraft har ersatts av maskiner. Eftersom utbildningsgradden i Finland är mycket hög så har man klarat av de allt mer komplicerade arbetsuppgifterna FÖRÄNDRINGARNA PÅ DET FINLÄNDSKA SAMHÄLLET Finland har industrialiserats och förvandlats till ett servicesamhälle Levnadsstandarden har stigit radikalt i.o.m att produktionen har effektiverats Strukturförvandlingen inom näringsgrenarna har möjliggjort dagens välfärdssamhälle Finländarnas yrkesbild har förändrats tack vare den tekniska utvecklingen Finland har urbaniserats och befolkningen har i allt högre grad samlats i städerna i södra Finland Kvinnans ställning i samhället har förändrats. Hon har blivit betydligt mera självständig Nativiteten har sjunkit vilket betyder att utan immigration kommer befolkningen snart att börja krympa Medellivslängden har oavbrutet stigit Den stigande levnadsstandarden har resulterat i att finländarna bor bättre, äter bättre, erhåller en bättre utbildning, hälsovård och konsumerar mera Förändringarna i levnadsmönstren har också hämtat med sig nya problem såsom alienation, ensamhet, trängsel, nedsmutsning mm DE EKONOMISKA SYSTEMEN MARKNADSEKONOMI Centrala kännetecken är privat ägande och kapitalism Det privata ägandet resulterar i att man kan köpa och sälja produktionsfaktorerna Det privata ägandet resulterar i att både företagare och enskilda medborgare är mindre beroende av statsmakten Det som produceras och till vilket pris avgörs i en marknadsekonomi av konsumenternas önskemål samt producenternas produktionsbeslut Marknadskrafterna bestämmer också priset på råvaran, arbetskraften samt produktionskapitalet (fabriken) En balans på marknaden råder då producent och konsument möter varandra så att utbudet motsvarar efterfrågan PLANEKONOMI Statsmakten kontrollerar marknaderna genom att besluta om produktion, pris, arbetskraft och löner. Den fria konkurrensen saknas PRISMEKANISMEN INOM MARKNADSEKONOMIN Prisen dikterar produktionsbesluten Produktions- och konsumtionsbeslut planeras inte på förhand utan miljontals producenter och konsumenter besluter Genom prismekanismen erhåller företagen information om marknaderna. Utgående från den informationen görs produktionsbesluten så att man producerar ungefär den mängd som efterfrågas Genom prismekanismen kan också de anställda söka sig til de uppgifter som har bra löner och det existerar en stor efterfrågan på arbetskraft PRISMEKANISMEN OCH JÄMVIKTSPRIS EFTERFRÅGAN Efterfrågan berättar om konsumenternas benägenhet att köpa en nyttighet till ett visst pris en given tidpunkt Efterfrågan påverkas också av inkomster, framtida prisprognoser, priserna på övriga nyttigheter, konsumenternas antal samt konsumenternas preferenser i valet mellan likvärda produkter Efterfrågans pris; ifall alla övriga faktorer förblir oförändrade så minskar efterfrågan ju högre priset är UTBUD Utbudet berättar om beredskapen att sälja en produkt en given tid till ett givet pris Utbudet är beroende av produktionens kostnader, priset på övriga produkter på marknaden, prisförväntningarna, producenternas antal samt teknologin Utbudets pris; Ifall alla övriga faktorer förblir oförändrade så ökar utbudet ju högre priset är JÄMVIKTSPRIS För att fastställa ett jämviktspris kan man utnyttja sig av efterfråge- och utbudskurvor Jämviktspriset är stället där kurvorna korsar varandra, alltså där utbud möter efterfrågan på marknaden. Konsumentens och producentens uppfattning om priset korrelerar Ifall priset är högre så är utbudet större än efterfrågan Omvänt så är efterfrågan högre än utbudet Jämviktspriset söker sig automatiskt till den punkt där efterfrågan möter utbudet. Ifall priset är för högt sjunker efterfrågan och priset kommer att tvingas ner och omvänt ifall efterfrågan överskrider utbudet så pressas priset upp Se kort animation om prisbildning; http://www.teacherondemand.se/video/104/prisbildning.html KONSUMENTERNAS NYTTA AV PRODUCENTERNAS KONKURRENS Konkurrensen mellan företagare pressar ner priserna och garanterar en viss kvalitet (i förhållande till priset) Den fria marknaden övervakas inom marknadsekonomin så att inte priset snedvrids genom karteller eller truster. Ingen producent skall tillåtas monopolisera marknaden FULLKOMLIG KONKURRENS En nationalekonomisk modell där ingen aktör ensam kan påverka en varas marknadspris Flera producenter (försäljare) som säljer en identisk produkt En mycket stor mängd konsumenter (köpare) Inga begränsande faktorer som förhindrar eller försvårar nya företagares inträde på marknaden Tidigare aktörer har ingen fördel i jämförelse med nykomlingar Såväl producenter som konsumenter har full insyn i produkterna och deras priser Ett enskilt företag kan inte inverka på produktens pris (nyttighetens pris sjunker till ett minimi) Konsekvenser: 1.Produktionsfaktorerna utnyttjas rationellt och sparsamt 2.Endast företag som sköts väl och effektivt klara sig bra Beslut angående fortsatt eller avbruten produktion måste göras med korta intervaller. Ifall företaget besluter sig att fortsätta producera måste kvantiteten slås fast På längre sikt kan företaget besluta sig för att expandera ,skära ner , avsluta eller fortsätta med verksamheten Ifall företagen gör ett positivt resultat lockar det nya företagare till marknaden vilket förskjuter utbudskurvan och jämviktspriset sjunker Nya företag bildas fram till en punkt då vinsten är noll På motsvarande sätt resulterar ett negativt resultat i att företag drar sig ur marknaden vilket resulterar i att priset stiger OFULLSTÄNDIG KONKURRENS Enskilda företag kan inverka på priserna, motsatsen till fullständig konkurrens Prisen dikteras inte utgående från realkostnaderna OLIGOPOL, marknaden domineras av några stora aktörer som producerar identiska eller nästan identiska produkter Få konkurrenter resulterar i en situation där producenterna ofta nöjer sig med att bevara sin marknadsandel Företagen kan i någon mån påverka nyttigheternas marknadspris. Konkurrerande företags prisreaktioner bevakas noga Nya företagare har svårigheter att inleda sin verksamhet eftersom de existerande företagen kontrollerar sina försäljningsnätverk och kundrelationer. De äldre aktörerna kan tillfälligt sänka sina priser för att försvåra nya konkurrenters verksamhet MONOPOLISTISK KONKURRENS, flera företag tävlar sinsemellan på en nyttighets marknad med produkter som enbart minimalt skiljer sig från varandra Oftast är det fråga om märkesvaror, som skiljer sig från varandra i kvalitet, teknik eller modemässigt. Dessa produkter kan prissättas liberalare än massprodukter Inga hinder för inträde till eller utträde ur marknaden existerar HUR SKILJER SIG KARTELLER FRÅN MONOPOL Monopol innebär ensamrätt på någon produkt Kartell innebär ett avtal mellan företag on att helt eller delvis undvika konkurrens sinsemellan Monopol innebär ensam dominans på marknaden medan kartell innebär att flera aktörer deltar Ett företag kan vara ett lagligt monopol (ex. Alko) medan karteller alltid är olagliga Företag i monopolställning kan agera friare eftersom de inte är tvingade att underhandla med någon om begränsningar Företag som ingår i karteller tvingas ta i betraktande varandra, även då de ingår illegala avtal om konkurrensens begränsande FÖRETAG UTAN FÖRETAGARE EXISTERAR INGEN EKONOMISK AKTIVITET. EN FÖRETAGARE BORDE UPPFYLLA EN HEL MASSA KRITERIER; Flitig Systematisk Flexibel Våga ta risker Färdig att lära sig av misstag Initiativrik Expert inom den egna branschen Problemlösare Klarar av osäkerhet Vill ha ett inflytande på utvecklingen Vill skapa förmögenhet Förtroende för företagsamheten Samarbetsförmögen Idérik Starkt självförtroende Beslutsam FÖRDELARNA MED SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG (Under 250 anställda, årlig omsättning max. 50 miljoner euro); Konkurrenskraft, t.ex. att producera närservice eller som underleverantör till större företag Flexibilitet samt anpassningsförmåga till olika ekonomiska förändringar Innovationsrikedom vid produktsframställningen samt vid idékläckandet (tillverknings- eller marknadsföringsmetoder) En stor produktion lämpar sig inte inom alla branscher och inom dessa har mindre företag betydligt bättre framtidsutsikter FÖRDELARNA MED STORA FÖRETAG; Effektivitet, t.ex. i att utnyttja produktionsresurserna, vilket resulterar i att produkterna blir billiga Möjligheter att anställa de bästa inom sin bransch Möjligheter att införskaffa nyaste och effektivaste teknologin Möjligheter att erhålla förmånliga krediter till nyinvesteringar, eftersom bankerna har förtroende Möjligheter att ta risker i sin affärsverksamhet eftersom resurserna tillåter det Bra anpassningsförmåga vid konjunkturssvängningarna eftersom tyngdvikten för produktionen kan flyttas LÄMPLIGA BRANSCHER FÖR STORPRODUKTION Processindustri, eftersom det inte lönar sig att tillverka t.ex. bilar, papper eller mobiltelefoner i små mängder (konkurrensen inom branscherna hård) Inom flera servicetjänster (såsom handels-, bank-, försäkringsbranschen) Stora företag drar nytta av sin storlek bland annat inom produktutvecklingen, marknadsföringen, företagsledningen samt inköp av råvaror I Finland kan man välja mellan följande företagsformer: 1. Enskild näringsidkare Är den enklaste och vanligaste företagsformen i Finland. Beslutsmakten och ansvaret ligger hos företagaren själv, och kan precis som andra företag ha anställda. Om företagsverksamheten är bisyssla lönar det sig oftast att börja som enskild näringsidkare. 2. Öppet bolag Uppstår då minst två personer tecknar ett bolagsavtal. Bolagsmännen är jämlika parter i bolaget och svarar tillsammans och personligen för bolagets beslut och skulder. Denna företagsform kräver stor pålitlighet mellan partnerna. 3. Kommanditbolag Kommanditbolaget har två typer av bolagsmän; ansvariga bolagsmän och tysta bolagsmån. Bolaget kan ha en eller flera ansvariga bolagsmän och minst en tyst bolagsman. 4. Aktiebolag För bildandet krävs minst en privatperson eller ett samfund och ett aktiekapital på 2500 euro. Aktiekapitalet delas upp i aktier och delägarnas rösträtt, vinst och ansvar är beroende av antalet aktier som ägs. 5. Andelslag Andelslaget kräver mins tre stycken grundare, grundarna kan vara både privatpersoner och företag. Andelslaget är ett gemenskapsföretag som idkar ekonomisk verksamhet till stöd för medlemmarnas ekonomi och näring. (http://www.uranus.fi/se/foretagande/stodmaterial/open.php?id=60350) RISKERNA MED ATT KÖPA ELLER GRUNDA ETT FÖRETAG: Företaget kan vara förlustbringande eller det kan gå i konkurs. Då kan ägaren eller företagaren förlora sin egendom Företag är känsliga för konjunkturer. Levnadskraftiga företag kan gå omkull vid en depression Ett företags konkurs innebär att också företagaren blir arbetslös Ett misslyckande kan tära på företagarens anseende, vilket kan göra det svårare att grunda ett nytt företag i framtiden HUR FINANSIERAS FÖRETAGET? Ägarna investerar eget kapital Krediter (lånekapital) Aktiebolag kan skaffa nytt kapital genom aktieemission (sälja ut nya aktier) NÄR UPPNÅR ETT FÖRETAG SOLIDITET (företagets förmögenhetsgrad) OCH ÄR LÖNSAMT: Lönsamt då det klarar av alla förpliktelser och producerar ägarna en rimlig vinst Soliditeten beräknas utgående från hur stor andel av tillgångarna som är finansierade med eget kapital. Företaget får inte ha alltför mycket krediter. De egna tillgångarna utgör minst hälften av företagets balans PROBLEM MED FÖRETAGANDET I FINLAND Stora socialsäkerhetskostnader Små nationella marknader Höga lönekostnader Sträng arbetsskyddslagstiftning DEN OFFENTLIGA EKONOMIN STATEN OCH KOMMUNERNAS EKONOMI INVERKAR PÅ ALLA MEDBORGARES LIV. DE SAMLAR IN SKATTER SOM ANVÄNDS TILL ATT FINANSIERA OFFENTLIGA SERVICE OCH TRANSFERERINGAR. DEN STATLIGA EKONOMIN STATENS INKOMSTER OCH UTGIFTER INKOMSTER Över 80% av inkomsterna samlas ihop som skatter Inkomster från försäljning och egendom Lån UTGIFTER De största utgifterna utgörs av hälsovård, utbildning samt socialvården Utgifterna kan indelas i; 1.konsumtionsutgifter (t.ex. löner) 2.transfereringsutgifter (t.ex. kommunalt stöd eller transfereringar till hushållen, ex. Barnbidrag) 3.investeringsutgifter (t.ex. byggnadsprojekt) HUR INVERKAR ARBETSLÖSHETEN PÅ DE STATLIGA FINANSERNA? Skatteintäkterna minskar eftersom det finns färre skattebetalare Transfereringskostnaderna ökar eftersom arbetslöshetsersättningarna ökar HUR INVERKAR BEFOLKNINGENS ÅLDRANDE PÅ STATENS FINANSER Statens inkomster sjunker eftersom skatteintäkterna sjunker. Skatteinkomsterna från pensionerna är lägre än vad de är från lönerna I motsvarande grad ökar statens utgifter då sjukdoms- och socialutgifterna stiger Då sysselsättningsgraden sjunker i och med att befolkningen föråldras minskar den ekonomiska tillväxten och nationalinkomsten krymper, ifall man inte lyckas kompensera detta med att höja produktiviteten och på det sättet effektivera ekonomin När befolkningen föråldras försämras vårdnadsförhållandena eftersom det finns färre yngre befolkningsgrupper i förhållandet till äldre. I praktiken betyder det att allt färre skattebetalare borde klara av att underhålla en växande mängd pensionärer. Detta kan resultera i att skattebördan blir för tung och skatterna för höga HUR KUNDE MAN LÖSA DE PROBLEM SOM BEROR PÅ ATT BEFOLKNINGEN FÖRÅLDRAS? Det skulle vara i statens (och kommunernas) intresse att befolkningen skulle hållas i så god vigör som möjligt och genom det i arbetslivet. Detta kunde man uppnå genom hälsokampanjer och preventiv rehabilitering Statsmakten försöker förbättra vårdnadsförhållandet genom att; 1.medborgarna skulle arbeta längre än tidigare (höjd pensionsålder eller frivilligt genom att erbjuda fördelar) 2.de yngre skulle inleda sin arbetskarriär tidigare (genom att förkorta studietiden) Eftersom staten inte klarar av att förbättra vårdnadsförhållandet med egna medel så förhåller man sig idag positivt till att arbetskraft importeras till landet VARFÖR LYFTER STATEN KREDITER OCH VILKA INSTANSER ÄR DET SOM BEVILJAR DEM? Tidvis tvingas staten låna medel för att klara av sina utgifter. För att upprätthålla välfärdsservicen Stimulanspolitik, tidvis kan det vara vettigt att upprätthålla sysselsättningen under kristider med hjälp av krediter. Krediterna kan återbetalas då tiderna blivit bättre Krediter kan lyftas av andra länder, de internationella kreditmarknaderna eller landets egna medborgare. HUR HAR FINLANDS LÅNEBÖRDA UTVECKLATS? Under depressionen i början av 1990-talet tvingades Finland ta stor utländska lån. Efter att depressionen lättade var lånebeloppet närmare 70 miljarder euro vilket motsvarade 65% av BNP Fr.o.m år 1994 avstannade lånetillväxten. Ekonomin växte snabbt ♣ Krediterna kunde kortas av med ungefär 1 miljard/år eftersom statens inkomster översteg utgifterna. De dyra valutalånen kunde betalas bort och byttes ut till eurobelopp. På det här sättet lyckades man bli av med riskerna för valutakursfluktuationer År 2008 års finanskris och depressionen som följde resulterade i att staten på nytt tvingades skuldsätta sig. I slutet av 2009 var lånebeloppet 64,3 miljarder euro vilket motsvarar 12000 euro/invånare. Statens beredskap var att lyfta nya lån till ett belopp av 30 miljarder euro/år under tiden 2009-2011 När depressionen är bruten och en ny högkonjunktur inleds och statens finanser balanseras så kommer återbetalningen av krediterna att fördröjas p.g.a de kostnader som tillkommer av att befolkningen föråldras. Statsskuldens utveckling (Källa, http://treasuryfinland.fi/public/default.aspx?culture=sv-FI&contentlan=%203&nodeid=19251) Statsskuld 31.1.2011 → 72,8 mrd. €,( 2016 ca 100 miljarder) Skulden per invånare → 13 528 € KOMMUNERNAS EKONOMI KOMMUNERNAS UTGIFTER SAMT INKOMSTER 2010 UTGIFTER 51% - social- och hälsovård 24% - Undervisning och kultur 20% - Övriga utgifter (investeringar) 5% - finansieringsverksamhet INKOMSTER 44% - skatteinkomster 19% - statsandelar 26% - verksamhetsinkomster (försäljning, betalningar) 7% - lånetagning 4% - övriga inkomster KOMMUNERNAS STATSANDELAR Målsättningen är att jämna ut kommunernas inkomster. De rikaste kommunerna erhåller inte statsstöd utan tvingas tvärtom bidra till att söda de fattigate kommunerna. Kommunernas statsandelar är beroende av kommunens inkomster. De som har lägre skatteintäkter erhåller ett större satligt stöd. Statsandelarnas storlek är också beroende av kommunens utgifter så att t.ex. erhåller kommuner med många arbetslösa, barn eller/och åldringar ett större stöd Statsandelarnas storlek är också beroende av andra faktorer såsom befolkningstätheten (glesare erhåller större stöd) och språken (tvåspråkiga kommuner erhåller mera stöd) KOMMUNALA SAMFÖRETAG Samföretag ansvarar för kommunernas gemensamma samarbetsprojekt. Inom vissa sektorer är det ändamålsenligt att samarbeta (t.ex. avfallshantering) Samföretagen kan ansvar för t.ex. skolor, hälsostationer, sjukhus, ålderdomshem, energiverk och avfallsplatser. KOMMUNERNAS EKONOMISKA TRÅNGMÅL En stor del av kommunernas uppgifter är lagstadgade och därmed går det inte att banta på utgifterna. Men också en stor del av de uppgifter som inte är lagstadgade är i praktiken nödvändiga såsom yrkes- och gymnasieutbildning eller kultur-, motions- eller rekreationsservice På grund av detta är utgiftssidan mycket stram och det finns minimala marginaler att spara på Under lågkonjunkturer minskar vanligtvis skatteintäkterna. Ett stort problem i de flesta kommuner är att den del av befolkningen som förvärvsarbetar oavbrutet minskar. Detta resulterar i att skatteintäkterna minskar. Trots detta kan utgifterna ha ökat p.g.a att arbetslösheten stigit och/eller pensionärernas andel ökat Kommunerna har lite industri eller de är beroende av en större fabrik Kommunsammanslagningar En stor våg av kommunsammanslagningar har rullat igång. Kommunernas omvärld förändras. Det förutsätter livskraftiga kommuner. Kommun- och servicestrukturreformen sporrar till handlingskraftiga och större kommuner än tidigare. Det finns 348 kommuner i Finland. Vid ingången av år 2009 genomfördes 32 kommunsammanslagningar. En stor del av sammanslagningarna gäller flera kommuner. Till följd av sammanslagningarna minskade antalet kommuner med 67. På dessa webbsidor om kommunsammanslagning finns information om förändringarna i den finländska kommunstrukturen. Genomförandet av kommunsammanslagningarna beskrivs också allt från utredningsskedet fram till den nya kommunen. (Källa: http://www.kunnat.net/sv) Samarbetsområden Kommungränserna har allt mindre betydelse i kommuninvånarnas vardagsliv och i företagens verksamhet. Pendlings-, bostads- och servicemarknadsområdena har expanderat. Kommunernas strategiska resurser, dvs. arbetsplatser, skatteinkomster och utvecklingen av befolkningsunderlaget, sammanhänger med utvecklingen av ett allt vidsträcktare område. Utvecklingsutsikterna för den kommunala ekonomin, den regionala befolknings- och näringsutvecklingen, befolkningens stigande ålder, en allt större efterfrågan på service och den minskande arbetskraften inom kommunsektorn leder till ett ökat samarbete kommunerna emellan. Kommun- och servicestrukturreformen fördjupar kommunernas samarbete och samverkan på alla regionala nivåer. Målet för reformen är en stärkt kommun- och servicestruktur. Kommunstrukturen stärks genom att man lägger samman kommuner och delar av kommuner. Servicestrukturerna stärks genom att tjänster som förutsätter ett större befolkningsunderlag än en kommun sammanförs till större helheter och genom att samarbetet mellan kommunerna utökas. På Samarbetsområden och regioner-sidorna har vi sammanställt information om samarbete över kommungränserna. Vi berättar bland annat om det utvecklingsarbete som sker i kommunerna och hur olika projekt framskrider. Vid sidan av kommunsammanslagningar är samarbete ett viktigt sätt att trygga och tillhandahålla välfärdstjänster i kommunerna. För skötseln av ett samarbetsområdes uppgifter svarar antingen en samkommun eller en s.k. värdkommun, vilket innebär att man bildar ett gemensamt organ för att sköta uppgifterna. För att stödja samarbetet bildar Kommunförbundet ett nätverk för samarbetsområdena. Nätverkets första sammankomst anordnas i mars i Kommunernas hus. Kommunernas regionala samarbete ökar i snabb takt, för närvarande i synnerhet inom den kommunala servicens kärnområden, dvs. inom vård, omsorg och undervisning. På de sidor som berör regionsamarbetet har sammanställts fakta och forskningsrön om regioner och regionprojekt. Kommunförbundet tillhandahåller avgiftsfri regional rådgivning för social- och hälsovården, och utöver det pågår ett projekt som gäller regionala demokratimodeller. (Källa: http://www.kunnat.net/sv) SKATTER OCH BESKATTNINGEN JÄMFÖR PROGRESSIV BESKATTNING MED PLATTSKATT PROGRESSIV SKATT-FÖRDELAR Jämnlikheten ökar då inkomstskillnaderna jämnas ut. De som har större inkomster betalar högre skatt jämfört med låginkomsttagarna. Finansieringen av de offentliga välfärdstjänsterna fungerar bra Tryggar samhällsfreden Man har kunnat ta hand om de som klarar sig sämst i samhället Det existerar en samhällelig beredskap då man kunnat förbereda sig för risksituationer såsom arbetslöshet eller sjukdom PROGRESSIV SKATT-PROBLEM Uppmuntrar inte till driftighet och framförallt inte att arbeta övertid Företagandet kan minska Lockar inte till utbildning Inkomstskatten är strängare än egendomsbeskattningen Många upplever en orättvisa i att en stor del av inkomsterna går i skatt Företag och arbetstagare kan flytta till länder där beskattningen är lägre PLATTSKATT-FÖRDELAR Plattskatt uppmuntrar till arbete eftersom högre bruttoinkomster automatiskt resulterar i högre nettoinkomster Nettoinkomsterna är lättare att estimera Ingen bestraffning för övertidsarbete Inkomst- och egendomsbeskattningen är enhetlig Kunnig och högt utbildad arbetskraft håller sig i landet PLATTSKATT-PROBLEM Inkomstskillnaderna och ojämnlikheten ökar, då man oberoende av inkomster betalar samma skatt Bland hög inkomsttagarna lättar skattetrycket medan det kan skärpas bland de som har de lägsta löneinkomsterna Välfärdsstatens finansieringsgrund försvagas vilket kan resultera i att de offentliga utgifterna skärs ner Låginkomsttagare kan uppleva missnöje och bli rastlösa DIREKTA OCH INDIREKTA SKATTER DIREKTA (utmäts från inkomster och egendom) Kommunalskatten (skattesats, till kommunen) Statlig inkomstskatt (staten) Samfundsskatt (stat och kommun) kyrkoskatt (kyrkan) Arvsskatt (staten) Gåvoskatt (staten) (Egendomsskatt) (staten) Fastighetsskatt (kommunen) Socialskydds- och pensionsutgifterna som man betalar till FPA och arbetspensionsverken går att jämföra med direkta skatter INDIREKTA SKATTER (inbakade i nyttigheters pris) Mervärdesskatten (staten) Kapitalskatten (staten) Stämpelskatten (staten) Överlåtelseskatten (staten) Bil- och motorcykelskatten (staten) Miljöskatten (staten) SKATTEKIL Skillnaden mellan det som arbetsgivaren betalar i arbetskraftsutgifter (lön och socialutgifter) och det som arbetstagaren erhåller i nettolön Helhetsbeloppet för arbetets beskattning och avgifter av skattenatur Ifall en arbetstagare erhåller 14 euro/timme i nettolön kostar samma timme arbetsgivaren 26 euro. EKONOMISKA PROBLEM MED SKATTEKILEN Skattekilen har en stor menlig inverkan framförallt inom den servicesektorn som är arbetsintensiv. Arbetets höga pris försvagar arbetstagarnas möjligheter att med sin nettolön köpa service. Att t.ex. bekosta en snickares arbetstimme kan innebära att man tvingas arbeta flera timmar. Den dyra servicen resulterar i en låg efterfrågan vilket innebär att arbetsgivarna inte är intresserade att anställa arbetstagare Arbetets höga kostnader lockar såväl arbetsgivare som -tagare att kringgå skatter. Arbetsgivaren försöker spara på arbettskraftskostnader och arbetstagaren på skattekostnader Denna, så kallade gråa ekonomi inkluderar många negativa biverkningar. Staten och kommunen förlorar skatteintäkter. Arbetstagaren samlar inte ihop pensions- och socialfördelar. Han kan inte heller få försäkringsersättningar ifall han skulle råka ut för en olycka. Dessutom förvränger den gråa ekonomin konkurrensen. Grå ekonomi kan också ha en negativ inverkan på samhällsmoralen. INTERNATIONELL HANDEL (GLOBAL EKONOMI) GLOBALISERINGEN ÄR INGET NYTT PÅFUND UTAN KAN SPÅRAS TILLBAKA TILL 1500-TALET DÅ EN GLOBALISERING UPPKOM SOM EN FÖLJD AV DEN TRANSATLANTISKA HANDELN. GLOBALISERINGEN KOM IN I EN NY TILLVÄXTFAS UNDER 1990TALET, SOM RESULTERADE I ATT DEN INTERNATIONELLA FRIHANDELN EXPANDERADE. FRIHANDELN INNEBÄR EN MÄNGD FÖRDELAR MEN DE FÖRDELAR SIG INTE JÄMNT. FRAMFÖRALLT UTVECKLINGSLÄNDERNA HAR LIDIT AV GLOBALISERINGEN, EFTERSOM DE INTE HAR KLARAT SIG I KONKURRENSEN MED INDUSTRILÄNDERNA. FRIHANDEL-ORSAKER TILL ATT MAN MOTSATT SIG FRIHANDEL. Protektionism, man har velat skydda inhemska företag och trygga de inhemska arbetsplatserna Importen har även begränsats då landet inte har haft valutareserver att betala utländska varor med. BEGRÄNSNINGAR AV FRIHANDELN Importförbud Skyddstullar Produktstandardisering (man kräver att en produkt måste uppfylla vissa kriterier) Myndighetsbestämmelser som kräver att vissa produktkvaliteter skall uppfyllas FÖRDELAR MED FRIHANDEL Handeln är världsomspännande För varje stat lönar det sig att delta med de produkter som kan framställas förmånligast. Det lönar sig inte för alla att producera alla nyttigheter. När handeln expanderar kan produktionen öka. Då produktionen effektiveras sjunker enhetspriset Den globala arbetsfördelningen skapar nya arbetsplatser. ÅTGÄRDER FÖR ATT FRÄMJA FRIHANDELN GATT-avtalet raticifierades 1947 för att främja internationell handel. Världshandelsorganisationen WTO ersatte år 1995 GATT och har efter det strävat efter att sänka tullavgifterna för industriprodukter. Under de senaste åren har man också strävat efter att sänka tullavgifterna för jordbruksprodukter samt att slopa subventioner som industriländerna betalat. Man har dock inte kommit speciellt långt i frihandelssträvandena för jordbruksprodukter Under de senaste åren har WTO också strävat efter att införa frihandel för servicetjänster men inte heller i detta hänseende har man kommit speciellt långt Genom globaliseringen har handeln expanderat. I och med Sovjetunionens kollaps och Kinas öppnare handelspolitik har världshandeln blivit betydligt friare än under det kalla krigets tid UTRIKESHANDEL ORSAKERNA TILL ATT UTRIKESHANDELN ÄR NÖDVÄNDIG FÖR FINLAND Finland är en liten marknadsekonomi, i vilken stora företag inte kan sälja stora partier av nyttigheter. Marknaderna utomlands behövs Många produkter lönar sig inte att tillverka enbart för hemmamarknaden, men exporten möjliggör en stor produktion Genom en stor produktion kan prisen pressas ner vilket också de finländska konsumenterna drar nytta av I Finland finns det sparsamt med råvaror, energi samt livsmedel varför dessa måste importeras Finländarna skulle inte ha tillgång till många av de förädlade produkterna Många importerade produkter är billiga, eftersom de produceras i stora mängder med mindre produktionskostnader Importen kan bekostas med intäkterna från exporten FINLANDS VIKTIGASTE EXPORT- OCH IMPORTPRODUKTER EXPORT Metallindustrins produkter (lyxkryssare, hissar och lyftkranar, pappersmaskiner, traktorer, samt industrimaskiner och -enheter) Förädlade skogsindustriprodukter (papper, kartong, cellulosa, fanér och andra trävaruprodukter) Kemiindustrins produkter (målfärg, olika kemikalier och mediciner) Livsmedelsindustri produkter Textil- och klädesindustriprodukter Byggnadsindustriprodukter IMPORT Råvaror Halvfabrikat Bränsle (olja, och oljeraffinaderiprodukter) Den industriella produktionens maskiner och verktyg Fordon, elektroniska redskap Kommunikations- och mediateknologi Energi (el, naturgas) ( Se tullens statistik; http://www.tulli.fi/sv/finska_tullen/utrikeshandelsstatistik/publikationer/ficksta tistik/liitteet/ficka2009.pdf) DEN EKONOMISKA GLOBALISERINGEN Ekonomin har blivit världsomspännande Då olika ekonomiska regioner har öppnats för handeln har det inneburit att företagandet har expanderat så att det omspänner hela jordklotet I det ingår att varor, service, arbetskraft och kapital kan röra sig fritt eller med minimala begränsningar mellan länderna Den ekonomiska globaliseringen accelererade under 1990-talet då den informationstekniska utvecklingen öppnade nya möjligheter för handeln GLOBALISERINGENS FÖR-/NACKDELAR FÖR INDUSTRI OCH UTVECKLINGSLÄNDER UTVECKLINGSLÄNDER FÖRDELAR Utvecklingsländerna har fått arbetsplatser i och med att multinationella företag har investerat i dessa På samma gång har utvecklingsländerna fått ta del av information och kunnande som de själva inte besitter. Många västerländska företag har varit banbrytare t.o.m i arbetsrelaterade frågor Många utvecklingsländer har kommit ut ur den extrema fattigdomen så att de som lever på under en dollar/dag kontinuerligt har minskat NACKDELAR I vissa fall har globaliseringen resulterat i att utvecklingsländenas produktion har blivit smalare så att landet enbart har fungerat som råvaruleverantör Frihandeln har varit ensidig så att industriländerna har dragit den stora nyttan Globalisering kan resultera i alltför omvälvande strukturförändringar samhälleliga De multinationella företagens närvaro upplevs inte alltid som en positiv förändring vilket har resulterat i att de samhälleliga motsättningarna har tillspetsats Tidvis har globala företag blandat sig på ett opassande sätt i värdlandets angelägenheter Globaliseringen har koncentrerat makten och de ekonomiska profiterna till vissa länder och vissa personer. Utvecklingen har också förstärkt de multinationella bolagens ställning Den ekonomiska tillväxten har också resulterat i miljöproblem (Kina) INDUSTRILÄNDERNA FÖRDELAR Konsumenterna har kunnat köpa billigare nyttigheter som producerats i utvecklingsländerna Industriländernas företag har dragit nytta av att marknaderna har expanderat och lönekostnaderna minskat Företagens internationella framgång har skapat nya arbetsplatser också i hemlandet inom t.ex. planering och forskning Produktionens förädlingsgrad har höjts i industriländerna eftersom arbetstagare har frigjorts för mera krävande uppgifter. NACKDELAR Industriländerna har förlorat arbetsplatser, i vissa fall har hela industriområden avfolkats eller tynat bort De som blivit arbetslösa har inte alltid varit möjligt att sysselsätta med nya uppgifter Kapital, som kunde ha investerats i det egna landet har ibland placerats i något annat land Samhällenas ekonomiska och sociala fundament kan rubbas Världsekonomin koncentrerar sig i allt färre händer och förstärker de multinationella bolagens inflytande. Tidigare var ekonomin en del av politiken, idag verkar det som om politiken är en del av ekonomin. PENGAR OCH FINANSMARKNADERNA PENGAR Ett instrument som utnyttjas för att byta nyttigheter, pengarna är ett fungerande betalningsmedel, eftersom de är allmänt accepterade, värdestabila och lätta att handskas medborgare Pengarna är värdemätare, med hjälp av pengar värdesätts nyttigheter och arbetskraft. Genom att jämföra värdet kan olika nyttigheter jämföras med varandra Värdebevarare, det utförda arbetets värde bevaras i lönepengar. Ur ett längre perspektiv är pengar dåliga värdebevarare eftersom pengarna tenderar att minska i värde, något vi kallar för inflation FASTA VALUTAKURSER Valutorna värdesätts, värdet inte beroende av utbud+efterfrågan Målsättningen är att värdet skulle bevaras som oförändrat en mycket lång tidsperiod De kan inte förändras märkbart Valutakurserna tillåts inte förändras på ett kortsiktigt perspektiv utgående från förändringar i utbud och efterfrågan De kan ibland förändras administrativt, ifall det är nödvändigt (devalvering eller revalvering) HUR BESTÄMS VALUTAKURSERNA, IFALL VALUTORNA FLYTER? Valutakurserna förändras fritt, helt enligt efterfrågan och utbud Valutans värde stiger ifall efterfrågan överstiger utbudet Valutans värde sjunker ifall utbudet överstiger efterfrågan I praktiken noteras de flytande valutornas värde utgående från deras köpevärde dagligen Nuförtiden är det vanligt att valutorna flyter. T.ex. så flyter två av världens viktigaste valutor, dollarn och euron. EMU OCH EUROPAS CENTRALBANK FINLAND ANSLÖT SIG TILL EMU ÅR 1999 OCH MARKEN BYTTES UT MOT EURON 2002. NYTTAN AV EURON. Euron har fört med sig stabilitet både på Finlands finansmarknad och också hela ekonomin Finland har fått tillträde att medverka i beslutandet om euroområdets penningpolitik Räntorna har hållits nere och inflationen låg Att resa och jämföra priser inom euro området är lätt, eftersom man inte behöver ta i betraktande olika valutor Den gemensamma valutan har också ökat konkurrensen mellan företag inom euro området Handeln inom euro området har expanderat. Företagen behöver inte längre leva i de risker som existerade med kurssvängningar Euron har som en stark valuta också skyddat Finland från yttre ekonomiska störningar Finlands ekonomiska tillväxt har förstärkts av ovanstående orsaker. Åtminstone fram tom finanskrisen 2008 ARGUMENT MOT EMU-MEDLEMSKAPET OCH EURON I och med euron förlorade Finlands bank sina penning- och valutapolitiska rättigheter. Å andra sidan ignorerar denna åsikt faktumet att Finland bank som en del av det Europeiska centralbankssystemet fått mera penningpolitisk makt än någonsin tidigare. En del anser att Finlands bank borde ha möjligheter att utöva penning- och valutapolitik, eftersom den Europeiska centralbankens beslut inte nödvändigtvis passar Finland. Den Europeiska centralbankens penningpolitik bestäms utgående från hela euro området. De stora medlemsländernas åsikter är dominerande Ur Finlands synvinkel är det besvärligt ifall konjunktursituationen i landet är i konflikt med de stora medlemsländerna. Då kan räntorna förändras helt mot Finlands intressen. Mången ville bevara marken av nostalgiska orsaker Många motsätter sig euron eftersom man ser det som ett led i utvecklingen mot EU:s förbunds stater Kortsiktig och dåligt skött nationell ekonomisk politik (Grekland) eller bankkris (Irland) EMU LÄNDERNAS TILLVÄXT- OCH STABILISERINGSPAKT Ett finanspolitiskt system som baserar sig på restriktiva regler Eftersom man vill vara säker på att euroländerna bibehåller en sund ekonomi även efter det att de klarat konvergenskriterierna och blivit medlemmar i EMU, har stats- och regeringscheferna fattat beslut om en tillväxt- och stabilitetspakt. Pakten ska garantera budgetdisciplin och innebär att länder både i och utanför euroområdet övervakar varandras ekonomier. I tillväxt- och stabilitetspakten fastställs ett högsta tillåtna budgetunderskott på 3 procent av landets BNP och att statsskulden inte får vara större än 60 procent av BNP. Pakten ger dock regeringarna visst handlingsutrymme, till exempel om ett land drabbas av en svår lågkonjunktur. Dessutom finns ett förvarningssystem som baseras på kontinuerlig övervakning för att upptäcka om det finns risker att medlemsländerna överskrider gränsvärdena. I pakten fastställs också sanktioner som ska avskräcka länderna från att låta sin budget överskrida gränsen. Enligt fördraget är det EU-kommissionen som övervakar budgetsituationen och bedömer om budgetdisciplin iakttas i EU-länderna. Men det är medlemsländerna som är ansvariga för att uppmärksamma förändringar och vidta åtgärder så att målen för pakten uppnås. Kommissionen granskar varje år de stabilitets- och konvergensprogram som medlemsländernas regeringar presenterar och utfärdar rekommendationer till rådet om programmen. Därefter gör ministerrådet sin granskning och avger ett yttrande om varje land. Länder som ansluter till euron måste uppfylla EU:s krav på ekonomisk samstämmighet, de så kallade konvergenskriterierna. De innebär att landet måste ha varaktigt stabila priser, sunda offentliga finanser, stabil växelkurs och låga räntor. Landets lagar måste också stämma överens med EU:s regler om valutaunionen. Vartannat år kontrollerar EU-kommissionen och Europeiska centralbanken hur länder utanför euroområdet uppfyller kraven. DEN EUROPEISKA CENTRALBANKENS VIKTIGASTE UPPGIFTER utforma och genomföra penningpolitiken i euroområdet, utföra valutamarknadsoperationer; inneha och förvalta euroländernas officiella valutareserv. främja ett väl fungerande betalningssystem. ECB har ensamrätt att tillåta sedelutgivning inom euroområdet. I samarbete med de nationella centralbankerna samlar ECB in den statistik som behövs för att bedriva penningpolitik, antingen från nationella myndigheter eller direkt från de ekonomiska aktörerna. Eurosystemet medverkar till att de behöriga myndigheterna smidigt kan genomföra sin politik när det gäller tillsyn över kreditinstitut och det finansiella systemets stabilitet; Internationellt och Europeiskt samarbete: ECB har samarbete med relevanta utländska institutioner, organ och forum både inom EU och internationellt om det gäller Eurosystemets uppgifter. (http://www.ecb.int/ecb/orga/tasks/html/index.sv.html) FINLANDS BANKS UPPGIFTER Finlands Bank har fyra klara kärnfunktioner: penningpolitik och forskning, finanstillsyn, bankrörelse (operativ verksamhet) och kontantförsörjning. Penningpolitik och forskning Målet för Eurosystemets penningpolitik är stabila priser i hela euroområdet. Besluten fattas centraliserat i ECB-rådet men genomförs decentraliserat av de nationella centralbankerna. Som medlem av ECB-rådet är chefdirektören för Finlands Bank en av dem som beslutar om räntorna för euroområdet och därmed också för Finland. Finlands Bank analyserar effekterna av den gemensamma penningpolitiken på Finlands ekonomi och tar utifrån analysen ställning till den nationella ekonomiska politiken. Banken ger ut en makroekonomisk prognos två gånger per år. Forskning av internationellt hög standard skapar grunden för Finlands Banks inflytande i Eurosystemet. Forskningen är i huvudsak inriktad på penningpolitiska modeller, den finansiella tjänstesektorns framtid och transitionsekonomier (Ryssland och Kina). HUR FASTSTÄLLS RÄNTORNA I EMU-LÄNDERNA Räntorna bestäms utgående från efterfrågan och utbud på valutan Räntan är priset på valutan. Ifall det finns flera som vill lyfta lån än vad det finns av lånegivare, stiger räntan. Omvänt så sjunker räntan. ECB kan inte administrativt fastställa euroområdets räntenivå, men som en stor kreditgivare kan centralbanken indirekt inverka på räntorna Ifall ECB sänker styrräntan (räntan på centralbankens krediter) så kommer marknadsräntorna också att sjunka, eftersom andra lånegivare följer ECB:s räntebeslut EURIBOR RÄNTA (Euro Interbank Offered Rate) Euribor är referensräntan för penningmarknaden inom euroområdet och en förkortning av Euro Interbank Offered Rate. Euriborräntorna baserar sig på utlåningsräntorna bankerna emellan på de internationella penningmarknaderna. Lånetiden är 1-12 månader Euriborräntorna uträknas dagligen kl. 12.00 finländsk tid för ränteperioder på 1 vecka, 2 och 3 veckor samt 1-12 månader. I den sk. euribor-panelen ingår för tillfället sammanlagt 49 banker, av vilka Nordea är den enda finländska banken. Euriborräntorna uträknas på basis av noteringarna i de banker som sitter i panelen. Högsta och lägsta 15 % av dessa bankers noteringar lämnas obeaktade och för de övriga offentliggörs ett ovägt medelvärde. Euribor ges med tre decimaler. DEVALVERING Valutans värde i förhållande till andra valutor sjunker som en följd av förskjutningar i efterfråga och utbud. Inte en medveten devalvering, som man kan sänka ifall man har en fast växelkurs. En flytande valuta kan inte devalveras men valutans värde kan sjunka. Då euron devalveras så drar företagare inom euro området nytta va detta eftersom det blir billigare att köpa deras produkter utanför euro området. Konkurrenskraften förbättras För konsumenterna är det en negativ utveckling eftersom produkterna som importeras blir dyrare, så även krediter som tagits utanför euro området Eftersom exporten är större än importen i Finland(fram tom finanskrisen) har man föredragit denna utveckling i motsats till den omvända REVALVERING Valutans värde stiger i förhållande till andra valutor VALUTORNAS VÄRDEFLUKTUATIONER 1.BETYDELSEN FÖR INDIVIDER; då eurons värde förstärks blir importerade produkter billigare. Det blir också billigare att resa utanför euro området. 2.BETYDELSEN FÖR FÖRETAG; företagens produkter är svårare att sälja utanför euro området medan råvaror som importeras utanför euro området blir billigare. Ifall eurons värde sjunker så är effekten den motsatta. Exporten drar. Riskerna för företagen ökar då de överenskomna prisen förskjuts. 3.BETYDELSEN FÖR DEN NATIONELLA EKONOMIN; eftersom exporten är viktig så är det nationalekonomiskt fördelaktigt ifall euron sjunker i värde. Exporten hämtar in kapital och förbättrar sysselsättningssituationen. Problem kan uppkomma ifall man måste underhandla nya priser för produkter från och till områden utanför euroländerna. DEN EUROPEISKA CENTRALBANKEN OCH VALUTAKURSPOLITIK Eftersom euron flyter så går det inte att förändra dess värde genom centralbanksbeslut ECB kunde påverka på eurons värde genom att köpa eller sälja valutor (så kallade valutainterventioner) Detta har ändå nästan aldrig hänt i praktiken. Eftersom stödåtgärder kunde ge en signal till marknaderna att euron inte klarar sig utan dessa. Detta vill ECB undvika ECB:s viktigaste målsättning är prisstabilitet. Man utgår ifrån att ifall man dämpar en inflatorisk utveckling så kommer det att garantera att eurons värde förblir starkt. ECB utövar alltså inte valutakurspolitik och har inte heller utstakat något exakt mål för eurons värde. FINANSMARKNADERNA OCH BÖRSEN VILKA ÄR SKILLNADERNA MELLAN DIREKTA OCH INDIREKTA FINANSMARKNADER På direkta finansmarknader lånar kreditgivarna direkt ut pengar till de som vill ha lån På de indirekta finansmarknaderna förmedlas de lånade pengarna av en tredje part (t.ex. banker) så att de som har överlopps kapital lånar ut det till de som måste låna kapital. DEPOSITIONSBANKERNAS VIKTIGASTE UPPGIFTER Att förmedla pengar Betalningstjänster Värdepappershandel Valutahandel VILKA ASPEKTER LÖNAR DET SIG FÖR EN SOM SÖKER LÅNA ATT TA I BETRAKTANDE? Låneändamålet, är det faktiskt ett tillräckligt viktigt ändamål. Tidpunkten, är detta den rätta stunden att försätta sig i skuld Efter att lånebeslutet är fattat lönar det sig att fundera över åtminstone följande frågor; 1.hur långfristigt skall lånet vara 2.skall man välja ett lån som man återbetalar i jämna rater eller skall man välja ett lån där raterna minskar allt eftersom man har kortat av på lånesumman 3.vilken är referensräntan (1-12 euribor, bankens egna primeränta eller en fastslagen ränta för en längre tid. På referensräntan kommer ännu bankens egna s.k. marginalränta, som det lönar sig att konkurrensutsätta mellan olika bankalternativ) Då man lyfter lån lönar det sig också att fundera över de risker som finns med ett lån (t.ex. sjukdom eller arbetslöshet). Då man lyfter lånet finns det en möjlighete att ta en låneförsäkring mot dessa risker. VÄRDEPAPPERSBÖRSENS UPPGIFTER Aktiernas och massskuldebrevens marknadsplats Neutral marknadsplats för värdepapper som bevakas av myndigheterna Börsen dirigerar effektivt kapitalströmmarna i den nationella ekonomin: framgångsrika företag framträder och väcker investerarnas intressen VILKA FAKTORER INVERKAR PÅ DEN ENSKILDA AKTIENS PRIS? Företegets nuvarande situation och framförallt förväntningarna på den framtida utvecklingen (De potentiella aktieköparna försöker räkna ut företagets framtida avkastning. Delårsrapporterna erbjuder investerarna viktig information) Konjunkturssvängningarna: under högkonjunkturer stiger priset medan det sjunker under lågkonjunkturer (Aktiemarknadernas generella utveckling inverkar alltså på priset på den enskilda aktien) Efterfrågan och utbudet på aktierna Goda och dåliga ekonomiska nyheter; rykten om företaget Överraskande och oväntade faktorer, t.ex. felaktiga tolkningar angående företagets framtid (företagsledningens uttalanden kan ha en stor inverkan på utvecklingen av aktiepriset) Räntenivån inverkar på aktiernas allmänna prisnivå. Ifall räntan är hög så byter investerarna aktierna till ränteinvesteringar vilket resulterar i att priset på aktierna sjunker. HUR KAN AKTIERNA GE INKOMSTER? Som dividender Försäljningsvinster Ibland när företaget ger ut mera aktier. Då kan gamla aktieägare premieras med nya aktier gratis eller till ett lägre pris RISKERNA MED ATT ÄGA AKTIER? Ifall företaget inte kan betala ut dividender så uteblir dessa Aktiernas pris kan sjunka I extrema fall kan företaget gå i konkurs vilket resulterar i att aktieägarna förlorar hela sin investering På ett långtidsperpektiv är aktier ett relativt säkert investeringsalternativ VARFÖR ANSES FONDER SOM ETT TRYGGARE ALTERNATIV ÄN AKTIER? Fonderna sköts om av professionella i vilkas eget intresse det också är att fonderna skall vara så lukrativa som möjligt I fonderna är riskerna spridda mellan flera olika företag Fonderna har också lättare en möjlighet att sprida riskerna till andra länder Negativt är att en del av den möjliga vinsten används till fondernas utgifter och lönekostnader. BNP OCH EKONOMISK TILLVÄXT EKONOMISK TILLVÄXT MÄTS I BNP (BRUTTO NATIONAL PRODUKT) MEN BNP BERÄTTAR INTE ALLS ALLTING OM DEN EKONOMISKA TILLVÄXTEN TILLVÄXT. BNP är ett mått på den totala produktonen i ett land. Alltså värdet av alla varor och tjänster som tillverkas i det landet under ett år. Om man jämför med din egen privatekonomi kan man säga att BNP är landets lön, innan sociala avgifter, arbetsgivaravgift och skatt. BNP används ofta för att mäta ett lands tillväxt i förhållande till andra länder. Så när du hör politiker prata om tillväxt är det förändringen av BNP över ett år de menar. BNP är ett av de vanligaste nationalekonomiska måtten, men det finns svagheter. Kritiken mot BNP handlar bland annat om att den inte mäter ”mjuka” värden, utan bara den rena produktionen. – BNP är ett naturligt mått på ett lands ekonomiska utveckling, men det är ofta relevant att också titta på andra faktorer. Har Kineserna blivit 10 procent lyckligare om Kinas BNP går upp tio procent? Säkert inte, säger Richard Friberg, docent i Nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm. ”Andra faktorer” kan till exempel vara välfärdsrankingar och livskvalitetsrankingar. En annan kritik mot BNP-måttet är att det inte mäts VAD det är som produceras, bara ATT det produceras. – Om någon slår sönder en glasruta så stiger BNP, eftersom någon får betalt för att ersätta glaset och därmed bidrar till landets produktion, säger Richard Friberg. (Källa:http://www.metro.se/nyheter/vad-ar-bnp/Objgdw!16_4329-45/) VILKEN ÄR NYTTAN AV ATT BERÄKNA NATIONALEKONOMIN? Strävar efter att ge en så sann bild som möjligt av ekonomins läge och utveckling. Statistiken fungerar som fundament då landets regering planerar utgifter och intäkter som ingår i landets budget eller fattar finanspolitiska beslut. Företagen drar också nytta av beräkningarna, eftersom de kan tillförlitligare planera sin verksamhet, då de har insyn i nationalekonomins nuläge Arbetsgivar- och arbetstagarförbund utnyttjar statistiken under arbetsmarknadsunderhandlingarna Medlemsandelarna inom EU baserar sig på de siffror som avspeglar den nationella ekonomins omfattning Bruttonationalproduktens volymförändring på årsnivå, procent VARFÖR GER BNP TALEN INTE NÖDVÄNDIGTVIS EN KORREKT BILD AV SKILLNADERNA I OLIKA LÄNDERS VÄLFÄRD? BNP-uträkningarna ger inte en exakt bild av olika länders välfärd, eftersom valutakurserna inte alltid är på en realistisk nivå. Skillnader i olika länders kostnader kan förvränga en jämförelse av välfärden. Skillnader i statistiken. Framförallt utvecklingsländernas statistik är ofta oprecisa. Den gråa ekonomins och/eller hushållens andelar kan vara avsevärda. Naturahushållning syns inte alls. Ytterligare ett problem är nyttigheter som inte alls bidrar till en ökad välfärd men syns i BNP talen såsom vapen. I BNP siffrorna syns inte heller den nationalegendom som samlats under ett långt förflutet. Inkomstskillnaderna tas inte heller i betraktande. SKILLNADEN MELLAN NOMINELL OCH REELL TILLVÄXT I BNP I de nominella BNP-talen inkluderas inflationen. I de reella BNP-talen har inflationen raderats. T.ex. Ifall det råder en inflation på 2% så växer BNP enbart ifall den nominella tillväxten överstiger 2%. EKONOMISK TILLVÄXT OCH VAD DEN BEROR PÅ Man producerar mera nyttigheter än tidigare. Eftersom BNP mäter produktionsvolymen för nyttigheterna så innebär det att ekonomin växer. Produktivitetstillväxten är den viktigaste bakgrundsfaktor till att ekonomin växer. T.ex. Genom att skaffa nya maskiner eller genom att omorganisera arbetet så kan produktiviteten ökas. Också genom att öka och utveckla utbildning samt fortbildningen kan man höja produktiviteten och öka den ekonomiska tillväxten. Ju mera människorna behärskar destu bättre utför de sina arbetsuppgifter. Ekonomin växer också genom att göra investeringar. Detta innebär att man i allt högre grad tar i bruk de instrument som behövs vid produktionen. Investeringarna ökar produktionen men inte nödvändigtvis produktiviteten. Ifall man eftersträvar fortgående ekonomisk tillväxt är det bättre att utveckla tekniken än att enbart öka investeringarna. NACKDELAR MED EN EKONOMISK TILLVÄXT De centralaste nackdelarna har varit miljörelaterade. Den ekonomiska tillväxten har även inverkat på finländarnas sociala strukturer (åldersgrupper, yrkesgrupper, utbildningsgrad, familjetyper, jämställdheten o.s.v) Människorna är inte nödvändigtvis lyckligare än tidigare, då de t.ex. Har tvingats lämna sin hemort och flyttat efter arbetsplatsen. De ekonomiska strukturförändringarna har ödelagt flera områden. Den arbetsrelaterade stressen har ökat hos många trots att den genomsnittliga arbetstiden har minskat. INDEX Med index mäter man förändringar. T.ex. Så använder man sig av prisindex då man mäter förändringar av nyttigheternas pris medan löneindex används till att mäta lönernas utveckling. Konsumentindexet måste förnyas med några års mellanrum eftersom fet sker förändringar i konsumentstrukturen. Nyttigheter, som konsumenterna inte längre köper, raderas från indexet. De ersätts av nyttigheter, som människorna använder idag. Prisernas utveckling följer man med så att statistikcentralen månatligen samlar ca. 50 000 prisuppgifter för ca. 500 indexnyttigheter från ca. 3000 affärer runt om i landet.