Hur påverkar vårt språk elevers lärande?
Språkutvecklande undervisning
- från vardagsspråk till skolspråk
Dagens samhälle massivt informationsflöde
– en demokratifråga, reflektera, kritiskt granska
Stockholm 12 mars 2015
Språkets inflytande på undervisningen
Formativ undervisning och bedömning
• Vad är det framgångsrika lärare säger
- och inte säger?
• Hur använder vi språket i klassrummet?
(P.H Johnston)
Sandbackaskolan
Central Elevhälsan
Anna Ekerstedt, lärare
Maud Nilzén, specialpedagog
Arabiska
Thailändska
Bosniska
Grekiska
Sydkurdiska (Sorani)
Albanska
Spanska
Engelska
Serbiska
Somaliska
Dari
Nordkurdiska
(Kurmanci)
Litauiska
Kinesiska/mandarin
Vietnamesiska
Rumänska
Tagalog
Portugisiska
F-KLASS 3 ST
Åk 1 – 2 st
ÅK 2 – 3 ST
ÅK 3 – 2 ST
ÅK 4 – 2 ST
ÅK 5 – 2 ST
ÅK 6 2 ST
Särskola 1 – 3 (6 elever)
Särskola 4 – 6 (6 elever)
Förberedelsegrupp
BIBLIOTEKETåk 1-6
6 FRITIDSHEM
1 Öppen fritidshemsVerksamhet
FBG – barn från:
Vietnam
Rumänien
Vit-Ryssland
Ghana
Thailand
Somalia
Brasilien
Syrien
Afghanistan
Filippinerna
SVAUNDERVISNING
FÖR ca 100 BARN
MODERSMÅLSUNDERVISNING
PÅ 16 OLIKA SPRÅK PÅ
EFTERMIDDAGSTID
Kartläggning
Vilka elever kommer till
vår klass/skola?
Analys
Planering och mål
Medveten/explicit/
Fas 5
Reflektera, respons
Utvärdera
Summativ
bedömning
kreativ/stöttande
undervisning
Formativ bedömning
Cirkeln för all undervisning
Kollegialt lärande
Språket i alla ämnen för alla elever,
ämnesövergripande
Helhet Lgr 11, forskning, VBE
Fas 1
Bygga upp kunskap
om ämnet
Minilektion
Modellering
VÖL/Tankekarta
Formativ bed.
Lärmiljö/atmosfär/organisation
Dialogisk strategiundervisning
Texter berör/dialog/alternativa V
Fas 4
Tänka, läsa, skriva,
räkna själv utifrån
fokusområde
Bibliotek som engagerar
Metaspråk lärare/elev
Återkoppla
Interaktion/Respons/Feedback
Minilektion
Formativt- och summativtbedömning för lärande
Modellering
Studera strategier
och texttyper
läs- och skrivlogg
Respons/Formativ
bedömning
Fas 2
Fas 3
Läsa, skriva, räkna,
samtala och tänka
tillsammans
Formativ bedömning
Reflektera och tänka
Formativ bed.
Maud Nilzén fritt efter Cirkelmodellen
Gibbons 2006, Hedeboe & Polias 2008
I stort sett alla granskade kommuner brister i
det systematiska kvalitetsarbetet.
• Det handlar om gott skolledarskap och en långsiktig skolutveckling
genom att utbildningen är baserad på vad forskning och beprövad
erfarenhet har visat är framgångsfaktorer för elevers lärande.
• Ofta leder analysen till att skolan behöver pröva nya arbetssätt och
lämna de gamla invanda sätten att tänka och arbeta.
Skolinspektionens årsrapport maj 2013, februari 2014
Framgångsfaktorer
(Thomas & Collier)
• Undervisning på modersmålet och svenska
• Höga förväntningar
• Sociokulturellt förhållningssätt
• Bra samarbete med föräldrar
Flerspråkiga elever
• ha höga förväntningar och utmana
• kartlägg elevernas erfarenheter, kunskaper och språkliga
förmågor och planera undervisningen efter det
• arbeta språk- och kunskapsutvecklande i alla ämnen
(Skolinspektionen 2010)
Lgr 11 - Språket i alla ämnen
Utveckla skolspråket
vardagsspråk, ämnesspråk och reflexiva språket
• Analysförmågan
• Kommunikativ förmåga
• Begreppslig förmåga
• Metakognitiv förmåga
• Förmågan att hantera information
Språkets lärkraft
Språket utvecklas i samspel med andra och det är också
med hjälp av språket vi skapar vår identitet, förstår oss
själva och andra, och har möjligheter att ingå i
gemenskap med andra.
( Lgr 11, kommentarmaterialet s. 7)
Språk är människans främsta redskap för att tänka,
kommunicera och lära.
Genom språket utvecklar människor sin identitet,
uttrycker sina känslor och tankar och förstår hur andra
tänker och känner.
(Lgr 11)
Lärande K Illeris
(2011, s 45)
Lärandets tre dimensioner:
1. Innehållsdimensionen
2. Drivkraftsdimensionen
3. Samspelsdimensionen
Man måste ta hänsyn till samtliga
dimensioner om man ska uppnå en
tillfredsställande förståelse eller analys av
en lärosituation eller ett läroförlopp.
Critical literacy – att få delta på allvar
Hur kan lärare på ett jämställt och demokratiskt sätt ge
barn möjlighet att inte bara läsa och skriva om världen
utan också att samtala, läsa och skriva fram en
annorlunda och förändrad värld?
(Bergöö/Jönsson)
Kan vi bidra till att undervisa så att folk slutar att slå ihjäl varandra?
Vad betyder det när
barn/elever inte deltar på ett
engagerat sätt?
Barns goda läsvanor och läsengagemang betyder mer
för skolframgång än föräldrars utbildningsbakgrund.
C Liberg (2004)
Förskolan och skolan ska kompensera för
likvärdig utbildning, klyftorna ska minska.
PISA
(Programme for International Student Assessment)
15-åringars läsförståelse och kunskaper i matematik och naturvetenskap
• de bästa läsarna har blivit svagare
• de svagaste läsarna har blivit fler och ännu svagare
• skillnaden mellan pojkar och flickor har ökat
• skillnaden mellan elever med olika
socioekonomisk bakgrund har ökat
• skillnaden mellan infödda elever och
elever med utländsk bakgrund har ökat
Det räcker inte med goda avkodningsstrategier!
Många elever:
• läser flytande utan engagemang
• läser flytande utan att kunna återge det de läst
• vet inte när de förstår eller inte förstår en text
• vet inte vad de förväntas begripa när de läser
• vet inte att en text förväntas ha en mening
Fördjupad analys av PIRLS
”Matteuseffekten”
(M Myrberg)
Under en vecka
• avancerade läsarna 1.933 ord under lästimmarna
• mindre avancerade 16 ord under samma tid
• 20% (åk 9 - 25 år) klarar inte läsa och förstå dagstidningsartiklar, når inte
medborgarnivå av läsning och detta i ett samhälle som ställer högre och
högre krav på god läskunnighet.
Myndigheten för skolutveckling
Elevernas språkutveckling är alla lärares ansvar, vilket
förutsätter att alla lärare också har kunskap om hur man
arbetar språkutvecklande med alla elever.
Framgång
• Förskolechefens/Rektors betydelse
• Lärarens stödjande tilltro, lyhörd och tydlig
• Uppmuntran/återkoppling, fokus på framsteg
• Utvärdering/bedömning, reflektera över sin egen framgång
• Lärmiljö/atmosfär, positivt tillåtande, vara ”risktagare”
• Relation
Cyklisk process (H Timperly)
Vilka kunskaper och
förmågor behöver
eleverna utveckla?
Vilken effekt har vårt nya
agerande haft på elevernas
resultat?
Vilka kunskaper, färdigheter
o förmågor behöver vi lärare
utveckla för att tillgodose
eleverna behov?
Som lärare fördjupar o förfinar vi
vår professionella kunskap o
färdighet. Eleverna får nya
erfarenheter av lärande.
Hur kan skolledare stödja
lärarnas lärande för att
förbättra elevernas resultat?
10 forskningsbaserade principer för lärares professionsutveckling (H Timperley)
1.
2.
3.
4.
5.
Barns/elevers behov, läroplans mål, vad barn/elever lär.
Vilka kunskaper behöver jag som lärare?
Integrera teori och praktik med barnfokus.
Bedömning som bas för professionell utvärdering.
Förändra sin praktik. Viktigast för resultat är - engagemanget utifrån
barns/elevers behov.
6. Cyklisk process – rådande uppfattning utmanad, utveckla nya kunskaper,
stämma av resultat.
7. Kollegialt samarbete.
8. Externt stöd.
9. Aktivt ledarskap.
10. Behålla kraften i utvecklingsarbetet.
Kollegialt lärande – cyklisk process, på arbetslagstid
• Styrdokument, Forskning, Väl Beprövad Erfarenhet
• Strukturerat samarbete
• Uppgift att förbereda, lösa, diskutera och reflektera
• Reflektera över vad man gör - dubbellog
• Systematiskt sätt att ge varandra återkoppling
• Kontinuerligt utveckla undervisningen
• Externt stöd – utmana, föra samtalet vidare, behålla fokus på målet och
uthållighet, undvika ”aktivitetsfällan”
• Förändring i attityd – tro att det kan bli bättre, veta vad man ska prova, modet
att våga
4 nivåer av lärande
1. Få kunskap
läsa, föreläsning, utbildning
3 mån.
8-10%
2. Koppla kunskap till egen verksamhet
reflektera, vad innebär det här för mig?
25%
3. Praktisera kunskaperna medvetet
Analysera resultatet
40%
4. Lära ut det man lärt sig
Kommunicera sin kunskap
80%
Delaktighet
• Om lärande ska bli djupt och bestående krävs att elevernas tänkande
är involverat. Då måste läraren göra sig möda att förstå vad barnet
förstår, lyssna och se saker ur barnets perspektiv.
• Delaktighet handlar om att skapa villkor för lärandet som gör barn
intresserade och engagerade. Det är inte något avprickningsbart utan
kvalitet i förhållningssättet. Tilltron till att barn kan och vill lära sig är
M Aspán, SU
centralt.
Varför?
• De nya läroplanerna och kursplanerna innebär helt klart starkare
fokus på att skriva olika sorters texter och på att skriva
ämnesspecifika texter i alla ämnen, vilket medför att språk- och
textkunskaper blivit mer centrala delar.
• För lärare som befunnit sig långt från sådan undervisning är det en
stor förändring som inte är okomplicerad att genomföra i praktiken
och som kräver mycket och medvetet arbete. Det behövs stöd för
det.
(Wirdenäs 2013:83)
Vad är språkutvecklande undervisning?
(Meltzer& Hamman 2005)
• Initiera och ge utrymme för diskussioner och låta eleverna interagera kring
texter
• Tillåt hög elevaktivitet och elevinflytande på lektioner
• Utgå från elevernas erfarenheter, bygga broar
• Ge rikligt med exempel, mallar, strategier, texttyper,
• Interagera lyssna, tala, skriva, läsa i alla ämnen, skapa förståelse för texters
struktur, och språkliga drag samt uppmärksamma ordförråd
Undervisning som gynnar alla
1.
2.
3.
4.
5.
6.
läraren betonar läsning och skrivning
läraren betonar muntlig framställning, lyssnande och visualiseringar
läraren betonar tankemässigt krävande uppgifter
läraren kan analysera språket i sitt ämne
läraren fokuserar på en medveten utveckling av ordförrådet i ämnet
läraren förstår vilka texter som är ämnestypiska och vad som
kännetecknar dem
7. läraren undervisar om vad som utmärker olika texter, om lärandestrategier och
använder formativ bedömning
8. läraren skapar en elevcentrerad klassrumsmiljö - läraren modell, elevernas erfarenhet tas
tillvara, höga förväntningar, stöttning, ämneskunnig/ämnesdidaktisk, medveten om
språkets roll för elevens kunskapsutveckling i det egna ämnet
Greppa Språket s 12, 13
EN GEMENSAM PLATTFORM
Vi ansvarar för att undervisningen är tillåtande, välkomnande och kreativt
utmanande. Undervisningen utvecklas i samspel med elevernas lärande här och
(A-M Körling)
nu
• Hur organiserar vi lärmiljön?
• Hur gör vi undervisningen explicit, meningsfull, språkutvecklande och
stöttande?
• Hur gör erfarna - tänkare, lyssnare, läsare, skrivare, i samtal?
• Hur utmanar vi elevers kreativitet – styrkor, brist i kunskap, engagemang?
• Ledorden - anpassning av text, elevnära text, rörlighet i text i alla ämnen.
Vad är explicit undervisning?
Gibbons talar inte om antal lektioner, fler läxor eller extra
resurser i form av mer personal, det handlar istället om hur
vi pedagoger använder vår tid tillsammans med eleverna.
Att göra undervisningen explicit, lyhörd, meningsfull och
språkutvecklande – stöttande! (s. 4)
Glapp mellan undervisning och eleverna?
Bygger vi broar som håller så att eleverna
kan bygga själva?
Språket i alla ämnen för alla elever
Som erfaren läsare:
1.
tar du hjälp av det du redan vet, knyter du an till egna erfarenheter och förkunskaper
2.
får du inre bilder och visualiserar
3.
ställer du frågor
4.
förutspår och gissar du
5.
reflekterar du, kritiskt granskar, värderar du och tar ställning
6.
gör du inferenser
7.
avgör du vad som är viktigt, identifierar huvudbudskap/enskilda detaljer/ledtrådar
8.
kan du återberätta
9.
kan du sammanfatta innehållet
10.
kan du jämföra olika texter, associera till andra texter och göra kopplingar
11.
backar du och läser om
12.
använder du bilder som hör till texten
13.
är du medveten om när du inte förstår och gör något åt det
14.
har du lässtrategier och tillämpar dem olika på olika texter
15.
använder du din kunskap om genrer/texttyper
16.
läser du flytande och förstår
17.
visar du läsengagemang/motivation
18.
kan du kritiskt granska textens form och innehåll
Ta reda på:
1. Vem ska lära sig och vad kan hon/han?
2. Vad ska de lära sig? Varför väljs just detta innehåll och dessa mål?
3. Vilka allmändidaktiska teorier lämpar sig för detta stoff?
4. På vilka sätt engageras och utmanas eleverna språkligt och hur kan
det mångkulturella erfarenheterna tas tillvara?
5. Hur lägger man upp den konkreta undervisningen och bearbeta
stoffet så att alla utvecklar faktakunskap, förståelse, färdigheter
och förtrogenhet?
Greppa Språket s 15
Vilka elever kommer till min klass?
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Berätta om ditt val att bli lärare, ditt val att bli lärare i just dina ämnen.
Berätta om hur/när du lärde dig läsa, låt eleverna berätta hur/när de lärde sig läsa.
Varför ska man kunna läsa?
Hur gör man när man läser?
Vilka texter är lätta att läsa? Vilka är svåra? Vad kan det bero på?
Hur ser du på dig själv som läsare (skriv i din loggbok)?
Diskutera hur erfarna läsare läser. Lägg till läsutvecklingsstrategier efter hand på listan.
Vad innebär läsförståelse för dig? Hur vet man att man förstår en text?
Berätta för eleverna hur du tänker om bedömning av lärande. Vad innebär bedömning för dig (skriv i din loggbok)?
Hur tycker du att din lärare tar reda på hur du har förstått en text som du har läst eller lyssnat till (skriv i din loggbok)?
Ta med din favoritbok, läs något och berätta varför. Låt eleverna ta med en favorittext (bok eller annan text) och låt dem
berätta varför.
Berätta själv om något ämne för eleverna (intresse, familj, någon person/djur som betyder mycket, fritid, fredagsmys…). Låt
eleverna skriva fritt i syfte att du ska lära känna dem och att använda texterna som kartläggning, veta vad de kan innan du
planerar undervisningen vidare.
Språklig variation – Varför tror du att man pratar olika inom ett och samma språk? (H Stehagen)
Varför tror du att du talar som du gör?
Vilka personer har påverkat ditt sätt att tala?
Hur tror du andra tänker om ditt sätt att tala?
Har du någon gång upplevt att du blivit negativt eller positivt bemött på grund av ditt sätt att tala? Berätta!
Elevcirkel för lärande
Fas 5
Utvärdera/bedöma
Lärandemål
Fas 1
Lärandemål
Fas 4
Bygga upp kunskap
Tänka, läsa, skriva, räkna själv
Erfarenheter
Respons
Minilektion
Fas 2
Fas 3
Återkoppla
Tillsammans
Minilektion
Tillsammans
Maud Nilzén fritt efter Cirkelmodellen
Gibbons 2006, Hedeboe & Polias 2008
Cirkelmodellen
Lärobjekt
Fas 1
Bygga upp kunskap om
ämnet
Minilektion
Modellering
VÖL/Tankekarta
Formativ bed.
Fas 2
Återkoppla
Minilektion
Modellering
Studera strategier och
texttyper
Reflektera och tänka
Formativ bed.
Fas 3
Läsa, skriva ,samtala och
tänka tillsammans
Formativ bedömning
Fas 4
Läsa och skriva själv
utifrån
fokusområde läsoch skrivlogg
Respons
Formativ
bedömning
Summativ bedöming
Planering
1) Välj ett lärobjekt
2) Välj en metod/arbetssätt- HUR ska vi undervisa
3) Gemensam planering (alla pedagoger)
Bestäm:
•
vad vi vill att eleverna skall få ut av lektionen
•
hur vi skall presentera metoden/arbetssättet (begrepp)
•
grovplanering: hur och i vilket tempo vi skall gå framåt
(progression enligt Gibbons)
•
elevernas inlärning- formativ bedömning
(bedömning av lärande)
Struktur- syfte: skapa gemensam läsupplevelse
• Bjuda in barnen- skapa stämning (lässtol, sjal, tända lykta)
• Högläsning – texter som berör
• Modellering
• Workshop
• Återkoppling
Modellering
• ”Läsa” boken igen
Pedagogen modellerar
”Text – till - självkoppling”
”Text - till – textkoppling”
”Text – till – världenkoppling”
Barnen lyssnar
• Samtal – skapa läsargemenskap, där olikheter är en tillgång och bygga
föreställningsvärldar
• Samtal som skapar engagemang
• Minilektion – strategier, verktyg och genrer
Workshop
• Läshörna
• Aktivitetshörna
• Dramahörna
• Läs- och samtalshörna
• Rit- och skrivhörna, dator
Återkoppling - engagemang
• Spela teater
• Visa
• Läsa
• Dela med sig
Utvärdering
1) Utvärdering:
• Bra?
• Mindre bra?
• Vad lärde de sig?
• Lärde de sig det vi planerade för?
2) Hur går vi vidare?
3) Planering av nästa lektion.
Strategi- använda viktiga förkunskaper, ställa frågor, avgöra vad som är
viktigt
V
Ö
L
Strategi- jämföra texter
Gemensamt
Lodjur
Bor i skogen
Kattdjur
Rovdjur
Rödräv
Däggdjur
Hunddjur
Jagar rödräv
Har päls
Fläckig päls
Har svans
Lodjuret är
fiende
Jagar större
djur
Tofsar i
öronen
Jagas av
människor
God syn och hörsel
Kan bli ca: 15 år
gammal
Finns i de svenska
skogarna
Rödbrun päls
Jagar mindre
djur
Spetsiga öron
Båda är snabba
Venndiagram
Strategi- inre bilder
Syn
Miljö
Karaktär
Hörsel
Lukt
Känsel
Smak
Strategi- använda inre bilder
Textproduktion- skönlitterära texter
Strategi- använda inre bilder i textproduktion
Textproduktion- arbetsgång
1.Tänk ut en idé till din berättelse
1
2
3
4
5
5
2.Skriv eller rita i rutorna vad som skall
hända. Stödord räcker.
3.Läs handlingen för din skrivkompis
4.Gör kanske förändringar i handlingen
5.Skriv din berättelse. Skriv till en bild i
taget på en ny sida
6.Läs din berättelse för din skrivkompis
7.Gör kanske förändringar
8.Skriv rent din berättelse (för hand
/dator)
Strategi- avgöra vad som är viktigt
Textbearbetning
Kurts liv del 2 hunden och Kurt
Sida 1- Idag skulle Kurt köpa en tidning. Han promenerade till
kiosken. Kurts hund ville följa med. han hette Pricken. Pricken
ville bära på tidningen. De fick han fast han bar den i munnen.
Sida 2- Sen såg Pricken en katt. Katten var svart och vit. Men
Pricken gillade inte svarta och vita katter. Pricken börja jaga
katten. Kurt var ju allergisk mot katter så Kurt börja nysa. Nu var
dom hemma utanför dörren. Där var katten och hunden. Katten
börja fräsa och riva sönder lite av tidningen. Hunden skrämde
bort katten.
Sida 3- När dom gick in till deras gula hus skulle Kurt läsa den
slemmiga trasiga tidningen. Sen sa Kurt: - Nä det här går inte.
Sida 4- Jag måste gå och köpa en ny tidning. Tur för Kurt för han
bodde nära kiosken. De gick förbi det vita staketet igen.
Sida 5- Sen var han framme. Då sa han: - Hoppas inte katten
kommer igen. Fast då kom katten och slickade pricken på kinden
Sida 6- Då börja pricken gilla svart och vit för han var ju svart och
vit. Då blev dom vänner. Sen gick Kurt och pricken hem. Kurt
läste tiningen i lugn och ro. Pricken somnade på golvet efter en
liten stund somnade Kurt på sin prickiga fåtölj för dom var så
trötta.
Genrepedagogik
1. En teori om lärande
Vygotskys – sociokulturellt
Samarbete, utvecklingszon, stöttning
2. En teori om språk
Halliday - system-funktionell grammatik
Fokus språk/kontext/verktyg k/betydelseskapare
3. Genre och cirkelmodellen
Martins/Rotherys
Genre/ämnesspecifikt/mönster/gemensamt metaspråk
Instruerande text- undervisning enl. cirkelmodellen
Fas 1
Fas 2
Fas 3
Fas 4
Sverige/Kanada (B Westlund)
• svara på frågor-återberätta- läsa upp-läsa mycket
Produktorienterad bedömning – en mekanisk läslust diskurs.
Bedömning som visar hur det är.
• behärska och tillämpa förståelsestrategier - medveten om sitt tänkande
Processorienterad bedömning – en medvetandegörande och läsengagemangs
diskurs. Bedömning som lär.
Stöttning varierat/engagerat inflöde = rikt utflöde
Planerad (vad, varför, när)
• Läsa
• Lyssna
• Skriva
• Tala/samtala
Interaktiv
• erfarenheter
• tid
• öppna/utvecklande frågor
• omformulering
• sammanfattningar
Stöttning (Läromedelschock – åk 3-4, 6-7)
• Kontextrikedom – sammanhang (bild, film, text, samtal, utflykt)
• Interaktion – innehåll och språk (par, grupp, öppna frågor, finn 5 fel, dilemman,
seriebilder, klippa itu text, två genrer, EPA, APE, PEA, PAE, EAP, AEP)
• Dictogloss (läsa, fråga, läsa, läsa+anteckna, par text, 4 text, visa, jmf)
• ”Lappmetoden” – öppen frågeställning, innehåll, få uttrycka tankar
• ”Kortskrivning” – Vad lärt dig idag, tankar
• ”Säg din åsikt” – Tycker du att… ja/nej jag tycker att… för att
• Mallar: texttyper/genrer, lässtrategier, rammallar, skrivmallar
• Öppna frågor
• Hem- och expertgrupper
• Samtalsroller
• Responsgrupper
• Ämnesövergripande arbete – val/Lgr 11, tid, mål, introduktion/instruktioner,
gruppindelning, ansvar/fördelning, redovisning
• Storyline – nyckelfrågor, dilemman
• PBL – text/film, problemformuleringar, urval, mål, planering, redovisning
Stöttning studieteknik
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Beskriv och rita
Skrivprocessen
Sinnesschema
Begreppskartor (sommar…)
Tankekartor
Stödord
Nyckelord
Ordbanker
VÖL-schema
Venndiagram
Klipp itu texter
Sekvensserier
Nya ord/svårigheter i text (ord med olika betydelser, humor/ironi, metaforer,
idiom, ålderdomliga ord, läromedelsord, nominaliseringar, texttäthet,
tankehopp/läsa mellan raderna, små ord, sambandsmarkörer
Medvetenhet
styrdokument, ämneskunskaper, förkunskaper
Vilka språkliga:
• kunskaper krävs för att förstå innehållet
• kunskaper behöver utvecklas för att samtala/presentera
• mönster, ord, begrepp är vanliga i innehållet
• vardagsord finns som man kan missuppfatta
Hur kan undervisningen genomföras så att alla får
utrymme att tala, läsa, skriva och lyssna i alla ämnen?
Valet av innehållet i verksamheten har stor betydelse
1.
2.
3.
4.
5.
Utgå från barnens tankar/vardagsfrågor
Samtala och undersök kritiskt
Gemensamma diskussioner om social rättvisa
Se läsning som sociala aktiviteter
Pröva åsikter och ta aktiv ställning
Frågor att ställa om verksamheten
• Är den ett stöd för alla elever i gruppen?
• Tar den tillvara elevernas tidigare erfarenheter och deras sätt att tala om
världen?
• Tar den hänsyn till ämnen och frågor som fascinerar och engagerar eleverna?
• Får eleverna möjlighet att engagera sig i literacyarbete som ger dem en aktiv
roll i världen och som på så sätt förändrar deras framtida liv?
(Bergöö/Jönsson)
Cirkeln, stöttning, ”snäppet över”
Hur stöttar vi eleverna språkligt i det här temat?
Vilka språkliga färdigheter kan tränas?
Hur befäster vi nya ord och uttryck så att de kommer till användning?
Hur inleder vi temat?
Hur skapar vi utrymme för tänkande?
Hur skapar vi utrymme för interaktion?
Vad är lämpligt att samtala om?
Hur kan informationsklyftor skapas?
Hur organiserar vi grupparbeten?
Hur ser vi till att alla är aktiva i grupparbeten?
Hur ser vi till arbetsgången går från konkret till abstrakt, från enkelt till svårt, från
vardagligt till vetenskapligt språk?
• Hur gör vi bedömning och utvärdering meningsfullt för eleverna?
• Hur får vi eleverna att använda sitt nya ordförråd?
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Identitet
Lärares kommentarer kan erbjuda elever,
och styra dem mot, givande identiteter.
(P.H Johnston)
Hur ser du på dig själv som läsare, vilken typ av läsare
är du?
Pudding reading
• 10 000 timmar =
5 år, 5dagar/v, 8tim/dag???
• FRESTAS
• SLUKAS
• Goda läsare/höga betyg =
Tycker om att läsa, läser ofta och
använder strategier omedvetet
Bedömning av lärande
Ämnesövergripande
•
•
•
•
ForskningsbaseratBeprövad erfarenhet
Medvetenhet
Gemensam
Planering
Undervisning
Utvärdering
Utveckling
Kollegialt lärande/
reflektion
Formativt arbetssätt
Strategierna
Verktyg
Struktur
Learning study/
variationsteorin
Cirkeln för
undervisning
Scaffolding/stöttning
Minilektioner/
modellering
Varför?
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Goda krafter ska vara tongivande i gruppen och i samhället!
Ett dialogiskt och flerstämmigt samtalsklimat i gruppen!
Fler röster ska höras i gruppen, vågar/vill uttrycka sina tankar!
Elevers erfarenheter och kunskaper ska tas på allvar!
Man ska våga säga emot tvärsäkra påståenden!
Träna att delta i demokratiska processer, lyssna på andra!
Vidga läromedelsbegreppet (skönlitteratur, film, studiebesök..)
Tilltro till sin förmåga, trygga uppfattningen om att man duger!
Utveckla bilden av sig själva, jag är någon att räkna med!
•
Bergöö, K & Jönsson K (2012) Glädjen i att förstå. Studentlitteratur
•
Eidevald, C (2011) Anna bråkar – att göra jämställdhet i förskolan. Liber
•
Gibbons, P (2006) Stärk språket/Stärk lärandet. (2010) Lyft språket/Lyft tänkandet. Hallgren & Fallgren
•
Gustafsson, L H (2009) Elevhälsan börjar I klassrummet. Studentlitteratur
•
Gärdenfors, P (2010) Lusten att förstå. Natur & Kultur
•
Hajer, M & Meestringa, T (2010) Språkinriktad undervisning. Hallgren & Fallgren
•
Hattie, J (2012) Synligt lärande för lärare. Natur & Kultur
•
Håkansson, J (2013) Systematiskt kvalitetsarbete i förskola, skola och fritidshem. Studentlitteratur
•
Jensen, H/Jensen, E (2008) Professionellt föräldrasamarbete. Liber
•
Juul, J (2009) Relationskompetens i pedagogernas värld. Liber
•
Johansson, B & Sandell Ring, A (2012) Låt språket bära. Hallgren & Fallgren
•
Johnston, (2012) Väl valda ord. Daidalos
•
Jönsson,K (red.) (2009) Bygga broar och öppna dörrar. Liber
•
Keene, E & Zimmermann, S (2003) Tankens mosaik. Daidalos
•
Korczak, J (1992) Hur man älskar ett barn. HLS Förlag
•
Kultti, A (2012) Flerspråkiga barn i förskolan. Villkor för deltagande och lärande
•
Körling, A-M (2012) Nu ler Vygotskij. Liber (2012) Den meningsfulla högläsningen. Natur & Kultur (2014) Läraren inom mig. Lärarförlaget
•
Langer, J (2005) Litterära föreställningsvärldar. Daidalos
•
Lundahl, C (2011) Bedömning för lärarande. Norstedt
•
Lundberg, I & Herrlin, K (2005) God läsutveckling. Natur & Kultur
•
Löthagen, A, Lundenmark, P & Modigh A (2013) Framgång genom språket. (2013) Framgång genom språket – i praktiken. Hallgren & Fallgren
•
Magnusson, K, Malmgren, G & Nilsson J (2013). Att göra sin röst hörd. Studentlitteratur
•
Normell, M (2004) Pedagogens inre rum. (2008) Från lydnad till ansvar. Studentlitteratur
•
Pihlgren, Ann (2013) Det tänkande klassrummet. Liber
•
Reichenberg, M & Lundberg, I (2011) Läsförståelse genom strukturerade textsamtal. Natur & Kultur
•
Sheridan, S & Pramling Samuelsson, S (2009) Barns lärande – fokus i kvalitetsarbete. Liber
•
Skolverket Greppa språket
•
Skolverket Forskning för klassrummet
•
Skolverket Få syn på språket
•
Skolverket Kommentarmaterial till kunskapskraven i svenska och svenska som andraspråk
•
Stehagen, H (2014) Språk i alla ämnen – handbok för kunskap- och språkutvecklande undervisning. Gothia fortbildning
•
Stenson, B (2006) Mellan raderna. Daidalos
•
Vygotskij, L (2001) Tänkande och språk. Daidalos
•
Westlund, B (2009) Att undervisa i läsförståelse (2013) Att bedöma elevers läsförståelse. Natur & Kultur