plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande

RÖNNENS
FÖRSKOLA
PLAN MOT DISKRIMINERING,
TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE
BEHANDLING 2016-2017
Med främjande, åtgärdande och
förebyggande handlingsplaner mot
diskriminering, trakasserier, mobbning och
annan kränkande behandling
Denna plan gäller för perioden 2016-10-13 t o m 2017-10-13
ansvarig för planen är förskolechef Helena Lundkvist
Innehåll
Rönnens förskoleenhet ........................................................................................................................... 1
Vår målsättning ....................................................................................................................................... 1
Värdeord för oss på Rönnens förskola ............................................................................................... 1
Lärande ............................................................................................................................................ 1
Tillsammans ..................................................................................................................................... 2
Nyfikenhet ....................................................................................................................................... 2
Mångfald ......................................................................................................................................... 2
Vad säger lagen? ..................................................................................................................................... 4
Vad är kränkande behandling?................................................................................................................ 5
Annan kränkande behandling ............................................................................................................. 5
Vad är diskriminering?............................................................................................................................. 6
Direkt diskriminering: .......................................................................................................................... 6
Indirekt diskriminering ........................................................................................................................ 6
Vad är trakasserier?................................................................................................................................. 6
Vad gör vi idag för att främja likabehandling? ........................................................................................ 7
Vad kan man göra hemma?..................................................................................................................... 8
Arbetsgång för systematiskt arbete, skollagen 6 kap 10 § - handlingsplikten ........................................ 9
Anmälan till andra myndigheter ...................................................................................................... 10
Kartläggning........................................................................................................................................... 13
Vad gör vi idag för att förebygga? ......................................................................................................... 13
Planerade åtgärder läsåret 16/17 ......................................................................................................... 14
Utemiljön .......................................................................................................................................... 15
Konflikter .......................................................................................................................................... 15
Motverka stereotypa könsroller ...................................................................................................... 16
Referenser ............................................................................................................................................. 17
1
Rönnens förskoleenhet
Rönnens förskola ligger i centrala Piteå och har tre avdelningar. Våra
avdelningar heter Vinden, Elden och Vattnet. Alla tre avdelningar har barn i
åldrarna 1-3 år.
Vår målsättning
På Rönnen strävar vi efter att vår förskola ska vara en värld där det finns plats
för alla, där alla har lust att lära, där alla hittar vänner, där alla får synas, där alla
vågar prata, där alla kan lyssna. Vår förskola ska vara en plats där alla har lust att
lära, där alla får synas, där alla vågar prata, där alla kan lyssna.
På vår förskola ska inget barn bli diskriminerat, trakasserat eller utsatt för
kränkande behandling.
Här på Rönnen vill vi vuxna vara goda förebilder. Vi visar empati, och lyssnar och
hjälper varandra.
Den pedagogiska verksamheten ska anpassas till samtliga barn i förskolan, där
alla känner delaktighet och inflytande och vi jobbar mot att alla ska känna att
man kan växa och lära tillsammans i en inspirerande och föränderlig miljö.
Värdeord för oss på Rönnens förskola
Värdeorden för oss på Rönnen är lärande, tillsammans, nyfikenhet och
mångfald.
Lärande
Hos oss ska miljön vara inspirerande, och det ska finnas ett stort utbud av olika
material och hörnor så att barnen får jobba med olika uttrycksformer och olika
material.
Lek, samspel, upptäckarglädje och bearbetning av olika upplevelser
tillsammans med andra kamrater är viktigt. Vi vill bemöta barn så att vi stärker
1
dem och uppmuntrar deras styrkor. Barnen ska tränas på att kompromissa med
varandra. Träna på personliga ställningstaganden redan i tidig ålder för eget
kritiskt tänkande, vad är rätt och vad är fel? Allas lika värde, självkänsla och
självförtroende.
Tillsammans
Vår förskola ska vara en plats för alla, där både barn och vuxna ska känna sig
välkomna. Alla barn och vuxna ska få känna att man får göra sin röst hörd.
Vi pedagoger ska se våra olikheter och kompetenser som något bra, vi ska vara
bra på att ge varandra beröm. Ta efter tips och idéer av varandra. Alltid se våra
olikheter och andras kompetenser som något positivt, och våga fråga varandra
om hjälp om det är något man är osäker på. Vi jobbar ständigt på att skapa olika
möten mellan oss och barnen. Där barnen får vara i centrum, samspela och få
uppmärksamhet.
Nyfikenhet
Vi pedagoger ska vara närvarande pedagoger, dela in barnen i olika rum och
små grupper. Vi pedagoger ska vara uppdelande i våra olika rum för att lyssna
på barnen och ställa utmanande frågor och tillföra olika material som tillför
leken och eventuella ”temaarbeten”. Vi ska alla träna oss på att resonera och
lyssna på andras åsikter och synpunkter.
Vi pedagoger ska vara delaktiga i barnens olika lekar och undersökningar och
visa intresse i det dem gör. Så att vi på bästa sätt kan utmana barnen och se
deras utveckling på bästa sätt.
Mångfald
För oss är det viktigt att vi behandlar alla lika, och att vi tar tillvara varandras
olikheter och kompetenser. Och att både barn och vuxna ser varandra som en
resurs i vår förskola. Att vi lär av varandra. Olikheter är något bra. Det är viktigt
2
att lyfta fram likheter och olikheter. Vi måste skapa förutsättningar för barnen
så att de tolererar varandras olika kulturer som de bär med sig i sin ryggsäck
när de kommer till förskolan. Det är viktigt att vi pedagoger ser, hör, lyssnar,
respekterar och visar intresse för alla barn. Vår uppgift är att förstärka varje
barns kultur på ett positivt sätt så att de får känna stolthet och trygghet. Vårt
uppdrag är att bemöta varje barn utifrån deras egna individuella
förutsättningar. Olikheter är något bra som ska synliggöras, tillåtas och
accepteras. Det är viktigt att barnen tränas på att respektera och lyssna till
varandra och att vi vuxna är goda förebilder.
3
Vad säger lagen?
Det finns flera lagar som ska skydda barn och elever från kränkningar,
diskriminering och trakasserier i skolan (med skola menas förskola, pedagogisk
omsorg, förskoleklass, fritidshem, öppen förskola, omsorg under tid då förskola
eller fritidshem inte erbjuds, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola,
gymnasiesärskola).
Skollagen (SFS 2010:800) 1 kap. 5 § : ”Var och en som arbetar inom
utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla
former av kränkande behandling.”
5 kap. 3 § : ”Utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever
tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero.”
6:e kapitlet reglerar kränkande behandling. Barn- och elevombudet, BEO, och
Skolinspektionen övervakar reglerna.
Diskrimineringslagen (2008:567) reglerar trakasserier och diskriminering.
Diskrimineringsmannen, DO, övervakar reglerna.
I skollagen (SFS 2010:800) 6 kap. 2 § finns en bestämmelse om förbud mot
diskriminering i skolformerna. En utrednings- och åtgärdsskyldighet i fråga om
trakasserier och sexuella trakasserier finns i andra kapitlet, 7 § i
diskrimineringslagen. Från och med den 1 januari 2015 ingår bristande
tillgänglighet som en ny form av diskriminering i diskrimineringslagen. Det nya
förbudet mot diskriminering ska bidra till att öka tillgängligheten i samhället så
att människor med funktionsnedsättning kan delta på likvärdiga villkor.
Förordning (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer
mot diskriminering och kränkande behandling. Utformningen och omfattningen
av barnens och elevernas deltagande ska anpassas efter deras ålder och
mognad.
Arbetsmiljölagen (1977:1160) och arbetsmiljöförordningen (1977:1166)
reglerar elevernas och personalens arbetsmiljö. Där jämställs eleverna i stor
utsträckning med arbetstagare. Alla som arbetar i skolan ska ha en god fysisk,
4
psykisk och social arbetsmiljö. I arbetsmiljölagen och diskrimineringslagen
regleras kränkningar, trakasserier och diskriminering för vuxna.
Både diskrimineringslagen och skollagen innehåller ett absolut förbud för
skolans anställda att utsätta elever för diskriminering, trakasserier eller
kränkande behandling. I lagen om anställningsskydd (LAS) finns arbetsrättsliga
åtgärder som arbetsgivaren kan vidta mot anställda: Varning, omplacering,
uppsägning och avsked.
Vad är kränkande behandling?
Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker en persons värdighet,
exempelvis mobbning.
Kränkningarna kan vara:




Fysiska
Verbala
Psykosociala
Texter och bilder
Det är den enskilde individen som i första hand avgör om det är en kränkning.
Annan kränkande behandling
Ett uppträdande som annars kränker barnets värdighet utan att ha någon
koppling till någon särskild diskrimineringsgrund.
Tanken är att begreppet ska täcka in alla beteenden som ett barn kan uppleva
som kränkande.
5
Vad är diskriminering?
Direkt diskriminering:
När barn missgynnas genom särbehandling på grund av kön, etnisk tillhörighet,
religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder och
bristande tillgänglighet.
Med bristande tillgänglighet menas att en person med funktionsnedsättning
missgynnas genom att en verksamhet inte vidtar rimliga tillgänglighetsåtgärder
för att den personen ska komma i en likvärdig situation med personer utan
denna funktionsnedsättning.
Indirekt diskriminering
När barn missgynnas genom att till synes neutrala ordningsregler mm.
tillämpas så att det i praktiken får en diskriminerande effekt.
Vad är trakasserier?
Ett uppträdande som kränker barnet värdighet och som har samband med:









Kön
Etnisk tillhörighet
Religion och Annan trosuppfattning
Sexuell läggning
Könsöverskridande identitet eller uttryck
Funktionshinder
Är av sexuell natur (sexuella trakasserier)
Ålder
Bristande tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning
6
Vad gör vi idag för att främja likabehandling?
I vår enhet strävar vi efter att vår förskola ska vara en värld där det finns plats
för alla, där alla har lust att lära, där alla hittar vänner, där alla får synas, där
alla vågar prata, där alla kan lyssna. Vår förskola ska vara en mötesplats, där
möjligheterna finns, där varje dag är viktig och inget är för sent. På vår förskola
ska inget barn bli diskriminerat, trakasserat eller utsatt för kränkande
behandling.
Detta gör vi genom att:
 barn arbetar i smågrupper
 Vi tränar barn att säga ”stopp” både verbalt och med teckenspråk.
 Vi försöker behandla barnen lika och ge dem samma möjligheter oavsett
kön (genus). När vi t.ex. använder böcker och sånger med
könsstereotypa inslag, ändrar vi text och innehåll.
 Vi är närvarande i barnens lekar och aktiviteter för att lättare upptäcka
beteenden som kan leda till diskriminering, trakasserier eller kränkande
behandling.
 Vi ändrar ständigt miljön dels för att öka tillgängligheten av olika
material och dels för att minimera riskerna för diskriminering,
trakasserier och kränkande behandling. Men hänsyn till allergiker har vi
plockat bort allt material som kan vara farligt att använda för allergiker.
Alla barn har samma möjlighet att plocka och skapa med de material
som de vill använda.
 Vi har storsjung- samling där barnen från hela förskolan deltar och dans
där några barn från varje avdelning för mötas och dansa tillsammans. Vi
gör det för att stärka barnens kamratrelationer.
 Vi strävar efter att ge alla barn möjlighet att ta del av våra olika
aktiviteter samtidigt som vi i möjligaste mån och beroende på
personaltillgång försöker tillgodose barnens önskemål.
 Vi är goda förebilder för barnen.
 Vi har avslappningsövningar och massagesagor med barnen för att få en
trygg och lugn barngrupp. Där övar barnen sin sociala kompetens och att
man är snäll mot varandra.
7
 Vi har barn med svår allergi som får en egen bordsbuffé där de kan
plocka fritt som de övriga barnen.
 I alla grupper arbetar vi med att ge beröm till barnen när de är snälla och
hjälper varandra. Vi pratar och visar hur man kan vara en bra kompis.
Vad kan man göra hemma?
Låt det aldrig råda något tvivel inför ditt barn om vad du anser om
trakasserier, diskriminering och annan kränkande behandling!
Låt ditt barn förstå att du inte är likgiltig. Om förskola och hem klart tar avstånd
från kränkningar får detta en positiv inverkan på barnen.
Uppmuntra alltid barnet att berätta vad de gjort under dagen, skapa en bra
grund för framtida samtal. Om t.ex. någon kompis omnämns negativt hemma,
reagera.
Om vi vill ha en förskola utan kränkningar där alla kan trivas och ha det bra,
måste vi hjälpas åt. Föräldrar är alltid välkomna att delta i vår verksamhet.
Att barn och föräldrar är delaktiga i förskolans värdegrundsarbete anser vi vara
en förutsättning för att nå ett så bra resultat som möjligt. Att diskutera
värdegrundsfrågor leder förhoppningsvis till ökad förståelse för varandra.
Om du som förälder upplever att det är något som inte står rätt till, ta i första
hand kontakt med någon ur personalen på ditt barns förskoleavdelning som du
känner förtroende för. Personalen har sedan ansvar för att rapportera detta till
förskolechef.
Kontaktuppgifter:
Förskolechef: Helena Lundkvist tel. 0911-696671
Förskoleenhetens avdelningar:
Elden: 0911-98 68 3
Vinden: 0911-69 72 91
Vattnet: 0911- 69 64 67
8
Arbetsgång för systematiskt arbete, skollagen 6 kap 10 § handlingsplikten
Steg 1 - Upptäcka och anmäla till förskolechef, rektor, barn- och
utbildningsnämnden
 Så snart personal i verksamheterna får kännedom om att ett barn eller
en elev känner sig utsatt för kränkande behandling, trakasserier eller
diskriminering ska anmälan lämnas till förskolechefen. Det ska inte göras
någon värdering av hur allvarlig en händelse är innan den anmäls till
förskolechefen. Anmälningsskyldigheten omfattar alla händelser.
 Förskolechefen lämnar alltid vid varje enskilt tillfälle skyndsamt anmälan
till huvudmannen på anmälningsblankett Anmälan om kränkning,
trakasserier och diskriminering. Huvudmannen ska informeras om alla
kränkningar eller misstänkta kräkningar. Det finns inget utrymme för att
sålla, gallra eller värdera hur allvarlig en händelse är innan den anmäls
vidare. Syftet är att huvudmannen ska kunna följa och bedöma
utvecklingen i varje enskilt fall. Anmälningsskyldigheten omfattar alla
händelser.
 Vårdnadshavare till inblandade barn informeras om vad som har hänt
och hur verksamheten kommer att arbeta för att kränkningen ska
upphöra.
I ett ingångsskede kan det bli många anmälningar, men på sikt handlar det om
att skapa trygghet och trivsel i förskolan. Förskolan ska ta varje uppgift eller
annan signal på allvar och utreda vad som ligger bakom.
9
Enheternas plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling
innehåller rutiner för hur personalen i enheterna ska agera.
När det finns misstanke om att någon av de anställda kränker barn uppstår en
känslig situation i personalgruppen. Förskolan behöver därför ha särskilda
rutiner för hur man ska utreda, åtgärda och dokumentera om någon i
personalen misstänks ha utsatt ett barn för diskriminering eller kränkande
behandling. Rutinerna förs in i enheternas Likabehandlingsplan.
Anmälan till andra myndigheter
Om personalen eller huvudmannen misstänker att ett barn eller ungdom far illa
eller på annat sätt behöver stöd, hjälp och skydd ska anmälan genast till
socialtjänsten.
En del fall av trakasserier och kränkande behandling kan också utgöra brott. En
bedömning om en polisanmälan ska göras bör ske i varje enskilt fall. Det finns
ingen lagstadgad skyldighet för verksamheten att polisanmäla barn.
Vid händelser som inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa ska
Arbetsmiljöverket underrättas. Detta gäller även händelser som orsakats
genom våld eller hot om våld.
Oavsett om anmälan gjorts till andra myndigheter enligt ovan så är
verksamheterna skyldiga att utreda påstådda trakasserier och kränkande
behandling och vidta nödvändiga åtgärder.
Steg 2 – Utreda och analysera
Förskolechefen inleder skyndsamt utredning. Varje fall av misstänkt kränkning
ska utredas och dokumenteras. Utredningsskyldigheten är oberoende om det
föreligger en avsikt att kränka eller inte. Om förskolechef misstänks för att ha
utsatt barn för trakasserier eller kränkande behandling ansvarar chef för- och
grundskola, gymnasiechef för utredningen.
10
 Utredningen ska vara allsidig och grundlig för att kunna klarlägga
orsakerna och vidta verkningsfulla åtgärder.
 Utredning ska visa när händelsen, händelserna inträffade.
 Har de förekommit dagligen eller vid enstaka tillfällen, under vilken
tidsperiod, tillfälliga uppehåll men blossat upp?
 Har kränkningar blivit grövre?
 Vad visar de samlade omständigheterna? Ingår handlingarna i ett större
eller beteendemönster problem?
 Förskolan är skyldig att utreda oavsett om vårdnadshavaren eller barnet
inte vill att händelsen ska utredas.
Utredningens omfattning beror på omständigheterna i det enskilda fallet. Om
utredningen visar att kränkande behandling förekommer ska förskolan sätta in
de åtgärder som behövs för att förhindra fortsatta kränkningar. I vissa
situationer kan det vara tillräckligt att genom några frågor få händelsen klarlagt
och därigenom utagerad. En sådan enkel utredning kan bara anses tillräcklig
om det framgår att händelsen varit bagatellartad. I andra mer komplicerade fall
av kränkningar kan utredningsskyldigheten bli mycket långtgående och omfatta
fler barn samt personal.
Barn- och elevombudet ställer krav på struktur och systematik i
utredningsarbetet. Förskolan har långtgående skyldigheter att utreda påtalade
händelser.
Steg 3 – Åtgärda, vidta verkningsfulla åtgärder
Vidta skäliga åtgärder för att förhindra framtida kränkningar.
 Åtgärdernas syfte är att lösa situationen långsiktigt.
 Överväg om strukturer och förhållanden på grupp- och verksamhetsnivå
ska förändras.
 Åtgärder ska grundas på utredningen.
 Åtgärder ska riktas både mot den som blivit utsatt och den/de som
utsatt.
11
Steg 4 – Följa upp och utvärdera regelbundet
 Följ upp åtgärderna kontinuerligt, systematiskt och långsiktigt.
 Notera datum för återträffar.
När åtgärder sätts in måste de kontinuerligt följas upp och utvärderas eftersom
kompletterande åtgärder måste genomföras till dess att situationen är
varaktigt löst. Förskolan ska kunna visa att kränkningar upphört till följd av
åtgärderna. Var noggrann med att notera datum för återträffar.
Steg 5 – Ärendet avslutas
Dokumentera när ärendet är avslutat. Ange avslutningsdatum.
Steg 6 – Skicka återrapport till barn- och utbildningsnämnden
Kopia på dokumentation om utredning, åtgärder samt utvärdering skickas till
barn- och utbildningsnämnden när ärendet avslutats.
Handläggning hos barn- och utbildningsnämnden
1. Nämndsekreteraren diarieför mottagna kränkningsanmälningar och anmäler
dem till barn- och utbildningsnämnden en gång per månad under ärendet
Mottagna anmälningar om kränkning, trakasserier, diskriminering. De uppgifter
som lämnas till nämnden är diarienummer, kön (namn anges inte), enhet,
barnets ålder, kort händelsebeskrivning, händelsens datum, datum när
utredning satts igång, ansvarig utredare (namn och befattning).
2. När anmälan diarieförts lämnar nämndsekreteraren kopia av anmälan till
chef för- och grundskoleområdet, gymnasiechef som med stöd av delegation
bevakar att utredning inleds, åtgärder sätts in, följs upp och utvärderas. Vid
behov kan barn- och utbildningsnämnden begära in kompletterande uppgifter.
3. När förskolechef avslutat ärendet lämnas redovisning till barn- och
utbildningsnämnden. Nämnden granskar hur förskolan åtgärdat anmälan i det
12
enskilda fallet. Kopia på dokumentation om utredning, åtgärder samt
utvärdering arkiveras i barn- och utbildningsnämndens sekretessbelagda
personakter.
Kartläggning
Kartläggningen ska ske under hela året för att få en bra bild hur förskolan har
det då det gäller kränkande handlingar, diskriminering och trakasserier. Detta
ska ske genom dagliga samtal med barnen och daglig kontakt med föräldrar. Vi
har också samtal på avdelningsplaneringar, arbetsplatsträffar, föräldramöten,
utvecklingssamtal, samrådsforum och avdelningskonferenser.
Allt detta utifrån våra analyser står till grund för de åtgärder vi har med i vår
plan.
Vid behov tar vi hjälp av specialpedagog, som samtalar med oss, är i barngrupp,
ger oss tips och idéer och vägleder oss.
Vi har möjlighet att upprätta handlingsplaner där det finns behov.
Vi är också uppmärksamma på vår innemiljö, för att snabbt kunna se och
förändra miljön utifrån barnen och deras behov.
Vid uppföljningssamtal för de nya barnen har vi tillsammans med föräldrarna
pratat kring om hur de och deras barn upplevt den första tiden hos oss.
Vad gör vi idag för att förebygga?
På Rönnens förskola ska all personal arbeta förebyggande mot kränkningar,
diskriminering och trakasserier. Alla ska ta del av kartläggningen och arbeta
utifrån vad som kommit fram från den.
13
Planerade åtgärder läsåret 16/17
Utifrån vår kartläggning har vi kommit fram till följande områden:
 Utemiljön: vi har minskat på vår utegård och dragit om staketet.
Detta underlättar för oss att ha bra koll på var alla barn befinner sig
ute. Vi har flera stora vinbärsbuskar där uppsikten inte är så bra,
därför vill vi beskära dessa buskar till våren för att få bättre sikt.
 Konflikter: ute kan det uppstå konflikter kring vissa sorters cyklar och
leksakstraktorer. Inne har det varit bitincidenter. När det gäller bita så
är barnen ibland på gränsen mellan att pussa varandra eller att bitas.
Vi pratar med barnen om vilka gränser som finns och lär de att säga
”Stopp” eller ”Nej”. Vi tränar på att lära barnen känna empati genom
att prata om hur det känns för det utsatta barnet. Vi stödjer barnen så
de kan visa när de inte vill bli kramade/pussade av ett annat barn. Vi
ser barns integritet som viktigt.
Vi tränar också på turtagning då vi upptäckt att konflikter ofta uppstår
när barnen måste vänta på sin tur.
Vi förebygger konflikter kring cyklar utomhus genom att barnen får
turas om med cyklarna. Vi försöker hålla koll så att inte samma barn
cyklar hela utevistelsen.
 Motverka stereotypa könsroller: Det finns en risk att barnen
bekräftas enligt könsstereotypa mönster istället för som de individer
de är. Alla barn erbjuds samma aktiviteter oavsett kön. När vi ser att
barn vill men inte vågar eller får plats i en aktivitet/lek ser vi till att
skapa en planerad aktivitet så att alla får känna samhörighet.
14
Utemiljön
Nulägesanalys:
I det stora hela har vi väldigt fin utegård sedan staketet drogs om. Men vi
har flera stora vinbärsbuskar där uppsikten inte är så bra.
Mål:
En utemiljö som är lättöverskådlig, lättåtkomlig och trygg för alla.
Åtgärd: Beskärning av vinbärsbuskar för att få bättre sikt.
Ansvarig: Förskolans personal och förskolechefen.
Uppföljning: Juni 2017
Konflikter
Nulägesanalys:
Ute blir det lätt konflikter kring vissa sorters cyklar och leksakstraktorer.
Inomhus har vi haft bitincidenter. Vi upplever att det ibland uppstår
konflikter vid rutschkanan då barnen behöver träna tålamodet och
turtagande.
Mål:
Att barnen ska känna sig trygga och sedda av såväl pedagoger som av
andra barn.
Att barnen respekterar varandra och de vuxna, lyssnar och
uppmärksammar varandra, väntar på sin tur, hjälper varandra, delar med
sig och ber om hjälp.
Åtgärder
 Närvarande pedagoger som föregår med gott exempel, ständigt
arbete med och diskussioner om värdegrundsfrågor.
 Lägga fokus på positiva gärningar.
 Göra barnen uppmärksamma på varandras positiva egenskaper.
15
 Arbeta i mindre grupper
 Samtala om känslor, olikheter/likheter.
 Vi tränar barnen att säga ”stopp” och använda ord istället för att ta
till hårda tag.
Ansvariga: Alla pedagoger
Uppföljning: Juni 2017
Motverka stereotypa könsroller
Mål
En stimulerande miljö där alla har samma möjligheter oavsett kön.
Åtgärder:
 Vi försöker vara goda förebilder.
 Vi ska använda språket och rösten på samma sätt till flickor och
pojkar.
 Poängtera barnens rätt att använda hela sitt känsloregister.
 Se till att vi erbjuder alla barn samma aktiviteter och material.
 Uppmuntra hjälpsamhet hos alla barn och ställa samma krav på
pojkar som på flickor.
Ansvariga
Alla pedagoger.
Uppföljning: Juni 2017
16
Referenser
Do, Beo & Skolinspektionen: Förebygga diskriminering och kränkande
behandling. Främja Likabehandling
http://www.do.se/sv/Fakta/Diskrimineringslagen/Bristande-tillganglighet--enny-form-av-diskriminering/
Lpfö 98 (reviderad 2010), Läroplan för förskolan
Nolltolerans mot diskriminering och kränkande behandling – lagens krav och
huvudmannens ansvar, Skolverkets stödmaterial 2011
Riktlinjer, 2012-01-18, § 4 Barn – och utbildningsnämnden (Barn- och
utbildningsnämndens riktlinjer för skyldigheten att anmäla, utreda och vidta
åtgärder mot kränkande behandling, trakasserier och diskriminering)
SFS 2011:681 Förordning om ändring i förordningen (2006:1083) om barns och
elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande
behandling.
Skollagen SFS 2010:800
Skolverkets allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande
behandling 2012.
17
18