Hörselverksamheten
Hörselkunskap
Innehållsförteckning
Ytterörat, mellanörat, innerörat, hårceller,
­sensorineural hörselnedsättning, ledningshinder
Örat............................... 4
Ljud, ljudstyrka, hörtröskel, smärtgräns,
bullernivå
Ljudstyrkan.................... 6
Talbanan, hörselkurvor
Audiogram.................... 7
Hörhjälpmedel, vanliga konsekvenser,
uppfatta tal, god ljudmiljö
Hörsel............................ 8
Råd till anhöriga och vänner, råd till dig
med hörselnedsättning
Råd................................ 11
Ljudmiljön, buller och oljud, råd till personal
Förskola/skola................ 13
Intresseorganisationer, övriga
Information.................... 16
Reviderad 2012-02-21 av: Anna-Lena Lundström, specialpedagog, Karin Wahl, hörselpedagog/leg. audionom,
Petra Wilandson, specialpedagog, Harriet Finn, specialpedagog
Första upplaga 2009-03-03 Hörsel- och dövverksamheten, Barn- och ungdomsteam, Göteborg
Sammanställt av: Britt Fransson, hörselinformatör, Hanna Göthberg, leg. audionom, Ola Magnusson, kurator,
Margareta Wilroth, hörselpedagog, tillsammans med Birgitta von Fieandt, Hörselvården, SU
3
Örat
Innerörat
Örat kan delas upp i tre delar ytteröra,
­mellanöra och inneröra.
Innerörat är ett vätskefyllt hålrum där hörselorganet snäckan och balansorganet
finns. Det ovala och runda fönstret förbinder mellan- och innerörat. Fönstren fortplantar ljudvågor till vätskan i innerörat. I
snäckan som är stor som en ärta, finns basilarmembranet. Där är cirka 15.000 hårceller fästade; 3.000-3.500 inre hårceller och
12.000 yttre hårceller. Vid t ex bullerskador
förstörs hårceller och dessa kan aldrig återbildas. Från snäckan leds slutligen ljudet via
hörselnerven till hjärnan.
Ytterörat
Ytterörat omfattar öronmusslan, hörselgången och trumhinnan. Öronmusslan
fångar upp ljudet och hjälper oss att urskilja
om ljudet kommer framifrån eller bakifrån.
Hörselgången är 2-3 cm lång och delvis hårbeklädd. I yttre delen av hörselgången finns
hår- och vaxkörtlar som hjälper till att hålla
örat rent och i inre delen tunn hud. Inåt avslutas hörselgången med den trattformade
trumhinnan, vars storlek är ungefär 10 mm.
Trumhinnans funktion är att samla och föra
ljudet vidare till mellanörat.
Illustration ur ”Så hör vi”
Anatomin gäller vuxna.
Mellanörat
Mellanörat är ett luftfyllt rum, cirka 1 cm3
stort. Där sitter kroppens tre minsta ben –
hammaren, städet och stigbygeln. Dessa
hörselben är färdigväxta redan vid födseln.
Rörelser från hörselbenen för ljudet vidare
till innerörat. Luftningen av mellanörat sker
via örontrumpeten. Den står i direkt förbindelse med svalget och är normalt stängd.
Örontrumpeten öppnar sig vid sväljning,
gäspning och tuggning för att utjämna
tryckskillnader vid t ex flygning.
Hårceller i innerörat
4
Örat
Sensorineural hörselnedsättning
Vid en sensorineural hörselnedsättning sitter
skadan i hörselsnäckan, då försvagas och
förvrängs ljudet. Hörapparat kan förstärka
ljudet, men avhjälper inte ­förvrängningen.
Vanliga orsaker till sensorineural
hörselnedsättning:
• Ärftlighet
• Infektioner, virus
• Läkemedel
• Skallfraktur
• Hjärnhinneinflammation
• Menières sjukdom (övertryck i innerörat)
• Åldersnedsättning
• Buller
Ledningshinder
Vid ett ledningshinder sitter skadan i hörselgången eller i mellanörat, då försvagas ljudet. Hörapparat kan förstärka ljudet.
Vid ledningshinder försvagas ljudet.
Orsaker till ledningshinder
• Hål på trumhinnan
• Medfödd avsaknad av ytteröra, hörsel-
Hörapparat kan förstärka ljudet.
gång
• Skador på hörselbenen
• Fastväxt stigbygel (otoskleros)
• Vätska i mellanörat (otosalpingit)
Tillfällig hörselnedsättning
• Öroninflammation (otit)
Tillfällig hörselnedsättning
5
Ljudstyrkan
Om man under längre stunder utsätter sig
för ljudnivåer inom riskområdet, 80 – 110
dB, bör man använda någon form av hörselskydd.
Ljudets styrka mäts i decibel (dB). Skalan på
bilden visar ljudstyrkan från 0 dB till 140 dB.
Bilderna illustrerar vad de olika dB-värdena
innebär. Ljudnivån 0-20 dB anger normal
hörkänslighet.
Området 120 – 140 dB kan ge en omedelbar
hörselskada. Man bör således inte ens under
kortare stunder utsätta sig för ljudnivåer av
den intensiteten, typ pistolknallar o dyl.
Tabellen kan läsas så här
Ljudstyrkan på exempelvis 60 dB motsvarar
ljudnivån på en trafikerad gata eller på ett
kontor. Denna ljudnivå blir störande för ett
samtal. Någon risk för att bli hörselskadad
föreligger inte.
Illustration ur ”Första hörboken”
6
Audiogram
Talbanan
Hörselkurvor
Vid hörselmätningar skrivs resultatet ner på
en sk audiogramblankett. Audiogrammet
visar vid vilken ljudstyrkenivå hörselsinnet
aktiveras, i decibel (dB) räknat, för olika frekvenser. Den lodräta skalan i audiogrammet
visar ljudstyrkan från 0 till 100 dB. Ljudets
frekvens mäts i Herz och markeras i den
vågräta skalan från 125 – 8000 Hz. Området
från 0-linjen i dB -skalan ner till 20 dB representerar normal hörsel (a).
Kurvorna i det här audiogrammet ger exempel på hörselkurvor som är mätt med sk
luftledning dvs med hörlurar. Hörseln på höger öra markeras med en röd o på respektive
frekvens och hörseln på vänster öra markeras
med ett blått x.
Hörselkurvan (vänster öra a) visar på normal
hörsel.
Hörselkurvan (höger öra b) visar på en hörselnedsättning i en stor del av talområdet
på frekvenserna 500 Hz och uppåt. Detta
innebär att de tonande och tonlösa konsonanterna blir svårare att höra medan vokalerna fortfarande är hörbara. I basområdet
125–250 Hz ligger hörselkurvorna på 20 dB
vilket innebär en normal hörsel inom detta
område.
I audiogrammet finns ”talbananen” inritad.
Den visar våra svenska språkljud och ungefär var dessa ligger inom frekvensområde
och ljudstyrka för normalt tal, på en meters
avstånd.
I diskanten är hörseln betydligt sämre på höger öra. Vid 4000 Hz är hörselförlusten nere i
60–70 dB.
a
a
b
b
7
Hörsel
Hörhjälpmedel
Tekniska hörhjälpmedel
Hörapparater
Lyssningshjälpmedel
För att bättre kunna tillgodogöra sig lyssning
via t ex TV, dator, mobiltelefon, MP3 eller i
undervisningssituationer på förskola/skola
kan man komplettera sin hörapparat med
olika ljudöverföringssystem. Dessa består av
sändare (mikrofoner) och en mottagare som
kopplas till hörapparaten. Vid användning
av lyssningshjälpmedel minskar det faktiska
avståndet mellan talare och lyssnare och bakgrundsbuller kan överbryggas.
Målsättningen med hörapparatanpassning är
god hörbarhet för tal och behaglig ljudstyrka
för alla nivåer. Hörapparaten erbjuder en ny
ljudmiljö, men ger inte normal hörsel.
Olika hörapparater
Bakom örat apparat
Hörapparaten är placerad bakom örat. Från
hörapparaten går en tunn plastslang, som
leder det förstärkta ljudet genom insatsen in
i örat.
T-slinga (teleslinga)
Ljudet överförs via elektromagnetiska vågor.
FM-system (frekvensmodulering)
Ljudet överförs via radiovågor.
BAHA
Hörapparaten placeras mot skallbenet och
ljudet överförs via vibrationer till innerörat.
Fästs med skruv, bygel eller softband.
Digitalt-system Ljudet överförs via digitala signaler.
Cochlea Implantat
Cohlea implantat är en hörapparat som
delvis opereras in i hörselsnäckan för att påverka hörselnerven elektriskt.
Varseblivningshjälpmedel
För att underlätta och säkerställa uppfattningen av akustiska larmsignaler (dörrsignal,
telefonsignal, brandlarm, väckarklocka) finnsdet varseblivningshjälpmedel som kompletterar signalen med extra förstärkning. Det kan
ske genom akustisk förstärkning, vibrationer
eller optiska blinkande lampor.
Cros
Hörappat för ensidigt hörande, den överför
ljud från den sämre sidan till det bättre örat.
Om hörapparaten tystnar kan det bero på att
batteriet är slut eller dåligt. Hörapparater är
fuktkänsliga. Vid problem kontakta er audionom.
8
Hörsel
Vanliga konsekvenser
I en bullrig miljö har personer med hörselnedsättning ofta svårare att uppfatta tal än en
person som hör bra på båda öronen.
Andra konsekvenser som är vanliga är:
• Hör inte när flera talar samtidigt
• Uppfattar inte vad andra skrattar åt eller
• Blir fort trött, får ofta huvudvärk.
• Behöver tid - pauser - för att få ihop det.
• Beroende av att se munnen på den som
när man byter samtalsämne.
• Hör att någon pratar, men uppfattar inte
talar och ha ögonkontakt.
allt som sägs och tappar sammanhanget.
(ljud förvrängs eller tonfallet uppfattas
inte).
• Hör inte varifrån ljudet kommer.
• Behov av att få ljudet från rätt sida.
(speciellt vid ensidigt hörande)
• Upplever stress och spänningar pga
• Tycker att starka ljud är obehagliga eller
missförstånd och bristande tolerans från
omgivningen.
att musik låter illa.
• Småprat når inte fram.
• Kan bli isolerad, kan uppfattas som
• Kan ha svårt att höra dörr- och telefon­
signal, väckarklocka m m.
• Behov av tekniska hjälpmedel.
• Vid förkylning hör man sämre än annars.
ointresserad.
• Låtsas förstå.
9
Hörsel
Att uppfatta tal
Avståndet har betydelse vid uppfattning av tal. Är du normalhörande kan du uppfatta
tal på ca 8 meters avstånd. Har du en medelsvår hörselnedsättning behöver du ett
talavstånd på ca 0,1 – 2 meter.
God ljudmiljö
För personer med hörselnedsättning påverkar ljudmiljön förmågan att uppfatta tal.
Ett rum med dålig akustik påverkar taluppfattbarheten. Det finns många olika sätt att
förbättra ljudmiljön t ex:
• Undvik bakgrundsljud från TV, radio och diskmaskin etc.
• Tänk på att ha mycket textilier hemma t ex gardiner, mattor och dukar.
• Det är bra med tassar på stols- och bordsben. Använd mattor vid lek med t ex Lego och lägg något ljuddämpande i botten av leklådor.
Illustration ur ”Första hörboken”
10
Råd
Råd till anhöriga och vänner
Tänk på att alla ska få möjlighet att vara
delaktiga i ert samtal. Här följer några enkla
tips och råd.
När flera samtalar
se till att den
hörselskadade
deltar i samtalet.
Påkalla
personens
uppmärk­
samhet och
vänd ansiktet
mot den du
talar med, så
att personen
kan se ditt
ansikte för läppavläsning och
ögonkontakt.
Tänk på att inte prata med
varandra när ni befinner er i
olika rum.
Tala lugnt och
tydligt. Skrik
inte!!!!
Försök att
undvika
distraherande
saker som att
röka, tugga och
hålla handen för
munnen.
Illustration Marie Grunditz
11
Råd
Råd till dig med hörselnedsättning
Här följer enkla tips till dig med hörselnedsättning för att underlätta i sociala sammanhang.
Det är bra om
ljuset faller på
talarens ansikte
så att du lättare
kan avläsa vad
talaren säger.
Be talaren att fånga din
uppmärksamhet innan han/hon
talar och vända ansiktet mot dig.
Stäng av eller
sänk störande
bakgrundsljud
såsom radio, TV,
musik m m.
Tala öppet
om hur det
är att höra
sämre, dina
vänner
kommer
lättare att
förstå. Våga säga ifrån när du inte
uppfattar vad som sägs.
Tänk på att placera dig på ett
sätt som underlättar hörandet
t ex nära talaren.
Illustration Marie Grunditz
12
Förskola/skola
Barn och ungdomar vistas stor del av sin tid
i förskola/skola. Det är viktigt att de kan vara
delaktiga i det sociala samspelet och få möjlighet att inhämta kunskap. Det är viktigt att
berörd personal får information om barnets
hörselnedsättning, dess konsekvenser och
eventuella hörhjälpmedel.
Ljudmiljön
Förskola/skola är oftast en bullrig miljö. Om
en elev har en hörselnedsättning är det viktigt att bullret och ekot i lokalerna ej är för
starka utan reduceras så mycket som möjligt.
En hörapparatbärare kan inte ”sila” bort
ovidkommande ljud, utan dessa ”dränker”
lätt vad som sägs i rummet. Efterklangstiden
kan dämpas med akustikplattor och heltäckande mattor. Bänkar och stolar bör ha filt- eller gummiklädda stödytor ex tennisbollar på
stolarna.
Att lyssna på cd-spelare i ett stort och efterklangsrikt rum, är nästan totalt meningslöst
för en person med hörselnedsättning. Man
bör också tänka på att personer med hörselnedsättning kan ha mycket dålig riktningshörsel, vilket kan vara av värde att veta i t ex
gymnastik, på friluftsdagar.
Placeringen för en person med hörselnedsättning bör vara sådan att han/hon kan se
både personal och kamrater. De flesta har
nämligen stor nytta av att avläsa på munnen.
Detta underlättas om ljuset faller på den som
talar.
Vissa barn/ungdomar använder både hörapparater och tekniska hjälpmedel för att
uppfatta tal bättre.
Buller och oljud i förskolan/skolan kan
orsakas av:
• Barn och ungdomars höga ”pratnivå”
• Stolskrap
• Bänklock som slår igen
• Dörrar som slår
• Fläkt och ventilationsljud
• Ljud från korridoren och angränsande
rum
• Bakgrundsbuller
t ex musik, diskmaskin
och torkskåp
• Ljud från skolgården och lekplats
• Trafikbuller
• Slammer i matsituation
• Idrott och rörelse; visselpipa, busvissling
• Verktyg och maskiner t ex vid slöjd eller
skapande verksamhet
Åtgärder
• Akustikplattor
• Stoltassar eller tennisbollar
• Lister till bänklock och lådor
• Tätningslister kring dörrar och fönster
• Undvik störande bakgrundsljud
• Bra belysning
• Placering av bänkar och övriga möbler
• Ljuddämpande bordskivor, vaxduk med
bordsfilt eller skrivbordsunderlägg
• Stoppade möbler
• Mattor och gardiner i kraftigt tyg
13
Förskola/skola
Råd till personal på förskola/skola
Personalen bör tänka på att
• barn/ungdomar med hörselnedsättning kan missa
information i kommunikationen med personal och
kompisar. Detta kan leda till att barnet/ungdomen
känner sig utanför i vissa situationer.
• för att undvika missförstånd, var tydlig och upprepa
svar vid behov.
• den allmänna ljudmiljön i rummet har betydelse för
barnet/ungdomens förmåga att uppfatta tal. Försök
undvika onödigt småprat, skrap från stolar osv. Om
hörapparater används förstärker dessa alla ljud.
• barn/ungdomar med hörselnedsättning måste ägna
mer energi åt att höra och eventuellt avläsa munrörelser. Detta kan leda till ökad trötthet, huvudvärk
och koncentrationssvårigheter, speciellt mot slutet av
dagen.
• personer med hörselnedsättning kan ha en tendens
av att vilja dölja att han/hon har svårt att höra och
uppfatta. Kan lätt lura sin omgivning.
• omgivningen kan ha svårt att förstå innebörden av
en persons hörselnedsättning eftersom han/hon
ibland hör och ibland inte. Detta kan bland annat
beror på avstånd och ljudmiljö.
• prata med barnet/ungdomen om hur kompisarna
ska få information om hans/hennes hörselnedsättning.
14
Habilitering & Hälsa
www.vgregion.se/horselverksamheten
VGR 4936 | 2015-11-02
Hörselverksamheten
