Olaus Petriskolans
Iikabehandlingsplan
Utvärderas våren 2010
Lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan
kränkande behandling av barn och elever
Skolans vision
Olaus Petriskolan ska präglas av respekt för människors olikheter.
Olaus Petriskolan ska vara trygg för våra elever och fri från
diskriminering och annan kränkande behandling
Ansvarsfördelning
Rektor
Det är rektors ansvar enligt lag och förarbeten att:
– se till att all personal, alla elever och vårdnadshavare känner till att
diskriminering och annan kränkande behandling inte är tillåten på
skolan.
– se till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja barns och
elevers lika rättigheter samt att motverka diskriminering på grund
av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
sexuell läggning eller funktionshinder samt annan kränkande
behandling.
– årligen upprätta, utvärdera och revidera en likabehandlingsplan i
samarbete med personal och elever (om möjligt även
vårdnadshavare).
– om skolan får kännedom om att diskriminering eller annan
kränkande behandling förekommer, se till att utredning görs och
att åtgärder vidtas.
Rektor bör även:
– se till att skolpersonal har ett gemensamt system för hur de
dokumenterar anmäld/upptäckt diskriminering och annan kränkande
behandling och de åtgärder som vidtagits.
Lärare och annan skolpersonal
Det är lärares och annan skolpersonals ansvar att:
– följa skolans likabehandlingsplan.
– ifrågasätta och reflektera över de normer och värderingar som
han/hon förmedlar genom sin undervisning och sträva efter
likabehandling.
– se till att åtgärder vidtas då diskriminering eller annan kränkande
behandling misstänks/anmäls/upptäcks.
– dokumentera misstänkt/anmäld/upptäckt diskriminering och annan
kränkande behandling och de åtgärder som vidtas.
– bevaka att utredda fall av diskriminering och annan kränkande
behandling, där den enskilda läraren är berörd, följs upp.
Lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan
kränkande behandling av barn och elever
Trygghetsteamet
Olaus Petriskolans Trygghetsteam består av :
Jeanette Jansson, arbetsenhet 1
Victoria Winroth, arbetsenhet 2 (år 3-6)
Anette Erixon, arbetsenhet 3 (år 3-6)
Maria Eriksson, arbetsenhet 4
Malin Kretschmann, arbetsenhet 5
Jörgen Ericsson, arbetsenhet 6
Marielene Sjöberg, resursarbetslaget
Katarina Fardelin, resursarbetslaget
Elever
Det är alla elevers gemensamma ansvar att:
– påtala diskriminering och annan kränkande behandling som
förekommer på skolan.
Elevers delaktighet
Elevernas delaktighet i arbetet med likabehandlingsplanen sker, i ett
första skede, i elevrådet och i kamratstödjargruppen för att sedan
naturligt fortlöpa i klasserna.
Elevers rätt till stöd
Det är den utsatte eleven som avgör om ett beteende eller en handling
är oönskad eller kränkande. Eleven har rätt att få stöd och hjälp när
han/hon känner sig kränkt. Elevers upplevelser av kränkningar får inte
avfärdas. Vem eleven än kontaktar så har han/hon rätt att bli tagen på
allvar och få stöd. För att skolan ska kunna göra något måste någon i
personalen få vetskap om det inträffade. Åtgärderna ska i möjligaste
mån ske i samråd med eleven. Skolpersonal har dock alltid ett
vuxenansvar att skydda barn och elever från att fara illa.
Lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan
kränkande behandling av barn och elever
Allmänna åtgärder
Upprättande och utvärdering av likabehandlingsplanen
Mål
Skolan ska ha en likabehandlingsplan som syftar till att förverkliga
skolans vision.
Aktiviteter för att nå målen
Vi ska upprätta en likabehandlingsplan under läsåret 2006/07.
Vi ska utvärdera och revidera likabehandlingsplanen varje läsår.
Uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplanen ska
redovisas i den årliga kvalitetsredovisningen.
Tidpunkt:
Ansvar:
November.
Trygghetsteamet.
Utvärdering av likabehandlingsplanen, kontrollfrågor
Vad har vi åtagit oss att göra under året? Har det blivit utfört? Om
inte, varför och vem bär ansvaret?
Har vi nått vårt mål? Om inte, varför? Var målen för högt satta eller
var åtgärderna felaktiga eller otillräckliga?
Vi nådde målet. Beror det på åtgärderna eller var det annat som
påverkade?
Vad kostade åtgärderna? Finns det alternativ som leder till samma mål
men som är mindre kostsamma?
Hur använder vi de här erfarenheterna i nästa likabehandlingsplan?
Vad gjorde vi som fick effekt? Vad fungerade inte? Bör vi ändra
taktik i nästa plan? Hur ser det ut idag jämfört med tidigare? Går det åt
rätt håll?
Har åtgärderna gett positiv effekt?
Lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan
kränkande behandling av barn och elever
Information
Mål
Alla anställda på skolan, alla elever och vårdnadshavare ska få
information om lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och
annan kränkande behandling av barn och elever och om skolans
likabehandlingsplan.
Aktiviteter för att nå målen
Likabehandlingsplanen delas ut till skolans personal.
Information om likabehandlingsplanen finns med i skolans folder.
Likabehandlingsplanen läggs ut på skolans webbplats.
Vårdnadshavare får hem likabehandlingsplanen i pappersformat
om så önskas.
Tidpunkt:
Ansvar:
I augusti, efter den årliga revideringen.
Trygghetsteamet.
Lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan
kränkande behandling av barn och elever
Kartläggning
Mål
Vi ska få kunskap om förekomsten av diskriminering och kränkande
behandling för att kunna utforma relevanta åtgärder.
Aktiviteter för att nå målen
Regelbundna kamratstödjarträffar i arbetslagen.
Tidpunkt:
Ansvar:
Trygghetsenkäter tas fram av trygghetsteamet. Varje mentor
ansvarar för att eleverna fyller i enkäten. Sammanställningen
ligger sedan till grund för eventuella åtgärder
Tidpunkt:
Ansvar:
En gång per termin.
Mentor.
Trakasserier och kränkningar som dokumenterats under läsåret
analyseras. Analysen ligger sedan till grund för eventuella åtgärder
i nästa läsårs likabehandlingsplan.
Tidpunkt:
Ansvar:
Vecka 39, 49, 10 och 20.
Arbetslagets representant i trygghetsteamet samt
respektive mentor.
Trygghet och trivsel tas upp på utvecklingssamtal.
Tidpunkt:
Ansvar:
Var 14:e dag.
Arbetslagets representant i trygghetsteamet.
Juni.
Rektor.
Vuxna finns där eleverna är och är uppmärksamma utifrån
likabehandlingsplanens diskrimineringsgrunder.
Tidpunkt:
Ansvar :
Alltid
All skolpersonal.
Lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan
kränkande behandling av barn och elever
Uppsikt/upptäckt
Mål
Om det förekommer diskriminering och kränkande behandling ska vi
upptäcka det tidigt.
Aktiviteter för att nå målen
På varje rast ska det finnas vuxna på skolgården och i
arbetsenheten. Ett rullande rastvaktsschema upprättas varje termin.
Tidpunkt:
Ansvar:
Skolan arbetar aktivt med kamratstödjare i skolår 3-9. Arbetslagets
representant i Trygghetsteamet träffar kamratstödjarna varannan
vecka.
Tidpunkt:
Ansvar:
Varje dag hela läsåret.
Rektor och schemalagda rastvakter.
Varje dag hela läsåret.
Trygghetsteamet.
Vi har ett aktivt förhållningssätt som innebär att vi avsätter minst
en arbetslagsträff per läsår för att ifrågasätta och reflektera över de
värderingar som skolan förmedlar, genom sin organisation och
undervisning.
Tidpunkt:
Ansvar:
En gång varje läsår.
Varje arbetslag. Särskilt ansvar för att detta görs har
arbetslagsledarna.
Lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan
kränkande behandling av barn och elever
Specifika åtgärder
Kön
Mål
All verksamhet i Olaus Petriskolan ska genomsyras av ett
könsperspektiv för att öka jämställdheten. Inga elever ska känna sig
utsatta för diskriminering eller trakasserier på grund av kön.
Aktiviteter för att nå målen
Vi arbetar för en jämställd skola genom att ha ett könsperspektiv
på skolans organisation och verksamhet. Vi strävar efter att beakta
könsaspekten i alla beslut, i organiseringen av skolans arbete samt
i kvalitetsredovisningar.
Tidpunkt:
Ansvar:
Kontinuerligt samt vid årets slut när vi gör
kvalitetsredovisningen.
Rektor.
Under läsåret 2006/07 ska vår skola särskilt arbeta med att
uppmärksamma vårt förhållningssätt gentemot eleverna ur ett
könsperspektiv. Detta gör vi genom att läsa böcker anpassade för
elevernas olika åldrar.
Tidpunkt:
Ansvar:
Under vårterminen-07.
Alla lärare.
Lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan
kränkande behandling av barn och elever
Etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning
Mål
I Olaus Petriskolan ska alla elever oavsett etnisk eller kulturell
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, ha samma rättigheter
och möjligheter. Inga elever ska känna sig utsatta för diskriminering
eller trakasserier på grund av etnisk eller kulturell tillhörighet, religion
eller annan trosuppfattning.
Aktiviteter för att nå målen
Arbeta med att få vårdnadshavare med utländsk bakgrund mer
delaktiga i skolans verksamhet. Det gör vi genom att engagera
tolkar och översättare vid behov.
Tidpunkt:
Ansvar:
Under läsåret ska vår skola särskilt arbeta med att uppmärksamma
hur olika etniska grupper, kulturer och religioner beskrivs i
undervisningsmaterial. Vid etnocentriska 1 påståenden kan läraren
föra en öppen diskussion med klassen. När det är befogat ska
klagomål även framföras till ansvarig utgivare för materialet.
Tidpunkt:
Ansvar:
Vid upptäckt.
Alla lärare.
Vid situationer där etnisk, kulturell eller religiös tillhörighet kan
ha betydelse ska skolans personal föra en diskussion, för att hitta
gemensamma riktlinjer. Exempel på frågeställningar: Hur
informerar vi vårdnadshavare som inte talar eller förstår svenska?
Hur gör vi om elever inte kan vara med på idrotten för att det är
ramadan? Hur hanterar vi om vårdnadshavare inte vill att deras
barn deltar i simundervisningen? Hur hanterar vi hedersrelaterad
kontroll av flickor?
Tidpunkt:
Ansvar:
1
Kontinuerligt.
Alla lärare.
Kontinuerligt.
Alla lärare.
etnocentrism benägenhet eller tendens att se sin egen kultur som central samt att bedöma
eller tolka andra kulturer med utgångspunkt i värdesystem formade i det egna kultursystemet.
Etnocentrism kan innebära en överlägsen och nedvärderande attityd gentemot vad som
uppfattas som annorlunda, men kan också innebära en uppfattning om att den egna kulturen är
unik och central.
Lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan
kränkande behandling av barn och elever
Funktionshinder
Mål
I Olaus Petriskolan ska alla elever ha samma rättigheter och
möjligheter oavsett funktionshinder.
Aktiviteter för att nå målen
Vi arbetar för att alla elever ska ha lika möjlighet att deltaga i
skolans verksamhet oavsett funktionshinder. Vid planering av
skolans verksamhet ska konsekvenserna för elever med olika
funktionshinder beaktas.
Tidpunkt:
Ansvar:
Under läsåret 2006/07 ska vår skola arbeta särskilt med
likabehandlingsplanen utifrån målet. Detta för att kartlägga hinder
för elever med funktionshinder, att på lika villkor, deltaga i
skolans verksamhet.
Tidpunkt:
Ansvar:
Vid verksamhetsplanering samt kontinuerligt under
läsåret.
Rektor, specialpedagog och alla lärare.
Klart maj-07.
Alla lärare. Särskilt ansvar för att detta görs har
specialpedagog.
Under läsåret 2006/07 ska resursarbetslaget särskilt arbeta med
att öka kunskapen om bemötande av elever med olika
funktionshinder, synliga som osynliga. Det görs genom
föreläsningar och kontakter med andra aktörer.
Tidpunkt:
Ansvar:
Kontinuerligt under läsåret.
Resursarbetslaget.
Lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan
kränkande behandling av barn och elever
Sexuell läggning
Mål
Olaus Petriskolan ska arbeta för ökad förståelse och kunskap om olika
sexuella läggningar. Inga elever ska känna sig utsatta för
diskriminering eller trakasserier på grund av sexuell läggning,
könsidentitet eller familjebildning.
Aktiviteter för att nå målen
Vi ska särskilt arbeta med att utbilda personalen i frågor gällande
homo- bi- och transsexualitet (HBT). Detta i samarbete med
RFSL.
Tidpunkt:
Ansvar:
På vår skola ska elever informeras och undervisas om sexuella
läggningar. Värderingar och åsikter vid t.ex. filmer, diskussioner
och i textmaterial ska öppet bemötas och diskuteras.
Tidpunkt:
Ansvar:
Höstterminen –06.
Rektor.
Kontinuerligt under läsåret.
Undervisande lärare.
Granska undervisningsmaterial i syfte att inte använda material
som förmedlar en diskriminerande bild av homo/bisexuella och
transpersoner. Vid mindre grova påståenden kan läraren föra en
öppen diskussion med klassen om påståendena, vid grova
normativa påståenden ska klagomål framföras till ansvarig
utgivare för materialet.
Tidpunkt:
Ansvar:
Vid upptäckt.
Alla lärare.
Lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan
kränkande behandling av barn och elever
Annan kränkande behandling
Mål
Inga elever på Olaus Petriskolan ska känna sig utsatta för kränkande
behandling.
Aktiviteter för att nå målen
Trygghetsteamet, med en representant från varje arbetslag, träffas
regelbundet för en översyn av ”trygghetsläget” på skolan. Teamet
har alltid en beredskap att senast nästa dag påbörja ett arbete med
anmäld/upptäckt diskriminering eller annan kränkande behandling.
Tidpunkt:
Ansvar:
Vi arbetar aktivt med kamratstödjare i skolår 3-9. Kamratstödjarna
träffar arbetslagets representant i trygghetsteamet varannan vecka.
Tidpunkt:
Ansvar:
Dagligen, samt inbokade träffar var 3:e vecka.
Trygghetsteamet.
Varje dag hela läsåret.
Trygghetsteamet.
Vi arbetar med Nya Steget i skolår 7.
Tidpunkt:
Ansvar:
Åtta veckors intensivt arbete i anslutning till höststarten i
skolår 7, sedan fortlöpande genom skolåren.
Mentorer i skolår 7.
Lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan
kränkande behandling av barn och elever
Arbetsgång vid mobbning eller allvarlig kränkning
ARBETSLAGET
Samtal med den som är kränkt. Avgör vilken
sorts kränkning det gäller. Samtal med
vårdnadshavare.
Samtal med den/de som kränkt. Samtal med
vårdnadshavare.
Uppföljningssamtal efter ca 1 vecka.
Dokumentation
och avslut.
TRYGGHETSTEAMET
Samtal med den som är kränkt. Samtal med
vårdnadshavare.
Samtal med den/de som kränkt. Samtal med
vårdnadshavare.
Uppföljningssamtal efter ca 1 vecka.
REKTOR
Kontaktar vårdnadshavare, fortsätter det
påbörjade arbetet och vidtar lämpliga åtgärder.
Dokumentation
och avslut.
Lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan
kränkande behandling av barn och elever
Rutiner för utredning och dokumentation
Utredning
På vår skola utreds kränkningar enligt nedan:
Det är den utsatte eleven som avgör om beteendet eller handlingen är
oönskad eller kränkande. Om sexuella trakasserier eller trakasserier på
grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionshinder, sexuell läggning eller annan kränkande behandling,
upptäcks eller anmäls ska likabehandlingsplanens rutiner och
ansvarsfördelning tillämpas.
Tidpunkt: Omgående, senast nästkommande dag
Ansvar: Skolpersonal som får kännedom om trakasserier
Utredning
Utredningen ska syfta till att få reda på kränkningens karaktär och ska
sedan ligga till grund för vilka åtgärder som ska vidtas.
Skolan ska ha tolerans för att olika personer kan ha olika versioner
och reagera på olika sätt. Skolans personal ska vara goda lyssnare och
ta emot information, men förhålla sig neutrala. Skolan ska inte lova
saker som senare inte kan uppfyllas. Den som har ansvar för
utredningen ska samla in information och inte inta en medlarroll. En
kränkning är inte en konflikt. Utredningen ska kännetecknas av
hänsyn till den utsatte och övriga inblandade.
Den kränkte
Vi tar alltid hänsyn till den utsattes upplevelse av kränkningen.
Läraren eller annan skolpersonal som får kännedom om en kränkning
ska först lyssna på eleven som tar kontakt. Om det är en annan elev än
den som tagit första kontakten som är utsatt ska den utsatte eleven
kontaktas. Exempel på aktuella frågor:
Vad har hänt? Hur ofta? Hur länge? Var? Vilka är de inblandade? Hur
upplever eleven det och vad har eleven för önskemål?
Den vuxne ska vara tydlig, och visa att kränkningar är fel och
oacceptabla. Den vuxne ska skapa förtroende, och alltid tala om att ett
uppföljningssamtal kommer.
Lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan
kränkande behandling av barn och elever
Läraren eller annan skolpersonal
Läraren eller annan skolpersonal som fått kännedom om kränkningen
ska alltid som första åtgärd utreda kränkningen i arbetslaget innan
kontakt med Trygghetsteamet tas. Därefter kan Trygghetsteamet ge
råd och stöd. Trygghetsteamet tillsammans med rektor avgör om
anmälan till polis eller socialtjänst ska göras. Observera att det finns
tillfällen då skolan har anmälningsplikt. Polis och socialtjänst kan
också rådfrågas i ärenden utan att anmälan behöver göras.
Vid allvarliga kränkningar hjälper Trygghetsteamet till med att göra
ett åtgärdsprogram som utgår från nuvarande situation, målsituation
och vilka åtgärder som behöver vidtas för att nå målet.
Den/de som kränkt
Vid kränkning då elev från annan skola är inblandad sker kontakt
mellan rektorer. När personal misstänks ha kränkt elever ska rektor
alltid ansvara för utredningen. Den som håller i samtalet ska förhålla
sig neutral och basera samtalet på fakta. Kränkningarna måste
omedelbart upphöra. Två anställda bör närvara vid samtalet, en leder
samtalet och den andra antecknar. Tala alltid om att ett
uppföljningssamtal kommer.
Vårdnadshavare
Vårdnadshavare till den kränkte och den/de som kränkt ska kontaktas.
Vårdnadshavare kontaktas när skolan samtalat med de berörda och
Trygghetsteamet sett över det som hänt, denne blir då kontaktperson.
Vid grövre kränkningar görs så snart som möjligt en plan för hur
kommunikationen mellan rektor, lärare, elever och vårdnadshavare
ska ske. Vid misstanke om hedersrelaterade omständigheter ska rektor
alltid kontaktas.
Åtgärder
Målet med åtgärderna är att en trygg situation ska skapas.
Åtgärder utformas av Trygghetsteamet i samråd med berörd
skolpersonal, den kränkte eleven, den/de som kränkt samt
vårdnadshavare. I första hand vidtas åtgärder redan i de inledande
samtalen genom dialog. Åtgärderna ska avhjälpa akuta situationer
samt ge långsiktiga lösningar. När skolan inte själva har kompetensen
ska den tas in utifrån, efter samråd med rektor och/eller
Trygghetsteam.
Vid mindre grova kränkningar
Återkoppling med berörda ska ske efter en vecka och
uppföljningssamtal ska hållas efter en månad.
Vid grövre kränkningar
Lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan
kränkande behandling av barn och elever
Vid grövre kränkningar ska individuella handlingsplaner upprättas för
den/de som utövat kränkningen och för den som utsatts. Planen ska i
stort spegla de åtgärder som ska vidtas för att situationen ska lösas.
Både akuta och långsiktiga åtgärder ska ingå i planen. Den
individuella handlingsplanen ska även beskriva vilka
kommunikationsrutiner som ska gälla mellan elev, vårdnadshavare,
lärare, rektor och annan skolpersonal.
Vid grova brott
Vid grova brott, som misshandel och sexuella övergrepp, bör rektor
alltid överväga undervisning på annan plats eller hemundervisning för
den/de som begått brottet. Representanter för skolan ska alltid närvara
vid rättegångar gällande brott på skolan eller mellan elever på skolan.
Uppföljning och utvärdering
På vår skola följer vi upp och utvärderar de fall som varit aktuella. Det
görs vid terminsslut av Trygghetsteamet i samarbete med rektor.
Dokumentation
Varje misstanke om kränkning ska dokumenteras i en
tjänsteanteckning. Vid utredning av misstänkt kränkning används
blanketten Utredning i ärende om kränkande behandling. På samma
blankett dokumenteras även varje åtgärd, uppföljningsdatum samt när
ärendet avslutas.
Lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan
kränkande behandling av barn och elever
Lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande
behandling av barn och elever.
Lagens ändamål och tillämpningsområde
1 § Denna lag har till ändamål att främja barns och elevers lika
rättigheter samt att motverka diskriminering på grund av kön, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller
funktionshinder. Lagen har också till ändamål att motverka annan
kränkande behandling.
Denna lag tillämpas på utbildning och annan verksamhet som avses i
skollagen (1985:1100).
Definitioner
2 § I denna lag avses med
elev: den som utbildas eller söker utbildning enligt skollagen
(1985:1100),
barn: den som deltar i eller söker till förskoleverksamhet eller
skolbarnsomsorg enligt skollagen,
personal: anställda och uppdragstagare i utbildning och annan
verksamhet,
etnisk tillhörighet: att någon tillhör en grupp av personer som
har samma nationella eller etniska ursprung, ras eller hudfärg,
sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell
läggning, funktionshinder: varaktiga fysiska, psykiska eller
begåvningsmässiga begränsningar av en persons
funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom
fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas
uppstå,
trakasserier: ett uppträdande som kränker ett barns eller en
elevs värdighet, och som
1. har samband med
– etnisk tillhörighet (etniska trakasserier),
– religion eller annan trosuppfattning (trakasserier på grund av
religion eller annan trosuppfattning),
– sexuell läggning (trakasserier på grund av sexuell läggning),
– funktionshinder (trakasserier på grund av funktionshinder),
– kön (trakasserier på grund av kön), eller
2. är av sexuell natur (sexuella trakasserier),
annan kränkande behandling: ett uppträdande som annars
kränker ett barns eller en elevs värdighet.
Ansvar för anställda och uppdragstagare
3 § Huvudmannen för sådan verksamhet som avses i 1 § andra stycket
ansvarar för att anställda och uppdragstagare i denna verksamhet
följer de skyldigheter som anges i denna lag när de handlar i tjänsten
eller inom ramen för uppdraget.
Lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan
kränkande behandling av barn och elever
Tvingande bestämmelser
4 § Avtalsvillkor som inskränker skyldigheter enligt denna lag är utan
verkan.
Aktiva åtgärder
Målinriktat arbete
5 § Huvudmannen för verksamheten skall se till att det bedrivs ett
målinriktat arbete för att främja de ändamål som anges i 1 § första
stycket. Särskilda föreskrifter om detta finns i 6-8 §§.
Likabehandlingsplan
6 § Huvudmannen för verksamheten eller den huvudmannen
bestämmer skall se till att det finns en likabehandlingsplan för varje
enskild verksamhet. Planen skall syfta till att främja barns och elevers
lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och att
förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling.
I planen skall planerade åtgärder redovisas. Planen skall årligen följas
upp och ses över.
Skyldighet att förebygga och förhindra trakasserier och annan
kränkande behandling
7 § Huvudmannen för verksamheten eller den huvudmannen
bestämmer skall vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att barn
och elever utsätts för trakasserier och annan kränkande behandling.
Skyldighet att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier och
annan kränkande behandling
8 § Om huvudmannen för verksamheten, rektorn eller någon med
motsvarande ledningsfunktion eller annan personal får kännedom om
att ett barn eller en elev i verksamheten anser sig ha blivit utsatt för
trakasserier eller annan kränkande behandling i samband med att
verksamheten genomförs, skall huvudmannen eller den huvudmannen
bestämmer utreda omständigheterna och i förekommande fall vidta de
åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra fortsatta
trakasserier eller annan kränkande behandling.
Förbud mot diskriminering
Direkt diskriminering
9 § Huvudmannen för verksamheten, rektorn eller någon med
motsvarande ledningsfunktion eller annan personal får inte missgynna
ett barn eller en elev genom att behandla barnet eller eleven sämre än
denne företrädare för verksamheten behandlar, har behandlat eller
skulle ha behandlat något annat barn eller någon annan elev i en
jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller
funktionshinder.
Lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan
kränkande behandling av barn och elever
Indirekt diskriminering
10 § Huvudmannen för verksamheten, rektorn eller någon med
motsvarande ledningsfunktion eller annan personal får inte missgynna
ett barn eller en elev genom att tillämpa en bestämmelse, ett kriterium
eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken
särskilt missgynnar barn eller elever med visst kön, viss etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller
visst funktionshinder. Detta gäller dock inte om bestämmelsen,
kriteriet eller förfaringssättet kan motiveras av ett berättigat mål och
medlen är lämpliga och nödvändiga för att uppnå målet.
Trakasserier
11 § Huvudmannen för verksamheten, rektorn eller någon med
motsvarande ledningsfunktion eller annan personal får inte utsätta ett
barn eller en elev för trakasserier.
Instruktioner att diskriminera
12 § Huvudmannen för verksamheten, rektorn eller någon med
motsvarande ledningsfunktion eller annan personal får inte lämna
order eller instruktioner om diskriminering av ett barn eller en elev i
sin verksamhet enligt 9-11 §§.
Förbud mot annan kränkande behandling
13 § Huvudmannen för verksamheten, rektorn eller någon med
motsvarande ledningsfunktion eller annan personal får inte utsätta ett
barn eller en elev för annan kränkande behandling.
Förbud mot repressalier
14 § Huvudmannen för verksamheten, rektorn eller någon med
motsvarande ledningsfunktion eller annan personal får inte utsätta ett
barn eller en elev för repressalier på grund av att barnet eller eleven
har anmält eller påtalat att någon i verksamheten handlat i strid med
denna lag eller på grund av att barnet eller eleven har medverkat i en
utredning enligt denna lag.
Skadestånd
15 § Om huvudmannen för verksamheten, rektorn eller någon med
motsvarande ledningsfunktion eller annan personal åsidosätter sina
skyldigheter enligt 6-14 §§, skall huvudmannen dels betala skadestånd
till barnet eller eleven för kränkning, dels ersätta annan skada som har
orsakats av åsidosättandet. Skadestånd för kränkning i andra fall än
vid diskriminering eller repressalier utgår dock inte, om kränkningen
är ringa. Om det finns särskilda skäl, kan skadeståndet för kränkning
sättas ned eller helt falla bort.
Tillsyn
16 § Jämställdhetsombudsmannen, Ombudsmannen mot etnisk
diskriminering, Ombudsmannen mot diskriminering på grund av
Lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan
kränkande behandling av barn och elever
sexuell läggning, Handikappombudsmannen och Statens skolverk
skall inom sina respektive ansvarsområden se till att denna lag följs.
Huvudmannen för verksamheten eller rektorn eller någon med
motsvarande ledningsfunktion är skyldig att på uppmaning av en
ombudsman eller av Statens skolverk lämna de uppgifter om
förhållandena i verksamheten som kan vara av betydelse för tillsynen.
Rättegången
17 § Mål om skadestånd enligt denna lag skall handläggas enligt vad
som är föreskrivet i rättegångsbalken om rättegången i tvistemål där
förlikning om saken är tillåten.
I sådana mål kan det dock förordnas att vardera parten skall bära sin
rättegångskostnad, om den part som har förlorat målet hade skälig
anledning att få tvisten prövad.
Bevisbörda
18 § Om ett barn eller en elev som anser sig ha blivit diskriminerad
enligt 9-12 §§, utsatt för annan kränkande behandling enligt 13 § eller
utsatt för repressalier enligt 14 § visar omständigheter som ger
anledning att anta att hon eller han blivit diskriminerad, utsatt för
annan kränkande behandling eller utsatt för repressalier, är det
huvudmannen för verksamheten som skall visa att diskriminering,
annan kränkande behandling eller repressalier inte förekommit.
19 § Om ett barn eller en elev visar att han eller hon har blivit utsatt
för trakasserier eller annan kränkande behandling av ett annat barn
eller en annan elev i samband med att verksamheten genomförs, skall
huvudmannen för att undgå skadeståndsansvar visa att alla skäliga
åtgärder för att förebygga eller förhindra behandlingen hade vidtagits.
Rätt att föra talan
20 § I en tvist om skadestånd enligt denna lag får
Jämställdhetsombudsmannen, Ombudsmannen mot etnisk
diskriminering, Ombudsmannen mot diskriminering på grund av
sexuell läggning, Handikappombudsmannen eller Statens skolverk
som part föra talan för en elev som medger det. För barn och elever
under 18 år som inte har ingått äktenskap skall vårdnadshavarna
lämna medgivande.
Om en ombudsman eller Statens skolverk för talan enligt första
stycket, får ombudsmannen eller verket i samma rättegång föra också
annan talan som ombud för barnet eller eleven.
Det som föreskrivs i rättegångsbalken om part beträffande
jävsförhållande, personlig inställelse, hörande under
sanningsförsäkran och andra frågor som rör bevisningen skall gälla
även den för vilken en ombudsman eller Statens skolverk för talan
enligt första stycket.
Lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan
kränkande behandling av barn och elever
Preskription m.m.
21 § En talan i mål om skadestånd enligt 9, 10, 12 eller 14 § skall
väckas inom två år efter det att den påtalade handlingen företogs eller
en skyldighet senast skulle ha fullgjorts. I annat fall är rätten till talan
förlorad.
22 § En talan som förs av Jämställdhetsombudsmannen,
Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, Ombudsmannen mot
diskriminering på grund av sexuell läggning,
Handikappombudsmannen eller Statens skolverk behandlas som om
talan hade förts av barnet eller eleven själv.
Övergångsbestämmelser 2006:67
Denna lag träder i kraft den 1 april 2006 och tillämpas på skadefall
som inträffar efter ikraftträdandet.
Förordning (2006:1083) om barns och elevers deltagande i
arbetet med en likabehandlingsplan
Förordning (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med
en likabehandlingsplan
1 § Denna förordning tillämpas på utbildning och annan
verksamhet som avses i skollagen (1985:1100).
2 § En sådan likabehandlingsplan som avses i 6 § lagen
(2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande
behandling av barn och elever skall upprättas, följas upp och
ses över under medverkan av barnen eller eleverna vid den
verksamhet för vilken planen gäller. Utformningen och
omfattningen av barnens eller elevernas deltagande skall
anpassas efter deras ålder och mognad.
Förordning (1997:702) om kvalitetsredovisning inom
skolväsendet m.m.
Förordning (1997:702) om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.
1 § Varje kommun, varje skola som ingår i det offentliga
skolväsendet, varje kommunalt bedriven förskola och varje
kommunalt bedrivet fritidshem skall årligen upprätta en
skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga
uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Kommunens
kvalitetsredovisning skall omfatta såväl kommunalt bedriven
skolverksamhet som kommunalt bedriven förskoleverksamhet och
skolbarnsomsorg.
Kommuners kvalitetsredovisningar för föregående kalenderår
skall vara upprättade senast den 1 maj. Förordning (2005:609).
2 § Arbetet med kvalitetsredovisning skall främja kommunernas,
skolornas, förskolornas och fritidshemmens kvalitetsarbete och
därigenom bidra till att förverkliga utbildningarnas nationella
mål. Kvalitetsredovisningarna syftar även till att ge
information om verksamheten och dess måluppfyllelse.
Varje kommun skall sträva efter att göra kvalitetsredovisningar
som upprättats för verksamhet i kommunen kända och enkelt
åtkomliga för var och en. Förordning (2005:609).
3 § Kvalitetsredovisningarna skall innehålla en bedömning av i
vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har
förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen
respektive skolan, förskolan eller fritidshemmet avser att
vidta för ökad måluppfyllelse.
I kvalitetsredovisningarna skall verksamhetens förutsättningar,
arbetet i verksamheten och utbildningens måluppfyllelse
redovisas. Förordning (2005:609).
3 a § I kvalitetsredovisningen skall uppföljning och
utvärdering av en sådan likabehandlingsplan som avses i 6 §
lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan
kränkande behandling av barn och elever redovisas.
Förordning (2006:279).
4 § Skolans, förskolans och fritidshemmets kvalitetsredovisning
skall utarbetas under medverkan av lärare, övrig personal och
elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas
vårdnadshavare skall ges möjlighet att delta i arbetet med
kvalitetsredovisning. Förordning (2005:609).
5 § Det som sägs om skolor i 1-4 §§ gäller även för sådana
fristående skolor som avses i 9 kap. 1, 8 och 8 b §§ skollagen
(1985:1100), riksinternatskolorna och sådana särskilda
Förordning (1997:702) om kvalitetsredovisning inom
skolväsendet m.m.
resurscenter som anordnar utbildning enligt 10 kap. 3 a §
skollagen.
Det som sägs i 1-3 a §§ om skyldighet för en kommun gäller
också i tilllämpliga delar för andra huvudmän inom det
offentliga skolväsendet. Förordning (2006:279).
Övergångsbestämmelser 2006:279
Denna förordning träder i kraft den 1 juni 2006 och skall
tillämpas första gången för kvalitetsredovisningar som avser år
2007. För kvalitetsredovisningar som gäller läsår skall
förordningen dock tillämpas första gången för
kvalitetsredovisningar som avser läsåret 2006/2007.
