Analytisk bedömning

Kvalitativ kunskap
Nuvarande och kommande läroplaner bygger på en kvalitativ
syn på kunskap.
Förenklat innebär det att det inte är fakta- ämneskunskaper i
sig som definieras som kunskap
Fakta- ämneskunskaper definieras som kunskap när de
används som intellektuella, kommunikativa eller
praktiskt/estetiska verktyg.
Därför ska både det skriftliga omdömet och betyget bygga
på en bedömning av det sätt som eleven använder
ämnesinnehållet på.
Bedömningsforskning
Formativ bedömning är ingen metod för bedömning utan ett
syftet med bedömningen.
Nya begrepp har skapats:
• Summativ bedömning
• Formativ bedömning
Handlar om syftet
med bedömningen
• Pedagogisk bedömning
• Analytisk bedömning
En bedömningsmetod
Syftet med bedömning
Två olika syften med bedömning
• 1. Summativ bedömning. Elevens styrkor och
svagheter summeras till en sammanfattande värdering –
ett omdöme eller betyg
• 2. Formativ bedömning. Elevens styrkor och
utvecklingsbehov analyseras för att:
1. ge läraren information om vad som måste betonas i
undervisningen för att eleven ska utvecklas vidare mot målen
2. ge eleven information om hur han/hon kan fortsätta att arbeta
för att utvecklas mot målen.
Syftet med bedömning
3. Pedagogisk bedömning.
Idag är inte det primära syftet med bedömning att värdera för
att sätta betyg.
Bedömning ses primärt som ett pedagogiskt verktyg för
att öka elevens lärande.
Huvudsyftet är alltså inte att skapa ett betygsunderlag
eller sätta betyg.
Ur det perspektivet hör planering, undervisning, elevens
arbete och bedömning samman.
Syftet med bedömning
I en formativ bedömning försöker man:
• först beskriva vilken nivå en elev uppnått i arbetet
mot målen – d v s beskriva vad det är som är bra i
ett arbete och vilka styrkor eleven har – beskriva
elevens kompetens
• därefter pekar man ut det som eleven kan utveckla
vidare
Syftet med bedömning
Formativ bedömning är alltså en konstruktiv återkoppling
med råd för det fortsatta arbetet. Dvs ge eleven respons.
Denna typ av bedömning är inget som ska ske när ett projekt
eller tema är slutfört, utan det ska hela tiden pågå parallellt
med arbetet
Bedömning för lärande
Ingen annan känd strategi för att förbättra utbildningskvalitet
har så stor effekt som utvecklingen av formativ bedömning
Black&William
Metoder för bedömning
Kvalitativ kunskap har tre dimensioner.
A. Färdigheter
Avprickningsschema
Storbokstav,
interpunktion, osv
B. Innehåll.
Kvantitativ
bedömning osv
Fakta,
begrepp, sammanhang,
Diagnostiska prov
Kvalitativ
Bedömning
C. Intellektuella Dra slutsatser,
jämföra,
förmågor.
kommunicera,
värdera osv.
Bedömningsmatriser
Bedöma genom att jämföra
Kunskap på högre kognitiva nivåer – kvalitativ kunskap –
är inte möjlig att mäta genom prov
Alla bedömningar av kunskapskvaliteter – förmågor –
bygger på jämförelser.
Elevens prestation jämförs med ett antal kriterier –
bedömningsaspekter – som beskriver olika kvalitativa nivåer.
Formativ bedömning
En grundläggande tanke är att lärare alltid har kunnat
bedöma kvalitativ kunskap,
men att denna bedömarförmåga varit intuitiv.
Vi lärare känner igen god kvalitet när vi ser det,
men
vi har mycket svårt att i förväg beskriva det.
.
Elevens självvärdering
Eftersom den formativa bedömningens primära syfte är att
stimulera ett ökat lärande hos eleven måste denne involveras
aktivt.
Det råder en total enighet bland bedömningsforskare att:
den viktigaste och för lärandet mest effektiva formen av
bedömning är elevens självvärdering.
Vägen till bedömningsmatriser
Hur skapas bedömningsmatriser?
Bedömningsmatriser hör ihop med den kvalitativa synen på
kunskap och den formativa synen på bedömning.
Med bedömningsmatriser bedömer vi förmåga att använda
kunskaper.
Mål – undervisning – elevens arbete – bedömning
Måste bilda en sammanhängande kedja.
Vägen till bedömningsmatriser
Finns inte en planering med tydliga och konkreta mål kan man inte
heller göra en tydlig bedömning.
Vägen till bedömningsmatriser börjar med att tolka och
konkretisera de nationella målen till tydliga undervisningsmål.
Analytisk bedömning
En bedömning med hjälp av en bedömningsmatris är en
analytisk bedömning
Ett kunnande kan ses som en legomodell.
I en matris analyseras kunnandet – plockas legomodellen isär.
Ett antal bedömningsaspekter måste definieras
Analytisk bedömning
Enligt Nordstedts synonymordbok betyder analys
• upplösning, uppdelning eller sönderdelning i beståndsdelar
• bestämning av ett ämnes beståndsdelar
• särskiljande av egenskaper
Denna uppdelning av ett kunnande i de beståndsdelar –
byggstenar – som bygger upp kunnandet bildar matrisens
vänstra kolumn.
I kursplanerna kan man urskilja fyra olika typer av mål som
beskriver det sätt som eleven ska kunna förstå och använda
sig av ett faktainnehåll inom ett ämne.
Analytisk bedömning
Kategori 1 (Söka – sovra)
Första kategorin av mål handlar om att elever ska kunna
arbeta med källor. Det kan gälla:
• Förstå den information som finns i källorna. Det visar
eleven genom att välja ut central och relevant
information för att i nästa steg t ex sammanfatta – återge
eller dra slutsatser – göra jämförelser – förklara.
• Värdera källor och deras innehåll
Analytisk bedömning
Kategori 2 (Återge)
En kategori av mål består i att eleven ska förstå
kunskapsinnehållet, d v s de fakta, begrepp, teorier,
modeller, sammanhang, o s v, som studeras inom ett
arbetsområde. I kursplanerna finns formuleringar som;
förstå helhet och sammanhang, uppfatta helheter,
helhetsbild, förstå samband mellan detalj och helhet.
Elevens förståelse är något som i sig är osynligt eftersom det
är en inre mental process. För att förståelse ska bli synlig
måste den uttryckas och visas.
I kursplanerna finns flera uttryck för hur eleverna ska visa sin
förståelse, t ex beskriva, sammanfatta, redogöra eller återge.
Analytisk bedömning
Kategori 3 (Motivera)
En annan kategori av mål består i att elevens ska kunna
arbeta med innehållet med hjälp av olika s k
kunskapskvaliteter.
Begreppet kunskapskvalitet definieras i Skolverkets
kommentarmaterial som en intellektuell, kommunikativ eller
praktiskt/estetisk förmåga.
I kursplanerna finns verb som; använda information,
argumentera, bestämma, dra slutsatser, granska, jämföra,
förklara, lösa problem, pröva, relatera, se samband. ta
ställning, upptäcka, utforska, värdera.
Dessa verb representerar de förmågor som eleverna ska
utveckla och kunna använda
Analytisk bedömning
Kategori 4 (Struktur)
En fjärde kategori av mål består i att eleverna ska kunna
kommunicera sin förståelse och sin användning av förmågorna.
I kursplanerna finns verb som; kommunicera, redovisa, presentera
arbetet.
Men vissa av de förmågor som eleverna ska utveckla innebär i sig
kommunikation. Exempel på sådana förmågor är beskriva,
redogöra, återge, förklara och argumentera.
Det centrala i bedömningen är att beskriva hur eleven
ordnar sina tankegångar så att en röd tråd skapas.
Analytisk bedömning
En redovisning där eleven ska bearbeta en problemställning
och dra egna slutsatser eller förklara företeelser och
fenomen kan byggas upp av följande aspekter:
1. Söka – sovra. Arbeta med källor
2. Återge.
Förmåga att sammanfatta och ge en helhetsbild
3. Motivera.
Med hjälp av fakta, begrepp, teorier eller modeller
föra ett underbyggt resonemang t ex dra slutsatser
eller skapa förklaringar
4. Struktur.
Muntligt eller skriftligt kommunicera sina resultat
med en tydlig struktur
Analytisk bedömning
En bedömningsaspekt kan delas in i underaspekter.
T ex aspekten Söka - sovra kan delas in i:
Typ av källor:
Läsförståelse – källors svårighetsgrad
Urval av fakta:
Förmåga att välja ut relevanta fakta ur källorna
Värdera och
redovisa källor:
Källförteckning och resonemang om källors
trovärdighet
Principer för en bedömningsmatris
Söka - sovra Källorna består av
Källorna är
anpassade till
elevens ålder.
Använder även
svårare källor som
inte är anpassade till
elevens ålder.
Typ av källor
enkla texter.
Val av fakta
Väljer ut fakta men
de hör inte till
ämnesområdet eller
behöver hjälp med
att välja.
Väljer ut fakta men
har svår att skilja
mellan det som är
viktigt och oviktigt
Väljer ut relevanta
fakta som belyser
ämnesområdet ur ett
perspektiv.
Värdering av
källorna
Samlar information
från olika källor,
men märker inte när
fakta skiljer sig åt i
olika källor.
Samlar information från olika
källor och kommenterar när fakta
skiljer sig åt i olika
källor men för inte
resone-mang om
tänkbara orsaker.
Samlar information
från olika källor och
kommenterar när
fakta skiljer sig åt i
olika källor och
resonerar över
tänkbara orsaker.
Årskurs 2-3
Söka - sovra
Årskurs 4-6
Söka - sovra
Typ av källor
Årskurs 7-9, Gy
Söka - sovra
Typ av källor
Använda Internet
Urval av fakta
Urval av fakta
Förmåga att använda
en eller flera källor
Förmåga att använda
en eller flera källor
Värdera källor
Värdera källor
Urval av fakta
Söka - sovra
välja ut fakta
Behöver
lärarstöd för att
välja fakta ur
källorna.
Väljer ut fakta
ur källorna
men har svår
att skilja
mellan viktigt
och oviktigt.
Väljer ut
relevanta fakta
ur källorna.
Söka - sovra Källorna består
Typ av källor
av enkla texter.
Använda
grafer, tabeller
statistik eller
specialkartor
Urval av fakta
Behöver hjälp
med att hitta
relevant
information i
källorna.
Använder källor Använder svårare
som är anpassade källor som t ex
för elevens ålder. tidningar, facklitteratur eller
uppslagsböcker
Använder inte
spontant
statistiskt
material
Använder
skolanpassat
statistiskt
material eller
specialkartor
Använder
statistiskt
material eller
specialkartor som
inte är förenklat
för skolbruk
Kan på egen
hand hitta
relevant
information
källor.
Sammanställer
och redogör för
information från
olika källor
genom att ett
parti hämtas från
en källa och ett
annat från en
annan källa.
Kombinerar och
väver ihop
information från
olika källor.
Söka - sovra Söker inte
Använda
Internet
information
på Internet
Behöver lärarstöd
för att hitta
relevant
information på
Internet.
Försöker lära sig att
formulera och
avgränsa sökbegrepp på Internet.
Sitter länge vid
datorn utan att
hitta relevant
information på
Internet
Hittar ibland
relevant inforation
och ibland inte.
Använder ofta
datorn för att
leka, chatta eller
spela.
Låter arbetet med
Internet ta för
mycket tid.
Kan formulera
och avgränsa
sökbegrepp på
Internet för att ta
fram trovärdig
och relevant
information.
Använder tiden
vid datorn väl.
Visa
Disposition
Texten har ingen
tydlig inledning
eller avslutning
I texten finns ett försök
till inledning och/eller
avslutning
I texten finns en
inledning som leder
in läsaren i texten
och en avslutning
som knyter ihop
textens innehåll
Röd tråd
Textens tankegång går att urskilja men det
saknas en "röd
tråd”. Texten
hoppar fritt mellan olika saker.
I texten finns ett
försökt till att ordna
tankegångarna, men
samma tanke kan på ett
ologiskt sätt återkomma på olika ställen i
texten.
I texten finns en
medveten ordning så
det ena naturligt
länkar till det andra.
Styckeindelning
Det finns ingen
styckeindelning i
texten.
Det finns en styckeindelning i texten men
den är inte logiskt utan
gör texten mer svårläst.
Det finns en logisk
styckeindelning i
texten men den
behöver i några fall
bearbetas.
Det finns en logisk
styckeindelning i
texten som gör
texten mer lättläst.
Rubriker
Det finns inga
underrubriker i
texten.
Det finns underrubriker i texten men
dessa stämmer inte
alltid med innehållet.
Det finns underrubriker i texten och
dessa stämmer med
innehållet.
Underrubrikerna
stämmer med
innehållet i texten
och skapar
intresse för denna.
VAD
ska eleven
kunna
Det skriftliga omdömet
Förståelse för Skriver ofta
källtexterna
av eller
omformulerar
källorna.
Avskrifter
eller omformuleringar
förekommer
Bedömning av
elevens
utvecklingsnivå
Eventuellt innehåll
i en IUP
Mål(sättning)
Texten
avspeglar
elevens egen
förståelse,
men källorna
styr textens
struktur.
Texten
avspeglar till
alla delar
elevens egen
förståelse.
Utvecklingsområde för:
1. Undervisningen
2. Elevens målsättningar
HUR
ska eleven
kunna det
Påbörjat
Använder
punkt och
stor bokstav
rätt
25 jan
09
Använder
”s” i 3:de
person
singularis.
6:ans
multiplikationstabell
.
Tillämpar
ibland
Tillämpar
ofta
14 maj
09
3 okt
09
X
X
Behärskar
5
IG
Beskriva sammanfatta
Använda
källor
Dra slutsatser
Presentera
arbetet
Förmåga att
förbättra
arbetet
Förmåga att
ta ansvar och
planera
G10
VG15
MVG
20
Råd för att skapa matriser
Faktakunskaper
I vilken grad eleven har faktakunskaper bedöms inte i en
matris. Det är elevens förmåga att använda faktakunskaper
som ska bedömas i matrisen. Två alternativ:
1. Elevens visar sina faktakunskaper genom att
Sammanfatta / beskriva.
2. Likaså måste eleven ha faktakunskaper för att kunna dra
slutsatser, förklara eller argumentera.
Råd för att skapa matriser
Förstå, analysera och tolka
Förståelse, analysförmåga och förmåga att tolka är något som
händer ”inne i elevens huvud”. Hur väl eleven gör detta syns
inte direkt.
Kvaliteten kommer till uttryck indirekt genom t ex förmågan
att välja ut relevanta och central fakta för att beskriva,
sammanfatta, dra slutsatser, förklara, argumentera osv.
Dessa förmågor bedöms alltså indirekt.
Råd för att skapa matriser
Reflektion
Begreppet reflektion är mångtydigt och används av olika
lärare i flera skiftande betydelser.
I många ämnens kursplaner finns även förmågan att reflektera
som mål.
Tyvärr används även i kursplanerna begreppet reflektera i
olika betydelser.
Råd för att skapa matriser
Vi har sett att på en och samma skola betyder reflektion:
• Tänka efter lite djupare
• Se tillbaka på sitt eget lärande
• Använda kunskapskvaliteter
När elever går från lärare till lärare möter de begreppet
reflektion i helt olika betydelser.
Råd för att skapa matriser
Förstå ett innehåll
Det finns två typer av förmågor i kursplanerna som handlar
om att förstå ett ämnesinnehåll.
Beskriva / sammanfatta eller redogöra / återge.
Förmågan innebär att eleven ur källor väljer ut central och
viktig information för att sammanställa den till en beskrivning
/ sammanfattning / redogörelse. Vad som kan bedömas i är:
• hur väl eleven kan välja ut centrala och viktiga fakta ur
källor
• hur heltäckande sammanfattningen är och hur väl den
balanserar mellan detaljer och helhet.
Råd för att skapa matriser
Resonemang
Jag har redan nämnt att det i kursplanerna finns ett antal
kunskapskvaliteter som eleverna ska kunna tillämpa och
använda. Dessa kunskapskvaliteter presenteras i kursplanerna
som verb. Exempel på sådana kunskapskvaliteter – verb – är;
använda information, argumentera, bestämma, dra
slutsatser, granska, förklara, lösa problem, pröva, relatera,
se samband. ta ställning, upptäcka, värdera.
Alla dessa har gemensamt att eleven ska föra ett
underbyggt – motiverat – resonemang.
Resonemanget innehåller ett påstående som motiveras med
hjälp av fakta. De går därför att bedöma på ett likartat sätt.
Råd för att skapa matriser
Resonemang forts.
Resonemanget innehåller ett påstående som motiveras med hjälp av
fakta. De går därför att bedöma på ett likartat sätt.
ett påstående
jag uppfattar att det är på följande sätt… (slutsats)
det förhåller sig på följande sätt… (förklaring)
jag anser att det förhåller sig på följande sätt… (argument)
En underbyggnad – motivering
jag uppfattar att det är på följande sätt… därför att…
det förhåller sig på följande sätt… därför att…
jag anser att det förhåller sig på följande sätt… därför att…
Råd för att skapa matriser
Jämföra
När förmågan att jämföra bedöms bör man
• dels bedöma hur eleven kan välja ut relevanta fakta som
belyser både skillnader och likheter och
• sedan bedöma om eleven utifrån dessa kan föra ett
jämförande resonemang där eleven t ex drar egna slutsatser,
värderar osv.
Råd för att skapa matriser
I Skolverkets skrift Bedömning och betygssättning
Kommentarer med frågor och svar förs ett diskussion om hur
den intellektuella nivån på en elevs resonemang kan
beskrivas. På sidorna 23-24 kan man läsa:
Användningen av kvalitet som begrepp för att ange krav på
kunskaper har således en dubbel innebörd:
• kvalitet står både för en artskillnad (sort) och
• en gradskillnad (värde, halt, lödighet).
Råd för att skapa matriser
Krav på högsta nivån årskurs 9
A. i vilken grad elever kan väva ihop egna kunskaper med
kunskaper i aktuellt arbetsområde
B. i vilken grad eleven kan urskilja att problem och
frågeställningar kan belysas ur olika perspektiv och
C. i vilken grad eleven utifrån dessa perspektiv kan börja se
mönster och generella drag
Råd för att skapa matriser
Krav på högsta nivån årskurs 6
A. i vilken grad elever kan väva ihop egna kunskaper med
kunskaper i aktuellt arbetsområde
B. i vilken grad eleven kan urskilja att problem och
frågeställningar kan belysas ur olika perspektiv
Råd för att skapa matriser
I Bloms taxonomi finns följande progression:
1. Använda fakta i resonemang
2. Använda fakta och begrepp i resonemang
3. Använda fakta, begrepp och teorier, modeller
eller principer i resonemang
Råd för att skapa matriser
Nivåerna ska vara så generella att sambandet med
övergripande mål framgår. Nivåer som endast gäller en
bestämd uppgift blir visserligen mer konkreta och lättare att
tillämpa. Men de skymmer lätt det övergripande mål för
vilket uppgiften konstruerats och kan i onödan inkräkta på
elevers och lärares handlingsutrymme.
Nivåerna ska vara beskrivande. Det innebär att de
beskriver unika och typiska kännetecken för kompetens på
olika nivåer. De bör, för att vara informativa, avstå från ett
enbart jämförande och värderande språkbruk av typen
”ovanligt god komposition” eller ”tråkig komposition”.
Råd för att skapa matriser
Nivåerna ska beskrivas med parallella termer.
Beskrivningarna skall vara sådana att elever förstår att
värderingen grundar sig på samma kriterium; man får inte
uttalat eller underförstått föra in nya bedömningsgrunder
vid övergången från en nivå till en annan.
Nivåerna ska varken vara för många eller för få. De ska
vara tillräckligt många för att särskilja betydelsefulla
kvaliteter, men de får inte vara så många att de blir omöjliga
att hålla isär. Ur pedagogisk synpunkt är tre nivåer fullt
tillräckligt, säger Peter Elbow (1997), som anser att det
väsentliga är att bedömningen är flerdimensionell, inte att
den är fingraderad.
En ny läroplan
Exempel från Samhällskunskapens nya kursplan
Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3
/… Eleven beskriver och ger exempel på några viktiga
samhällsfunktioner och förklarar varför dessa finns.
/…. Vidare ger eleven exempel på varför gemensamma
normer och regler behövs i olika sammanhang samt beskriver
vad ett demokratiskt arbetssätt är.
En ny läroplan
Exempel från Samhällskunskapens nya kursplan
Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 6
Eleven kan beskriva samhällets strukturer för välfärd, ekonomi,
politik, rättsskipning eller media. Dessa beskrivningar utgår från
elevens vardag och tydliggör begrepp, funktioner och samband
mellan olika delar.
Med utgångspunkt i komplexa frågeställningar utreder eleven
samhällsfrågor som rör identitetsbyggande, minoriteter,
jämställdhet, resursfördelning eller politik ur olika perspektiv, visar
på orsakssamband och drar slutsatser. Eleven använder konkreta
och abstrakta begrepp på ett nyanserat sätt.
En ny läroplan
Exempel från Samhällskunskapens nya kursplan
Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 9
Eleven kan tydliggöra centrala funktioner i samhällets sociala,
mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer. I sina
förklaringar använder eleven ett flertal konkreta och abstrakta
begrepp på ett nyanserat sätt för att utreda hur olika strukturer är
uppbyggda. Strukturerna framställs som sammanhängande
helheter, med tydliga samband mellan ett flertal faktorer.
Dessutom identifierar eleven viktiga samband mellan olika
strukturer i samhället. Eleven resonerar om hur
samhällsstrukturerna kan påverka individer, och problematiserar
möjligheter och begränsningar för individer att påverka inom
ramarna för strukturerna.
En ny läroplan
Exempel från Svenskans nya kursplan
Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3
Eleven kan tala och samtala om i förväg bearbetade texter och
frågor. I sådana situationer beskriver eleven känslor och tankar
som dessa texter väcker. Eleven berättar också om vardagliga
händelser så att innehåll och handling tydligt framgår.
Genom att lyssna på den som talar och ge egna kommentarer
bygger eleven vidare på samtalet. Eleven följer muntliga
instruktioner.
En ny läroplan
Exempel från Svenskans nya kursplan
Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 6
Eleven kan, med språklig säkerhet, tala och samtala om
olika ämnen utifrån frågeställningar som utvecklas när
samtalet pågår. I sådana situationer anpassar eleven språket
och innehållet till mottagare och sammanhang. Eleven
planerar och genomför muntliga presentationer för olika
syften på ett självständigt sätt och talar då med säkerhet inför
en större grupp. Eleven tar del av andras presentationer,
tankar och åsikter och bidrar till utveckling och fördjupning
genom att lyssna, ställa frågor, förklara och argumentera.
En ny läroplan
Exempel från Svenskans nya kursplan
Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 9
Eleven kan med precision tala, samtala och diskutera frågor av
vitt skild karaktär och också leda samtal och diskussioner och
håller då tydligt fokus på innehållet. I sådana situationer uttrycker
eleven åsikter med tydligt samband till ämnet. När så behövs
ställer eleven relevanta frågor och granskar egna och andras
argument på ett sätt som fördjupar samtalets innehåll. Elevens
tankar framgår tydligt och de argument och motargument som
framförs är väl underbyggda med faktauppgifter hämtad från
varierade källor. Vid muntliga och skriftliga presentationer
resonerar eleven tydligt så att tankelinje, detaljer och komplexa
sammanhang framgår. Presentationerna kännetecknas av att
eleven uttrycker sig säkert och välformulerat samt utnyttjar de
möjligheter som finns att kombinera tal, skrift, bild och ljud.
Eleven producerar och använder dessutom digitala texter.
Mål i skolan
Kriterier för betyget Väl godkänt Svenska B
• Eleven söker uppslagsrikt på egen hand relevant material
för skriftlig och muntlig framställning samt granskar och
värderar informationen.
• Eleven planerar i tal och skrift sin framställning väl och
förmedlar med stilistisk säkerhet i olika sammanhang
erfarenheter, kunskaper och underbyggda åsikter på
ett intresseväckande och övertygande sätt.
• Eleven analyserar och tolkar självständigt litterära texter
och använder sig av litterära begrepp.
• Eleven reflekterar vid läsningen av texter över de
samhälleliga och kulturella faktorer som format texten och
över textens giltighet för vår tid.