2016-08-18
Plan mot diskriminering,
trakasserier och kränkande
behandling
LASSE-MAJA FÖRSKOLA
Läsåret 2016/2017
2 (11)
Innehåll
INLEDNING ................................................................................................................ 3
Lagarnas innehåll och begrepp ............................................................................. 3
FN:s konvention om barnets rättigheter ............................................................... 3
GRUNDUPPGIFTER .................................................................................................. 3
Förskolans/skolans vision..................................................................................... 3
Ansvariga för planen ............................................................................................ 4
Delaktighet i upprättandet av planen .................................................................... 4
FÖRANKRING AV PLANEN .................................................................................... 4
UTVÄRDERING AV FÖREGÅENDE ÅRS PLAN .................................................. 4
Årets plan ............................................................................................................. 5
FRÄMJANDE ARBETE ............................................................................................. 5
KARTLÄGGNING ...................................................................................................... 6
Kartläggningsmetoder .......................................................................................... 6
Resultat och analys av kartläggning ..................................................................... 6
MÅL OCH FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER ........................................................... 6
Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling ................ 7
Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling och att
personalen är medvetna om vikten av att vara närvarande! ........................ 7
Personal som barn och vårdnadshavare kan vända sig till ................................... 7
Rutiner för att utreda och åtgärda vid kränkning ................................................. 7
BILAGOR .................................................................................................................... 8
Bilaga 1, Diskrimineringsgrunderna .................................................................... 8
Bilaga 2, Lagarnas innehåll och begrepp ............................................................. 9
Bilaga 3, FN:s konvention om barnets rättigheter .............................................. 10
3 (11)
Inledning
Likabehandlingsarbete handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering,
trakasserier och kränkande behandling. En trygg vardag för de barn som går i våra
förskola är en förutsättning för deras utveckling och lärande.
Enligt diskrimineringslagen (2008:567) och skollagen (SFS 2010:800) måste
förskola arbeta aktivt och målinriktat för att förhindra diskriminering, trakasserier
och kränkande behandling – det är nolltolerans som råder. Därför ska
verksamheterna varje år utarbeta en likabehandlingsplan (enligt 3 kap. 16 §
diskrimineringslagen) och en plan mot kränkande behandling (enligt 6 kap. 8 §
skollagen). Dessa två planer kan med fördel sammanföras till en då de har många
beröringspunkter.
Arbetet med barns lika rättigheter och möjligheter ska vara ständigt pågående och
finnas med i verksamheternas alla delar. Det handlar om att skapa bästa möjliga
förutsättningar för en förskola för alla.
Lagarnas innehåll och begrepp
En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn ska ha
samma rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. Det är också förbjudet
med diskriminering som har samband med könsidentitet, könsuttryck eller ålder. Se
bilaga 1. Alla barn och elever har rätt att vistas i förskolan och skolan utan att
utsättas för någon form av trakasserier eller kränkande behandling. Se bilaga 2.
FN:s konvention om barnets rättigheter
Barnkonventionens rättigheter ska gälla för alla barn och unga i Sverige. Artiklarna
2, 3, 6 och 12 är grundprinciperna i Barnkonventionen. Se bilaga 3.
Grunduppgifter
Förskolans/skolans vision
På Lasse-Maja förskola vill vi att alla ska känna sig välkomna och trygg. En trygg
miljö i förskolan är en förutsättning för att barn ska kunna utvecklas. Inga skall
behöva bli utsatta för kränkande behandling under dagen så att han/hon känner olust
inför att komma till förskolan.
Varje dag ska alla barn och vuxna ska känna sig trygga och bemötas och behandlas
med respekt för sin egen person. Förskolan ska vara miljöer som är fria från
förekomst av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Alla
former av kränkningar är otillåten och ska förhindras.
Kränkande behandling (diskriminering, trakasserier och annan kränkande
behandling) är en fråga som hänger samman med människosyn och grundläggande
demokratiska värderingar. Kränkningar kan både vara synliga och handfasta likaväl
som dolda och subtila.
4 (11)
Ansvariga för planen
Lasse-Maja förskola är en ekonomiskförening med en vald styrelse. I styrelsen sitter
ordförande och tre styrelsemedlemmar som har det formella ansvaret för
handlingsplanen.
Delaktighet i upprättandet av planen
Vi lämnar ut en föräldraenkät under hösten, sedan får föräldrarna svara på Järfälla
Kommuns enkät under våren. Vi intervjuar våra tre, fyra, femåringar och eventuella
sexåringar. Dessa svar samt ”Tillbuds- kränkande behandlings blanketterna” och
”Anmälan om våld blanketterna” sammanställs av förskolechefen.
Förskolechefen uppmärksammar vilken eller vilka frågor som personalgruppen
behöver jobba mer med. På detta sätt får vi barn, föräldrar och personal delaktiga i
vår plan.
Förankring av planen
Personalgruppen arbetar med planen under höstens planeringsdag, för att sedan
förankra den i föräldragruppen på föräldrarådsmöte under våren. Barnen har varit
delaktiga under intervjun.
Utvärdering av föregående års plan
Järfälla Kommuns enkätundersökning
Det var 42 stycken föräldrar som svarade på enkäten. Vilket vi tycker är alldeles för
lågt antal. Vi kommer under näst läsår arbeta för att fler föräldrar svarar på enkäten.
Lasse-Majas egen enkätundersökning
Lasse-Majas egen enkät görs under oktober månad och det var 67 föräldrar som
svarade på enkäten. Vi sammanställer sedan den och arbetar i arbetslagen kring
frågorna. Vi har sedan ett föräldrarådsmöte per avdelning då vi redovisar svaren och
har en dialog med föräldrarna hur vi arbetar kring frågorna. I år hade vi extremt få
föräldrar som kom till föräldrarådsmötena.
Lasse-Majas barn enkätundersökning
De flesta barn känner sig trygga och glada på förskolan och ingen har svarat ledsen.
Vi hade 100 % som svarat att de vågade tala med fröknarna på förskolan om någon
varit dum och om de kände sig trygga på förskolan.
Alla 5 åringar har svarat på enkäten.
Tidpunkt för åtgärdande: Läsåret 2016- 2017
Ansvariga: Förskolechefen och arbetslagen
Tidpunkt: Utvärderingsdagen på vårterminen och kvalitetsredovisningen på ett
föräldraråd.
5 (11)
Årets plan
Förskolechef- höst och vår: Förskolechefen sammanställer barn- och
föräldraenkäterna samt sammanställer ”Tillbuds/ kränkande behandlingsblanketterna” och ”Anmälan om våld-blanketterna”.
Styrelsen- vår: Styrelsen ser över resultaten och bestämmer vilka frågor som
personalgruppen behöver jobba vidare med.
Personalgrupp- vår: Personalgruppen går avdelningsvis igenom vilka frågor de
behöver jobba vidare med.
Föräldragrupp- vår: På ett föräldrarådsmöte redovisar vi vår egen, Järfälla Kommuns
enkätsvar och barnens intervjuresultat. Tyvärr inte våren 2013 på grund av att
Järfälla Kommuns enkätundersökning drog ut på tiden.
Personalgrupp- höst: Personalgruppen sammanställer en ny plan.
Styrelsen- höst: Styrelsen fattar beslut om den nya planen.
Föräldragrupp- höst: Föräldragruppen får den nya planen presenterad för sig på ett
föräldramöte och får hem likabehandlingsplanen. Föräldrarna få redan lämna in en
skriftlig försäkran att de läst likabehandlingsplanen.
Främjande arbete
Kön
Vi erbjuder en könsneutral förskola. Som innebär att redan från de små barnen
erbjuder samma förutsättningar oavsett kön. Vi uppmuntrar till lek oavsett kön.
Könsidentitet eller könsuttryck
Ett barns identitet eller uttryck i form av kläder, kroppsspråk, beteende eller annat
liknande förhållande med avseende på kön.
Pojke mössa
Etnisk tillhörighet
Vi har dockor med olika etniska utseenden. Vi kan se att barn väljer dockor som
liknar sig själva.
Vi lånar böcker för barn om barn från andra länder. Vi arbetar aktivt med våra
lärplattor där vi har appar som barnen kan välja olika språk på.
Religion eller annan trosuppfattning
Vi har barn med olika religioner och vi lägger inte ner några värderingar i de olika
trosuppfattningarna. Vi tar upp och pratar om det när barnen tar upp och pratar om
det. För oss är det viktigt att sådana här diskussioner bland barnen intefår passera
förbi utan att vi uppmärksammar det. Våra största barn blir inbjudna till julspel i
Järfälla kyrka.
Funktionsnedsättning
Vi respekterar och bemöter varje barn utifrån barnens förutsättningar. En
funktionsnedsättning kan vara tillfällig men är lika viktig för oss. Vi vill förmedla till
barnen att alla har positiva egenskaper och att alla är lika mycket värda.
6 (11)
Sexuell läggning
Vi ville utöka vårt bibliotek med mer litteratur som visar olika typer av
familjebildningar. Vi kan konstatera att det finns mer att välja på nu, så vi har lyckats
köpa flera böcker som uppfyller vårt mål. Dessa böcker kan och har gett en naturlig
utgångspunkt kring mångfalden av familjebildningar och vad som betecknas som
vanligt och normalt.
Ålder
Det är viktigt att äldre barn respekterar de yngre barnen och att vi är närvarande
pedagog så vi uppmärksammar dessa situationer. Maktfrågan mellan vuxen- barn är
en viktig fråga som kan vara känslig att tala med sina kollegor om, men vi tycker det
är en viktig fråga att lyfta.
Det är viktigt för oss att med respekt bemöta barnen!
Bristande tillgänglighet
Vår miljö ska anpassas efter varje barns behov och materialet ska finnas tillgängligt.
Vi t.ex. ett benbrott så har vi låtit barnet få åka i sin egen vagn när vi går till skogen.
Kartläggning
Det finns tillfällen då personalen upplever att barnen kan kränka varandra utan att
personalen har en möjlighet att uppmärksamma det. Vi har därför låtit barnen visa
oss var och när man bråkar om man blir osams med kompisarna.
Kartläggningsmetoder
- Enkäter (för barn och vårdnadshavare).
- Planerade samtal med barn enskilt och i grupp.
- Planerade samtal med vårdnadshavare
- Incidentrapporter och anmälningar av kränkningar
Resultat och analys av kartläggning
Våra fyra-, fem- och eventuellt sexåringar blir intervjuade (se bilaga) medan de
yngre barnen uppmärksammar vi och bejakar. Vi har daglig kontakt med föräldrarna
och självklart får vi under våra utvecklingssamtal information om hur barnen trivs på
förskolan. Utifrån detta gör vi kartläggning. Vi har sedan barnkonferenser där
pedagogerna tillsammans utgår ifrån barns och föräldrars synpunkter för att sedan
planera verksamheten.
Mål och förebyggande åtgärder
Det är viktigt att vi utomhus fördelar oss på gården där några är på framsidan och
några på baksidan. Vi har delat på barnen/grupperna. Vi delar upp grupperna på
gården, baksida och framsida. Barnen kan på grund av det synas och bekräftas.
Vi delar i mindre grupper på olika sätt och vid olika tillfällen även inomhus:
tvärgrupper, maten, samlingarna m.m. Detta ger alla barn en lugnare miljö där de får
mer talutrymme och även mer plats i rummet. Dessa förebyggande åtgärder följs upp
och utvärderas.
Detta har medfört säkrare pedagoger som är närvarandra och som tar fler egna
initiativ då de tar ansvar för en liten grupp själva.
7 (11)
Rutiner vid akuta situationer:
Upptäcka: engagerade och lyhörda vuxna som finns nära barnen. All personal på
Lasse-Maja förskola har ett ansvar att se varje barn.
Utreda: samla in fakta om vad som hänt. Personalen som sett eller utrett händelsen
lämnar in Incidentrapporter och Anmälningar av kränkningar (gäller alla som
arbetar på Lasse-Maja förskola) Alla steg och alla kontakter som tagits ska skrivas ned.
Personalen på avdelningen har det övergripande ansvaret för dokumentationen och
genomför barn- och föräldrasamtalen (Åtgärder dokumenteras genast i särskilda
dokument).
Åtgärda: prata med inblandade enskilt och tillsammans. Förloppet dokumenteras av
avdelningens personal. Vid allvarligare kränkning bokas möte med förskolechef,
personalgrupp och föräldrar. Vid dessa möten skriver förskolechefen protokoll och
bokar in uppföljningsmöte.
Följa upp: uppföljande samtal med berörda. Förskolechefen skriver protokoll och
ansvarar för uppföljande möten om det behövs.
Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling
Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling. Det är mycket
viktigt att personalen är medvetna om vikten av att vara närvarandepedagoger!
Personal som barn och vårdnadshavare kan vända sig till
Alla barn/föräldrar har rätt att själva välja vem eller vilken av personalen som det
känns bäst att anförtro sig åt.
All personal på Lasse-Maja förskola ska känna till Gällande rutiner vid akuta
situationer.
Rutiner för att utreda och åtgärda vid kränkning
Enligt skollagen 6 kap § ska personal alltid anmäla till förskolechef vid misstanke
eller vetskap om kränkningar. Förskolechef anmäler i sin tur till styrelsen som
ansvarar för att utredning kring kränkningen sker.
Ansvarsförhållande
Styrelsen är ytterst ansvarig för att rutinerna följs.
8 (11)
Bilagor
Bilaga 1, Diskrimineringsgrunderna
Det finns åtta så kallade diskrimineringsgrunder, och dessa är:
Kön
Det biologiska kön som registrerats för en person vid födseln eller det kön som
senare fastställts för henne eller honom. Förbudet mot könsdiskriminering
omfattar också personer som avser att ändra eller har ändrat sin könstillhörighet.
Könsidentitet eller könsuttryck
Personer vars könsidentitet och/eller könsuttryck tidvis eller alltid skiljer sig från
normen för det kön som registrerats för dem vid födelsen. Det kan till exempel vara
transsexuella, transvestiter, intersexuella, intergender och transgenderister. Med
könsidentitet eller könsuttryck menar DO en persons identitet eller uttryck i form av
kläder, kroppsspråk, beteende eller annat liknande förhållande med avseende på kön.
Etnisk tillhörighet
Alla människor har en eller flera etniska tillhörigheter. Den etniska tillhörigheten
bygger på självidentifikation. Det är alltså individen själv som definierar sin eller
sina etniska tillhörigheter. Vi har böcker för barn om barn från andra länder. Vi har
även dockor med olika etniska utseenden.
Religion eller annan trosuppfattning
Åskådningar såsom kristendom, judendom, islam, buddhism, hinduism, ateism och
agnosticism. Rasistiska övertygelser samt etiska och filosofiska värderingar som inte
har samband med religion faller utanför, liksom politiska åskådningar.
Funktionsnedsättning
En nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Graden av
funktionsnedsättning har ingen betydelse. Vi har litteratur som visar olika människor
med funktionsnedsättningar.
Sexuell läggning
Homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Vi måste köpa in mer litteratur
som visar olika typer av familjebildningar.
Ålder
Det är viktigt att äldre barn respekterar de yngre barnen. Maktfrågan mellan vuxenbarn är en viktig fråga som kan vara känslig att tala med sina kollegor om. Det är
viktigt för oss att med respekt bemöta barnen!
Bristande tillgänglighet
Att kunna delta i våra aktiviteter oavsett funktionsförmåga på likvärdiga villkor är en
grundläggande mänsklig rättighet. Därför är det viktigt att vi tillsammans med barn,
vårdnadshavare arbetar för att öka tillgängligheten i vår verksamhet.
9 (11)
Bilaga 2, Lagarnas innehåll och begrepp
Diskriminering och trakasserier finns definierade i diskrimineringslagen medan
kränkande behandling definieras av skollagen.
Diskriminering - innebär att ett barn/en elev, direkt eller indirekt, missgynnas av
skäl som har samband med diskrimineringsgrunderna:
o kön
o könsidentitet eller könsuttryck
o etnisk tillhörighet
o religion eller annan trosuppfattning
o funktionsnedsättning
o sexuell läggning
o ålder
Trots att det sedan 2009 är förbjudet med diskriminering som har samband med
könsidentitet eller könsuttryck och ålder så är förskolor/skolor inte skyldiga att arbeta
förebyggande gentemot dessa diskrimineringsgrunder. En rekommendation är att
verksamheterna ändå bedriver ett förebyggande arbete även på dessa områden.
Barn/elever kan i juridisk mening inte diskriminera varandra utan i förskolan/skolan
är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldiga till diskriminering.
Då diskriminering handlar om ett missgynnande förutsätter det någon form av makt
hos den som gör sig skyldig till diskrimineringen.
Trakasserier - innebär kränkande behandling som har samband med
diskrimineringsgrunderna. Det kan till exempel uttryckas i form av nedsättande
tilltal, ryktesspridning, förlöjligande, fysiskt våld, utfrysning och hot.
Trakasserier kan också vara av sexuell natur och benämns då sexuella trakasserier.
Exempel kan vara beröringar, tafsande, skämt, förslag, blickar eller bilder som
anspelar på sex.
Både personal och barn/elever kan göra sig skyldiga till trakasserier.
Kränkande behandling – innebär uppträdande som kränker ett barns/en elevs
värdighet, men som inte har samband med diskrimineringsgrunderna. Uttrycken för
kränkande behandling är de samma som beskrivits under rubriken trakasserier.
Kränkningar kan se ut på många olika sätt. De kan utföras av en eller flera personer
och riktas mot en eller flera. De kan vara både synliga och dolda, utföras i
verksamhet men också via telefon eller Internet. Kränkande behandling kan både
utföras vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. Mobbning är
en form av kränkande behandling.
Både personal och barn/elever kan göra sig skyldiga till kränkande behandling.
Repressalier
Personal får inte utsätta ett barn/en elev för straff eller annan form av negativ
behandling på grund av att barnet/eleven eller vårdnadshavaren har anmält
förskolan/skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller
kränkande behandling.
10 (11)
Bilaga 3, FN:s konvention om barnets rättigheter
Barnkonventionen består av 54 artiklar. Artikel 2, 3, 6 och 12 kallas för de fyra
huvudprinciperna och är vägledande för hur helheten ska tolkas.
Artikel 2 slår fast att alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får
diskrimineras. Barnkonventionen gäller för alla barn som befinner sig i ett land som
har ratificerat den.
Artikel 3 anger att det är barnets bästa som ska komma i främsta rummet vid alla
åtgärder som rör barnet. Begreppet ”barnets bästa” är konventionens grundpelare och
har analyserats mer än något annat begrepp i barnkonventionen. Vad som är barnets
bästa måste avgöras i varje enskilt fall.
Artikel 6 säger att varje barn har rätt att överleva, leva och utvecklas. Artikeln
handlar inte bara om barnets fysiska hälsa utan också om den andliga, moraliska,
psykiska och sociala utvecklingen.
Artikel 12 handlar om barnets rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla
frågor som berör honom eller henne. När åsikterna beaktas ska hänsyn tas till barnets
ålder och mognad.
2016-08-18
Information till hemmen om Likabehandlingsplanen
och vårt arbete mot kränkande behandling.
På Lasse- Maja förskola ser vi allvarligt på alla sorters kränkningar och
vill motverka att detta förekommer. Du som förälder har en viktig roll att
samtala med ditt barn om vad som är rätt och fel och följa upp hur det
går för ditt barn i vardagen.
Lasse- Maja förskolas Likabehandlingsplan finns att ta del av på
hemsidan eller i papperskopia som vi delar ut på höstens föräldramöte.
Det är vår plan mot kränkande behandling, särbehandling och
diskriminering.
När ni tillsammans pratat om Likabehandlingsplanerna vill vi att ni
sänder tillbaka nedanstående talong.
Barkarby den ……………………….
Vi som vårdnadshavare vet att det på Lasse-Maja förskola finns
Likabehandlingsplaner. Där finns information om arbetet mot
kränkande behandling, mobbning och särbehandling. Vi vet också
att hemmen kontaktas när kränkning sker.
Jag har tagit del av Likabehandlingsplan
……………………………….
Målsmans underskrift
Talongen lämnas till berörd personal.
