Malmö högskola
Fakulteten för lärande och samhälle
Skolutveckling och ledarskap
Examensarbete
15 högskolepoäng, avancerad nivå
Föräldrars perspektiv på val av skola för sitt barn med
hörselnedsättning
Parent perspectives on choice of school for their child with
hearing impairment
Maria Bjervås
Specialpedagogexamensuppsats. 2016
Specialpedagogexamen 90 hp
Examinator: Magnus Erlandsson
Slutseminarium 2016-05-24
Handledare: Olof Sandgren
2
Sammanfattning/abstrakt Bjervås, Maria (2016) Föräldrars perspektiv på val av skola till sitt barn med
hörselnedsättning. Specialprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle,
Malmö högskola, 90 hp.
För de som arbetar med barn med hörselnedsättning kan studien bidra till att få en förståelse
för föräldrarna och deras barn. Den kan öka kunskapen om vikten av anpassningar och
samarbete med föräldrar, hörselpedagoger och den relation pedagogen har till barnet för att
främja kommunikationen och inlärningssituationen till det bästa.
Syftet med studien är att få mer kunskap om vilka erfarenheter föräldrar har av hjälpmedel
och stöd för sitt barn och för och nackdelar med den skola som föräldrarna valt till sitt barn
med hörselnedsättning. Studien syftar också till att synliggöra faktorer som föräldrar tycker är
viktiga när de överväger valet av skola.
Studien belyser det sociala sammanhanget, inlärningssituationen och anpassningar i
lärsituationen genom tre frågeställningar utifrån föräldrarnas perspektiv: Vilka erfarenheter
har föräldrar av anpassningar i de olika skolkontexterna för sitt barn med hörselnedsättning?
Vilka faktorer är viktiga för föräldrar vid valet av skola? Vilka erfarenheter har föräldrar till
barn med hörselnedsättning av undervisning och omhändertagande i skola som har
specialiserat sig på elever med hörselnedsättning respektive ordinarie undervisande skola?
Barnet i dess olika miljöer belyses ur sociokulturella aspekter, vilka sociala sammanhang
barnet har och hur dessa fungerar, kognitiva aspekter, hur elevens inlärningssituation ser ut,
samt kommunikativa aspekter, hur undervisningen anpassas för att underlätta
kommunikationen.
I studien har en kvalitativ metod med sex halvstrukturerade intervjuer stått i centrum.
Intervjuer har genomförts med föräldrar som har barn med hörselnedsättning och erfarenheter
av den ordinarie undervisande skolan och/eller en skola som specialiserat sig på barn med
hörselnedsättning. Resultatet bearbetades med inspiration från ett fenomenografiskt
perspektiv, som stämmer överens med studiens syfte, att hitta för- och nackdelar med att vara
integrerad i en ordinarie undervisande skola och för- och nackdelar med en skola som
specialiserat sig på barn med hörselnedsättning, utifrån ett föräldraperspektiv.
3
I studien framgår att de barn som är integrerade i en ordinarie undervisande skola är mer trötta
än barn i skolan som specialiserat sig på barn med hörselnedsättning. En orsak kan vara att de
går i klasser med fler elever och har mindre anpassningar i miljön. En annan faktor kan vara
att de blir jämförda med sina hörande kamrater.
Tidigare undersökningar har pekat på att elever i ordinarie undervisande skola kan uppleva
problem med att känna sig inkluderade. Det behöver inte betyda att barnet är bortvald eller
inte inbjuden, utan att barnet själv väljer bort situationer och aktiviteter eftersom barnet vet att
det kommer tycka att situationen kommer vara påfrestande på grund av hörselnedsättningen. I
intervjuerna betonar många av föräldrarna vikten av en förståelse för den enskilde individen,
och i det här fallet deras eget barn. Intervjupersonerna framhåller betydelsen av att skolan och
lärarna visar intresse, engagemang och ger tid åt att försöka förstå elevens problematik och
arbeta utifrån elevens förutsättningar och behov.
Då barn är olika till sin natur efterfrågas lyhördhet för barnet. Några av barnen säger utan
problem till när den inte förstår eller tekniska hörselhjälpmedel inte fungerar, medan andra
sitter tyst och låtsas att förstå, trots att de inte alls hänger med. Coniavitis-Gellerstedt (2008)
belyser detta i sin undersökning när hon menar att läraren har ett stort ansvar att vara lyhörd
och att hitta en metod som kan passa eleven så att eleven inte kommer undan med att inte ha
uppfattat eller inte förstått det som sagts. I majoriteten av intervjuerna framkommer vikten av
att det görs anpassningar för att barnen ska kunna ta in kunskap på bästa sätt utan att behöva
ha störande moment runtomkring sig. Studien pekar på att det är viktigt för föräldrarna med
den teknik som finns och att den ska fungera. Det finns även en oro inför framtiden. Det är
viktigt att samma förutsättningar ska finnas för att barn med hörselnedsättning ska ha lika
goda möjligheter att lyckas med sin skolgång som normalhörande elever.
Studien indikerar att det i den ordinarie undervisande skola måste finnas bra sociala
sammanhang som främjar barnet med hörselnedsättning så att det inte bara blir utifrån de
normalhörande barnens premisser. I alla skolor som tar emot barn med hörselnedsättning
behöver de som arbetar med barn med hörselnedsättning testa hur det är att ha
hörselnedsättning då förståelsen är viktig. Om skolan har en genuin förståelse och lyhördhet
för barnet och hörselnedsättningen så kommer den att kontinuerligt eftersträva anpassningar
för att främja lärande, kommunikation och sociala sammanhang. Skolpersonal behöver arbeta
4
med att inhämta mer kunskap och arbeta utifrån medkänsla till barnet. För att vidare främja
förståelse så behöver skolan ta vara på föräldrarna som resurser som kan ge kunskap om sitt
barn med hörselnedsättning. Som specialpedagog är det en uppgift att förmedla vikten av
förståelsen och förespråka barnets rätt till bra förutsättningar att lyckas med sin skolgång.
Nyckelord: Anpassning, förälder, hörselnedsättning, inlärningssituation, skolval, socialt
sammanhang
5
6
INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING ..................................................................................................................................................... 9 SYFTE ........................................................................................................................................................... 10 PROBLEMFORMULERING ..................................................................................................................................... 10 PRECISERADE FRÅGESTÄLLNINGAR ......................................................................................................................... 10 INLEDANDE FÖRANKRING OCH TIDIGARE FORSKNING .................................................................................. 11 Omhändertagandet av barn med hörselnedsättning .................................................................................. 11 Befintliga undervisningsformer ................................................................................................................... 11 Språkets betydelse ....................................................................................................................................... 13 Sociala sammanhang .................................................................................................................................. 13 Inlärningsvillkor ........................................................................................................................................... 15 Anpassningar i lärsituationen ...................................................................................................................... 16 TEORETISK FÖRANKRING .............................................................................................................................. 18 Sociokulturella aspekter .............................................................................................................................. 18 Kognitiva aspekter ....................................................................................................................................... 18 Kommunikativa aspekter ............................................................................................................................. 19 METOD ......................................................................................................................................................... 20 UNDERSÖKNINGSGRUPP ..................................................................................................................................... 20 GENOMFÖRANDE .............................................................................................................................................. 21 ANALYS OCH BEARBETNING ................................................................................................................................. 21 ETISKA ASPEKTER .............................................................................................................................................. 21 RESULTAT ..................................................................................................................................................... 23 VAL AV SKOLA .................................................................................................................................................. 23 DELANALYS VAL AV SKOLA ................................................................................................................................... 24 7
SOCIALA SAMMANHANG ..................................................................................................................................... 24 DELANALYS SOCIALA SAMMANHANG ...................................................................................................................... 25 INLÄRNINGSVILLKOR .......................................................................................................................................... 26 DELANALYS INLÄRNINGSVILLKOR ........................................................................................................................... 27 ANPASSNINGAR I LÄRSITUATIONEN ........................................................................................................................ 28 DELANALYS ANPASSNINGAR I LÄRSITUATIONEN ......................................................................................................... 29 SAMMANFATTANDE ANALYS ................................................................................................................................ 30 DISKUSSION ................................................................................................................................................. 31 RESULTATDISKUSSION ........................................................................................................................................ 31 SPECIALPEDAGOGISKA IMPLIKATIONER ................................................................................................................... 33 METODDISKUSSION ........................................................................................................................................... 34 FÖRSLAG PÅ FORTSATT FORSKNING ........................................................................................................................ 34 REFERENSER ................................................................................................................................................. 37 BILAGA 1 ........................................................................................................................................................ 40 BILAGA 2 ........................................................................................................................................................ 41 8
Inledning
Vid tröskeln till en förskola som endast tar emot barn med hörselnedsättning står en
förväntansfull familj. De har flyttat nästan 80 mil söderut med sina tre barn, från släkt och
vänner, till en främmande stad. De två äldre barnen har fått bryta upp från sina skolor med
lärare och klasskamrater. Det yngsta barnet ska gå på förskolan och därefter på en skola för
elever med hörselnedsättning. Då jag som pedagog mötte familjen väcktes många frågor och
tankar i mig. Det måste ha varit ett mycket svårt beslut för familjen att ta, där föräldrarna vägt
för- och nackdelar och hamnat i många olika svåra beslut att välja emellan. Min nyfikenhet
väcks av vilken information föräldrarna fått ta del av, vilka övervägningar som gjorts och
vilka förväntningar som nu finns på den skola som de valt att barnet ska gå på. Vad kan
skolan som specialiserat sig på barn med hörselnedsättning ge deras barn som inte en
ordinarie närliggande skola kan? Skollag (2010:800) säger:
Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande
och sin personliga utveckling för att de utifrån sina förutsättningar ska kunna
utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som till följd av
funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de kunskapskrav som finns ges stöd som
syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser
(Skollag 2010:800, kap 3 paragraf 3).
Hur fungerar det för barn med hörselnedsättning att vara integrerad i en ordinarie
undervisande skola? Uppfyller den ordinarie undervisande skolan och skolan som
specialiserat sig på elever med hörselnedsättning skollagen? Vilka anpassningar görs för att
främja inlärning och kommunikationen mellan pedagogen och eleven och mellan eleverna?
Hur arbetar skolan med att stödja det sociala sammanhanget? När en förskola och skola som
specialiserat sig för barn och elever med hörselnedsättning tar emot en familj som ovan
beskrivits, läggs det naturligtvis ett stort ansvar och krav på att leva upp till förväntningarna
som finns hos föräldrarna och barnet. I studien kommer undersökas vilka förväntningar som
fanns på den skola föräldrarna valt och hur det sedan har blivit, om skolan kunnat leva upp till
det som den informerat och förväntningarna som föräldrarna hade.
Syfte
Syftet med studien är utifrån föräldrars perspektiv till barn med hörselnedsättning få ökad
kunskap och förståelse om erfarenheter föräldrar har av hjälpmedel och stöd för sitt barn och
för och nackdelar med den skola som föräldrarna valt. Studien syftar också till att synliggöra
faktorer som föräldrar tycker är viktiga när de överväger valet av skola. Vilka erfarenheter har
föräldrar av mötet med skolan utifrån det särskilda behov som finns på grund av sitt barn med
hörselnedsättningen? Genom att få svar på denna fråga så kan skolan bli bättre på att förstå
och ta emot föräldrar och deras barn med hörselnedsättning.
Problemformulering
Vilken skola ska föräldrar välja för sitt barn med hörselnedsättning? Frågeställningen handlar
om olika överväganden och kanske svåra beslut som föräldrar till barn med hörselnedsättning
måste ta. Föräldrarna ska resonera över olika begrepp och värden som handlar om barnets
inlärning, delaktighet, inkludering och trivsel. De olika begreppen är nära sammansvetsade
och kan vara svåra att skilja åt. Språket är vägen in i kommunikation, så att barnet ska få en
chans att känna delaktighet och uppleva sig socialt inkluderad i sitt sammanhang. Hjälpmedel
och det stöd som barnet får för att utveckla språket blir en viktig fråga för föräldrarna. Mitt
fokus vill jag lägga på föräldrarnas perspektiv och veta mer om deras dilemman, funderingar
och tankar om valet av skola de gjort och sina barns skolgång.
Preciserade frågeställningar
•
Vilka erfarenheter har föräldrar av anpassningar i de olika skolkontexterna för sitt barn
med hörselnedsättning?
•
Vilka faktorer är viktiga för föräldrar vid valet av skola?
•
Vilka erfarenheter har föräldrar till barn med hörselnedsättning av undervisning och
omhändertagande i skola som har specialiserat sig på barn med hörselnedsättning
respektive ordinarie undervisande skola?
10
Inledande förankring och tidigare forskning
I detta avsnitt kommer först en genomgång av hur det går till när en hörselnedsättning
upptäcks och hur processen med hörseltester ser ut. Varje barn har naturligtvis olika grader
och typer av hörselnedsättning som hörselvården försöker att bemöta och stödja på bästa sätt.
Audiologiska avdelningen tar emot barnet för att hjälpa vidare. Beroende på barnets förmågor
att anpassa sig till sin hörselnedsättning och till sin omgivning blir valet av stöd, anpassning
och skola avgörande. Nedan presenteras vad det finns för valmöjligheter av skola som
föräldrarna kan välja på enligt Skolverket och de anpassningar som är vanligast inom de olika
skolorna. Vidare betonas språkets betydelse för att få en förståelse varför stöd och
anpassningar är viktiga frågor för kommunikation, samspel och lärande. Genom tidigare
studier och forskning belyses till sist den situation barn med hörselnedsättning har i de olika
skolorna kring aspekter som sociala sammanhang, inlärningsvillkor och anpassningar i
lärsituationen.
Omhändertagandet av barn med hörselnedsättning
Enligt Skånes universitetssjukhus (2016) erbjuder regionens sjukvård samtliga barn under
första levnadsåret möjligheten till hörselundersökning genom screening. Därför upptäcks
alltså en hörselnedsättning vanligtvis tidigt genom sjukvården. Vidare görs ljudfältsmätning
då barnet är mellan 8 månader och 2,5 års ålder. När barnet är 2,5 till 5 år görs
lekaudiometritester och efter 5 års ålder görs tonaudiometritester. När två tester visar otydliga
svar så remitteras barnet vidare till audiologiska avdelningen för uppföljning. På den
audiologiska avdelningen kan barn och ungdomar upp till 19 år få hjälp med
hörselundersökning och utprovning av olika typer av hörhjälpmedel. Enligt Hörselskadades
riksförbund (2014) rapport finns det drygt 4000 barn och ungdomar 6-20 år som har så
omfattande hörselnedsättning att de har fått en eller två hörapparater eller CI
(cochleaimplantat, ett hörhjälpmedel som genom elektrisk stimulering av hörselnerven ger
döva personer möjligheter att uppfatta ljud) och har stora behov när det gäller anpassningar i
skolan.
Befintliga undervisningsformer
Enligt Skolverket finns det i Sverige tre alternativ av skola att välja på för barn med
hörselnedsättning som alla följer läroplanen för grundskola, förskoleklass och fritidshemmet,
11
Lgr 11(Skolverket, 2011): 1) ordinarie undervisande skolan, 2) hörselklass integrerad i
ordinarie undervisande skola, 3) skola som specialiserat sig på elever med hörselnedsättning.
Den ordinarie undervisande skolan är det vanligaste alternativet för elever med
hörselnedsättning och finns vanligen nära hemmet. Barnet har här rätt till hörhjälpmedel som
teleslinga eller motsvarande samt mikrofoner till lärare och klasskamrater samt stöd av
hörsellärare. Stödet ska ges inom den ordinarie undervisningen. Ofta är klasserna stora,
ljudmiljön bristfällig och undervisningen inte anpassad efter hörselskadades
kommunikationsbehov. Det finns stor variation på vilka anpassningar som görs när det
kommer en elev med hörselnedsättning (HRF, 2016).
I en hörselklass som finns integrerad i en ordinarie undervisande skola är klasserna ofta små.
Ljudmiljön är anpassad och hörseltekniska hjälpmedel som teleslinga och mikrofoner eller
motsvarande används genomgående. Lärarna ska dessutom ha hörselkompetens. Det kan bli
långt till skolan eftersom hörselklasser bara finns i en del kommuner (HRF, 2016).
Skolan som specialiserat sig på barn med hörselnedsättning har anpassningarna som består av
mindre undervisningsgrupper, optimal ljud- och ljusmiljö, personal med specialutbildning,
avancerad hörselteknisk utrustning och hörselmedvetenhetsplan/-arbete.
Undervisningsspråket är talad svenska men alla elever läser teckenspråk som ämne från
årskurs 1 (Hässleholms kommun, 2016). Det kan bli långt att pendla eftersom skolan bara
finns i några få kommuner i landet.
Det finns också specialskola som elever på grund av sin funktionsnedsättning eller andra
särskilda skäl inte kan gå i grundskolan. Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) tar
beslut om eleven ska tas in på en specialskola. Det kan vara att eleven är döv eller har en
hörselskada, har en grav språkstörning, eller är dövblind, eller har en synnedsättning och
ytterligare funktionsnedsättning. Specialskolan har tio årskurser och följer en särskild
läroplan. Den första delen av läroplanen för specialskolan handlar om skolans uppdrag och
värdegrund och har stora likheter med grundskolans läroplan. Den andra delen anger mål och
övergripande riktlinjer och i den tredje delen finns kursplaner med kunskapskrav (Skolverket,
2016). Klasserna är små och såväl undervisning som miljö tar hänsyn till eleverna med
hörselnedsättning och deras behov. För barn som behöver undervisning på teckenspråk och en
teckenspråkig miljö är de statliga specialskolorna det bästa valet. Eleverna kan välja mellan
12
undervisning på teckenspråk eller med tal/hörselteknisk utrustning. Lärarna är hörsel- och
dövpedagoger. Eftersom specialskolan bara finns i några få kommuner i landet kan
pendlingen bli lång eller eleverna tvingas till internatboende (HRF, 2016).
Coniavitis-Gellerstedt (2008) belyser valet av skola som föräldrar till barn med
hörselnedsättning måste göra. Valet får långtgående konsekvenser för den enskilda eleven när
det gäller möjligheter till delaktighet och likvärdighet. Coniavitis-Gellerstedts (2008) studie
visar betydelsen av en obruten ”stödkedja”, från individ till skola, kommun, landsting, för att
eleven ska få en tillfredsställande skolsituation. Flera av studierna som finns med i arbetet
betonar vikten av ett gott samarbete runt eleven. Enligt Mäenpää och Åstedt-Kurki (2008) är
det viktigt att föräldrar engagerar sig och samarbetar med skolsköterskan. Hansson (2012)
lyfter samarbetet med föräldrar, hörselpedagog och specialpedagog som tillsammans kan
stödja eleven, föräldrarna och pedagogen.
Språkets betydelse
Enligt Sandgren (2013) är barn med hörselnedsättning i större risk att inte utvecklas kognitivt
och språkligt trots hörselstöd och audiologiskt ingripande. Författaren menar att även de
mildaste hörselnedsättningarna har visat negativa effekter på bland annat
ordförrådsutveckling. Effektiv kommunikation bygger inte bara på tal utan också det vi ser i
gester, mimik och blickar, såväl som kunskap om världen, sammanhanget och samtalsämnet.
Detta förutsätter en effektiv användning av språkliga, kognitiva och socio-kognitiva resurser.
Enligt Sandgren (a.a.) kan en hörselnedsättning leda till snedfördelning av resurser, och det
finns en ökad risk för pragmatiska svårigheter. Avhandlingens resultat indikerar att barn med
hörselnedsättning har ett stort behov av att titta på sin samtalspartner. Enligt Sandgren (a.a.)
måste språkliga och kommunikativa förmågor utvärderas och hörseln kontrolleras för att
optimera hörselvillkoren. Om den språkliga förmågan är påverkad bör logopedhjälp ges
liksom anpassningar i pedagogiken. Vidare menar Sandgren (a.a.) att blick under samtal och
samspelet bör beaktas. Lärare och elever bör även göras uppmärksamma på vilka effekterna
är för eleven med hörselnedsättning och hur kommunikation kan användas för att underlätta.
Sociala sammanhang
Coniavitis-Gellerstedt (a.a.) har genom uppdrag från SPSM gjort en rikstäckande studie där
drygt 600 barn och ungdomar med hörselnedsättning och CI eller hörapparat berättar om hur
13
de upplever sin skolsituation. Många upplever sin situation god när det gäller tillgänglighet,
delaktighet och likvärdighet. Samtidigt finns det en stor grupp som upplever brister, som
företrädesvis utgörs av elever som går integrerat i den ordinarie skolan och elever som har
ytterligare funktionshinder. Enligt författaren uppger majoriteten av eleverna med
hörselnedsättning att de aldrig blir retade eller illa bemötta i skolan på grund av sin
hörselnedsättning. Var tionde elev har svarat att de blir illa bemött av andra elever och var
tjugonde elev blir illa bemött av lärare eller annan skolpersonal (Coniavitis-Gellerstedt, 2008).
Westlund (2012) har gjort en studie som baseras på tre intervjuer med elever med
hörselnedsättning och frågeformulär till tjugo elever med hörselnedsättning som gått
grundskola. Resultaten visar att de flesta hade bytt skola under utbildningen. I studien betonas
flera faror genom stämplingsteorin som innebär att om ett barn har svårt att följa normen blir
det bemött som avvikare och ”stämplas” därmed av andra barn. Enligt Westlund (2012) har
många elever med hörselnedsättning i ordinarie undervisande skola svårt att känna sig
inkluderade. I special-/hörselskolor känner eleverna sig mer inkluderade men känner sig i
gengäld ensamma på fritiden då avståndet till klasskamraterna kan vara långt, vilket gör att
spontana kontakter uteblir.
Mäenpäät och Åstedt-Kurki (2008) studerade akademiska och sociala resultat under en
femårsperiod för elever med hörselnedsättning som var inkluderade i den ordinarie skolan
från årskurs 2 till början av årskurs 8. Deras studie visar att eleverna med hörselnedsättning i
den vanliga skolan inte verkar ha haft större svårigheter socialt än andra elever. Studien
framhäver även stabilt positiva sociala resultat under fem år, där eleverna med
hörselnedsättning varit en del av den ordinarie undervisande klassen och inte lämnat den för
särskild undervisning som ofta skedde förr. Eleverna har därför varit mer angelägna om att
känna sina klasskamrater och vara en del av, och inte en besökare i, klassen.
Xie, Potměšil och Peters (2014) har gjort en litteraturstudie av skolsituationen för elever med
hörselnedsättning som undervisats integrerat i ordinarie skola. Studiens syfte var att
undersöka hur barn med hörselnedsättning samspelar och kommunicerar med hörande.
Litteraturundersökningen sammanfattar 21 studier som alla lyfter inkludering av barn med
hörselnedsättning. Författarna menar att det finns behov av insatser för att främja sociala
interaktioner hos elever med hörselnedsättning. Vidare belyses att det positiva med att vara
14
inkluderad i ordinarie undervisande skola är att det sociala samspelet med normalhörande
kamrater gynnas, men att det tyvärr inte alltid leder till meningsfullt samspel. Mäenpäät och
Åstedt-Kurki (a.a.) menar att även om ordinarie undervisning är bättre när det gäller
akademiska resultat är de sociala erfarenheterna mindre positiva än i separata
klasser/specialskolor. I studien framhävs dock att det varit positivt för eleverna som går i
ordinarie undervisande skola, att bo nära och kunna lära känna kamrater utanför skolan.
Vidare belyser författarna att sociala relationer tillför kvalitet till livet och bidrar till en
förmåga att tänka och lära samt att god social kompetens är avgörande för att lyckas i
samhället. Riskerna med att hörselskadade ofta har kommunikationssvårigheter och inte kan
utveckla lämpliga sociala färdigheter och sociala relationer betonas (Mäenpäät & ÅstedtKurki, 2008).
Inlärningsvillkor
Piaget såg miljön som en aktiv drivkraft i utvecklingen, därför belyses vilka förutsättningar
som finns när det gäller undervisningsmiljön och den pedagogik som används för att
individen ska kunna ta till sig kunskapen. Enligt Coniavitis-Gellerstedt (2008) framgår det att
elever med hörselnedsättning som är integrerade i ordinarie skola tycker att de har sämre
möjligheter än sina klasskamrater när det gäller att kunna ta till sig kunskap och framför allt
att kunna visa kunskaper i prov och övningar där eleven måste lyssna och använda sin hörsel.
Coniavitis-Gellerstedt (a.a.) belyser även problem när det gäller att elever med
hörselnedsättning vanligtvis håller en låg profil och avstår att agera då eleven inte hört vad
som sagts. Xie et al. (2014) betonar att barn med hörselnedsättning förstår sina kamrater bra
och främjas genom att ha en lugn miljö.
Nind och Wearmouth (2006) har i sin litteraturstudie rapporterat om olika sätt att undervisa
för att inkludera elever i behov av särskilt stöd. Syftet med studien var att genom tidigare
forskning få en översikt över pedagogiskt effektiva metoder som gör det möjligt för barn med
särskilt stöd att ingå i vanlig klass. Enligt författarna arbetas det i England och Wales efter att
lämpliga lärandeutmaningar ställs på eleven, att elevers olika inlärningsbehov tillmötesgås
och att eventuella hinder för lärande övervinns. Nind och Wearmouth (a.a.) pekar på vissa
lärdomar som finns att få för lärare. För det första, att använda elever som resurser för lärande
och att använda kamratsamverkan. För det andra, att noggrann planering av grupparbete är
nödvändigt för att på ett effektivt sätt inkludera elever i särskilda behov. Vidare att
15
kompetensutveckling för eleverna görs socialt meningsfull. Till sist att respekt visas i
klassrummet och i elevernas lärande. I Coniavitis-Gellerstedts (a.a.) studie användes en
lärarenkät som besvarats av cirka 1400 pedagoger. Majoriteten av pedagogerna anser att
lärarens kunskap om en elevs hörselskada och dess konsekvenser för skolsituationen och
hörseltekniken är det viktigaste för att eleven ska kunna delta i skolarbetet på ett likvärdigt
sätt. Studien pekar på att drygt en fjärdedel av eleverna med hörselnedsättning har svårt att
delta i samtal med en annan person i någon eller flera lokaler i skolan. Vidare belyser studien
att ungefär en tredjedel av eleverna av olika skäl inte använder sin hörapparat/CI i skolan. Det
är inte heller ovanligt att eleverna av olika skäl avstår från att använda hörselteknisk
utrustning eller inte har någon hörselteknisk utrustning alls att tillgå.
Anpassningar i lärsituationen
Säljö (2000) betonar att språket är en viktig del för att kunna kommunicera och att det är
viktigt att se till att miljöer och kommunikativa situationer är tillgängliga. Hörapparater, CI
och andra tekniska och pedagogiska hjälpmedel och stöd blir naturligtvis viktiga för barn med
hörselnedsättning. Hanssons (2012) studie är baserad på litteraturstudier och intervjuer med
fem pedagoger som arbetar och utvecklar sitt pedagogiska stöd med elever med
hörselnedsättning. Studien visar att det är viktigt att pedagogen bygger upp trygghet och
arbetsro i klassrummet. Vidare betonas en tydlig struktur och god ljudmiljö där eleven med
hörselnedsättning blir trygg i kommunikationen med lärare och klasskamrater.
Xie et al. (2014) framhäver genom sin studie att barn med CI tar längre tid på sig att börja
kommunicera, samspelar mindre och misslyckas oftare i kommunikativt samspel än hörande
kamrater. Författarna menar att barn med hörselnedsättning har svårigheter att uttrycka
komplicerade språkliga innehåll. Xie et al. (a.a.) betonar att kommunikation visar sig vara
avgörande för barn med hörselnedsättning, där barnen samspelar och skapar kontakt med sina
hörande kamrater. Enligt författarna har barn med hörselnedsättning färre
kommunikationstillfällen än normalhörande kamrater.
Nind och Wearmouth (2006) framhäver vikten av att kommunicera och samarbeta med sina
kamrater med inkludering som syfte och att även använda sig att det som en
undervisningsmetod. Xie et al. (a.a.) menar att barn med hörselnedsättning har stora
svårigheter att kommunicera, ta kontakt med och underhålla kontakten med kamraterna i en
16
inkluderande miljö. Kommunikation, sociala färdigheter, miljön och hur barnen med normal
hörsel svarar, visar vara viktiga aspekter för det sociala samspelet. Hansson (a.a.) betonar att
pedagogen ska ha hörselkunskap och använda pedagogiska kommunikativa arbetssätt,
metoder och teknisk hjälpmedel för att underlätta för eleverna. Enligt Mäenpää och ÅstedtKurki (2008) har barn med hörselnedsättning ofta kommunikationssvårigheter och kan
följaktligen inte utveckla lämpliga sociala färdigheter och sociala relationer.
Wennergren (2007) har genomfört en aktionsforskningstudie med tre vetenskapliga artiklar
och ett dialogprojekt med femtio pedagoger som arbetat på fem regionala hörselskolor. Syftet
var att undersöka vilka kommunikationsvillkor eleverna med hörselnedsättning har och
huruvida kompetens- och skolutveckling kan leda till förändrat omhändertagande av elever
med hörselnedsättning i klassrummet. Författaren menar att en arbetsform där alla elever får
komma till tals och mångfald av perspektiv blir hörda skapar goda förutsättningar för både
elevers och lärares lärande. Vidare betonas rätten att höra, utrycka sig språkligt och att i
skolan få erfarenheter av att ingå i meningsskapande sammanhang. Det är i dialog med andra
som eleven blir medveten om sig själv och omvärlden. Hjälpmedel och det stöd som barnet
får i skolan blir en viktig fråga för föräldrarna.
17
Teoretisk förankring
Då studien ska belysa föräldrars perspektiv utifrån vad de tycker är viktiga faktorer när det
gäller valet av skola för sitt barn med hörselnedsättning så vill jag belysa tre olika teoretiska
aspekter. Viktiga faktorer kan vara att föräldern ser sitt barn utifrån vilka sociala
sammanhanget barnet har och hur dessa fungerar, vilket jag kopplar till sociokulturella
aspekter. Vidare hur barnets inlärningssituation ser ut som jag kopplar till kognitiva aspekter,
och till sist hur undervisningen anpassas för att underlätta kommunikation vilket jag kopplar
till kommunikativa aspekter.
Sociokulturella aspekter
Lev Vygotskij levde 1896-1934. Hans pedagogiska teorier blev kända i Sverige först under
1980-talet (Jerlang, 2008). Enligt Lindqvist (1999) studerade Vygotskij de psykologiska
processerna och deras komplexa funktionella genom att relatera olika funktioner till varandra.
Strandberg (2006) menar att Vygotskij ansåg att det var genom yttre aktiviteter som
människan skapar sig ett material för inre processer. Vygotskij (enligt Strandberg, a.a.) hävdar
att det är viktigt att titta på följande aspekter: interaktioner, aktivitet, artefakter,
utvecklingshopp och kreativitet. Vygotskij (1978) argumenterar för att utmana barnet inom
vad han kallar för den proximala utvecklingszonen. Det innebär att omgivningens stimulans
till barnet ska vara på en nivå som barnet precis når upp till med lite hjälp. Då kommer barnet
inspireras till att nästa gång klara samma sak utan hjälp. Strandberg (a.a.) framhåller
Vygotskijs synsätt på barnet, att det ska vara med och ro för sin egen skull och inte vara
passagerare, och att samspelet mellan människor är grunden till utveckling och lärande.
Vygotskij menade att språket och samspelet med andra påverkar vårt lärande och hur vi
utvecklas (Strandberg, a.a.).
Kognitiva aspekter
Jean Piaget levde 1896-1980. Han intresserade sig för barnets sätt att skaffa sig kunskap
(Jerlang, 2008). Piaget undersökte barns tänkande och han ville ge en allmän förståelse av det
mänskliga förståndet från nyfödd till vuxen, då han delade in barns kognitiva utveckling i
olika stadier. Enligt Jerlang (a.a.) menade Piaget att alla barn gick igenom samma stadier, och
att inget stadium kan hoppas över. Författaren poängterar att Piaget framhävde att människan
hade en förmåga att anpassa sig till miljön för att överleva på grund av sin medfödda
nyfikenhet, imitation och empati. Piaget kallade det assimilation och ackommodation. Denna
teori kunde han även tillämpa då han undersökte barns språkliga utveckling och utveckling av
intelligens. Samspelet med andra var helt central och leken viktig för att bearbeta händelser
för att förstå i en komplicerad värld. Jerlang (2008) hävdar att Piaget såg miljön som en aktiv
drivkraft i utvecklingen. Det vill säga att vi genom vår miljö tar upp ny kunskap som tolkas
och prövas och därefter ombildas till ny kunskap och nytt tänkesätt. Piagets synsätt blev
kritiserat bland andra av Vygotskij (enligt Lindqvist, 1999). Han menade att Piagets teorier
saknade verklighet, bland annat baserat på att Piaget betraktade barnets tänkande i en
socialisering utan samband med praktiken, avskilt från verkligheten. Vygotkij avvisade även
Piagets teorier om att barn från början är autistiska för att senare bli sociala. Vygotskij
(Lindqvist, a.a.) menar att barnet är socialt från början och att språket fyller en social
funktion. Enligt Lindqvist (a.a.) hävdar Vygotskij att genom andra lär man känna sig själv.
Kommunikativa aspekter
Säljö (2014) menar att kommunikation och interaktion är avgörande komponenter i ett
sociokulturellt perspektiv. Det är i kommunikation och samspel som sociokulturella resurser
skapas, utvecklas och förs vidare. Säljö (a.a.) betonar att vi genom språket har en unik
förmåga att dela erfarenheter, information och kunskap med varandra. Det mänskliga språket
är viktig faktor för att skapa och kommunicera kunskap. Enligt Säljö (a.a.) behöver man se till
att miljöer och kommunikativa situationer är tillgängliga för människor annars riskeras att
insikter som finns går förlorade. Eftersom denna studie kommer att belysa både det sociala
samspelet som är en viktig faktor för att uppleva delaktighet och inkludering, och den
kommunikation som sker i en undervisningssituation i relation till lärare och andra
klasskamrater så vill jag i arbetet skilja på det sociokulturella perspektivet och det
kommunikativa perspektivet.
19
Metod
Jag ville bilda mig en uppfattning om hur föräldrar till barn med hörselnedsättning uppfattar
barnets sociala sammanhang, kommunikation och lärande i en skola som är specialiserad på
barn med hörselnedsättning eller ordinarie undervisande skola. Undersökningen gjordes som
en kvalitativ studie. I den kvalitativa undersökningen stod halvstrukturerade intervjuer (bilaga
2) i centrum. Vid intervjuerna kunde jag få en djupare diskussion kring tankar om sociala
sammanhang, inlärningsmiljö och kommunikation, då följdfrågor kunde ställas om detta
behövdes. Fördelen med kvalitativ intervju är att intervjuaren och intervjupersonen kan skapa
ett samtal som är meningsfullt i sammanhanget (Patel & Davidsson, 2011). Syftet med den
kvalitativa intervjun är att upptäcka och identifiera egenskaper och beskaffenhet hos något,
t.ex. den intervjuades livsvärld eller uppfattningen av något fenomen (Patel & Davidson, a.a.).
I mitt fall var tanken att genom intervjuerna kunna urskilja vissa mönster och uppfattningar
om hur socialt sammanhang, kommunikation, skolans miljö och lärande betraktas och
behandlas i den skolkontext som deras barn vistas eller har vistats i. Metoden är vald för att
den ger möjlighet att få svar på de frågeställningar som ska undersökas inom studiens
projektområde.
Undersökningsgrupp
Enligt Stukát (2011) bör man tänka på att inte använda för många intervjupersoner när man
vill göra djupintervjuer, då det är ett mödosamt arbete både med transkriberingen och
analysen. Utifrån min tidsplan och för att hitta tillräcklig variation och fånga olika
uppfattningar om elevens skolkontext, intervjuades följande sex föräldrar: Anna, förälder till
en pojke, 15 år, i ordinarie undervisande skola. Berit, förälder till flicka, 12 år, i ordinarie
undervisande skola. Cecilia, förälder till flicka, 27 år, som gick hela grundskolan på skola
som specialiserat sig på barn med hörselnedsättning. Diana och Dan, föräldrar till pojke, 12
år, som gått ordinarie undervisande skola fram till årskurs 2 och därefter i en skola som
specialiserat sig på barn med hörselnedsättning. Elin, förälder till flicka, 22 år, som gått hela
grundskolan på skola som specialiserat sig på barn med hörselnedsättning. Frida, förälder till
pojke, 17 år, som gått i ordinarie undervisande skola fram till årskurs 6, därefter i en skola
som specialiserat sig på barn med hörselnedsättning fram till årskurs 8, för att sedan återvända
till ordinarie undervisande skolan.
Genomförande
Då det i början av processen fanns förfrågan och önskemål att få ha telefonintervju
omformulerade jag brevet (bilaga 1). Stukát (2011) menar att miljön ska vara så ostörd som
möjligt, och upplevas som trygg för båda parter. De intervjuade valde själva vilken plats de
ville befinna sig på vid intervjun, ett i familjens hem och de andra per telefon. Intervjuerna,
som spelades in med hjälp av mobiltelefon, varade mellan 20 och 35 min. Efter intervjuerna
avsatte jag tid för loggboksanteckningar av tankar, upplevelser och reflektioner som väcktes
av samtalet, vilket Stukát (a.a.) lyfter för att reflektera under arbetets gång. I transkriptionen
av intervjusamtalen strök jag under de delar som verkade relevanta och aktuella för mitt mål
och syfte med undersökningen. Därefter sammanställdes understrykningarna och analyserades
med inspiration från hermeneutiskt metod, vilket innebär att en tolkning sker, och ett försök
att förstå de intervjuades verklighet (Stukát, a.a.). Utifrån litteratur, loggboksanteckningar och
den utvalda empirin förde jag sedan en diskussion om de olika skolornas positiva och
negativa mönster.
Analys och bearbetning
Jag ville hitta en variation av uppfattningar, dvs. positiva och negativa erfarenheter och tankar
om den skolkontext eleven vistas i. En fenomenografisk undersökning ger svar på
uppfattningar som är gällande vid det specifika tillfället av det fenomen som undersöks, i
denna studie, sex föräldrar. Jag ville hitta olika faktorer som betonades och likheter och
skillnader av de uppfattningar och tankesätt som fanns. Stukát (a.a.) menar att när man läser
och sorterar så framträder så småningom ett mönster som kan användas till att kategorisera
uppfattningar.
Etiska aspekter
Bryman (2008) pekar på etiska frågor som kan uppstå under forskningen. Hur man ska
behandla de individer som ska studeras och om det finns aktiviteter som man bör eller inte bör
engagera sig i tillsammans med de personer som studeras. Det är viktigt är att hela processen
genomsyras av ett etiskt tillvägagångssätt med förarbetet, genomförandet och efterarbetet. Då
jag endast mött ett föräldrapar tidigare som jag skulle intervjua och de övriga fem inte visste
vem jag var blev förarbetet extra viktigt. Föräldrarna behövde få förtroende för mig och få
tydlig information om vikten av deras deltagande. Enligt Stukát (2011) ska de som berörs av
21
studien informeras om frivillighet, anonymitet och hur studien ska bearbetas och presenteras.
Rektorn på en skola som specialiserat sig på barn med hörselnedsättning och två
hörselpedagoger som föräldrarna kände till och hade förtroende för hjälpte till att förmedlade
mailkontakter till mig. En kontakt förmedlades genom en kollega där tyvärr brevet skickades
efter intervjun och jag muntligt redogjorde för mitt arbete innan intervjun. En kontakt hittades
på min utbildning. Brevet (bilaga 1) skickades via mail till fem av föräldrarna och ett
överlämnade jag personligen. I brevet informerades om arbetet, hur det skulle gå till, om
frivillighet, samtycke och hur jag tänkt använda mig av föräldrarnas intervjusvar. När
föräldrarna hade gett sitt medgivande, bokades tid och plats för intervju. Intervjun börjades
med en presentation av mig, arbetets syfte och hur anonymiteten av dem skulle presenteras i
arbetet. Det informerades även om att deltagandet var frivilligt och de frågor som ställdes var
frivilliga att svara på. Eftersom föräldrarnas identiteter kommer att vara anonyma, kommer de
ha namnen Anna, Berit, Cecilia, Diana och Dan, Elin och Frida i resultat och analys.
22
Resultat
För att tydliggöra studiens syfte, problemställning och frågeställningar har jag valt att dela in
resultatet i fyra rubriker. Först redovisas föräldrarnas svar i bearbetningen av transkriptionen
som kunde kopplas till kategorin Val av skola, därefter Sociala sammanhang, sedan
Inlärningsvillkor och till sist Anpassningar i lärsituationen. Efter varje rubrik följer en
delanalys av resultatet.
Val av skola
För Anna och Berit föll det sig helt naturligt att deras barn skulle vara kvar i den ordinarie
undervisande skolan eftersom barnen gått där när hörselnedsättningen upptäcktes och att
skolgången där fungerar väl. Berit är dock beredd att överväga skola som specialiserat sig på
hörselnedsättning om skolan skulle signalera att dottern har svårigheter med
kunskapsinhämtningen. Berit menar att dottern själv kan vara med och bestämma det. Cecilia
frågade sin dotter vilken skola hon tyckte var bäst, då hon blev inskolad på både ordinarie
undervisande skola och skola som specialiserat sig på barn med hörselnedsättning under
förskoleklass tiden. Cecilia berättar:
Eftersom jag är hörselskadad själv och gått igenom grundskola och gymnasium i
ordinarie undervisande skola och jag fick inte hörapparat förrän jag var 19 år, så
visste jag lite hur tufft det kan vara att gå integrerat. Vi vägde de olika alternativen
fram och tillbaka men jag kan säga att jag gick helt och hållet på magkänsla och
menade på att jag ville inte att mitt barn skulle få en lika tuff skolgång som jag själv
hade haft (Cecilia).
För Fridas son fungerade inte situationen i skolan alls, ”det spårade ur” som hon uttryckte det.
Diana märkte att sonen mådde dåligt, hade huvudvärk och var trött. Frida och Diana berättar
båda att det gick till en gräns då det inte fungerade bra i den ordinarie undervisande skolan,
vilket gjorde att de tog beslut om att byta till skola som specialiserat sig på barn med
hörselnedsättning. För Elin var det inget svårt val då dottern redan fanns på förskolan som var
kopplad till en skola som specialiserat sig på barn med hörselnedsättning. Dottern kunde bara
följa med sina kompisar från förskola till samma skola. Elin menar även att hon ville ge sin
dotter de bästa förutsättningarna vilket hon tyckte att skolan hon valt var. Frida berättar vidare
att resorna tyvärr gjorde att det blev ohållbart för sonen att gå vidare på skolan då han var
mycket åksjuk. Elin nämner också att resorna tog lång tid då det var många som samåkte,
vilket inte var bra. Enligt Cecilia hade hennes dotter inga som helst problem med resorna. Det
var mycket som inte fungerade med taxi men det var ett föräldrabekymmer.
Delanalys val av skola
Föräldrar med hörselnedsättning har egna upplevelser av skolan vilket undersökningen visar
påverkar valet av skola. Upplever föräldrarna att inlärning, trivsel, stöd och anpassningar
fungerar bra så finns ingen anledning att byta skola även om det finns brister. Resor eller flytt
kan vara stora hinder i valet föräldrarna gör när det gäller bytet av skola. Vid flytt behöver
hela familjen bryta upp från sociala kontaktnät, skola och arbetssituation. Om de istället väljer
resor så kan det uppstå problem med samåkning, långa restider eller åksjuka. Tidigare studier
pekar på samarbete runt eleven så att de tillsammans kan stödja eleven och föräldrarna. De
som arbetar med en elev måste tidigt ge indikationer på om lär inhämtning, socialt samspel
och kommunikation inte fungerar tillfredsställande för eleven. Det är viktigt att ”stödkedjan”
som Coniavitis-Gellerstedt (2008) pekar på fungerar väl, från individ till skola, kommun,
landsting. Likaså belyser Hansson (2012) samarbetet mellan bland annat föräldrar,
hörselpedagog och specialpedagog där de kan finnas som stöd i föräldrarnas val av skola.
Sociala sammanhang
I undersökningen framkom det att föräldrarna till barn med hörselnedsättning som är
integrerade i ordinarie undervisande skola, upplevde att barnen är trötta när de kommer hem
från skolan.
Hans ork tar ju slut snabbare så han är tröttare när han kommer efter en skoldag
kanske än vanliga barn. Eftersom han får jobba väldigt mycket med att sålla ljud.
När han hör någon prata så försvinner alla vokaler. Det betyder ju att han kodar om
alla ord han hör (Anna).
Berit berättar att hennes dotter har fina kompisar som är snälla. Dottern kan dock hamna i
situationer som exempelvis inbjudan till disco, där hon väljer att avstå för att det är för
påfrestande med musiken. Detta gör att hon automatiskt kan känner sig lite utanför. Berit
poängterar ”Man kanske inte riktigt har den där förståelsen som, även om kompisarna vet att
hon har en hörselnedsättning, så är det svårt att förstå att hon inte är med”. Diana uttrycker att
det var för att de upplevde att sonen hade ont i huvudet, mådde dåligt, var trött, irriterad och
arg som de sedan bestämde sig för att byta till en skola som specialiserat sig på barn med
24
hörselnedsättning. När de bytt skola märktes stor skillnad då han blev mycket piggare och inte
hade ont i huvudet. Vidare betonar Diana dock att det sociala inte blivit bra då inga
klasskamrater bor nära och det är svårt att hitta kompisar på fritiden. Detta lyfter även Cecilia
och Elin som båda haft sina barn på skola som specialiserat sig på barn med hörselnedsättning
hela grundskolan. Cecilia och Elin menar att man som förälder måste man vara beredd på att
skjutsa sina barn till kompisar som bor flera mil bort. På skolan som specialiserat sig på barn
med hörselnedsättning är det däremot bra då, ”det är små klasser och det är lättare att få
kompisar på skolan”, som Elin uttryckte det. Berit menar att det är i stor grupp som det är
svårt med det sociala samspelet. De som talar med hennes dotter måste vara medvetna om
hennes hörselnedsättning så de vet hur de ska tala med henne och var de ska stå. Barn har
även olika social kompetens. Frida berättar att hennes son har många vänner från 0-70 år,
pratar med alla och har inga problem med att säga -Va! om han inte uppfattat vad som sagts.
Delanalys sociala sammanhang
Att de barn som är integrerade i en ordinarie undervisande skola är mer trötta kanske inte är så
konstigt då de går i klasser med fler elever och har färre anpassningar i miljön än skolan som
specialiserat sig på barn med hörselnedsättning. En annan faktor är att de blir jämförda med
sina hörande kamrater. De elever som går på en skola som specialiserat sig på barn med
hörselnedsättningar blir i sin tur jämförda med kamrater som har liknande förutsättningar som
de själva, vilket kan ha påverkat intervjusvaren. Enligt Westlund (2012) fanns det många
elever i den ordinarie undervisande skolan som upplevde svårt att känna sig inkluderade
medan Mäenpäät och Åstedt-Kurki (2008) betonade att eleverna inte verkade haft några större
svårigheter socialt än andra hörande elever. Berit beskriver valet som dottern gjorde att inte
vara med på disco. Kan det vara så att det inte behöver betyda att barnet är bortvald och inte
inbjuden, utan att barnet själv väljer bort situationer eller aktiviteten eftersom barnet vet att
det kommer tycka att situationen är påfrestande på grund av sin hörselnedsättning. Här kan
det bli stora skillnader på svaret utifrån hur frågan uttrycks och ställs. Det sociala
sammanhanget är inte bara viktigt ur ett inkluderande syfte utan även som Strandberg (2006)
belyser genom Vygotskij som menade att språket och samspelet med andra påverkar även vårt
lärande och hur vi utvecklas.
25
Inlärningsvillkor
Genomgående framgår att föräldrarna lägger stor vikt vid att deras barn ska få förståelse för
sin hörselnedsättning och ett gott bemötande. Frida talar om hur lärarna på den ordinarie
undervisande skolan inte tog sig tid och inte visade intresse för att förstå hur det är att ha
hörapparat. När de sedan bytte till skolan som specialiserat sig på barn med hörselnedsättning
så upplevde de förståelse och att skolans personal arbetade jättebra med bemötande,
pedagogiken och framförallt att personalen anpassade verksamheten efter pojkens
kunskapsnivå och honom som individ. Frida lyfte hur eleven kan få stöd i sitt lärande genom
olika metoder.
Hörselboken har jag varit inne och tittat på och där är ju t.ex. när de ska lära sig
engelska. Så kan det underlätta att de får inspelningar på engelskan med sig hem
dagan innan de ska ha genomgången. Så de hinner att ladda det här innan och lyssna
på det innan läraren drar det för hela klassen (Frida).
Cecilia uttrycker att hennes dotter var mycket framåt och sa till när teknik och stöd inte
fungerade och när hon inte förstått. Anna beskrev att sonen berättar hemma vilka lärare som
det fungerar hos och vilka det inte fungerar hos. Det kan ha med rösten att göra, hur högt och
tydligt läraren talar. Men det handlar också om relationen som elev och lärare har, där han kan
tala med en lärare direkt, men berättar för föräldrarna om andra lärare. Vidare betonar Anna:
Man måste kolla upp om han har hört instruktioner och att han är med på banan och
vet vad som förväntas. Det är ganska vanligt förekommande att man säger; -Men vi
har frågat; -Har du förstått? Och han säger; -Ja! Men han vet ju inte vad han inte har
hört. Så det har varit svårt att kanske få pedagogerna att förstå att man kanske måste
fråga på ett annat sätt (Anna).
Några föräldrar nämner att det är positivt när man arbetar med bilder. Berit säger att hon
tycker att lärarna är duktiga på att skriva när de går igenom saker och information på tavlan.
Vidare menar Berit att lärarna ser när dottern inte hänger med och tar det enskilt med henne
då. Elin uttryckt att skolan som specialiserat sig på barn med hörselnedsättning hade de bästa
förutsättningarna för att barnen skulle lyckas med sin skolgång. Vidare belyser Elin att det
kan bli för mycket fokus på hörselnedsättningen.
Jag kan känna att det blir mycket fokus på själva hörselskadan, när det egentligen
kan vara andra bekymmer också. Och det hade vi ju, det uppdagades ju senare. När
26
vi tittar i backspegeln så har ju det problemet funnits hela tiden. Jag tror att det är
lätt att det faller bort med andra bekymmer om man har ett handikapp (Elin).
Diana säger att på skolan som specialiserat sig på barn med hörselnedsättning finns elever
med många andra svårigheter, vilket de inte riktigt visste om. De problemen finns ju
emellertid även på andra skolor påpekar hon. Diana beskriver ett exempel som kan bli ett
problem om inte läraren tar tag i det:
Ett exempel; Om vi tar ett barn som inte kan sitta och han har det jobbigt. Han har
en diagnos, vi kan säga ADHD, och kan inte sitta still. Han stör hela klassen. Då
måste det finnas ett sätt att komma bort ifrån det så att han inte stör klassen och han
kan ju behöva en “time out” själv, i ett annat rum med en annan lärare. Det tror jag
är viktigt (Diana).
Diana berättar att det kommit fram att deras son börjat prata på lektioner och stör andra. Då
reagerade föräldrarna och menade att sonen skulle få sitta vid en egen bänk, för han skulle
inte störa andra. Först hade sonen protesterat men efter bara någon dag så hade sonen själv
upplevt det skönt. Det resulterade att sonen kunde koncentrera sig bättre. Diana tycker kanske
det låter hårt men menar på att eleverna är ju där först och främst för att lära.
Delanalys inlärningsvillkor
Jag upplever genom alla intervjuer att föräldrar betonar vikten av att det ska finnas en
förståelse för den enskilde individen, och i det här fallet deras eget barn. Detta verkar vara en
avgörande faktor i valet av skola. Intervjupersonerna framhåller betydelsen av att som skola
och lärare visa intresse, engagemang och ge tid åt att försöka förstå elevens problematik och
arbeta utifrån elevens förutsättningar och behov. Det framkommer i undersökningen att barn
hanterar sin situation olika. Några av barnen säger enligt deras föräldrar utan problem till när
den inte förstår eller inte teknik fungerar. Någon annan sitter enligt föräldrarna tyst och låtsas
att förstå, fast den inte alls hänger med. Coniavitis-Gellerstedt (2008) belyser detta i sin
undersökning. Som lärare finns ett stort ansvar att vara lyhörd och att hitta en metod som kan
passa eleven så att eleven inte kommer undan med att inte ha uppfattat eller inte förstått det
som sagts. I undersökningen kommer det fram att olika lärstrategier används genom att
exempelvis använda bilder och skriva på tavlan, vilket är bra. Jerlang (2008) belyser Piagets
teorier om att vi genom miljön tar upp ny kunskap som tolkas och prövas och därefter
ombildas till ny kunskap och tankesätt. Ju fler lärstrategier som används, tolkar jag, att det
27
berikar med mer kunskap och fler tankesätt. Sandgren (2012) talar om hur skolan behöver
anpassa sin undervisning där gester, mimik, blickar, liksom kunskap om världen,
sammanhanget och samtalsämnet beaktas. Berit menar att det har betydelse för hennes flicka
var personen står som kommunicerar med henne då hon är bra på att läsa på läpparna. Anna
betonar att rösten har betydelse och vilka frågor läraren ställer. I stället för att fråga, -Har du
hört?, kan läraren fråga, -Vad har du hört? Det är intressant att det framkommer att det finns
behov av ännu en uppdelning i den redan specialiserade skolan, då förälder pekar på störande
faktorer. Hur kan skolan arbeta med detta? Nind och Wearmouth (2006) pekar bland annat på
att respekt ska visas i klassrummet och i elevernas lärande.
Anpassningar i lärsituationen
I undersökningen visar sig samarbetet med hörselpedagogerna varit positivt för alla. För de
föräldrar som har eller haft sitt barn på ordinarie undervisande skola så har hörselpedagogerna
visat på alternativ till skola som specialiserat sig på barn med hörselnedsättning. Öppet hus
har erbjudits då verksamheten varit öppen för besökande föräldrar med barn.
Hörselpedagogerna har varit ute på den ordinarie undervisande skolan och tittat på
lärmiljöerna och informerat skolan om barnets hörselnedsättning.
Stödet har fungerat på så sätt att de går ut och tittar på lärmiljöer och ska väl tala om
eller handleda pedagogerna eller ledningen. Framförallt vad som behövs göras för
att det ska bli en god miljö med hörselplattor och allt sådant där, dämpning av ljud.
Det har inte varit något direkt stöd mot honom som individ (Anna).
Anna tycker att man på den ordinarie undervisande skolan blir lyssnad på som förälder och att
hörselpedagogerna gör ett bra arbete med att informera om hörselnedsättning och tittar på
lärmiljön. Anna betonar dock att det sedan inte är så lätt att genomföra det i praktiken. Berit
och Diana beskriver många olika åtgärder som gjorts på den ordinarie undervisande skolan.
Ljuddämpning i tak och väggar och byte av stolar och bänkar med material som ska fånga upp
ljudet. Berit berättar om att de har FM-mottagare som läraren har runt halsen. Detta talar även
Diana om, men menar på att allt ljud kommer in och det brusar. Diana talade för att använda:
”madonnamicken, den är bra för när man vänder på huvudet så följer den med och allt man
säger kommer in i öronen”. Enligt Berit och Diana var klassrummen bra anpassade på den
ordinarie undervisande skolan medan matsal och gymnastiksal inte var det och att det kan
28
vara ett bekymmer. I skolan som specialiserat sig på barn med hörselnedsättning har
gymnastiksalen teleslinga, vilket Dan och Dianas son utryckt är ”jätte bra”. Samma skola har
även teleslinga på fotbollsplanen så att lärarna kan prata med eleverna där. Då Dan har en
hörselnedsättning har han upptäckt brister på skolan med mikrofonerna som de använder. Dan
säger:
Man pratar in i den och alla sitter runt bordet. Sedan går läraren till en person och
pratar med den personen om en matteuppgift. Då hör man precis allting som de
personerna pratar om. Det var inte alls bra. Jag sa –Vet ni om att det är så? – Nej det
har vi inte tänkt på säger de då. Det är väldigt störande tycker jag. Så fort man
försöker koncentrera sig så hör man andra som pratar, och man hör precis allting de
pratar om (Dan).
Eleverna själva hade tydligen också talat om problemet vilket har gjort att skolan håller på att
köpa in ett nytt system. Diana menar att det ändå är hörseltekniken som varit det mest positiva
med skolan som specialiserat sig på barn med hörselnedsättning. Vidare betonar Diana även
vikten av att alla lärarna är utbildade och kunniga inom hörselnedsättning. Lärarna vet hur de
ska agera mot eleverna och att det finns en förståelse och medvetenhet. Dan belyser docka att
han haft problem med dialekten och att sonen också tyckt att det varit svårt.
Delanalys anpassningar i lärsituationen
I majoriteten av intervjuerna framkommer vikten av att det görs anpassningar för att barnen
ska kunna ta in kunskap på bästa sätt utan att behöva ha störande moment runtomkring dem.
Wennergren (2007) betonar barnets rätt till att höra, uttrycka sig språkligt och att få ingå i
meningsskapande sammanhang. Jag upplever att det är viktigt för föräldrarna med den teknik
som finns och att den ska fungera. Enligt Säljö (2000) behöver miljöer och kommunikativa
situationer vara tillgängliga då risken annars finns att insikter som finns går förlorade. Xie et
al. (2014) menar att det finns stora svårigheter att kommunicera, ta kontakt med och
underhålla kontakten med kamraterna i en inkluderande miljö. Hur bland annat barnen med
normal hörsel svarar visar sig vara viktiga aspekter för det sociala samspelet. Nind och
Wearmouth (2006) betonar vikten av samarbeta med sina kamrater med inkludering som
syfte. Att hörhjälp, teknik och att de vuxna runtomkring har förståelse och kunskap om barnet
med hörselnedsättning är poängterat. Vidare tänker jag att kamrater behöver får viss kunskap
och förståelse kontinuerligt för att de på bästa sätt ska kunna kommunicera med sin kamrat
29
med hörselnedsättning. Till viss del upplever jag att det finns en oro inför framtiden. Det är
viktigt att samma förutsättningar ska finnas för deras barn som för normal-hörande så att de
kan få lyckas med sin skolgång.
Sammanfattande analys
Undersökningen visar att det sociala sammanhanget som finns i skolan fungerar bra vilket
Mäenpäät och Åstedt-Kurki (2008) också betonar i sin undersökning. Däremot så kan det
finnas aktiviteter och sammanhang som kan försvåra socialt sampel och tillgängligheten av
kompisar under fritiden. Genomgående i undersökningen så efterfrågar föräldrarna en
förståelse och lyhördhet för sitt barn och de svårigheter barnet ställs inför på grund av sin
hörselnedsättning. Att pedagoger har förståelse och kunskap om barnets hörselnedsättning är
viktigt men även kamrater så att inkludering kan främjas. Genom förståelsen behöver skolan
anpassa sin verksamhet genom olika lärstrategier där bland annat talar Sandgren (2012) om att
använda gester, mimik, blickar, liksom kunskap om världen, sammanhanget och
samtalsämnet som bör beaktas. De tekniska hjälpmedel som finns betonas som viktiga för
föräldrar och att de fungerar så att samma förutsättningar ska finnas för deras barn som för
normal-hörande för att de ska få lyckas med sin skolgång.
30
Diskussion
I resultatdiskussionen som följer kommer jag svara på de tre preciserade frågeställningarna;
vilka erfarenheter har föräldrar av anpassningar i de olika skolkontexterna för sitt barn med
hörselnedsättning, vilka faktorer är för föräldrar i valet av skola och vilka erfarenheter har
föräldrar till barn med hörselnedsättning av undervisning och omhändertagande i skola som
har specialiserat sig på barn med hörselnedsättning respektive ordinarie undervisande skola?
Därefter följer specialpedagogiska implikationer, en metoddiskussion och slutligen förslag på
fortsatt forskning.
Resultatdiskussion
Undersökningen visar att hörselpedagogerna i den ordinarie undervisande skolan informerar
skolan väl om barnets hörselnedsättning och om anpassning som kan göras i lärmiljön på
skolan. Föräldrarna upplever att skolan lyssnar på dem och är tillmötesgående och försöker
göra anpassningar efter barnets behov. Trots informationen kan det ändå vara svårt att få
förståelse från lärare och kamrater om hur informationen ska hanteras och bli praktik i
klassrummet. Informationen om en hörselnedsättning får inte bli ytlig. För att få förståelse så
krävs engagemang, tid och vilja från skolans personal att verkligen sätta sig in i
problematiken med att ha en hörselnedsättning. Positivt är att det är nära till skolan och
vänner på fritiden. Dock visar det sig att de flesta barnen är tröttare än sina hörande kamrater
och inte orkar vara med på aktiviteter där det krävs socialt samspel och miljön inte är
anpassad. Vilket ansvar eleven med hörselnedsättning få ta för sitt lärande kan ha betydelse.
Elevens behov av att kommunicera i mindre grupper bör pedagoger vara uppmärksamma på.
Det kan exempelvis vara viktigt att skapa möjlighet att sitta avskilt med några vänner under
rast. Skolan behöver resonera kring frågor som vidareutvecklar de allmänna utrymmena som
inte är anpassade efter en hörselnedsättning.
I skolan som specialiserat sig på barn med hörselnedsättning är tekniken och den anpassade
miljön en positiv faktor för föräldrarna. Även om skolan säger sig ha en optimal ljud- och
ljusmiljö och avancerad hörselteknisk utrusning, behöver det inte betyda att all teknik
fungerar felfritt. Personalen som arbetar med tekniken måste vara lyhörda för användarna och
även testa tekniken regelbundet själva så att de vet hur den fungerar och framför allt kan
förstå hur det låter. Genom att lyssna på användarna kan personalen även bli bättre på hur de
ska hantera tekniken för att utnyttja den på bästa sätt. Dan, som är förälder till pojke, som
själv har en hörselnedsättning kan här vara till stor hjälp för att skolledning och personal ska
få förståelse för och kunskap om tekniken. Det finns lokaler och utrymmen på skolorna som
inte är anpassande efter barn med hörselnedsättning, och där det är svårt att kommunicera.
Även här kan föräldrar, andra vuxna med hörselnedsättning och eleverna själva vara med att
reflektera över hur det ska kunna bli bättre. Skolan som specialiserat sig på barn med
hörselnedsättning har anpassningar i undervisningen och personal med utbildning om
hörselnedsättning, vilket skapar förståelse och ett bra bemötande. En nackdel kan dock vara
att för stort fokus läggs på hörselnedsättningen och att andra svårigheter glöms bort. Alla
svårigheter kring lärande, kommunikation och samspel behöver inte ha med
hörselnedsättningen att göra. Även andra svårigheter bör beaktas eftersom eleven annars kan
bli felaktigt bemött. Resultaten i undersökningen tyder på en vinst med att ha en god
kommunikation med föräldrarna, där lärare och föräldrar tidigt reflekterar över om eleven
behöver annat stöd än bara med hörselhjälp. För elever som går i skola som specialiserat sig
på barn med hörselnedsättning kan det bli problem med att det är långt till kompisar, vilket
kräver att föräldrarna behöver skjutsa men även att stödja barnet att hitta sociala kontakter i
närområdet genom fritidsaktiviteter. Resorna till skolan kan bli långa eller så väljer familjen
att flytta från släkt och vänner. Vilket föräldrarna väljer är förstås en mycket individuell fråga.
Viktigt tror jag är att som förälder få resonera tillsammans med andra som har erfarenheter
och att skolan ger även denna typ av information. De små klasserna och de anpassade
allmänna utrymmena är positiva då de skapar en god kommunikationsmiljö för samspel med
kamrater. Skolan behöver dock hitta sätt att stötta föräldrarna då eleverna på fritiden har långt
till varandra.
Som framkommer i studien, är varje hörselnedsättning unik. Varje barn har ju även sin
personlighet och föräldrarna behöver sätta sig in i sitt barns situation och hörselnedsättning
och titta på de olika alternativ av skolor som erbjuds. Har barnet en mild hörselnedsättning
och lätt för att säga ifrån när teknik och stöd inte fungerar, är det lättare att gå på en ordinarie
undervisande skola, än om eleven har en grav hörselnedsättning med en känslighet för brus
och stora grupper, och inte vågar säga till när hon eller han inte hänger med i undervisning
eller kommunikation. Det bemötande som föräldrar och deras barn får av skolan de möter är
viktigt och framförallt förståelsen för deras barn och barnets hörselnedsättning och behov av
anpassningar. Som rektor är det viktigt att arbeta med praktiska anpassningar men även att
utbilda personal så att det skapas en förståelse. Relationen som läraren har med eleven är
32
viktig och att läraren är lyhörd inför eleven och dennes behov, så att det skapas en tillit och att
det blir naturligt för eleven med hörselnedsättning att säga när den inte hänger med eller inte
har förstått. Viktigt också att läraren arbetar in trygghet och arbetsro i klassrummet, där
kommunikationen och sociala sammanhang med kamrater främjas. Min tolkning är att den
sociala situationen verkar fungera bra i skolan men att fritiden kan vålla problem. Tidigare
studier lyfter vikten av gott samarbete kring barn med hörselnedsättning. Som blivande
specialpedagog har detta arbete fått mig att inse vikten av föräldrarnas kunskap om sitt barn
och hur viktigt att det sker ett positivt utbyte mellan skolan och hemmet. Alla parter ska sträva
efter att barnet ska kunna vara en elev som kan koncentrera sig på att lära inte bara på att
höra. I undersökningen är det en förståelse föräldrar söker efter. Har skolan en genuin
förståelse och lyhördhet för barnet och hörselnedsättningen kommer skolan att kontinuerligt
eftersträva anpassningar för att främja lärande, kommunikation och sociala sammanhang.
Skolan behöver arbeta med att inhämta mer kunskap med medkänsla till barnet, där
förståelsen för barnet landar både i hjärna och i hjärta.
Specialpedagogiska implikationer
För att föräldrar lättare ska kunna göra sina val behöver de få veta om de olika alternativen av
skolor i tid och få möjlighet att besöka skolorna för att själva få bilda sig en uppfattning om
det stöd och de anpassningar som finns. I en ordinarie undervisande skola måste finnas sociala
sammanhang som främjar barnet med hörselnedsättning så att de sociala sammanhangen inte
bara blir utifrån de normalhörande barnens premisser. De föräldrar som har sina barn på skola
som specialiserat sig på barn med hörselnedsättning behöver få stöd i hur de kan hitta sociala
sammanhang att fungera utanför skolan. Skolan skulle kunna erbjuda aktiviteter kopplat till
olika föreningar efter skolan, som bygger på intressen och behov. Förståelsen för barnet
påtalas mycket och är en viktig fråga för föräldrarna. I alla skolor som tar emot barn med
hörselnedsättning behöver skolpersonalen få utbildning men också möjlighet att få sätta sig in
i barnets situation genom att testa hörselteknisk utrustning för att få förståelse. Det är även
angeläget att kamrater kan få information och förståelse för sin kamrat med hörselnedsättning.
Skolan behöver kontinuerligt resonera med eleven/eleverna med hörselnedsättning över i
vilka situationer socialt samspel, kunskapsinhämtning och kommunikation inte fungerar, för
att göra en handlingsplan så att lärmiljöerna och det sociala samspelet gynnas och förbättras.
33
Vidare behöver skolan ta vara på föräldrarna som resurser som kan ge viktig information om
sitt barn med hörselnedsättning, som också kan användas för att främja förståelsen.
Metoddiskussion
Den kvalitativa metoden har varit ett bra verktyg och relevant för undersökningen. Möjlighet
fanns att få höra föräldrarna resonera och intressanta och viktiga följdfrågor kunde ställas.
Även om det fanns fördelar med att få mötas, då jag kunde bilda mig en klarare bild av
helheten, fungerade telefonintervjuerna bra. Jag fick respons genom att flera av föräldrarna
utryckte att de uppskattade att få reflektera över processen de haft när det gäller val av skola
och deras erfarenheter. Intervjufrågorna skulle varit färre då upprepningar förekom. Flera
gånger missades att ställa följdfrågor, då en fördjupning av intervjusvaren hade kunnat skett.
När en förälder exempelvis sade att skolan var bra, kunde jag vid ett par tillfällen frågat mer
ingående vad föräldern lägger för värdering i ordet bra. Loggboksanteckningarna hade jag inte
så stor nytta av i text, men kanske undermedvetet när jag tolkade intervjuerna. Exempelvis så
kunde jag urskilja en säkerhet respektive osäkerhet i beslut av skolval vilket inte var tydligt i
texten.
Förslag på fortsatt forskning
Intressant vore att titta närmare på hur hörselteknisk utrustning fungerar i praktiken och om
dess fulla potential utnyttjas. Vidare att studera de forum som finns för samarbete mellan
föräldrar till barn med hörselnedsättning och eleverna med hörselnedsättning och skolan de
befinner sig på, där de kan komma med åsikter, vara med och utveckla anpassningen av
miljön. Att studera hur fritiden fungerar för barn med hörselnedsättning och aktiviteter som de
kan välja på, där miljö och arbetssätt är anpassat efter dem. Fler studier behöver göras utifrån
ett föräldraperspektiv då föräldrarna känner barnen bäst och kan göra barnets röst hörd när
barnet själv inte har kapaciteten, speciellt i de yngre åldrarna.
34
35
Referenser
Bryman, Alan (2008). Samhällsvetenskapliga metoder. (2. uppl.) Malmö: Liber.
Coniavitis-Gellerstedt, Lotta (2008). Om elever med hörselskada i skolan. Örebro:
Universitet, Hälsovetenskapliga institutionen.
Eliasson, Annika (2013). Kvantitativ metod från början. (3. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Hansson, Tina. (2012). Elever med hörselnedsättning i grundskolan. Malmö: Lärande och
samhälle, Malmö högskola. Hämtad 2016-05-09, från
https://dspace.mah.se/bitstream/handle/2043/13797/Tina%20PDF.pdf?sequence=2
Hässleholms kommun (2016). Silviaskolan. Hämtad 2016-04-29, från
http://www.hassleholm.se/utbildning-och-barnomsorg/grundskola-forskoleklass-ochfritidshem/vara-grundskolor-/silviaskolan-f-9.html
Hörselskadades riksförbund. (2014). Myternas marknad-svensk hörselvård från behov till
business. Stockholm: HRF.
Hörselskadades riksförbund. (2016). Att välja skola. Hämtad 2016-04-09, från
https://horsellinjen.se/horsellinjen/att-valja-skola#avsnitt-4.
Jerlang, Espen (red.) (2008). Utvecklingspsykologiska teorier: en introduktion. (5. uppl.)
Stockholm: Liber.
Lindqvist, Gunilla (1999). Vygotskij och skolan: texter ur Lev Vygotskijs Pedagogisk
psykologi kommenterade som historia och aktualitet. Lund: Studentlitteratur.
Mäenpää, Tiina & Åstedt-Kurki, Päivi (2008). Cooperation between parents and school
nurses in primary schools: parents´ perceptions. Scandinavian journal of caring sciences,
22(1), 86-92.
Nind, Melanie & Wearmouth, Janice (2006). Including children with special educational
needs in mainstream classrooms: implications for pedagogy from systematic review. Journal
of Research in Special Educational Needs, 6(3), 116-124.
37
Patel, Runa & Davidson, Bo (2011). Forskningsmetodikens grunden. att planera, genomföra
och rapportera en undersökning. (4. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Säljö, Roger (2000). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma.
Sandgren, Olof (2013). There´s more to the picture than meets the ear – Gaze behavior
during communication in children with hearing impairment. Doktorsavhandling, Avdelningen
för logopedi, foniatri och audiologi, Medicinska fakulteten, Lunds universitet.
Skollag (2010:800). Hämtad 2016-05-09, från www.riksdagen.se/sv/dokumentlagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800#K3
Skånes universitetssjukhus (2016). Hörselundersökning. Hämtad 2016-04-29, från
www.skane.se/sv/Webbplatser/Skanes-universitetssjukhus/Organisation-A-O/Oron-_nas_och_halssjukvard/For-Patienter/Undersokningar-och-behandlingar/Horselundersokning1/
Strandberg, Leif (2006). Vygotskij i praktiken: bland plugghästar och fusklappar. Stockholm:
Norstedts akademiska förlag.
Stukàt, Staffan (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. (2. uppl.) Lund:
Studentlitteratur.
Sverige. Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshemmet 2011.
Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2016). Specialskola. Hämtad 2016-04-29, från
http://www.skolverket.se/skolformer/grundskoleutbildning/specialskola/specialskola1.196224
Wennergren, Ann-Christine (2007). Dialogkompetens i skolans vardag: en
aktionsforskningsstudie i hörselklassmiljö. Luleå: Luleå tekniska universitet, instutition för
pedagogik och lärande. Hämtad 2016-05-09, från http://pure.ltu.se/portal/files/1013023/ltu-dt0734-se.pdf
Westlund, Charlotta (2012). Inkludering-exkludering; Hur elever med hörselnedsättning
upplever sin skolgång. Malmö: Lärande och samhälle, Malmö högskola. Hämtad 2016-05-09,
38
från
https://dspace.mah.se/bitstream/handle/2043/13714/Lotta,%20slutarbete5.pdf?sequence=2
Vygotskij, Lev Semenovic (1978). Mind in society: the development of higher psychological
processes. Cambridge, Mass.: Harvard U. P.
Xie, Yu-Han, Potmesil, Milon & Peters, Brenda (2014). Children who are deaf or hard
hearing in inclusive educational settings: A literature review on interactions with peers.
Journal of deaf studies and deaf education, 19(4), 423-237.
39
Bilaga 1
Hej!
Jag heter Maria Bjervås och går Specialpedagogprogrammet på Malmö högskola. Under
våren 2016 kommer jag att göra ett examensarbete där jag vill undersöka hur föräldrar fattar
beslut om skolgång för sitt barn med hörselnedsättning. Jag skulle därför vilja intervjua dig/er
om era erfarenheter. Intervjufrågorna kommer att beröra de val ni gjorde då ni fattade beslut
om undervisningsform för ert barn och de för- och nackdelar ni kan se. Intervjun beräknas ta
ca 20-30 minuter och kan genomföras på den plats som passar er bäst. Det kan även fungera
med telefonintervju om det är bättre för dig/er.
Studiens resultat kommer att kunna användas för att bättre utforma den information skolan ger
om undervisningen för elever med hörselnedsättning, för att föräldrar ska kunna fatta mer
välinformerade beslut. Deltagande i undersökningen är helt frivilligt. Alla uppgifter kommer
att hanteras anonymiserat och i uppsatsen kommer inga personliga uppgifter att redovisas.
Endast uppsatsförfattare och handledare kommer att ha tillgång till materialet.
Hör av er om ni har några frågor!
Maria Bjervås
Tel. 070-xxxxxxx
[email protected]
Handledare: Olof Sandgren
Universitetslektor specialpedagogik, Malmö högskola
[email protected]
Bilaga 2
Intervjufrågor till föräldrar
•
Beskriv ditt barns hörselnedsättning
•
När det blev aktuellt att börja tänka på skola, vilken information av olika alternativ
fick ni i valet? Av vem?
•
Vad hade ni för tankar om de olika alternativen?
•
Vad baserade ni ert val på?
•
Vilka förväntningar hade du på skolan?
•
Vad är era positiva erfarenheter av skolan ni valt?
•
Vad är era negativa erfarenheter av skolan ni valt?
•
Vilka anpassningar görs för ditt barn utifrån hörselnedsättning?
•
Vad har ni som föräldrar för erfarenheter av skolan?
•
Det sociokulturella perspektivet – vilka relationer har barnet på skolan, på fritiden, i
familjen och hur den ser ut?
•
Det kognitiva perspektivet – hur fungerar inlärning i skolan?
•
Det kommunikativa perspektivet – hur fungerar teknik och stöd i skolan?
