Världs religioner

Världs
religioner
Ett litet häfte för årskurs 9
judendom, islam, hinduism och buddhism
1. Judendomen
För 2000 år sedan sade en icke-jude till Hillel, en berömd judisk lärare, att
han skulle konvertera till judendomen om Hillel kunde lära honom hela Torah
under den tid han klarade av att stå på ett ben.
Hillel svarade: ”Gör inte mot din nästa, vad som är avskyvärt för dig själv.
Det är hela Torah; resten är bara kommentarer. Gå och studera den!”
Judendomen räknas som en av världens äldsta religioner.
Judendomen ingår i samma ”familj” som kristendomen och islam.
Judendomen är den äldsta av de tre, ur den föddes kristendom och som
nummer tre kom islam. De tre religionerna kallas tillsammans
”böckernas religioner” eller de ”abrahamitiska religionerna”. Enligt
judendomen är israeliterna Guds utvalda folk. Judendomen är en
monoteistisk religion: det finns bara EN gud. Judendomens symbol är
den sexuddiga Davidsstjärnan.
Judarna i världen
Det finns sammanlagt omkring 14 miljoner judar i världen (2015). Vid
sidan av Israel finns även större judiska grupper i USA och i Ryssland.
Enbart i USA finns det nästan lika många judar som i Israel (ca 6
miljoner). I staden New York bor det ca 2-3 miljoner judar. I Sverige bor
det uppskattningsvis 20 000 judar.
Abraham - judarnas stamfader
Judarnas historia började för över 4000
år sedan i staden Ur i Mesopotamien
(nuvarande Irak). I Bibeln berättas om en
man
som
hette
Abraham.
Gud
uppenbarade sig för Abraham och utsåg
honom och hans efterkommande till sitt
utvalda folk.
Gud sa till Abraham att han och hans
familj skulle bege sig till Kanaans land det förlovade landet (nuvarande Israel och
Palestina). Gud slöt ett förbund (avtal
eller överenskommelse) med Abraham.
Förbundet innebar att Gud skulle skydda
judarna, de hade blivit Guds utvalda folk.
Judarna anser alltså att det judiska folket är speciellt utvalt av Gud
att vara hans ”folk” – vilket gör att man ibland kan tala om ”judar” som
en folkgrupp och inte som en religion. Man kan alltså egentligen kalla sig
jude utan att följa den judiska religionen. Judar räknar släktskap på
moderns sida, inte pappan. För att vara en ”riktig jude” ska man alltså
ha en judisk mor, det räcker inte med att pappan är det.
1
Mose - judendomens grundare
Mose levde på 1500-talet f.Kr. Som vuxen fick han i uppdrag av Gud
att leda sitt folk ut från Egypten, där de levde i slaveri. Anledningen till
slaveriet var att judarna under flera generationer efter Abraham hade
slutat att tro på Gud. Gud hade därför bestraffat sitt folk genom att göra
dem till slavar i Egypten.
Under ökenvandringen efter att de lämnat Egypten möttes Mose och
Gud på ett berg som hette Sinai. På berget slöt Gud ett nytt
förbund med judarna och Mose fick ta emot en lag av Gud. Det centrala
var de tio budorden. Ska man vara riktigt noggrann finns det hela 613
regler att följa i de heliga skrifterna!
Det nya förbundet innebar att judarna skulle följa de reglerna som
Mose fick av Gud, och i gengäld skulle Gud beskydda dem.
Den judiska tron
Judarna tror på en enda Gud (det kallas “monoteism”). De uppfattar
Gud som personlig, men inte i den betydelsen att han skulle se ut som
en människa. Gud är en ande, anser judarna. Han är god och kräver av
människorna att de också ska vara goda. Människan är enligt
judendomen skapad till Guds avbild och de som följer Guds bud kommer
att belönas för detta. De som är onda kommer att straffas.
Judarna anser inte att Jesus var Messias, den utlovade frälsaren. De
väntar fortfarande på en Messias som i framtiden kommer att förena alla
folk under Guds herravälde och som ska skapa evig fred på jorden.
Kärleken till medmänniskor har framhållits som det viktigaste i
judendomen. Därför är denna religion i grunden ljus, glad och hoppfull.
2
Judarna anser att människan är skapad för ett liv i glädje.
Judarna tror på ett liv efter döden. Men det är livet före döden som är
det väsentliga för dem. Eftersom den värld som Gud har skapat är god,
så bör inte människorna avstå från livets goda.
Judendomen är ett sätt att leva och tänka
För många judar är judendomen inte bara en religion, utan också ett
sätt att leva och tänka. Judarna anser att Gud har en plan för det som
sker i världen. Därför spelar historien en stor roll inom judendomen.
Guds plan går ut på att det en gång skall bli fred och lycka på jorden.
När så sker är "Messias rike" här. För att nå målet har Gud utsett det
judiska folket att hjälpa honom, därför betraktar judarna
sig själva som det utvalda folket.
De heliga skrifterna
Judarnas “bibel” heter Tanakh, och det motsvarar
alla böckerna i kristendomens Gamla Testamentet. De
viktigaste är Torah – ”Mose lag” – de fem
moseböckerna som innehåller lagen. Den är skriven på
hebreiska. I synagogan förvaras de handskrivna Torahrullarna i ett speciellt skåp som kallas ”arken”. Läsning
ur Torah är det viktigaste inslaget i gudstjänsten i
synagogan.
En annan skrift heter Talmud vilket betyder ”den
muntliga lagen”. Det är en skriftsamling som fungerar
som vägledning i livet. Den omfattar mer än sex tusen
sidor och dels innehåller den berättelser och legender
men där finns även hundratals regler om hur ett judiskt
liv ska levas i stort och smått.
Judiska matregler
Judarna följer de fem moseböckernas bestämmelser angående mat.
Torah tillåter alla vegetariska livsmedel för människan, men man får
inte äta vilket kött som helst, utan bara köttet från idisslande,
växtätande djur. Nötkött och kött från lamm, får, get, kyckling och alla
fiskar är helt okej.
Kosher innebär att mat är ”ren” eller tillåten ur religiös synpunkt. En
jude får inte äta ex. gris, skaldjur, hård ost eller ha gräddsås till
kötträtter.
Synagogan
Synagogan är en judisk samlingslokal där man håller gudstjänst,
studerar och träffar bekanta. Innan männen går in i en synagoga måste
de ta på sig små mössor som kallas kippah. Kvinnor döljer sitt hår med
en sjal. Vid gudstjänst i synagogan hålls män och kvinnor åtskilda.
3
Det är rabbinen som leder gudstjänsten. Han är församlingens ledare
och lärare. Även om predikan förekommer under gudstjänsten så är
läsningen ur Torahrullarna det viktigaste inslaget. Torahläsningen är
upplagd så att den ska räcka ett helt år. Den dagen man läser slutet av
sista delen, börjar man också om med att läsa ur första boken. Så
fortsätter det från år till år.
Riktningar inom judendomen
De ortodoxa (renläriga) håller fast vid judiska
traditioner och vill inte veta av några förändringar. De
följer alla Torans regler. Man känner igen männen på
deras svarta hattar, korkskruvslockar, bönemantlar
(tallit) och bönekapslar. En bönekapsel (tefillin) är en
liten dosa med torah-citat i, som de fäster på armen och
pannan med läderemmar. De ortodoxa följer alla
sabbatsregler och äter endast koschermat.
Reformerta, eller reformjudar, är de ortodoxa
judarnas motsats och ser positivt på förändringar.
Reformjudar följer inte matlagarna eller sabbatsreglerna
så noga.
De konservativa judarna går en medelväg mellan
ortodoxa och reformjudar. Deras mål är att bevara det
äkta och nödvändiga i judisk tro.
Judiska högtider
Judendomen har många fester och ritualer. Nästan
alla av dessa är saker som man gör tillsammans, med familjen i hemmet
eller med församlingen i synagogan. På så sätt ”tvingas” man att umgås
med varandra – bra för att hålla kontakten inom gruppen. De viktigaste
högtiderna är:
4
Sabbaten är judarnas vilodag. Den börjar på fredagen när solen går
ner och avslutas ett dygn senare. Under den tiden får judar inte arbeta
på något sätt, inte resa, inte elda, inte laga mat. Man har speciella
sabbatsljus som brinner hela dygnet. Man vilar, äter och dricker gott
tillsammans med familjen och läser texter ur Torah och går i synagogan.
Rosh Hashana är det judiska nyåret (som firas i september). Då
skapade Gud världen. Härefter följer tio helgdagar…
Jom Kippur kallas även för ”Försoningsfesten” och den avslutar
nyårsfirandet. Mellan nyår och Jom Kippur är det dags för botgöring och
man ber folk om förlåtelse för dumma grejer man gjort under
året, och Jom Kippur firas när man får syndernas förlåtelse och
man kan försonas med Gud.
Pesach är det judiska påskfirandet. Man firar det till minne av
flykten från slaveriet i Egypten. Man äter en symbolisk måltid
som består av osyrat bröd, bittra örter, salt vatten, ett kokt och
bränt ägg och ”murbruk” (en blandning av russin, äpplen, nötter
och kryddor). På bilden ser du en speciell “seder-tallrik” med alla
dessa smårätter.
Bar Mitsva: I och med sin Bar Mitsva blir den judiska pojken upptagen i
det förbund som Abraham en gång slöt med Gud (nästan som
konfirmationen i Sverige). Nu ska han göra det som är rätt och riktigt
och det som Gud väntar sig av honom. Bar Mitsva-ceremonin äger rum
när pojken är 13 år. Bat Mitsva är den judiska flickans motsvarighet till
Bar Mitsva. Flickan är 12 år vid sin Bat Mitsva.
5
Viktiga begrepp
❏ Monoteism: Tron på EN gud (mono = en | teos = gud).
❏ Stamfader: Den tidigast kända manliga personen i en släkt.
❏ Förbund: En överenskommelse mellan flera parter.
❏ Messias: Betyder "den utvalde" och syftar på en av Gud utsedd
kommande härskare som ska skapa fred och medföra en lyckotid
för det judiska folket.
❏ Ortodox: "Renlärighet". Att leva ortodoxt innebär att man följer
en viss lära och deras skrifter (urkunder) strikt.
❏ Torah: Judarnas “bibel” i form av en bokrulle som innehåller de
fem Moseböckerna.
❏ Talmud: En samling av böcker som tolkar levnadsreglerna i
Torah. I Talmud finns bland annat regler om hur ett judiskt liv
ska levas i stort och smått.
❏ Sabbat: Den judiska vilodagen som firas varje vecka, från
solnedgången på fredag kväll fram till lördag kväll.
❏ Kosher: Betyder "tillåtet" eller "godkänt". Om maten är kosher
får den ätas av rättrogna judar.
❏ Synagoga: En judisk samlingslokal där
gudsstjänst, be och studera religiösa skrifter.
man
kan
hålla
❏ Rabbin: En judisk predikant och lärare (ungefär som en präst).
❏ Sionism: En judisk nationalistisk politisk rörelse med rötter i
1800-talet som strävade efter att skapa en judisk stat i landet
Israel. Sionismen uppkom som reaktion på 1800-talets
antisemitism och förtryck av judarna i Europa.
Källor:
so-rummet.se/kategorier/religion/judendom
Johans undervisningsmaterial
6
2. Islam
Ordet islam betyder både ”fred” och ”underkastelse”. Islam är den
religion som räknar Muhammed (Guds frid vare över honom) som sin
viktigaste profet och Koranen är dess heliga skrift. Islam är den näst
största religionen i världen med över 1,5 miljarder anhängare. Islams
anhängare kallas muslimer. Muslim betyder ordagrant ”den som
underkastar sig Guds vilja”.
❏ Islam uppstod för 1400 år sedan i Mekka på den
Arabiska halvön (dagens Saudiarabien).
❏ Muslimer anser
(monoteism).
att
det
bara
finns
EN
Gud
❏ Det arabiska ordet för Gud är Allah.
❏ Symbolen för islam är en halvmåne och en stjärna.
❏ Muslimer anser att Gud har sänt flera profeter för
att lära människorna hur de skulle leva enligt Guds
lag: Abraham, Moses och Jesus är alla viktiga
profeter inom Islam.
❏ Judendomen, kristendomen och islam riktar sig till samma Gud.
❏ Muslimsk tro baseras på den heliga boken Koranen som är Guds
ord och lag. En annan viktig skrift är Sunna som är berättelser om
profeten Muhammeds liv, som visar praktiska exempel på muslimsk
tro och sed kan tillämpas i vardagslivet.
❏ Det finns fem grundpelare inom Islam: Trosbekännelsen, Bönen,
Allmosan, Fastan och Vallfärden.
Muslimer anser att Abraham visade människorna att Allah fanns, Mose
fick de tio budorden, Jesus gav “den gyllene regeln”: "Du skall älska din
nästa såsom dig själv”. Men man ser Muhammed som den siste och
viktigaste av alla profeter - han gav människorna den riktiga sanningen
som finns nedskriven i Koranen. Muhammed ses inte som Guds son,
utan som en vanlig människa som fick ett viktigt uppdrag av Allah.
Muhammed
Muhammed är alltså den viktigaste profeten inom islam. Han föddes
omkring år 570 e.v.t. i Mekka. Han blev tidigt föräldralös och växte upp
hos sin farfar och sin onkel. Senare blev han en respekterad affärsman.
Han slutade tro på dåtidens religioner som hade många gudar
(polyteism) och anslöt sig istället till den ende guden, som tillbads av
områdets kristna och judiska samfund.
Då Muhammed var omkring 40 år drog han sig undan till en grotta i
bergen för att fasta och be. Där fick han besök av ärkeängeln Gabriel,
som började berätta Guds ord för honom. Fram till sin död 23 år senare
7
berättade Muhammed dessa uppenbarelser till en växande
skara anhängare – och bland dessa var det många som skrev
ner det han sade och lärde sig det utantill. Dessa verser som
samlades kort efter hans död blev till Koranen som av
muslimer betraktas som Guds bokstavliga ord.
När profeten dog år 623 e.v.t. var islam väletablerad på den
arabiska halvön och det var fred mellan stammarna för första gången på
väldigt länge. Innan det hade gått hundra år efter profetens död hade
islams arméer erövrat ett bälte av länder som bredde ut sig från Indien
till Spaniens och Portugals atlantkust genom Nordafrika och
Mellanöstern.
Heliga böcker - Koranen
Muslimer menar att det finns flera heliga böcker: Suhuf uppenbarades
för profeten Ibrahim (Abraham) (tyvärr för-svunnen), Tawrat som
uppenbarades för profeten Musa (Mose), Zahur (Psaltaren) som
uppenbarades för profeten Daud (David), lndjil (Evangelierna) som
uppenbarades för profeten Isa (Jesus) och Quran (Koranen) som
uppenbarades för profeten Muhammed.
Koranen (som betyder ”läsning”) är indelad i 114 kapitel som
kallas ”suror”, som alla (utom en) börjar med orden ”I Guds, den
barmhärtige
Förbarmarens
namn!”.
Surorna
är
ordnade
i
längdordning - den längsta kommer först och den kortaste sist i
Koranen (förutom den allra första suran). Muslimer ser Koranen
som Allahs fullkomliga sanning till människorna. Koranen befäster
tidigare heliga böcker, men vidareutvecklar och fullkomnar Allahs
budskap till människorna.
Han har nedsänt skriften med sanningen till dig som bekräftelse på
8
vad som uppenbarats före den. Dessförinnan har Han också nedsänt
Torah och evangelium som vägledning för människorna.
(Koranen 3:2)
Koranen är alltså islams heliga skrift, författad
av Muhammed och bygger hans uppenbarelser
som är en skildring av Guds (Allahs) budskap till
mänskligheten. Originalet finns i himlen. Koranen
skrevs ner och ska läsas på arabiska.
Förutom Koranen är Sunna (kallas ibland
Hadith) en viktig religiös källa för muslimer. Sunna
ses inte som heliga böcker, utan är berättelser om
profeten Muhammeds hand-lingar och uttalanden. Sunna kompletterar
Koranen, den förklarar och framställer Koranen i ”praktisk” form, om
man känner sig osäker som mus-lim hur Koranen skall tolkas kan man
finna hjälp här.
De fem grundpelarna
För att leva som en riktigt muslim skall man följa fem grundregler, eller
“de fem grundpelarna", och de är:
1. Trosbekännelsen, som är en kortform av det viktigaste i läran:
”La Ilaha illa-l-Lah – Muhammadun rasulu-l-Lah” = ”Det finns
ingen gud utom Allah, och Muhammed är Allahs sändebud”. Den
som vill konvertera till islam ska säga dessa ord i närvaro av
minst två muslimska vittnen.
2. Bönen. En muslim måste fem gånger om dagen, vänd mot
Mekka. Man har med sig en liten bönematta, och bönen kan
förrättas var som helst. Man kan be ensam, på arbetsplatsen
eller i hemmet, men fredagens middagsbön bör ske i en
moské. Före varje bön måste man utföra den rituella
tvättningen.
3. Allmosan. De rika skall dela med sig till de fattiga. Det är rätt
in-vecklat att räkna ut hur mycket man skall betala, men för
inkomster och förmögenheter brukar det bli ca 2,5%.
4. Fastan. Under månaden Ramadan får en muslim inte äta något
mellan solens upp- och nedgång. Detta för att visa sin lydnad
mot Allah, och Muhammed menade att det kunde vara nyttigt för
de rika att känna på hur det var att vara fattig. Fastemånaden
avslutas med en stor fest (Eid al fitr) som varar i fyra dagar. Då
ger man varandra presenter och gåvor till de fattiga.
5. Vallfärden till Mekka. Till minne av Muhammed bör (om man har
råd - det är inte obligatoriskt) varje muslim åt-minstone en gång
i livet vallfärda till Mekka och där utföra religiösa cere-monier
som tar flera dagar att genomföra. Alla klär sig i en enkel vit
dräkt som består av två skynken som bärs så att ena skuldran
lämnas bar. Höjdpunkten är att vandra runt helgedomen Kaba
9
och kyssa den svarta stenen. Kaba är en 15 meter
hög, 12 meter lång och 10 meter bred
stenbyggnad. Kaba är Guds hus, helgat till
gudsdyrkan av Abraham. Inmurad i byggnadens
sydöstra hörn sitter den heliga svarta stenen, som
är infattad i silver.
Moskén
Moskén är muslimernas gudstjänstlokal. Moskén är också en
samlingslokal för folk som bor runt omkring. Ordet moské betyder
ordagrant “plats där man faller ner“. Den har vanligen en kupol och en
eller flera smala höga torn, s.k. minareter. Från dessa ropas
bönestunderna ut. I alla moskéer finns en nisch som visar åt vilket håll
Mekka ligger. I moskén finns inga bilder eftersom Muhammed förbjöd
avbildningar. I moskén leds bönen av en imam, en man som anses
lämplig att just leda bönen. Han är inte präst så som man tänker sig
inom kristendomen.
Innan man går in i en moské ska man tvätta ansikte, händer och
fötter. Tvättningen innebär att man vill vara ren både till kropp och själ
inför Gud.
Sharia
Sharia betyder ”Guds Lag”, och är grunden för rätt levnad inom
islam. Sharia omfattar allt mänskligt handlande, såväl politiska,
ekonomiska och samhälleliga frågor regleras. Men även mer privata, typ
hur vi skall äta, ta emot gäster, slakta djur, tvätta sig o.s.v. Principerna
för Sharia finns i Koranen, medan Sunna visar den praktiska
tillämpningen.
Sharia innehåller även regler för vad som får ätas och njutas, bl.a. får
inga berusningsmedel alls användas, att äta kött eller annat från svin,
vilda djur med klor, rovfåglar, självdöda djur, maskar, reptiler och allt
som inte slaktas på rätt sätt.
Den islamiska lagen anses vara Allahs lag och anses vara
allomfattande – alltså behöver den inte ändras eller broderas ut. Dock är
många muslimer och muslimska länder oense om hur lagen och Koranen
ska tolkas och praktiseras. Vissa länder och områden har Sharia som sin
10
lag och följer den helt och hållet. Andra muslimska länder som baserar
sin lag på Sharia men anpassar den så att lagen blir ”modern” och
passar i nutidens samhälle. Dessa länder har alltså en blandning av en
sekulär lag (gjord av människor) och Sharia (gjord av Allah).
En viktig regel inom Sharia är att ”nöd bryter lag” – det kan finnas
förmildrande omständig-heter som gör att straffen inte alltid används
(en muslim får ex. äta fläsk för att undvika svält).
Sunni och Shia - två inriktningar inom islam
Sunni är den största grenen inom islam. De flesta muslimerna i
världen är alltså sunniter. De följer bestämmelserna i Koranen och
Muhammeds sätt att leva och handla som finns beskrivet i Sunna.
Sunniter anser att det inte kan komma några fler profeter eller andra
religiösa ledare som har rätt att omtolka Koranen. Inom sunni är
imamen (prästen) endast böneledare.
Man beräknar att det finns över 1,2 miljarder sunnimuslimer i världen,
vilket blir 75-90 procent av världens totalt 1,5 miljarder muslimer.
Shia är den andra stora gruppen muslimer i världen. Shiamuslimerna
anser att Muhammed utsåg sin kusin och svärson Ali till sin efterträdare,
och att Ali och alla religiösa ledare ur hans släkt har rätt att omtolka
Koranen. De är därför de rätta ledarna för muslimerna - de kallas för
imamer och får alltså omtolka koranens bud (har alltså samma funktion
som biskoparna eller påven inom den katolska kyrkan). Shiamuslimerna
hävdar att en ättling till Ali en dag ska återvända som ledare och
frälsare. Shiamuslimerna finns framförallt i Iran och delar av Irak.
Mellan 10-15 procent av alla muslimer är shiiter, vilket gör shiiterna
till den näst största gruppen inom islam efter sunniterna.
Saker man inte ska blanda ihop...
❏ Araber är en etnisk folkgrupp - INTE en religiös grupp.
❏ Alla araber är INTE muslimer (det finns kristna och judiska araber)
❏ Alla muslimer är INTE araber - folk från ex. Iran är perser - de är
INTE araber. Världens största muslimska länder ligger i Asien:
Indonesien, Pakistan, Bangladesh och Indien. Av jordens alla
muslimer är c:a 25% araber.
❏ Inom Shia har imamerna en stark religiös roll - inom Sunni är
imamerna endast böneledare.
Källor:
so-rummet.se/kategorier/religion/islam
Johans undervisningsmaterial
11
3. Hinduism
Hinduismen räknas som den äldsta bland världsreligionerna och har
sina rötter i Indiens uråldriga historia och litteratur. Hinduismen har
ingen grundare utan är istället uppbyggd på ett flöde kunskaper från
många olika religioner som med tiden har bakats samman till en allsidig
lära. Den hinduiska lärans tolerans och dynamik inför andra religioner
har gjort att den med tiden överlevt både erövringar och andra
rivaliserande religiösa läror. Andra religioner i Indien har uppkommit ur
hinduismen - under 500-talet f.Kr uppstod t.ex. buddhismen och
jainismen som självständiga religioner. Tusen år senare gav inflytande
från islam upphov till sikhismen.
Hinduer försöker till skillnad från kristna och muslimer inte att
omvända andra människor till sin religion. De ”nya” indiska religionerna
har därför fått utvecklas i fred vid sidan av hinduismen.
❏ Hinduismen uppstod i området längs floden Indus i dagens Pakistan.
❏ Religionen är över 3000 år gammal.
❏ Över 80% av Indiens befolkning är hinduer.
❏ Hinduer tror på reinkarnation – ett kretslopp av liv, död och liv
igen.
❏ Vad man återföds som bestäms av ens tidigare liv, hur mycket
karma man har samlat - ond eller god.
❏ Vedaskrifterna är de äldsta hinduiska texterna.
❏ Hinduismens symbol är det heliga Aum-tecknet.
En diffus religion med många sidor
Hinduismen är en mångskiftande polyteistisk religion med en
mångfald av olika gudar, festivaler och religiösa ritualer. Läran saknar
trosbekännelse, dogmer (grundläggande sanningar) och kyrklig struktur
med församlingar etc. Hinduismen är så mångsidig och obestämd att
många forskare anser att det istället rör sig om flera närbesläktade
religioner än om en enda.
Ordet hindu är ursprungligen ett geografiskt begrepp som syftar på
befolkningen kring floden Indus. Men numera används ordet hinduism
som ett samlingsnamn för de religiösa synsätt och föreställningar som
existerar hos en stor del av Indiens befolkning.
Hinduismens gudar – en brokig mångfald
Inom hinduismen finns oräkneliga gudar. Många hinduer ber till den
guden eller de gudarna som passar bäst för vardagens ändamål. De
flesta tillber därför många gudar.
12
Hinduer dyrkar tre huvudsakliga gudar, även om det som sagt finns
många, många fler gudomligheter. Men man kan säga att det
”egentligen” bara finns en Gud: Brahma, och att övriga gudar är olika
sidor (avatarer) av Brahmas väsen. De tre gudarna är: Brahma – som
skapade universum, Vishnu – som bevarar universum och Shiva – som
förstör universum.
Brahma
Brahma är skaparguden, men han dyrkas inte så mycket (skapelsen är
ju avslutad). Man dyrkar istället någon av Brahmas avatarer Vishnu,
Shiva, Kali, Shakti, Krishna, Rama m.fl.
Vishnu
Vishnu skyddar och bevarar universum och har uppträtt på
jorden som olika avatarer, bl.a. som Buddha. Vishnu avbildas
ofta i människoform och då blåmålad. Hans fru heter Lakshmi.
Shiva
Motsatser möts i Shivas personlighet – Shiva är både ond och god,
man och kvinna etc. Som en god Gud förstör han universum (utan
för-störel-se kan det inte bli någon nyskapelse). Han framställs ofta
dansande, och rytmen håller universum igång. Hans stad är Varanasi,
och där hålls en megastor festival varje år.
Kali är ett av Shivas kvinnliga väsen, vild och våldsam, dödens
gudinna.
Samsara - ett evigt kretslopp av födelse, död och återuppståndelse
Inom hinduismen råder en cyklisk tidsuppfattning. Det existerar
därför inte någon början eller något slut. Enligt hinduisk tro skapas,
förstörs och återuppstår världen liksom allt liv om och om igen. Allt liv
ingår i ett evigt kretslopp (samsara) av födelse, död och pånyttfödelse.
Reinkarnation
Inom hinduism tror man alltså att människan hela tiden återföds –
det som kallas reinkarnation. Man försöka förklara reinkarnations–
principen som ett vattenhjul som hela tiden snurrar runt. Grundtanken
är att man återföds gång på gång, och att det är ens föregående liv som
bestämmer vad man återföds som. Har man levt ett gott liv och skött
sina plikter återföds man som något finare, har man levt ett dåligt liv
och struntat i sina plikter återföds man som något lägre, kanske ett djur
eller en växt.
13
Karma
Karma innebär att allt vad man gör under sitt liv har betydelse när
man skall återfödas – högre upp eller längre ned i den sociala hierarkin
– enligt en sorts orsak och verkan. Det gäller därför att samla på sig så
mycket “god karma” som möjligt i livet genom att följa alla
levnadsregler.
Följs inte normer, regler och lagar får man istället “dålig karma” och
återföds längre ned i den sociala hierarkin. Har man fötts in i en rik och
mäktig familj beror det på att man levt ett riktigt liv förra gången
(mycket “god karma”) – föds man fattig eller sjuk beror det på att man
gjorde fel i sitt förra liv (“dålig karma”). Det som vi västerlänningar
uppfattar som otroliga orättvisor i samhället får alltså sin ”naturliga
förklaring” i att man förtjänat sin nuvarande ställning i sitt förra
liv.
Åter till vårt vattenhjul. Själva kretsloppet/hjulet kallas
samsara. Det som driver hjulet framåt är ens karma, ens
handlingar, goda såväl som dåliga. Karma kan liknas vid vattnet
som får vattenhjulet att snurra.
Det religiösa målet för en hindu är att till slut kunna slippa
återfödas, att samsara avstannar och att man når moksha –
utslocknandet. Och hur stoppar man ett vattenhjul? Man tar bort
vattnet! Alltså: för att stoppa samsara måste man ta bort karma – sluta
upp med att göra såväl goda som onda gärningar!
Atman – Brahman
Varje person har en själ, som kallas atman. Denna är egentligen en
del av brahman, den stora världssjälen som finns överallt, i allt
levande. Man kan tänka sig atman som en liten vattendroppe som
förenar sig med det stora havet, brahman. Vattendroppen finns ju kvar
i havet, men man kan aldrig hitta just den vattendroppen igen – den
har blandat sig med havet. Vattendroppen och havet är “samma ämne”
- på samma sätt är atman en del av brahman - de är ju “samma
ämne”...
Tre vägar till frälsning
För att nå “frälsning” - att slippa återfödas - måste ”karmaflödet” till
samsarahjulet strypas. Atman kan då förenas med brahman. Hur gör
man det? Inom hinduismen har man tre vägar till frälsning. De tre
vägarna blandas nog ofta ihop, varje person väljer själv... De tre
vägarna är:
1. Insiktens väg
Det hela går ut på att man genom meditation kommer till en gudomlig
insikt om att atman verkligen är en del av brahman. Att det kan vara
svårt att inse beror på att världen är en illusion (maya). Vi luras att tro
att vi är olika individer, att vi behöver en massa ägodelar, att man
14
måste ha ett jobb, att man måste än det ena än det andra. Allt detta
måste man lämna bakom sig för att kunna koncentrera sig på det som
verkligen betyder något - det andliga.
Man måste bli en skogsmänniska - en helig man, en sannyasi. Detta
kan en man bli när han är äldre och barnen är stora nog att klara sig
själva. Då lämnar mannen allt - sin familj, sina ägodelar, sitt hus och
vandrar iväg för att aldrig mer komma tillbaka! Han vandrar runt och
besöker heliga platser och festivaler (ex. Varanasi och Ganges), han
uppsöker en guru, en helig man och lärare som man stannar hos flera
år för att få undervisning om det heliga.
Ett sätt att komma till insikt är yoga - en sorts omfattande
meditations övningar där det gäller att kontrollera och försaka kroppen
och dess behov för att istället koncentrera all sin kraft och
uppmärksamhet på att fundera på det heliga. Man studerar de
heliga texterna intensivt.
2. Handlingarnas väg
Metoden går ut på att människan måste sköta sina plikter,
dharma, gentemot sin familj, sina medmänniskor och sina
gudarna väldigt noga och oegennyttigt. Det gäller att samla god
karma!
Här är kastsystemet viktigt, varje kast har sina plikter
uppdelade på kön, ålder och ”identitet”: om man är ungdom,
försörjare eller gammal. Det finns en hel rad religiösa ritualer som
man måste följa: den dagliga bönestunden puja, meditationer
under dagen, bröllop, begravning etc.
3. Hängivenhetens väg
Hängivenhetens väg är populär och
går ut på att man tar sig en personlig
gud som man dyrkar väldigt intensivt.
Man försakar allt annat i livet för att
koncentrera sig på sin gud. Vanligast är
att man har Shiva eller Vishnu som sin
gud. Man blir en sadhu, en helig man.
Allt liv är heligt
För en hindu är allt liv heligt. Alla
livsformer har liksom människan sitt
värde som en del av Brahman. Många
hinduer är därför vegetarianer.
Kor är särskilt heliga eftersom de är till
stor nytta för samhället. Korna ger t.ex.
mjölk
och
andra
mejeriprodukter.
Dessutom kan deras spillning användas
till bränsle.
15
Kastväsendet
Sedan tusentals år tillbaka har Indiens befolkning delats in i olika
samhällsgrupper som kallas kaster. Den sociala indelningen i kaster
avgör vilka människor man får umgås, vilka som får gifta sig och vilka
arbeten som finns att välja på. Alla kaster har sina egna religiösa plikter
och ritualer.
I dagens Indien är kastsystemet förbjudet och därför på väg att
luckras upp. Kastväsendet lever dock fortfarande kvar, framförallt på
landsbygden där det är mer social kontroll än i städerna.
Viktiga begrepp
❏ Polyteism: Tron på flera gudar (poly = flera | teos = gud).
❏ Brahman: Världssjälen som genomsyrar allt. Kan liknas vid Gud.
❏ Atman: Den lilla del av Brahman som finns i allt levande. Kan
liknas vid människans själ.
❏ Avatar: Ett guds inkarnation i människo- eller djurgestalt.
❏ Samsara: Livets eviga hjul (kretslopp) av födelse och död.
❏ Reinkarnation: Själen dör inte utan återföds istället i nya
gestalter.
❏ Karma: Gärningarnas lag. Goda gärningar ger positiv karma och
vise versa.
❏ Yoga: Betyder “förena” eller “enhet” och används ofta som namn
på de olika vägarna till frälsning.
❏ Kaster: Samhällsklasser. Inom kastsystemet råder det en strikt
uppdelning mellan kasterna.
En bild från “Khumb Mela” - världens absolut största religiösa vallfärd och festival. Flera
miljoner hinduer samlas för att bada i en helig flod vid staden Allahabad i Indien.
Källor:
so-rummet.se/kategorier/religion/hinduism
Johans undervisningsmaterial
16
4. Buddhismen
En filosofi och religion
Buddhismen är en av världsreligionerna men är i grunden kanske
inte en religion - buddhismen har inte någon gud. I centrum för
kulten står istället Buddha, den upplyste, som är en läromästare och
förebild som visar hur buddhisten ska leva. Buddha levde för omkring
2500 år sedan i Indien. Att försöka efterlikna honom och tillämpa
hans lära är det väsentliga inom buddhismen. Buddhismens symbol är
ett hjul med åtta ekrar.
Bön, offer och
människan själv
Buddhism är en
andlig utveckling
livet”.
tro på gudar är meningslöst enligt Buddha. Det är
som har makten över sina handlingar och sitt liv.
religion eller andlig tradition som mest handlar om
och att försöka nå djupare insikter om det ”sanna
Buddhism lär att allt levande hänger ihop, så medlidande, respekt och
medkännande med allt levande är naturligt och viktigt.
Siddharta Gautama
Siddharta föddes som en rik prins i norra Indien på 500-talet f.Kr.
När han föddes fick han en spådom: han skulle bli munk om han fick se
antingen en fattig, en sjuk, en lidande eller en död människa. För att
förhindra detta byggde hans far kungen en mur runt palatsets park.
Siddharta lever i ett otroligt överflöd innanför murarna. Men Siddharta
flyr till slut. Som fattig hindumunk vandrar han runt i flera år och lever i
askes (stor fattigdom), mediterar djupt, men får inga svar.
Efter åratal av strävan och meditation lyckades han till slut nå målet.
I ett meditativt tillstånd under ett fikusträd blev han till slut en buddha en upplyst - och nådde fram till nirvana, d.v.s. utslocknandet av
begären och återfödelsens slut.
Efter att ha nått upplysning förstod Siddharta, som hädanefter
kallades Buddha, att han måste berätta vad han lärt sig. Han begav sig
därefter ut och predikade och nådde på så sätt sin berömmelse. Det han
lärde ut var:
❏ Man skall inte leva i askes, men heller inte i överflöd.
❏ Man skall inte förneka livet, men heller inte överdriva det.
❏ Man skall leva enligt den ”gyllene medelvägen”.
Siddharta vandrade runt i 45 år som lärare och undervisade
människorna. Han fick två huvudlärjungar: Ananda och Devadatta.
Buddha själv skrev inget, men hans lärjungar skrev ner hans lära. De
viktigaste texterna kallas Tipitaka, ”de tre korgarna”.
17
Buddhismens lära
Att nå nirvana är målet för buddhister – det eviga utslocknandet.
Hinduer vill lämna samsara för att uppgå i brahman, men buddhister vill
lämna det hela, och alltså inte komma någonstans alls.
Buddha lärde ut att människans liv är ett enda lidande eftersom livet
är så växlande och osäkert samtidigt som vi som människor aldrig blir
nöjda utan hela tiden strävar efter mer och fler grejer, upplevelser m.m.
Människan känner frid först när alla begär och önskningar försvunnit.
Det gäller därför att befria sig från alla begär och önskningar. Det är
begären, inklusive livsbegäret, som håller oss kvar i återfödelsens
kretslopp (samsara).
Den rätta vägen till upplysning var enligt Buddha en gyllene medelväg
som byggde på en enkel balanserad livsstil fylld av självdisciplin och
meditation. Buddhas lära om ”den gyllene medelvägen” grundar sig i
kunskapen om de fyra ädla sanningarna om lidandet.
Fyra heliga sanningar om lidandet
1. Sanningen om att allt är lidande. Födelse, åldrande, sjukdom,
bekymmer, olycka, smärta, oro, förtvivlan, död är lidande, att
inte få vad man önskar är lidande. Alla mänskliga upplevelser är
lidande därför att de är förgängliga.
2. Sanningen om lidandets orsak: Buddha menade att det är
livstörsten som är orsaken till det onda. Det är vår lust och
längtan efter omväxling, njutning och glädje som driver oss.
3. Sanningen om att lidandet kan upphöra: Det gäller att bekämpa
begären och släcka livstörsten. Detta är svårt eftersom man
måste kunna kontrollera alla sina sinnen.
4. Sanningen om vägen till lidandets upphörande: Den åttafaldiga
vägen som leder till nirvana, ex. rätt tal, rätt handlande, rätt
strävan m.m. = den gyllene medelvägen.
Dessutom bör buddhister sträva efter fyra “dygder”: kärlek till allt
levande, medlidande, medglädje och sinneslugn.
Den åttafaldiga vägen
Hjulet är den vanligaste och viktigaste symbolen inom buddhismen
och symboliserar den ädla åttafaldiga vägen. Hjulet har åtta ekrar och
varje eker i hjulet står för en viktig levnadsregel. De åtta är:
1. Rätt uppfattning (förståelse, synsätt): förstå Buddhas lära, karma
m.m.
2. Rätt avsikt (beslut, tanke): medkänsla, kärlek m.m.
3. Rätt tal:inte ljuga, skvallra, såra andra etc.
4. Rätt handling: inte stjäla, döda, droger etc. Istället givmildhet etc.
5. Rätt utkomst (livsföring): inte arbeta med vapen, droger, brott etc.
6. Rätt ansträngning: förbereda sig väl inför meditationen
7. Rätt uppmärksamhet: medvetenhet på nuet, här och nu är viktigt
18
8. Rätt meditation (koncentration): meditation betyder ungefär
“stilla betraktelse” - att man utvecklar balans, stillhet, lugn och
harmoni i sitt inre. Genom meditationen utvecklar man även
visdom och insikter som leder till befrielse från lidandet.
Olika riktningar inom buddhismen
Liksom i de flesta religioner finns det inom buddhismen många olika
slags varianter av läran. Vissa ser Buddha enbart som en läromästare,
medan andra upplever honom som en gud.
Buddhismen kan delas in i tre huvudriktningar: mahayana, hinayana
och vajrayana - som var och en i sin tur har underavdelningar.
Mahayana, “den stora vagnen”, är den absolut största riktningen
inom buddhismen. Mahayana är en frälsningsväg för många människor.
Namnet syftar på att alla som vill kan få plats i den stora vagnen som
leder till nirvana. Detta betyder att alla människor kan bli en buddha i
det här livet.
Inom mahayana finns många buddhor vid sidan av Buddha. En sådan
“lillbuddha” kallas för bodhisattva och är en person som nått insikt och
upplysning men som avstått från nirvana för att istället kunna hjälpa
andra människor till upplysning. Mahayana dominerar bland annat i
Kina, Sydkorea och Japan.
Hinayana, “den lilla vagnen” (eller theravada “de äldstes skola” som
19
anhängarna själva vill kalla sig), håller fast vid att det bara finns en
Buddha och inga gudar. Buddha uppfattas enbart som en läromästare
som visar människor den åttafaldiga vägen till upplysning. Vägen går
över många återfödslar innan man som munk eller nunna till slut når
nirvana. Därav namnet ”den lilla vagnen”, få personer kan nå nirvana.
Hinayana finns i Sri Lanka, Thailand, Burma, Laos och till viss del i
Kambodja och Vietnam.
Tibetansk buddhism, eller lamaism, är ett exempel på vajrayana.
Man ber till Buddha som till en gud. Ledare för denna gren kallas Dalai
Lama, och anses vara en bodhisattva och en levande gud.
Zenbuddhism koncentrerar sig mycket på meditationen som ett sätt
att nå andlig frihet. Vanlig i Japan.
Buddhismens klosterväsen
Siddharta Gautama fick många anhängare som vandrade
med honom och ville följa hans lära. För dem skapade han en
munkorden och en nunneorden.
Det buddhistiska klosterväsendet med dess munkar och
nunnor spelar en viktig roll inom buddhismen. Munkidealet
respekteras högt eftersom munkar och nunnor anses ha nått
långt i vägen till upplysning.
Munkar och nunnor lever i frivillig fattigdom och celibat.
Det är andra människors uppgift att försörja munkarna och
nunnorna med mat. Systemet fungerar eftersom det anses
20
vara hedersamt och samtidigt en religiös plikt att skänka av sin mat till
en munk eller nunna.
I klostren ägnas mycket tid åt studier, undervisning och meditation.
I det buddhistiska samhället är det i regel munkarnas uppgift att leda
rituella handlingar av olika slag såsom bröllop och begravningar. Munkar
och nunnor är även viktiga förebilder i det buddhistiska samhället då de
med sin livsstil är en ständig påminnelse om de buddhistiska livsidealen
och vägen till upplysning.
Källor:
so-rummet.se/kategorier/religion/buddhism
buddhisminfo.se/
Johans undervisningsmaterial
21