Hur bedöms laborativ
förmåga för ökat lärande?
Malin Nilsson, KRC
Hur uppfattas kemi?
Kemi är…
Tråkigt
Svårt
Onödig kunskap
Kul att laborera – men tråkigt att skriva rapporter
Traditionsbunden undervisning
Undervisning långt från den egna vardagen
Vad kan göras?
Man kan…
Sträva mot en mer verklighetsnära undervisning
Ha fler öppna laborationer
Utgå från elevernas intressen och frågeställningar
Ge tydligare vägledning och feedback vid t ex rapporter
Ge chans till egen planering av laborationer
Ge chans att göra om uppgifter (även laborationer) efter
feedback
Verklighetsnära kemi?
Det är inte så lätt då…
Alla elever har olika intressen och olika bilder av deras
”verklighet”
Lärarens uppfattning om elevers intressen ofta inte
sammanfaller med elevernas intressen (ROSE)
Intresse och prestationer behöver inte överensstämma
(PISA, Sverige vs Finland)
Kan kräva ”ny” syn på kemiämnet och vad kunskap och
färdighet inom ämnet innebär
Intresse vs läroplan/ämnesplan?
Fundera över…
Hur arbetar man med verklighetsnära kemi utan att missa
viktiga och nödvändiga delar av ämnesplanerna?
Vad är viktigt i kemiämnet? Vad är din kunskapssyn?
Hur mycket styr läroboken undervisningen?
Vad har ”receptlaborationerna” för betydelse?
Vilka begrepp är nödvändiga för förståelse och för att
kunna arbeta med öppna uppgifter?
Vilka metoder/laborationstekniker behöver eleverna kunna
behärska för att arbeta med öppna uppgifter?
Hur reflekterar du över din
undervisning för att underlätta
lärande?
Vilka faktorer brukar försvåra lärande och förståelse?
Vilka begrepp brukar eleverna ha svårast att förstå?
Vilka begrepp brukar orsaka missförstånd?
Vilka laborativa tekniker är svårast att genomföra och
förstå?
Hur kan eleverna hjälpas och vägledas förbi dessa
svårigheter?
Ett kollegialt sammarbete underlättar att ringa in dessa
faktorer och hitta lösningar
Språkutveckling?
Reflektera över att…
Kemi (naturvetenskap) innebär ett nytt språk
Språksvårigheter kan förhindra lärande
Även vardagliga ord kan orsaka problem
Eleverna har svårt att läsa långa stycken ”snabbt” och att
plocka ut det viktigaste ur en text
Elever har svårt att läsa skriftliga instruktioner
Språkutveckling kan stimuleras genom:
Att använda ordlistor, loggböcker, ”glosförhör”, plocka ut
det viktigaste ur en text på tid
Användning av formativa hjälpmedel så som
självvärderingar och kamratbedömning
Hur utgår man från elevernas
frågeställningar?
Reflektera över att…
Öppna uppgifter måste bygga på en gemensam
kunskapsbas och laborationsteknik!
Utgå från aktuella händelser (TV, Internet, filmer eller
tidningar)
Hitta laborationer på t ex ”Youtube” som kan diskuteras och
generera fler frågor
För att gå vidare med frågeställningarna behövs tydlig
struktur – feedback - revideringsmöjligheter
Öppna laborationer är ej eget arbete! Kan innefatta
katederundervisning, läxförhör, prov, muntliga
presentationer, etc
”Youtube” som inspiration?
http://www.youtube.com/watch?v=8TPnns5UxA
”Best Chemistry explosions”
Låt eleverna fundera över:
Vad händer i filmen?
Varför händer det?
Vilka begrepp är viktiga att förstå för att kunna
förklara det som ses i filmen?
Kan detta experiment göras i skolan?
Elevers frågeställningar?
Några exempel på elevers frågor…
Hur fungerar värktabletter?
Vad innehåller en ”energidryck” och hur påverkas kroppen?
Varför blir blad gula och röda på hösten?
Vad händer i kroppen när HIV blir AIDS?
Vad innehåller giftet som getingar sprutar in?
Vad är lärarens uppgift?
Klargör vilka
kunskaper och
förmågor övningen
ska ge
Klargör vilka ramar
arbetet ska ha
Klargör vilka
kunskapskrav som är
aktuella och hur och
när bedömning sker
Ge kontinuerligt
genomtänkt feedback
Utvärdera
kontinuerligt
undervisningen och
elevernas kunskaper
Ge exempel på hur
elevsvar på olika
nivåer kan se ut
Skapa ”formativa” tillfällen
för diskussion och
själv/kamratbedömning
Hur bedöms praktiskt arbete?
Frågeställning och
genomförbarhet
Planering med
hänsyn till yttre
förhållanden
Säkerhetstänkande
– före, under och
efter
Dokumentation
Flexibilitet och
kontinuerligt
resonemang
Tolkning och analys
Kommunikation –
före, under och
efter
Bygga laborationen
på samlad
information som
källkritiskt
granskats
Hur kan exempel på praktisk
förmåga ges?
Läraren kan…
Genomföra demonstrationslaborationer (på olika nivåer)
Utforma en uppgift/laboration på tavlan/datorn framför
eleverna för att förklara din tankegång
Låta äldre elever som gör laborationer framför yngre elever
Genomföra grupplaborationer framför klassen
Använda ”Youtube”-klipp
Skapa checklistor och bedömningsverktyg tillsammans med
eleverna
Rätta en uppgift framför eleverna, t ex via smartboard
Vad bedöms mer exakt?
För att hjälpa eleverna att äga sitt lärande be dem
fundera över…
Har ni välgrundade argument (t ex bygger ni på säkra
källor)?
Använder ni ett vetenskapligt språk (rätt begrepp på
rätt plats)?
Skiljer ni på egna åsikter och vetenskapliga teorier?
Reflekterar ni kontinuerligt under laborationen genom
diskussion med varandra?
Hjälper ni till att skapa ett bra diskussionsklimat där
allas åsikter är viktiga och alla får komma till tals?
Kan ni resonera er fram till ett svar eller slutsats?
Kan ni kommunicera information inom och mellan
grupperna?
En checklista som hjälp?
Påstående:
Jag har en frågeställning som är möjlig att besvara
med den utrustning och de kemikalier som finns på
skolan
Jag vet vilken utrustning som ska användas är säker
på hur den fungerar
Jag har gjort ett flödesschema för alla steg – och
denna har godkänts av min lärare
Jag har tagit hänsyn till säkerheten (t ex kontrollerat
säkerhetsdatablad, använder korrekt
skyddsutrustning, etc)
Jag har tagit hänsyn till alla gruppmedlemmar så att
alla är med och förstår varje moment av
laborationen
Jag har en reservplan om den första inte fungerar
Jag har tillsammans med gruppen en plan för hur
resultaten ska dokumenteras
Ja/nej:
Exempel på elevplanering
”Försöket vi planerar ska testa vid vilket pH och
koncentration på saltsyra som värktabletten ”Ipren
kapsel” löses upp bäst. Vår magsäck innehåller pH 2 av
saltsyra och vi vill ta reda på hur snabbt tabletten då löser
upp sig. Vi vill även ta reda på om det i böcker eller på
internet finns människor som har olika pH i sin mage och
om då det kan påverka upptaget. Kan det göra även göra
att man har snabbare upptag av mat eller beror det bara på
ämnesomsättningen? Vi vill även förstå vad själva
”Iprenmolekylerna” – eller de verksamma ämnena i
tabletten binder till. Finns det speciella molekyler i magen –
eller sker upptaget i tarmen? Vi undrar också hur det går
för personer som tar magsyrehämmande medel (som
Samarin eller Novalukol) samtidigt som de tar Ipren. Får de
ett sämre eller långsammare upptag?”
Elevexempel - flödesschema
Framställa 5 olika
saltsyrelösningar med
pH 0,5; 1,0; 2,0; 2,5
och 4,0 mol/dm3
Sök information om
vilka typer av
bindningar i kapseln
som löses upp av
syran i magen
Sök information om
alla läkemedelskapslar
består av samma
ämnen
Lösa upp en
Iprenkapsel i
respektive
koncentration och
upprepa 3 gånger.
Använd tidtagarur
Sök information om pH
i magsäcken och hur
det kan variera mellan
människor
Resultaten kommer
dokumenteras i en
”tidtabell” samt med
hjälp av foton
Upprepa samma sak
fast med 1 Novalucol
per test. Även denna
gång 3 gånger per
koncentration
Sök information om
verksamma ämnen i
Ipren
Resultaten tolkas,
sammanfattas och
presenteras för klassen
i en PP-presentation
Feedback på bakgrund
Feedback på bakgrundtext
Varför valde ni just Ipren? Kan det t ex vara intressant att jämföra
med kapslar från andra värktabletter?
Har ni diskuterat på t ex biologin var näringsämnen tas upp i
kroppen?
Kan ni hitta information om vilka verksamma ämnen det finns i olika
värktabletter?
Vad är det egentligen som händer kemiskt när tabletten löses upp?
Varför tror ni man har valt att ha en kapsel runt vissa tabletter?
Hur betydelsefullt tror ni att pH i magsäcken är? Hur mycket kan det
variera?
Hur mycket kan ämnesomsättningen variera mellan människor?
Feedback på planen
Feedback på plan och flödesschema
Kan det vara bra att ta reda på teorin runt tabletten och olika
laborationsmetoder först?
Varför valde ni just dessa 5 pH värden?
Varför valde ni att upprepa just tre gånger?
Hur tänker ni runt säkerhet före, under och efter laborationen?
När i processen ska ni ta foton?
Vilka moment tror ni är mest kritiska?
Har ni några alternativa planer om något skulle gå fel?
Vad skulle kunna vara intressant att testa och studera i en framtida
laboration?
Självvärdering efter avslutad
laboration?
Vad lyckades du bäst
med under
laborationen?
Vilken
laborationsteknik
tar du med dig från
denna laboration?
Vad är nästa steg?
Vad vill du utveckla
mer?
Vad var svårast?
Varför var det
svårt?
Blev du hjälpt av att
skriva
loggbok/ordlista?
Vad skulle du vilja
ändra/utveckla i
lärarens
undervisning?
Vilka begrepp var
viktigast? I vilka
sammanhang kan
det vara viktigt att
kunna dessa begrepp?
Vilka begrepp var helt
nya för dig?
Snabb och digital återkoppling?
Feedback ska gå åt båda hållen…
”Trafikljus”
Tummen upp, mellan, ner…
”Exit-lappar”
Mentometerknappar
Digitala prov (t ex via Googleapps, de flesta
skolplattformar, etc…)
Gratis program för snabb återkoppling (t ex Voto.se,
Socrative.se, mentimeter.se)
Gratis appar för Android och Iphone (t ex ”Mikrokosmos
3D”, ”Periodiska systemet frågesport” eller Kemi
calculator”)
Självvärderingar?
Påstående:
Jag vet hur jag kan mäta pH i en lösning
Jag vet vad en neutral lösning är och kan
framställa en sådan av en stark syra och bas
Jag kan förklara vad som händer då en syra
”fräter” på en yta
Jag kan förklara varför vår magsäck innehåller
syra och hur kroppens egna celler skyddas
från att skadas av denna
Skala 1-6
Feedbacksprotokoll?
Hur fungerar det:
Underlättar givandet av personlig feedback utan att ge för
stor arbetsbörda för läraren
Sammanfattar och förklarar de vanligaste ”felen” och
svårigheterna
Gör bedömning till en viktig del redan i planeringsstadiet
Ger respektive elev den del av feedbackprotokollet som
gäller dem
Om ytterligare feedback krävs för en specifik elev kan detta
enkelt adderas
Sambedömning?
Fundera med dina kollegor på…
Motsvarade elevernas resultat de förväntningar ni lärare
hade?
Gav uppgiften eleverna möjlighet att uppnå de
eftersträvade målen?
Kunde alla nivåer av kunskapskraven uppnås genom
uppgiften?
Kan ni samla in exempel på olika bedömningsnivåer för att
diskutera närmare?
Kan ni skapa ett feedbackprotokoll?
Fanns det missförstånd och fel som flera elever uppvisade?
Vilka moment verkade kritiska för lärande?
Skriftligt, formativt prov?
Förbränning och miljöanalys:
Om du tänder ett stearinljus och låter det brinna en stund
blir det kortare. Vad har hänt med ljuset? Det väger mindre
– men vad har ”försvunnit” och vad har bildats.
Det sägs ibland att kor bidrar mer till växthuseffekten än
bilar. Vad tror du om det? Kan det variera beroende på
vilken energikälla bilen använder?
Vad förväntar vi oss för svar?
Viktiga kunskaper, förmågor och begrepp:
Kunna beskriva och förklara ”förbränning”
Reflektera över bildning av koldioxid
Kunna förklara ”växthuseffekten”
Ha förståelse för ”fotosyntesen” och ”cellandningen”
Kunna reflektera över ”att inget försvinner – bara
omvandlas”
Kunna dra vissa kopplingar till ”kolets kretslopp” och så
kallad ”grön koldioxid”
Reflektera över olika typer av energikällor för bilar (t ex
diesel, etanol eller el) och hur dessa påverkar miljön
Bedömning
E
C
A
Begrepp
Kan övergripande och till
största delen korrekt förklara
begreppen växthuseffekt,
förbränning, kolets kretslopp
Kan genomgående korrekt
förklara begreppen
växthuseffekt, förbränning,
kolets kretslopp
Kan genomgående korrekt
och nyanserat förklara
begreppen växthuseffekt,
förbränning, kolets
kretslopp. Kan använda flera
ämnesspecifika begrepp för
att förtydliga, så som
fotosyntes/cellandning
Reflektion
Kan övergripande reflektera
över växthusgaser och ”grön
koldioxid”
Kan genomtänkt reflektera
över växthusgaser och ”grön
koldioxid”
Kan genomtänkt och
nyanserat reflektera över
växthusgaser och ”grön
koldioxid”
Reflekterar delvis över olika
energikällors påverkan på
vår miljö
Reflekterar över olika
energikällors påverkan på
vår miljö
Kan delvis reflektera över att
stearinet förbränns under
bildande av koldioxid och
vatten. Visar därmed viss
förståelse över att inget
försvinner – bara omvandlas
Reflekterar över att stearinet
förbränns under bildande av
koldioxid och vatten. Visar
därmed djup förståelse över
att inget försvinner – bara
omvandlas
Reflekterar över olika
energikällors påverkan på
vår miljö som visar på en
djup förståelse för både
olikheter i utbytet av
reaktioner, så väl som
ekonomiska aspekter
Reflekterar nyanserat över
att stearinet förbränns under
bildande av koldioxid och
vatten. Visar därmed djup
förståelse över att inget
försvinner – bara omvandlas
Formativt prov – del 2
Förbränning och miljöanalys:
Framför dig har du fyra olika ämnen; en bit kol (C), en bit
magnesium (Mg) och en träbit. Tänd eld på dessa ämnen
och observera vad som händer. Vad tror du har reagerat
(”försvunnit”) och vad har bildats?
I bägarna i dragskåpet står två olika vätskor; bensin och
etanol. Hur skulle du kunna testa vilket som ger mest
energi? Vad vet du om dessa ämnens påverkan på vår
miljö?
För att sammanfatta…
Ett formativt arbetssätt ska genomsyra hela
undervisningen från planering till kursens slut
Utgå från öppna och verklighetsnära frågeställningar
Låt det praktiska arbetet ha lika stor vikt vid bedömning
som det teoretiska
Feedback ska gå åt båda hållen
Feedback ska användas = chans till revidering
Våga utmana din kunskapssyn och släpp taget om
läroboken
Ett formativt arbetssätt ska underlätta för lärare och
elever – inte ge merarbete
Tack för er uppmärksamhet!
www.krc.su.se
www.kemilektorslanken.se
[email protected]
