LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE

LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE
Christina Sjöberg
Terapigruppen Äldre och läkemedel
SBU:
Äldres läkemedelsbehandling – hur kan den förbättras?
VGR:
Nya Medicinska riktlinjer Läkemedel och äldre
Socialstyrelsen:
Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre
Läkemedel och äldre
Äldres läkemedelsbehandling
Hur kan den förbättras?
Läkemedel och äldre
SBU:s fem slutsatser
1. Många får fel läkemedel
• Äldre kan behöva många läkemedel
• Alltför många äldre får olämpliga läkemedel
• Ökad utbildning och information till läkare
ger bättre läkemedelsbehandling till äldre
Läkemedel och äldre
2. Helhetsgreppet kan bli bättre
• Grundligare medicinsk utredning + bättre diagnostik
minskar läkemedelsrelaterade problem
• Ofta kortsiktig behandling i akutskedet
• Avsaknad av helhetsgrepp och plan för aktiv uppföljning
- lidande
- försvårar återhämtning
- förlänger vårdtid
Läkemedel och äldre
3. Anpassa behandlingen
individuellt
• Individuell dosering
• Återkommande omprövning
minskar läkemedelsrelaterade problem
• Läkemedels effekter/biverkningar förändras med åren
• Riskläkemedel:
Läkemedel och äldre
- NSAID
- läkemedel med antikolinerga effekter
- bensodiazepiner
4. Oetiskt att inte göra
läkemedelsavstämning
• Rutiner för
regelbunden
avstämning
vid konsultationen
• I samråd med patienten
Läkemedel och äldre
5. Ingen enskild åtgärd löser
problemen
• Flera samtidiga förändringar krävs
Informationshantering
rutiner, hjälpmedel,
distribution, utbildning
• Organisation och ansvarsfördelning
• Dessa bör tillsammans få utforma
en åtgärdsplan som tar ett helhetsgrepp med många samtidiga insatser
på olika nivåer
Läkemedel och äldre
Region, kommuner,
verksamhetsansvariga,
läkemedelssakkunniga,
hälso- och sjukvårdens
yrkesorganisationer,
företrädare för
patientintressen
Läkemedel och äldre
I ett nötskal
• Förutsätt att den äldre patienten är känsligare för
läkemedel
• Utgå ifrån att njurfunktionen är nedsatt
• Välj läkemedel och dosering efter bedömning
av patientens helhetsbild
• Start med låga doser och öka långsamt
• Bedöm alltid interaktionsrisken
• Omvärdera äldres läkemedelsbehandling ofta och
regelbundet
Läkemedel och äldre
Diagnostiska svårigheter
Ålder
Sjukdom
Läkemedel
Läkemedel och äldre
Farmakokinetik
Sjunkande njurfunktion är den viktigaste förändringen
Beräkna e-GFR (estimerad glomerulär filtration)
Läkemedel och äldre
55
80
90
x
38
Läkemedel och äldre
Kreatininclearance
– vad spelar det för roll?
< 40 ml/min = påtagligt försämrad elimination
< 25 ml/min = stora risker med läkemedel med
renal utsöndring
• Halveringstiden ökar
• Plasmakoncentrationen ökar
• Risken för biverkningar ökar
Läkemedel och äldre
Minska dosen
eller glesa ut
doseringen!
Tänk särskilt på njurfunktionen
• Renal elimination
• Smal terapeutisk bredd
• Viktiga läkemedel:
- digoxin
- antibiotika, ex ciprofloxacin,
trimetoprim-sulfa, furadantin
- metformin (< 60 ml/min!)
- tiazider
Läkemedel och äldre
Den äldre kroppen är känsligare
• Minskad organkapacitet
• Minskad reservkapacitet – stresskänsligare
• Oönskade läkemedelseffekter redan vid måttliga doser
• Start low – go slow!
Läkemedel och äldre
Polyfarmaci
• Ökad biverkningsrisk
• Ökad interaktionsrisk
• Ökad risk för additiva effekter
• Dosreduktion eller utsättning
• Behandla inte biverkningar med ytterligare läkemedel!
• Kolla upp interaktioner
• Glöm inte naturläkemedel och receptfria läkemedel
Läkemedel och äldre
Praktiska svårigheter
•
•
•
•
•
Ökar med stigande ålder
Nedsatt syn
Nedsatt kraft eller smärta i händerna
Muntorrhet och sväljningssvårigheter
Nedsatt minne
Läkemedel och äldre
Utsättning av läkemedel
•
•
•
•
•
När indikation inte längre finns
När effekt saknas
Vid allvarliga biverkningar
Vid betydelsefulla interaktioner
När patienten inte är motiverad
Läkemedel och äldre
Läkemedel och äldre
Muntorrhet
• Hög ålder
• Sjukdom
• Läkemedel
Muntorrhet
• Glöm inte salivstimulerare/
saliversättning
• Om patienten har egna tänder
– glöm inte fluor!
Läkemedel och äldre
Läkemedelsavstämning
• Ökar överensstämmelsen i patientens läkemedelsanvändning
• Säkrar kommunikationen mellan patient och vårdare
• Säkrar informationsöverföringen mellan de olika aktörerna i vården
• Läkemedelsavstämning genomförs minst en gång per år i
primärvården
• Vid inflyttning till särskilt boende eller registrering i hemsjukvården
görs en läkemedelsavstämning snarast (inom tre månader)
• Vid sjukhusvård påbörjas läkemedelsavstämning vid inskrivningen
Läkemedel och äldre
Läkemedel och äldre
e
d
ö
t
s
r
a
v
i
g
l
d
e
r
d
å
e
V
m
a
i
e
v
k
s
lä
l
l
h
ä
t
c
Bes ldre o
-Ä
Läkemedel och äldre
t
Läkemedelsberättelse
Sammanställning över de förändringar i patientens
läkemedelsbehandling som gjorts under vårdtiden
Komplement till en aktuell läkemedelslista
Läkemedel och äldre
Läkemedelsberättelse
• Skrivs av läkaren vid utskrivning från vårdenhet
• Innehåller aktuell medicinlista
• Innehåller beskrivning av förändringar i
läkemedelsbehandlingen
• Skrivs på ett sådant sätt att patienten kan förstå
• Överlämnas till patienten vid utskrivningssamtalet
• Vidarebefordras tillsammans med läkemedelslista till
mottagande vårdnivå inom ett dygn
• Ingår som en del av epikrisen
Läkemedel och äldre
Matnyttiga tabeller
• Kliniskt betydelsefulla interaktioner
NSAID, spironolakton, warfarin, SSRI
• Läkemedel som kräver noggrant övervägande
antipsykotika, SSRI, digoxin, loopdiuretika, ACE-hämmare,
metformin, hypertoniläkemedel
• Läkemedel med betydande antikolinerg effekt
medel mot urininkontinens (Emselex, Vesicare, Detrusitol), hydroxizin
(Atarax), äldre antidepressiva (Klomipramin, Anafranil)
Läkemedel och äldre
Indikatorer för god
läkemedelsterapi hos äldre
Socialstyrelsen, juni 2010
Läkemedel och äldre
Tanken med indikatorerna
Stöd vid förskrivning
Vid lokala uppföljningar och interventioner
För uppföljning av förskrivningsmönster
Vid nationella uppföljningar och epidemiologiska studier
Läkemedel och äldre
Indikatorer
Generella
-
läkemedelsgenomgångar
(riktlinjer och rutiner, frekvens)
Specifika
-
läkemedelsspecifika
diagnosspecifika
Läkemedel och äldre
Läkemedelsspecifika indikatorer
1. Preparat som bör undvikas
om inte särskilda skäl föreligger
•
•
•
•
Bensodiazepiner med lång halveringstid
Läkemedel med betydande antikolinerga effekter
Tramadol
Propiomazin (Propavan)
Läkemedel och äldre
2. Preparat för vilka korrekt och aktuell
indikation är av särskilt stor betydelse
Cox-hämmare
3. Olämplig regim
Sömnmedel
regelbundet, > 1 månad utan omprövning
4. Olämplig dosering
Acetylsalicylsyra
Läkemedel och äldre
dygnsdos >75 mg
5. Polyfarmaci
Tio eller fler läkemedel, regelbundet eller vid behov
6. Läkemedelskombinationer som kan leda
till interaktioner av klinisk betydelse
D-interaktioner
7. Läkemedel och njurfunktion
Mätning av e-GFR vid läkemedel som behöver anpassas
Läkemedel och äldre
8. Läkemedel och vissa symtom
Symtomgivande ortostatism/blodtrycksfall
Fall
Kognitiv störning
9. Psykofarmaka
Läkemedel och äldre
Diagnosspecifika indikatorer
Hypertoni
Ischemisk hjärtsjukdom/angina pectoris
Hjärtsvikt
Kroniskt obstruktiv lungsjukdom
Diabetes typ 2
Gastroesofageal refluxsjukdom (GERD) och ulcussjukdom
Urinvägsinfektion
Smärta
Demenssjukdom
Depression
Sömnstörning
Läkemedel och äldre
Läkemedel och äldre