Lika Värde nr 4 2016

TILLGÄNGLIGHETSANPASSAD VERSION
Innehåll, Lika värde nr 4 2016
Ledare: Relationer viktigare än metoder
3
Ökad säkerhet och bättre samarbete
4
Mer av värde
6
Nya avhandlingar
Sexualundervisning i telefonen
Prisad app för elever med dyslexi
Rapport om frånvaro från Skolinspektionen
8 sidor – nu i punktskrift
Stöd för lättläst i skolan
Föreläsning om läsning och hörselnedsättning
Nya publikationer från Skolverket
6
7
7
7
7
8
8
8
FoU specialpedagogik:
Praktiken är snabb – forskningen långsam
9
Tema: Vänd frånvaro till närvaro
Bättre struktur och gemensamma riktlinjer
Allt börjar med skolklimatet
Samarbete fick eleverna tillbaka till skolan
Råd från SPSM: Agera innan problemet växer
Stöd för ökad närvaro
Nytt från SPSM
Kurser och konferenser
Letar du efter läromedel till elever som behöver särskilt stöd?
Unga med adhd om skolan
Unga med synnedsättning om stöd
Specialskola till hösten?
Läs Lika värde digitalt
Ansök om anpassningar
Nya läromedel
Sagt om SPSM på Twitter
10
13
15
18
19
19
19
20
21
21
21
22
22
22
23
Tillgänglig utbildning: Fokusera på hur
24
Forskning i tiden – forskarporträttet
25
Konsten att behålla elever i skolan
Om Lika värde-tidningen
4 • 2016
10
Lika värde SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETEN
25
28
1
TILLGÄNGLIGHETSANPASSAD VERSION
Lika värde nr 4, 2016
Tema: Vänd frånvaro till närvaro. Större samsyn genom utbildning.
Izabell kom tillbaka efter ett halvår. Ny forskning: ”Relationen till vuxna
har störst betydelse”.
Nr 4 · 2016
GES UT AV SPECIALPEDAGOGISKA
SKOLMYNDIGHETEN
www.spsm.se
Större samsyn
genom
utbildning
Izabell
kom
tillbaka
efter ett
halvår
Tema
Vänd frånvaro
till närvaro
Ny forskning ”Relationen till vuxna har störst betydelse”
4 • 2016
Lika värde SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETEN
2
TILLGÄNGLIGHETSANPASSAD VERSION
Ledare: Relationer viktigare än metoder
Vad får dig att gå till jobbet varje dag? Kanske det att du vet vad som
ska hända, att arbetsdagen är någorlunda begriplig och strukturerad,
att du har förutsättningar och verktyg för att möta dagens uppgifter
och tycker att det finns ett värde i att engagera dig i arbetets utmaningar? Med andra ord: en känsla av sammanhang?
Om du inte hade en känsla av sammanhang, skulle det då kunna
hända att du skulle undvika arbetet? Kanske hellre ägna dig åt något
roligt på internet eller i fikarummet? Eller rent av stanna hemma? För
vissa elever är det precis så. Bristen på sammanhang kan leda till att
de undviker vissa lektioner eller rent av slutar komma till skolan. Det
kan förstås också finnas andra skäl till hög frånvaro, till exempel bristande tillgänglighet, att man inte förstår vad man ska ha kunskapen
till eller inte känner sig delaktig i sin egen undervisningssituation.
Det viktiga är att skolan har en handlingsplan och är flexibel. Om man
har beredskap och tar itu med problemet tidigt, är oftast lösningen
enklare. Och i det konkreta arbetet är relationer viktigare än metoder,
därav behovet av flexibilitet.
Under året har flera aktörer tittat på problematisk frånvaro. Bland
annat har Skolinspektionen gett ut två rapporter på temat. De visar
att elever med omfattande frånvaro inte får det stöd de behöver för att
kunna komma tillbaka till skolan. Och i slutet av december kan vi ta
del av utredningen ”Att vända frånvaro till närvaro”, som bland annat
ska föreslå hur arbetet med närvarofrämjande åtgärder kan förbättras.
En stor del av dem som väljer att inte gå i
skolan har neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Därför har det blivit vanligare
att skolor söker stöd från vår myndighet
för att komma tillrätta med långvarig eller
återkommande frånvaro.
Det är bra. Vi kan bidra med specialpedagogiskt stöd och ekonomiskt bidrag till
utvecklingsprojekt genom så kallade SISmedel. Tillsammans vänder vi frånvaro till
närvaro.
Greger Bååth
Generaldirektör
Specialpedagogiska skolmyndigheten
Foto: Peo Sjöberg
4 • 2016
Lika värde SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETEN
3
TILLGÄNGLIGHETSANPASSAD VERSION
Effekten av varaktig och gemensam fortbildning:
Ökad säkerhet och bättre samarbete
Den webbaserade utbildningen om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har bidragit till samsyn, ökad samverkan och säkerhet hos alla på
Djurgårdsskolan i Eskilstuna.
På Djurgårdsskolan i Eskilstuna får alla medarbetare, på lågstadiet och
i särskolan, lära sig mer om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.
Fortbildningen ska pågå i ett år och redan i halvtid ser rektor
och kollegor resultat.
Det var specialpedagogen Victoria Trübenbach som upptäckte
Specialpedagogiska skolmyndighetens webbaserade studiepaket om
neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Det består av filmer, föreläsningar, texter och reflektionsfrågor.
– När Victoria presenterade studiepaketet för mig såg jag stora möjligheter. Utifrån materialet kan vi arbeta med det som utgör grunden
för en välfungerande skola – nämligen bemötande, säger rektor Ann
Lundstedt.
Ann gav Victoria och Charlotte Alm, som också är specialpedagog, i
uppdrag att leda fortbildningen. Den äger rum på måndagar då medarbetarna har tid för pedagogiska samtal.
På lågstadiet och i särskolan arbetar ett fyrtiotal personer. De är uppdelade i fyra grupper där lärare, förskollärare, barnskötare och elevassistenter från särskolan och grundskolan har blandats.
– Några i varje grupp har utbildning om funktionsnedsättningar, en
del har lång erfarenhet och andra är nya. Det gör att det kommer upp
olika typer av frågor och reflektioner, säger Charlotte.
Ibland får deltagarna i uppgift att läsa en text på egen hand inför
nästa träff men annars arbetar de med materialet tillsammans.
– Vi ser alla filmer i grupp eftersom de utgör ett bra diskussionsunderlag, säger Victoria.
Kollegorna på skolan märker hur innehållet i fortbildningen får allt
starkare fäste.
– För mig har det till exempel blivit lättare att ta upp besvärliga
situationer med mina kollegor. Förut var jag orolig för att jag kunde
uppfattas som tillrättavisande. Nu börjar vi få ett gemensamt språk,
gemensam kunskap och jag kan hänvisa till våra diskussioner. Det är
inte längre lika laddat, säger Britt-Inger Bergström som är
förskollärare i årskurs 1.
Samarbetet på skolan har också blivit bättre. Medarbetarna avlöser
varandra på ett naturligt sätt när en elev är utåtagerande
eller krävande. Det är också fler som anmäler sig som rastvakt även
när de måste ha uppsikt över en elev som uppfattas som svårhanterlig.
4 • 2016
Lika värde SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETEN
4
TILLGÄNGLIGHETSANPASSAD VERSION
– Kunskapen om hur vi kan bemöta de här eleverna har ökat säkerheten hos oss alla, säger Britt-Inger.
Fortbildningen har även bidragit till en ny syn på skolans uppdrag.
– Jag hör alltmer sällan att det är eleverna som måste ändra sig. Lärarna har blivit mer lösningsfokuserade. De har fler idéer om hur vi på
skolan kan förändra miljön och hantera olika situationer, säger Ann.
Text: Annika Wallin
Foto: Per Groth
Studiepaket om NPF
Adhd, autism och Tourettes syndrom är exempel på neuropsykiatriska
funktionsnedsättningar (NPF). De kallas neuropsykiatriska eftersom de
påverkar hjärnan och nervsystemet och därmed sättet att tänka, uppleva och kommunicera. Studiepaketet om NPF är utformat för personal
inom olika skolformer, från förskola till gymnasium. De kan använda
materialet för kompetensutveckling i arbetslag eller för egna studier.
Studiepaketet är kostnadsfritt.
Rektor Ann Lundstedt märker att lärarna blivit mer lösningsfokuserade. Britt-Inger Bergström är en
av lärarna som deltagit i utbildningen under ledning av specialpedagogerna Victoria Trübenbach och
Charlotte Alm.
4 • 2016
Lika värde SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETEN
5
TILLGÄNGLIGHETSANPASSAD VERSION
Mer av värde
Redaktör: Sara Håkansson
[email protected]
Nya avhandlingar
Lärares ledarskap som möjliggörande och begränsande i mötet med ’alla’ barn: En deltagarorienterad studie
Maria Olsson, Stockholms universitet, 2016
Olssons studie bygger på samtal mellan
lärare från olika skolformer. Utifrån en analys av samtalen beskriver avhandlingen hur
ledarskapet kan se ut. En av slutsatserna är
att ledarskap är särskilt komplext i mötet med
elever i behov av särskilt stöd.
Tecken på läsutveckling: Teckenspråk och läsutveckling hos döva
och hörselskadade barn
Emil Holmer, Linköpings universitet, 2016
Holmers avhandling visar att teckenspråkskunskaper kan vara en
grund för läsutveckling hos teckenspråkiga elever som är döva eller har
en hörselnedsättning. Detta trots att skriven svenska och svenskt teckenspråk är två helt skilda språk med olika grammatik och ordföljd.
Deafblindness – Theory-of-mind, cognitive functioning and social
network in Alström syndrome
Hans-Erik Frölander, Örebro universitet, 2016
Frölander har studerat mentalisering hos personer med Alströms
syndrom. Studien visar att tidiga insatser kring samspel och kommunikation kan vara helt avgörande för ett värdigt social liv för dessa personer. Resultaten belyser också mer generella aspekter av dövblindhet.
4 • 2016
Lika värde SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETEN
6
TILLGÄNGLIGHETSANPASSAD VERSION
Sexualundervisning i telefonen
Appen ”Privatliv” handlar om kroppen,
känslor, relationer och sex. Den är särskilt
framtagen för ungdomar och unga vuxna
med intellektuella funktionsnedsättningar. Appen knyter an till läroplanerna för
grundsärskolans årskurs 7–9 och gymnasiesärskolan. Nathalie Simonsson och
Zafire Vrba har skapat appen tillsammans
med elever i särskolan, med stöd av Postoch telestyrelsen. Appen är gratis.
www.mittprivatliv.se
Prisad app för elever med dyslexi
Dysseappen lanserades i våras och innehåller
tips och idéer för att underlätta skolarbetet
för elever med dyslexi. Appen vänder sig i
första hand till eleverna själva, men är även
användbar för lärare och föräldrar. Gro
Granqvist, Louise Lindqvist och Ingrid Lind
som tagit fram innehållet med stöd av Skandia Idéer för livet, har nu fått Dyslexipriset
2016. Bakom appen står Föräldraföreningen
för Dyslektiska Barn. Appen är gratis.
www.fdb.nu
Rapport om frånvaro från Skolinspektionen
Alla elever med omfattande frånvaro får inte den hjälp de behöver
för att kunna komma tillbaka till skolan. Det visar Skolinspektionens
granskning av omfattande frånvaro. I våras redovisade de att 18 000
elever hösten 2015 hade upprepad ogiltig frånvaro och att 1 700 hade
varit ogiltigt frånvarande i en månad eller mer. Höstens rapport bygger
på en kvalitativ studie av elva skolors arbete kring frånvaro.
www.skolinspektionen.se/franvaro
8 sidor – nu i punktskrift
Den lättlästa nyhetstidningen ”8 Sidor” finns nu i punktskrift. Den
passar bra för den som vill ha en nyhetssammanfattning på punktskrift
en gång i veckan. Den passar också bra för den som håller på att lära
sig punktskrift. Sedan tidigare finns tidningen som papperstidning,
ljudtidning, pdf-tidning och taltidning. Den ges ut av Myndigheten för
tillgängliga medier.
www.mtm.se/8sidorpunkt
4 • 2016
Lika värde SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETEN
7
TILLGÄNGLIGHETSANPASSAD VERSION
Stöd för lättläst i skolan
På Myndigheten för tillgängliga mediers webbsidor för skolan, finns
lektionsmaterial kopplade till olika böcker från LL-förlaget. Där finns
också information och reportage om lättläst och talböcker.
www.mtm.se/skola
Föreläsning om läsning och hörselnedsättning
Hur lär barn sig läsa om de har svårt att ljuda sig fram? Malin Wass
har studerat kognitiv utveckling och läsförmåga hos barn med kokleaimplantat. Under Hörselskadades Riksförbunds konferens om hörselforskning i våras, berättade hon om vilka strategier barnen använder
för att lära sig läsa och vad den stora variationen i läsförmåga beror
på. Nu kan du se hennes föreläsning på UR Play.
www.urplay.se
sök på Malin Wass
Nya publikationer från Skolverket
Vägledning för elevhälsan
Skolverket och Socialstyrelsen har omarbetat vägledningen för elevhälsan. Bland annat har de reviderat texterna om särskilt stöd och extra
anpassningar. De har också förtydligat vad ”att ha tillgång till elevhälsa” innebär och hur ansvarsfördelningen ser ut i olika organisationsformer.
Vilken behörighet har du?
Lärare som har en specialpedagogexamen kan få flera olika behörigheter utifrån den. I skriften
”Legitimation för speciallärare”
förtydligar Skolverket vilka
behörigheter en speciallärarexamen kan ge i en lärarlegitimation
REVIDERAD 2016
Legitimation för speciallärare
Om behörighet att undervisa som speciallärare
och som lärare i särskola och specialskola
4 • 2016
Lika värde SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETEN
8
TILLGÄNGLIGHETSANPASSAD VERSION
FoU specialpedagogik:
Praktiken är snabb
– forskningen långsam
Text: Charlotta Pettersson, nationell forskningsoch utvecklingssamordnare, fil.dr.ped.
[email protected]
Erkännandet är nödvändigt för elevers
motivation och för ett gott socialt och
kommunikativt klimat. En dag i skolan
består av mängder av interaktioner och
möten mellan elever och lärare. En lärare
på högstadiet kan under en dag ha fyra
lektioner i fyra olika klasser. Om varje
klass består av 25 elever och läraren bekräftar varje elev vid två tillfällen under
en lektion, innebär det att läraren vid
200 tillfällen sätter avtryck hos eleverna
– varje dag!
Kommunikationen i klassrummet är snabb, direkt och flyktig. Interaktionsmässigt är det komplexa pedagogiska situationer. Dels leder och
driver läraren innehållsligt undervisningen. Dels medskapar läraren
klassens interaktionsmönster. Som lärare kan det vara svårt att ställa
sig utanför och se vad som sker i undervisningssituationen. Till exempel att jag som lärare troligtvis bemöter och bekräftar flickor och
pojkar på olika sätt. Att vi i skolan faktiskt har olika förväntningar på
flickors och pojkars prestationer. Genusordningen är införlivad i våra
sätt att uttrycka oss, i normer och värderingar och är svår att får syn
på. Hur kan vi arbeta så att flickor och pojkar får lika möjligheter att
lära sig?
Forskningen däremot är långsam, varaktig och analytisk. Den kan
stötta undervisningens komplexitet, genom att ”frysa” snabba och
komplexa klassrumssituationer. Forskningens begrepp, modeller och
perspektiv bidrar till att vi i skolan kan analysera det som händer på
andra sätt. Nya specialpedagogiska frågor och funderingar väcks! Och
i diskussioner med kollegor omskapas förståelser för flickors och pojkars villkor i skolan.
Jag fantiserar om skolor som har pedagogiska forskare stationerade på
skolorna. I likhet med sjukvården, där forskarna också arbetar kliniskt. Lärare och forskare som håller kreativa och inspirerande pedagogiska seminarier med högt i tak – och arbetar med frågeställningar
som är viktiga att beforska i klassrumssituationer. Det vore spännande!
4 • 2016
Lika värde SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETEN
9
TILLGÄNGLIGHETSANPASSAD VERSION
Tema Vänd frånvaro till närvaro
Goda relationer, samsyn och samarbete är ledord i arbetet mot lång
och olovlig frånvaro. Dessutom måste undervisningen vara begriplig
och när en elev inte kommer till skolan gäller det att agera snabbt.
Bättre struktur och gemensamma riktlinjer
Resultat av utbildning och diskussion
På Lapplands gymnasium i Pajala hade lärarlagen stor spridning i synen
på vad som menas med särskilt stöd. Även attityderna till elever med
hög frånvaro var olika. En distansutbildning har skapat större samsyn i
båda frågorna och förbättrat undervisningen.
Vad innebär det att anpassa undervisningen? Var går gränsen för att
det ska kallas särskilt stöd? Det var frågeställningar som lärarna på
Lapplands gymnasium i Pajala ofta brottades med och där åsikterna
ständigt gled isär. Att det saknades ett gemensamt språkbruk på området gjorde också att diskussionerna inte ledde någonstans, man förstod
helt enkelt inte varandra tillräckligt bra.
Samtidigt ökade den olovliga frånvaron. Lärarnas syn på de elever som
höll sig borta skiljde sig mycket åt och någon gemensam regelbok för
åtgärder fanns inte.
– Det här är frågor vi skulle ha kunnat ta upp på någon av de kompetensutvecklingsdagar vi har en till två gånger per termin. Nu valde
vi att prova en distansutbildning tillsammans med Specialpedagogiska
skolmyndigheten och fick tid att verkligen gå på djupet i diskussionerna inom lärarlagen. Det har varit mycket givande, säger skolans rektor
Ann-Mari Mäki Larsson.
Ett 20-tal av skolans lärare var med i utbildningen. Två av myndighetens rådgivare, Ralph Tjernström och Curt Ekstedt, satte ihop en
distansutbildning utifrån behov och önskemål. Rådgivarna var under
tre månader med vid två träffar. I övrigt träffades lärarna i grupper
varannan vecka.
– Det som haft störst betydelse för att utbildningen ska ge resultat
är just att vi haft gott om tillfällen att diskutera. Vi har gått från att ha
många olika förhållningssätt till att hitta betydligt större samsyn, säger
specialpedagogen Susanne Niemi. Att elever haft hög frånvaro har av
en del lärare förklarats som ren slöhet, kanske orsakad av nattliga pass
vid spelkonsolerna.
– Det är ett sätt att se på saken. Under utbildningen har våra diskussioner gjort att andra förklaringar lyfts fram. Vi som är mentorer har
definitivt fått bättre struktur på bemötandet av de här eleverna och
även enats om gemensamma riktlinjer, säger Susanne.
Att en gör si och en gör så skapar förvirring för både elever och lärare.
4 • 2016
Lika värde SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETEN
10
TILLGÄNGLIGHETSANPASSAD VERSION
Så har det varit när det handlar om anpassningar och särskilt stöd.
Utbildningen har gett en gemensam plattform för arbetet.
– En enkel skiljelinje är nu att när en insats går utanför en lärares
resurser eller kompetens så är det särskilt stöd, säger rektorn Ann-Mari. För att fördjupa samtalen i grupperna började de att diskutera
generella elevexempel som rådgivarna presenterade. Det gav en gemensam grund och därefter kunde grupperna gå vidare med verkliga fall i
skolans klasser.
Susanne Niemi berömmer det här upplägget och menar att det gjorde att mycket onödigt prestigetänkande försvann.
– Det är inte så lätt att börja prata enskilda fall där en professionell
stress ofta infinner sig. Man vill inte visa att man kanske jobbat på fel
sätt. Som det blev nu så blev övergången till att prata om de konkreta
fallen vi har på skolan mjuk och fin och det blev öppna samtal, säger
hon.
Grupperna diskuterade till exempel handlingsplan för integrering av
särskoleelever. Ett annat fall handlade om en elev med diagnosen neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, som lärare haft svårt att bemöta.
Blir det någon skillnad om den här typen av frågor tas upp av elevhälsan eller i ett sådant här sammanhang?
– Ja, det blir stor skillnad eftersom det nu finns en gemensam grund
när lärarlagen diskuterar och försöker hitta lösningar. Jag vill understryka hur viktigt det varit för oss att få tid och utrymme att ha en
djupare dialog, säger Susanne.
Text och illustration: Anders Lövgren
Foto: Merja-Liisa Seppälä
Susanne Niemi och Ann-Mari Mäki Larsson tycker
att utbildningen om stödinsatser var givande. Den
har lett till större samsyn och att olovlig frånvaro
hanteras på ett strukturerat sätt.
4 • 2016
Lika värde SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETEN
11
TILLGÄNGLIGHETSANPASSAD VERSION
Gemensamma riktlinjer
Lärarna vid Lapplands gymnasium i Pajala deltog under våren 2016 i
distansutbildningen “Stödinsatser för en tillgänglig gymnasieskola”. En
del av utbildningen handlade om att hitta gemensamma riktlinjer för
att hantera olovlig frånvaro. Här är en del av den nya verktygslådan:
Kontinuitet:
Var fjärde vecka gör skolan en allmän frånvarokontroll (tidigare
skedde det oregelbundet). Om en elev passerar gränsen för vad som är
tillåtet, tar skolan kontakt och sätter in en åtgärd. Skolan uppmärksammar även elever som har hög anmäld frånvaro, för att se om det
går att hitta ett ohälsosamt mönster.
Bemötande:
För att motivera elever att komma till skolan arbetar lärarlagen nu
med tydligare gemensamma riktlinjer om bemötande. Eleverna ska vilja komma och känna samhörighet med övriga elever och lärare. Susanne Niemi säger att det är svårt att nå “ända fram” med alla elever, men
att förhållningssättet är det viktiga.
Åtgärder:
Alla elever ska behandlas lika vid olovlig frånvaro. Lärarna har nu en
gemensam åtgärdsplan för hur, om vad och när de kommunicerar med
vårdnadshavare, socialtjänst och myndigheter som exempelvis CSN.
4 • 2016
Lika värde SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETEN
12
TILLGÄNGLIGHETSANPASSAD VERSION
Allt börjar med skolklimatet
Malin Gren Landell är regeringens utredare i frågan om problematisk
frånvaro. Hennes utredning ska landa på Utbildningsdepartementets
bord i slutet av december. Här ger hon några råd om hur skolan kan
minska frånvaron och främja närvaron.
Foajén på Linköpings universitetssjukhus är grå som hösthimlen. Stenväggen pryds av gyllene cirklar. De skickar ut skimrande strålar över
hela golvet. Här arbetar Malin, legitimerad psykolog och psykoterapeut, inom barn- och ungdomspsykiatrin. Hon berättar om framgångsfaktorer för hög närvaro i skolan.
– Allt börjar med skolklimatet. Det ska finnas trygghet och studiero
i skolan. Skolpersonalen behöver baskunskap om neuropsykiatriska
funktionsnedsättningar så att de kan förutse vad som gör att vissa
elever inte trivs i klassrummet. Det är en basnivå, säger Malin.
Det finns ingen systematisk forskning i Sverige om problematisk frånvaro. Malin har själv gjort mindre studier och hennes yrkesmässiga
inriktning på social rädsla och social ångest blev bron vidare till utredaruppdraget. Hennes tips är inte vetenskapligt belagda och beforskade, men hon kan se vissa mönster.
Utifrån rektorns och lärarnas horisont lyfter Malin fram hur viktigt
det är att se varje elev. Läraren är den första instansen som ser vad
som händer i klassrummet. Att skapa goda relationer med elever och
föräldrar är en nyckel.
– Fråga en elev som varit frånvarande, vare sig det är giltig eller
olovlig frånvaro, hur läget är. Det gör att eleven känner sig sedd. Ring
upp elever med ogiltig frånvaro direkt och fråga var de är. Det är ett
tydligt sätt att visa att skolan saknar dem.
Den personliga kontakten är betydelsefull också i kontakten med hemmet. När eleven rapporteras som frånvarande gäller det att skolan har
ett bra system för att följa upp frånvaron.
– Oberoende om det är läraren, en administratör eller någon från
elevhälsan som hör av sig, så är det viktigt att det är den person som
är bäst lämpad att ha kontakten med hemmet.
Rektorn ska leda och kommunicera till lärarna, eleverna och föräldrarna varför det är viktigt att eleverna är i skolan. Elevhälsan ska
arbeta förebyggande och hälsofrämjande. De ska vara väl synliga för
både elever och lärare. Studie- och yrkesvägledare, elevråd och elevskyddsombuden har också nyckelfunktioner.
– Studie- och yrkesvägledarna behöver arbeta med att skapa framtidsbilder och visioner hos eleverna. Då blir studierna ett led i att nå
sina yrkesmål. Elevråd och elevskyddsombud kan visa vilka riskområden som finns. Genom att lyssna på eleverna blir det tydligt att vissa
klassrum ”saknar luft” eller att ”stolarna är fruktansvärt obekväma”.
4 • 2016
Lika värde SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETEN
13
TILLGÄNGLIGHETSANPASSAD VERSION
Malin poängterar även vikten av ett systematiskt perspektiv: att se
mönster i skolans närvaro- och frånvarosiffror. Rektorn behöver se
närvaromönster och fundera över hur den egna verksamheten arbetar.
– Den giltiga frånvaron kan vara inkörsporten till längre frånvaro
och därför bör närvaroarbetet vara en naturlig del av skolans kvalitetsarbete, säger Malin.
Text: Anna Rosenberg
Foto: Staffan Gustafsson
Rektorn ska vara tydlig med varför det är viktigt att vara i skolan, det är ett av Malin Gren Landells
råd när det handlar om att främja närvaron. I slutet av december lämnar hon sin utredning om problematisk frånvaro till regeringen.
4 • 2016
Lika värde SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETEN
14
TILLGÄNGLIGHETSANPASSAD VERSION
Samarbete fick eleverna tillbaka till skolan
På fem månader lyckades Bjuvs kommun få tillbaka alla elever med lång
problematisk frånvaro till skolan igen. Detta genom att samarbeta med
elever, föräldrar och socialtjänsten. Nu ska arbetet permanentas.
Bjuvs kommun genomförde arbetet i projektform, där SIS-bidraget
från Specialpedagogiska skolmyndigheten spelat en avgörande roll.
– SIS-bidraget gjorde att vi kunde anställa en specialpedagog som på
heltid kunde ägna sig åt de elever som hade lång problematisk skolfrånvaro, berättar Ellen Claesdotter Pettersson, chef för elevhälsan i
Bjuvs kommun som anställde Eva Elg i februari 2016.
Efter kartläggning framkom att det i kommunens fyra grundskolor
fanns tio elever med mellan 70 och 100 procent frånvaro. De flesta
gick sista terminen i årskurs 9 och saknade helt eller delvis tillräckliga
betyg för att kunna söka till gymnasiet.
Eva Elg inledde med att intervjua både föräldrarna och eleverna.
– Föräldrarna är en oerhört viktig resurs i arbetet, betonar hon. Vi
har bildat en föräldragrupp som hjälper dem att känna att de inte är
ensamma. Där träffas vi en gång i månaden. Till föräldragruppen är
också socialtjänstens öppenvårdscentral knuten. Det ger en naturlig
kontakt, utan anmälningar.
– Samarbetet med socialtjänsten har varit en framgångsfaktor, säger
Eva.
Allt samarbete runt eleverna genomsyras av specialpedagogik. Dels
för att anpassa skolmiljön och undervisningen efter elevernas behov,
dels i samarbetet med omgivande resurser. Eva skapar nära relationer
till eleverna, lyssnar på dem, stöttar dem och vinner deras förtroende.
Många gånger åker hon hem till eleverna för att hämta dem till skolan.
Hon har skaffat fram praktikplatser, ordnat specialscheman och sommarskola, beroende på vars och ens behov.
– Orsakerna till frånvaron varierar. Mirakelfrågan ”Hur ska skolan
förändras för att du ska komma dit? Vad behöver du?” tar tid att hitta
svar på, säger Eva. Eleverna behöver träna på att uttrycka sig själva.
Därför är det viktigt att låta eleverna hålla i taktpinnen. De vet vad de
behöver, men kan behöva hjälp att sätta ord på det. Elevernas delaktighet är ännu en framgångsfaktor.
Efter sommaren har samtliga tio elever på olika sätt återkommit till
skolan eller till praktikplats och niorna har lyckats komma in på gymnasiet.
För Izabell Roos och James Hallengren har Eva Elgs engagemang
varit avgörande. Tack vare stöd och anpassningar i skolan fick de tillräckliga betyg för att komma in på gymnasiet.
– Eva lyssnade och engagerade sig. Hon var inte ytterligare en psy-
4 • 2016
Lika värde SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETEN
15
TILLGÄNGLIGHETSANPASSAD VERSION
kolog, utan brydde sig verkligen, säger James, som fick hjälp att själv
inse vikten av att skaffa sig betyg för att kunna söka till gymnasiet. Nu
går han på ett teknikoch designinriktat gymnasium och ser fram emot
att lära sig datoranimation och 3D-teknik.
Izabell hade inte varit i skolan på ett halvår. Eva hjälpte henne att
varva skolan med en praktikplats i en djuraffär och stöttade med
anpassade hemuppgifter. Efter anpassad sommarskola klarade hon
tillräckligt med betyg och kom in på musikgymnasium, där hon spelar,
sjunger och skriver egen musik och poesi.
– Vi har full uppbackning från förvaltningschefen och politikerna
och ett tätt samarbete mellan elevhälsan och socialtjänsten, säger Ellen.
Att tydligt följa upp och analysera frånvaro i det systematiska kvalitetsarbetet är viktigt, liksom kontinuerlig och tät kontakt med chefer,
rektorer och politiker. Detta för att skapa förståelse och förutsättningar för eleverna att lyckas i skolan.
Projektet kommer nu att permanentas. Nya frånvarorutiner införs i
hela kommunen. Här ingår snabb uppföljning av all sorts frånvaro,
giltig som ogiltig. Arbetslag och skolpersonal handleds i rutinens olika
delar, bland annat kartläggning, analys och insatser.
– Att investera i bra rutiner och tidiga insatser, så att vi har alla elever i skolan är en investering i hela deras framtid, säger Ellen. Eva
Text: Bella Danowsky
Foto: Stefan Lindblom, Helsingborgs bild AB
Elg och Ellen Claesdotter Pettersson anser att det är viktigt med goda nätverk och att arbetet med
frånvaro prioriteras. Att arbeta med frånvaro är tufft och de som gör det behöver mycket stöd och
uppbackning.
4 • 2016
Lika värde SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETEN
16
TILLGÄNGLIGHETSANPASSAD VERSION
Izabell och James är två av de tio elever som fick stöd och motivation för att gå från frånvaro till närvaro i skolan. Nu går de på gymnasiet.
Bjuvs arbete del av forskningsprojekt
Eva Elgs arbete ingår i ett aktionsforskningsprojekt på Högskolan
Kristianstad kring nya rutiner för att främja närvaro. Hon har delat
upp rutinerna i fyra trappsteg. Till hjälp för skolpersonalen finns bland
annat analysfrågor och förslag på extra anpassningar. Eva utvärderar
hela tiden allt hon gör, för att skapa evidens och se vad som fungerar
och inte. En rapport från forskningsprojektet planeras till sommaren
2017.
4 • 2016
Lika värde SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETEN
17
TILLGÄNGLIGHETSANPASSAD VERSION
Råd från SPSM: Agera innan problemet växer
Nästan all långvarig frånvaro börjar med kort frånvaro. Det kan börja
med att eleven undviker en viss lektion och efter ett tag inte kommer
alls. Det säger Lena Häägg, rådgivare inom Specialpedagogiska skolmyndigheten.
– Räkna med att det tar minst lika lång tid att få tillbaka eleven, som
hon eller han inte varit fullt närvarande. Därför är det viktigt att vara
observant på mönster i frånvaron och sätta in insatser tidigt.
Lena menar att skolan bör agera redan när en elev varit borta från
en viss lektion, dag eller aktivitet ett par gånger, om anledningen varit
diffus. Detta för att ta reda på vad frånvaron bottnar i och ta tag i de
problem som är orsaken. Blir frånvaron sammanhängande och långvarig, blir den ett svårare problem att lösa.
En annan central del i arbetet är att samverka med föräldrar och
socialförvaltningen och vid behov även med barn- och ungdomspsykiatrin. När frånvaron är omfattande kan eleven ha en svår livssituation,
som inte skolan kan eller ska lösa ensam.
– Den här samverkan ska skolan helst ha etablerat innan problem
uppstår.
Alla med problematisk skolnärvaro har inte en neuropsykiatrisk
funktionsnedsättning (NPF), men Lenas erfarenhet är att det inte är
ovanligt. En förebyggande åtgärd kan därför vara att ge alla en grundutbildning om den funktionsnedsättningen.
– Det handlar om att göra undervisningen begriplig och tillgänglig
för alla elever. Myndighetens webbsidor och studiepaket om NPF ger
en bra grund. Det kan alla ta del av när det passar och det är helt fritt
att använda.
Text: Sara Håkansson
Foto: Stefan Bonn
www.spsm.se/studiepaketnpf
www.spsm.se/npf
4 • 2016
Lika värde SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETEN
18
TILLGÄNGLIGHETSANPASSAD VERSION
Stöd för ökad närvaro
Skolverket har allmänna råd som ska stödja arbetet med att främja
elevernas närvaro i skolan. Beställningsnumret är 12:1290.
Sveriges kommuner och landsting har gett ut en guide för hur kommuner kan arbeta på övergripande nivå och stödja skolornas arbete
att öka närvaron. Skriften heter Vänd frånvaro till närvaro – guide för
systematiskt skolnärvaroarbete i kommuner.
Vill ni utveckla hur er verksamhet arbetar med att främja närvaro
och minska frånvaron? Då kan ni söka SIS-medel till ett projekt från
Specialpedagogiska skolmyndigheten. En av förutsättningarna att få
bidrag är att målgruppen är elever med funktionsnedsättning.
www.skolverket.se
www.skl.se
www.spsm.se/sis
Nytt från SPSM
Kurser och konferenser
Teoretiska ämnen för elever med blindhet
Stockholm 7–9 februari.
Kurs för dig som har punktskriftsläsande elever i teoretiska ämnen i
årskurs 7–9 eller gymnasiet. Kursen tar bland annat upp hur undervisningen kan bli tillgänglig och likvärdig, ansvarsfördelning och olika
lärverktyg.
Anmälan senast 13 januari.
www.spsm.se/kurser
Grundkurs i Bliss
Luleå 8–9 feb och 15 mars.
En tredagarskurs som ger grundläggande kunskaper i Bliss som bildspråk. Kursen tar även upp hur du kan kartlägga kommunikationen
hos din elev. Mellan kurstillfällena får du en arbetsuppgift.
Anmälan senast 18 januari.
www.spsm.se/kurser
Tillgängliga lärarmiljöer
Stockholm 28 mars.
Karlstad 30 mars.
Göteborg 4 april.
Malmö 6 april.
Umeå 4 maj.
Konferensserien ”Lyckas i lärandet” för förskola och skola handlar om
4 • 2016
Lika värde SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETEN
19
TILLGÄNGLIGHETSANPASSAD VERSION
att utveckla tillgängliga lärmiljöer. Medverkande är bland andra Barnombudsmannen, Handikappförbunden, Skolinspektionen och Skolverket. Arrangör är Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Anmälan öppnar i mitten av januari 2017.
www.spsm.se/lyckasilarandet
Taktil läsning av text och bild
Stockholm 5-7 april.
Den internationella konferensen Tactile Reading är en mötesplats för
dig som arbetar med barn och ungdomar med synnedsättning eller
blindhet. Ta del av erfarenheter och forskning. Arrangeras av Myndigheten för tillgängliga medier och Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Anmälan senast 31 januari, för lägre pris senast 31 december.
www.tactilereading.org
Kurs för elevhälsoteam
Nätbaserad kurs september 2017 – maj 2018.
Kursen handlar om den samlade elevhälsans gemensamma uppdrag.
Upplägget är processinriktat och interaktivt med konkreta arbetsuppgifter inriktade mot verksamhetsutveckling.
Intresseanmälan mellan 9 januari och 17 mars.
www.spsm.se/kurser
Fler konferenser, kurser och arrangemang finns på
www.spsm.se/kurser
Letar du läromedel till elever som behöver särskilt stöd?
Så hittar du snabbt rätt. I söktjänsten Hitta läromedel finns
tusentals titlar med läromedel
som passar i olika specialpedagogiska sammanhang och för alla
utbildningsnivåer – från förskola
och grundskola till gymnasium
och vuxenutbildning. Inlästa läromedel, läromedel med långsam
progression, läromedel på teckenspråk eller med punktskrift är
några exempel. Söktjänsten Hitta
läromedel är gratis. Där finns
också handledning, tips och råd.
Välkommen till
hittalaromedel.spsm.se
4 • 2016
Lika värde SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETEN
20
TILLGÄNGLIGHETSANPASSAD VERSION
Unga med adhd om skolan
I rapporten ”Delaktighet i skolan för flickor och pojkar med adhd”
berättar sex elever med adhd om sin skolsituation. Det är problem
de upplevt, saker som fungerar bra och förslag till lösningar. Specialpedagogiska skolmyndighetens rådgivare delar också med sig av sina
erfarenheter och beskriver hur skolan kan förändra lärmiljön för dessa
elever. I rapporten blir det också synligt att förutsättningarna för flickor och pojkar att få rätt stöd skiljer sig åt.
www.webbshop.spsm.se
(rapporten kommer ut i början av december).
Unga med synnedsättning
om stöd
I rapporten ”På väg att bli vuxen”
intervjuas åtta unga personer med
svår synnedsättning. De beskriver
hur det specialpedagogiska stödet
fungerat på gymnasiet och högskolan och hur det påverkar deras möjligheter i livet. Rapporten
vänder sig till lärare, studie- och
yrkesvägledare och andra som möter elever som har punktskrift som
läsmedium.
På väg att bli vuxen
Åtta unga personers erfarenheter av att bli vuxen
när man har en svår synnedsättning
webbshop.spsm.se
Specialskola till hösten?
Välkommen att söka till våra skolor med lärmiljö för elever som behöver alternativ:
För elever med synnedsättning och ytterligare funktionsnedsättning:
Ekeskolan.
För elever med grav språkstörning: Hällsboskolan.
För elever med medfödd eller tidigt förvärvad dövblindhet och elever
med hörselnedsättning i kombination med utvecklingsstörning: Åsbackaskolan.
Regionala specialskolor för elever med hörselnedsättning: Manillasko-
4 • 2016
Lika värde SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETEN
21
TILLGÄNGLIGHETSANPASSAD VERSION
lan i Stockholm, Kristinaskolan i Härnösand, Birgittaskolan i Örebro,
Vänerskolan i Vänersborg och Östervångsskolan i Lund.
Ansök via www.spsm.se senast den 15 januari 2017.
Vill du veta mer om skolval eller boka besök?
Kontakta oss på 010-473 50 00 eller titta in på
www.spsm.se
Läs Lika värde digitalt
Nu kan du få veta via e-post när ett nytt nummer av Lika värde finns
att ladda ner. Anmäl dig via myndighetens webbplats.
www.spsm.se/nyhetsbrev
Ansök om anpassningar
Specialpedagogiska skolmyndigheten anpassar läromedel för elever
med funktionsnedsättning i förskola, grundskola och gymnasieskola.
Läromedel som redan är anpassade hittar du i vår webbshop. Saknar
du ett anpassat läromedel kan du ansöka om att myndigheten ska producera det. För att läromedlet ska bli klart till höstterminen behöver vi
din ansökan senast den 31 januari.
webbshop.spsm.se
Nya läromedel
Djur omkring oss A, introduktion
Författare: Ellika Melander
Illustratör: Henry Svahn
I det här webbaserade läromedlet finns fakta och övningar om olika
djur. Det ger tillfällen till reflektion och samtal kring vad som är lika
och olika. Materialet är ett lärarmaterial, som utgår från den tryckta
boken med samma namn.
Målgupp:
Elever i särskolan.
webbshop.spsm.se
4 • 2016
Lika värde SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETEN
22
TILLGÄNGLIGHETSANPASSAD VERSION
Bliss-Nisse
Idé: Britt Amberntson.
Revidering och bearbetning: Lovisa
Jacobsson och Birgitta Vahlén.
Illustratör: Henry Svahn
Bliss-Nisse är ett träningsmaterial för
elever som använder bliss som alternativ och kompletterande kommunikation. Materialet innehåller övningar för att lära in prepositioner och
motsvarande symboler. Bliss-Nisse
gavs ut på 80-talet, men är nu reviderat med fler och helt nya övningar.
Målgrupp: Blissande elever i årskurs
F–5.
webbshop.spsm.se
Prenumerera på nyheter om läromedel
I våra nyhetsbrev om läromedel får du veta mer om nya läromedel,
SPSM:s webbshop och söktjänsten Hitta läromedel. Skriv upp dig på
sändlistan!
www.spsm.se/nyhetsbrev
Sagt om SPSM på Twitter
Inom en timme fick jag svar direkt från @SPSMsverige. Skolmyndigheternas sociala nätverksnärvaro imponerar!
Lydia Folke
Det är alltid spännande att delta i förstelärarnätverk hos SPSM. Mycket inspiration man får.
ReikoBS
Rekommenderar #SPSMsverige webbseminarier. Kollegiet har precis
deltagit i ”Samspel, struktur och delaktighet med stöd av pekplatta”.
Gunilla Collden
Fast i många kommuner heter de ”vi har inte råd så stödet uteblir” o
man ignorerar helt de ni säger @SPSMsverige
AnnSophieForsellÖhrn
Följ Specialpedagogiska skolmyndigheten i sociala medier på
Linkedin, Twitter @SPSMsverige och Facebook SPSMsverige.
4 • 2016
Lika värde SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETEN
23
TILLGÄNGLIGHETSANPASSAD VERSION
Tillgänglig utbildning: Fokusera på hur
Text: Lena Hammar. samordnare för tillgänglighet
[email protected]
I början av oktober kom Skolverkets rapport ”Tillgängliga lärmiljöer?”. Det är
en nationell studie av skolhuvudmannens
arbete för grundskoleelever med funktionsnedsättning.
Jag haft förmånen att vara med i den
referensgrupp som följde arbetet och tog
med stort intresse del av hela rapporten.
Den lyfter fram flera viktiga områden och
synliggör skolhuvudmännens ansvar för
att skapa tillgängliga lärmiljöer för elever
med funktionsnedsättning. Huvudmännen
ska ge de förutsättningar eleverna har rätt
till och som är nödvändiga för att de ska
lyckas i sitt lärande.
Förskolor och skolor har under många år talat om ”en skola för alla”
och ”en likvärdig och inkluderande undervisning”. Jag tror de flesta
instämmer i att det är det synsätt och den värdegrund som präglar den
egna verksamheten. Efter att ha arbetat aktivt med dessa frågor under
många år har jag sett att skolledningar har tydliggjort sin riktning:
ATT de vill arbeta inkluderande. Det som dock blivit alltmer uppenbart är att många verksamheter trots detta inte lyckas. Det resulterar
i att vissa barn och elever inte får förutsättningar att nå målen för sin
utbildning och ofta inte heller kan vara delaktiga i en social gemenskap. I ivern att arbeta inkluderande händer det att verksamhetens ledning inte gör det som krävs för att lärmiljön ska bli tillgänglig, vilket
får konsekvenser för den enskilda individen.
Jag tycker därför att vi måste sätta fokus på HUR man skapar tillgängliga lärmiljöer.
Det finns förstås inget facit eller någon kvick fix-metod som löser denna komplexa fråga. En del av hur-frågan bör kunna besvaras med att
aktivt och systematiskt tillgängliggöra lärmiljöerna, parallellt med att
öka kunskapen om barns och elevers olika förutsättningar för lärande.
För att kunna göra detta arbete behöver förstås barn och elever vara
delaktiga och få möjlighet att uttrycka sin mening. Under våren 2017
kommer Specialpedagogiska skolmyndigheten att erbjuda konferenser
runt om i Sverige under temat tillgängliga lärmiljöer. Håll utkik efter
dem!
Läs mer om tillgänglighet på
www.spsm.se/tillganglighet
4 • 2016
Lika värde SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETEN
24
TILLGÄNGLIGHETSANPASSAD VERSION
Forskning i tiden – forskarporträttet
Britten Ekstrand, Docent i pedagogik vid Linnéuniversitet
Konsten att behålla elever
i skolan
– Det är betydligt svårare att få tillbaka
elever till skolan än att behålla dem som
är där. Vi måste fråga oss vad vi kan
göra för att de ska uppskatta skolan
och den kunskap de får där, säger
Britten Ekstrand, docent i pedagogik
vid Linnéuniversitet.
Britten Ekstrand har, i forsknings översikten “What it takes to keep
children in school: a research review”, tittat på en mängd forskning
som berör olovlig frånvaro. Den visar sammantaget på vikten av vuxnas support i skolarbete, att elever känner trygghet och att de får stöd
att utveckla kärnkompetenser som är avgörande i lärandet.
– Familjesituation och kamratrelationer tonas ner som orsak till
frånvaro. Oavsett vilken familj man kommer ifrån, är det skolans roll
som har betydelse. Det är skolan som kan fånga upp eleven så att den
kommer tillbaka dit. Relationen till vuxna har störst betydelse. Det
handlar om att bli respekterad och att någon ser dig i ögonen när du
har något att säga, säger hon.
Forskningsuppdraget började med att hon och kollegorna fick en intressant fråga från en liten kommun, som hade problem med att elever
inte kom till skolan.
– De vände sig till oss med frågan: Vad kan vi göra för att främja
närvaro och förebygga frånvaro? Bakom frågan stod både rektorer och
nämnder i kommunen.
I forskningen om skolk finns mängder av studier som visar hur skolk
kopplats till individuella faktorer som i sin tur lett till drogmissbruk,
utanförskap, kriminalitet, tidiga graviditeter med mera. Därför överraskades hon av hur mycket forskning som faktiskt också belyser vad
skolan eller samhället kan göra. När forskning som fokuserade på
individer skalades bort reducerades mängden till 155 rapporter som
byggde på evidensstudier av olika slag.
För elever som har haft lång olovlig frånvaro poängteras vikten av
gemenskap. Där visar forskningen att nära relationer med vuxna är
viktigare än kamratrelationer.
– Om alla i skolan arbetar tillsammans går det att förändra situationen och öka närvaron. Det handlar om att inkludera all personal på
4 • 2016
Lika värde SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETEN
25
TILLGÄNGLIGHETSANPASSAD VERSION
skolan i nya attityder och ett positivt klimat, där man möts på morgonen med glada miner – inte hotfullhet. Elever som skolkar säger ibland
att de känner rädsla och hot, tillägger hon.
Det handlar också om hur skolan arbetar utifrån läroplanerna i undervisningen. Andra faktorer är kulturella skillnader och synen på förändringar i skolan. Medan elever i dag växer in i IKT*-samhället kan
de förändringar det innebär motarbetas i skolan. För att påverka det
behöver skolan arbeta med lärare och annan personal med frågor om
attityder, kunskap, människosyn och förändringar.
– Det är viktigt för skolan att ställa sig frågan: Hur gör vi för att ge
elever stöd i alla de kompetenser som är viktiga för att vi ska få bättre
resultat i skolan?
Eleverna behöver känna att de klarar av skolan. För att de ska göra
det är det avgörande att de får stöd att utveckla sina kärnkompetenser.
Självkänsla, förmåga att fatta beslut, ta ansvar, etik och moral samt
förmåga att planera ger en känsla av att lyckas.
Något som överraskade i arbetet med forskningsöversikten var att
många av studierna går långt bakåt historiskt. En studie från USA
gjordes för 100 år sedan och i Sverige forskades det om skolk redan
på 1950-talet.
– De visar samma sak som det vi ser nu. Elever som skolkar, från
ströskolk till att man hoppar av, är ofta elever som är oroliga för sin
skolgång. De är kanske hemma för att läsa inför en skrivning eller för
att hinna i fatt med uppgifter. Den internationella forskningen kommer
från vitt skilda håll men innehållet visar mer gemensamt än skillnader.
Min forskningsöversikt innehåller forskning från hela världen, men
mest de anglosaxiska länderna. I USA har intervjuade elever svarat att
de stannat hemma för att till exempel hjälpa morfar att handla. I Nigeria stannar barn hemma för att bidra till familjens väl och ve. Här har
vi också unga människors förmåga att fatta beslut. Sådana här bilder
visar på skälen till att forskare säger att problemet med skolfrånvaro
är ett samhällsproblem, som är kopplat till hur samhället ser ut lokalt
och nationellt.
Frånvaron kan se olika ut, från ströskolk till perioder i en elevs liv
där de är frånvarande länge eller rentav hoppar av. Det hänger ofta
samman med känslan av att uppgifter i skolan upplevs meningslösa,
mobbing, lärare eller andra som eleven inte har trygga och fungerande
relationer med. Ströskolk leder ofta till mer skolk. Ibland beror det på
att eleven missat något och känner olust när man inte hänger med.
– I uppdraget i Tomelilla kommun hade vi två doktorander som intervjuade elever. Det de bland annat svarade var att läraren inte ser när
de räcker upp handen. Behovet av support från lärare i skolan har stor
betydelse. Det handlar inte i första hand om hur många elever vi har,
4 • 2016
Lika värde SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETEN
26
TILLGÄNGLIGHETSANPASSAD VERSION
utan hur vi arbetar med innehållet i undervisningen, så att det blir
begripligt.
*IKT=Information, kommunikation och teknik
Text: Malou Nordlöf Ekström
Foto: Hans-Erik Karlsson
Illustration: Malin Hardestam
4 • 2016
Lika värde SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETEN
27
TILLGÄNGLIGHETSANPASSAD VERSION
Om Lika värde-tidningen
Nästa nummer ute den 24 februari.
Specialpedagogiska skolmyndigheten ger ut tidningen Lika värde. Den
kommer ut med fyra nummer om året.
Vi skickar den till förskolor, skolor, utbildningsförvaltningar och skolpolitiker runt om i Sverige. Tidningen är gratis och kan beställas på
www.spsm.se.
Specialpedagogiska skolmyndigheten arbetar för att barn, unga och
vuxna oavsett funktionsförmåga ska få förutsättningar att nå målen
för sin utbildning. Det gör vi genom specialpedagogiskt stöd, undervisning i specialskolor, tillgängliga läromedel och statsbidrag. Den
kompetens vi erbjuder kompletterar kommunernas och skolornas egna
resurser.
©2016 Specialpedagogiska skolmyndigheten
Ansvarig utgivare: Greger Bååth
Redaktör: Sara Håkansson
Redaktion: Malou Nordlöf Ekström och Anna Rosenberg.
Adress: Specialpedagogiska skolmyndigheten,
Lika värde, Box 6074, 700 06 Örebro
Telefon: 010 473 50 00
E-post: [email protected]
Omslag: Gymnasieeleven Izabell Roos, Bjuv.
Omslagsfoto: Stefan Lindblom, Helsingborgs Bild AB
Vinjettfoton: Atelje Änggatan
Produktion: Liljedal Communication
Tryck: DanagårdLiTHO, 2016
ISSN: 1652-3466
Redaktionen ansvarar ej för insänt, ej beställt text- och bildmaterial.
Citera oss gärna, men ange alltid källan.
4 • 2016
Lika värde SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETEN
28