Likabehandlingsplan
med plan mot kränkande behandling
Vallhamra skola
2015/16
Årskurs 1-6
Innehållsförteckning
1. Inledning .............................................................................................................................. 5
2. Definitioner .......................................................................................................................... 6
3. Schematisk bild ................................................................................................................... 7
4. Kartläggning och analys ..................................................................................................... 8
Främjande arbete .............................................................................................................................. 13
Förebyggande arbete......................................................................................................................... 14
Åtgärdande arbete ............................................................................................................................. 14
Arbetsgång:....................................................................................................................................... 15
6. Organisation och ansvarsfördelning ............................................................................... 17
7. Delaktighet och inflytande................................................................................................ 17
8. Dokumentation .................................................................................................................. 17
9. Kommunikation och förankring ...................................................................................... 17
10. Utvärdering...................................................................................................................... 17
11. Telefonlista....................................................................................................................... 18
12. Bilagor .............................................................................................................................. 19
Bilaga 1: Lagstöd............................................................................................................ 19
Ombud och ombudsmän ................................................................................................................... 19
Ansvarsfördelning och beröringspunkter mellan BEO och DO ....................................................... 19
Diskrimineringslagen (2008:567) ..................................................................................................... 20
Skollagen (2010:800) ....................................................................................................................... 20
Andra lagar ....................................................................................................................................... 22
Bilaga 2: Dokumentationsblankett ................................................................................ 23
UTREDNING VID MISSTANKE OM DISKRIMINERING, TRAKASSERIER ELLER KRÄNKANDE
BEHANDLING ................................................................................................................................ 23
Vision:
Vallhamra skola skall vara en plats där alla känner sig trygga och accepterade,
där man blir bemött med respekt och intresse, oavsett ålder, kön, ursprung
och andra olikheter.
Vallhamra skola är trygg, rolig och lärorik.
1. Inledning
Alla verksamheter inom skola, förskola och fritidsverksamhet är enligt lag skyldiga att upprätta en
Likabehandlingsplan/Plan mot trakasserier och kränkande behandling.
Planen ska ge ett stöd för personal i arbetet mot mobbing, diskriminering och annan kränkande
behandling på skolan. I planen finns en beskrivning av hur Vallhamra skola arbetar för att nå mål och
vision. Du ska också som personal på skolan få vägledning i arbetsgång och vart du vänder dig för att få
hjälp i det åtgärdande arbetet kring mobbing och kränkande behandling. Planen har alltså tre
framträdande syften:
•
Redogörelse kring kartläggning av skolans likabehandlingsarbete och mål inför kommande
läsår. Se Årlig plan från s. 6 och framåt.
•
Implementering av ett gemensamt arbetssätt. Se definitioner i nästkommande upplsag samt
arbetsgång på s. 13 och telefonlista på s. 16.
•
Lagstadgad skyldighet. Se mer om lagstöd på s. 17.
Policy: På Vallhamra skola råder nolltolerans mot mobbing, trakasserier och kränkande behandling.
2. Definitioner
Det är i huvudsak två lagar som styr likabehandlingsarbetet och de påföljder som kan komma ifråga vid
brott mot dessa bestämmelser - Skollagen och Diskrimineringslagen. Organisationens huvudsakliga
uppgift är att förhindra att kränkningar sker. Det kan ändå vara värt att notera att i fall där situationer av
kränkning eller diskriminering går vidare för granskning av domstol hanteras diskriminering och
trakasserier av Diskrimineringsombudsmannen och lyder därmed under Diskrimineringslagen. De
ärenden som definieras som ”kränkande behandling” hör hemma hos Barn- och elevombudet och
hanteras med stöd av Skollagen.
Kränkande behandling:
I Skollagens definition är det handlingar som kränker barns eller elevers värdighet. Kränkningarna kan
vara synliga och handfasta eller dolda och subtila. De kan utföras direkt i verksamheten eller utanför.
Kränkningarna kan vara
• fysiska (t.ex. att bli utsatt för slag eller knuffar)
• verbala (t.ex. att bli hotad eller kallad hora, bög)
• psykosociala (t.ex. att bli utsatt för utfrysning eller ryktesspridning)
• text- bildburna (t.ex. klotter, brev och lappar, e-post, sms, mms)
Mobbning är när en eller flera personer upprepade gånger och över tid blir utsatta för negativa
handlingar från en eller flera personer.
Den som utsätts kränks alltså vid upprepade tillfällen, vilket skiljer mobbning från andra former av
kränkande behandling. Det råder också en obalans i makt mellan den som mobbar och den som utsätts
för mobbning. Enlig skollagens och Diskrimineringslagens definition handlar det om kränkningar
som inte hänger samman med någon av diskrimineringsgrunderna.
Diskriminering
I skollagen och Diskrimineringslagen är diskriminering när en individ missgynnas av en person eller
organisation som har makt att särbehandla individen i förhållande till andra. Diskriminering har i den
definitionen samband med någon av nedanstående diskrimineringsgrunder. Sveriges riksdag och
regering har valt ut sju diskrimineringsgrunder som anses viktiga att bevaka genom lagstiftning, för att
skydda särskilt utsatta grupper och individer. De sju diskrimineringsgrunderna är kön, könsövergripande
identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning,
funktionshinder eller ålder.
Trakasserier. I lagstiftarens definition är trakasserier handlingar som kränker en människas värdighet
på ett sätt som härleds till diskrimineringsgrunderna.
Varje elev bestämmer själv huruvida den handling man har blivit utsatt för är kränkande eller inte. Detta
innebär att skolans personal hanterar alla på ett liknande sätt, när någon upplever sig kränkt eller
trakasserad.
Repressalier
Personal får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven
eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller kränkande behandling. Det gäller även
när en elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller
kränkande behandling.
Arbetet med att förebygga och förhindra att kränkningar sker på Vallhamra skola delas i enlighet med
skolinspektionens rekommendation in i tre huvudgrupper:
Främjande arbete syftar i enlighet med skolverkets definition till att förstärka respekten för allas lika
värde, omfattar alla diskrimineringsgrunderna, riktas mot alla och bedrivs utan förekommen anledning
och är en naturlig del i det vardagliga arbetet.
Förebyggande arbete har som syfte att avvärja risker för diskriminering, trakasserier och kränkande
behandling och omfattar områden som har identifierats som riskfaktorer i verksamheten utifrån skolans
årliga kartläggning.
Åtgärdande arbete innefattar de rutiner skolan har för att upptäcka, utreda och åtgärda diskriminering,
trakasserier och kränkande behandling.
3. Schematisk bild
Vår Likabehandlingsplan med plan mot kränkande behandling är uppbyggd enligt följande schema:
De översta sex rutorna representerar vision och planering för likabehandlingsarbetet från nu och in i
framtiden. Den nedre delen symboliserar den årliga plan som utvärderas och revideras varje år.
4. Kartläggning och analys
Vallhamra skola, årskurs F-6, har under året haft ca 322 elever. Ledorden för skoIenheten F-6 är Trygg,
rolig och lärorik.
Skolan har ett Elevhälsoteam som stöder rektorernas övergripande ansvar för barn i behov av särskilt
stöd och även i frågor rörande likabehandling. För att samplanera det verksamhetsnära
likabehandlingsarbetet har skolan ett Likabehandlingsteam, bestående av en pedagog från varje
arbetslag samt kurator. Skolan har också ett Trygghetsteam. Detta team består av olika
personalkategorier och ska bistå pedagoger och Elevhälsoteam i det åtgärdande arbetet mot
kränkningar och trakasserier. Enheten har i elevhälsofrågor och likabehandlingsarbetet ett nära
samarbete med enheten för årskurserna 7-9.
För att kartlägga skolans likabehandlingsarbete har följande delar granskats:
•
•
•
Dokumentation från Elevhälsoteam och Trygghetsteam
Dokumentation från arbetslagens utvärderingar
Elevenkäten
Dokumentation från Elevhälsoteam och Trygghetsteam:
Framgångsfaktorer:
• Regelbundna och respektfulla föräldrakontakter leder till god samverkan i arbetet med elever
som upplever sig fara illa i skolmiljön.
•
Sedan höstterminen 2014 har EHT och arbetslag regelbundna möten där elevhälsoarbetet tas
upp på individ-, grupp- och organisationsnivå.
•
Arbetslagen har i år fått mer tid att utvärdera och reflektera över resultatet av
likabehandlingsarbetet tillsammans med rektor och kurator.
•
Elevhälsoteamet arbetar kontinuerligt för en ökad tydlighet och struktur i arbetet med barn i
behov av stöd, vilket skapar möjlighet till utveckling och kvalitetssäkring.
•
Elevhälsoteamet har under våren använt dokumentationsprogrammet PMO och utvecklat en
dokumentationsstruktur som skapar tydlighet och rättsäkerhet.
Förbättringsområden:
• Skolans rutiner kring hur vi informerar och handlar när det gäller kränkningar och trakasserier
behöver förbättras och förankras hos personal och elever.
•
Elevhälsoteamets utvärdering av insatser som berör barnen bör göras tydligare och mer
genomgående.
•
Elevhälsoteamets dokumentation kring kränkningar och anmälan till huvudman bör förbättras.
Dokumentation från arbetslagens utvärderingar:
Personalen i verksamheten är uppdelade i tre arbetslag utifrån årskurs. Pedagogerna har gemensamt
utvärderat sitt arbete med utgångspunkt från likabehandlingsarbetets indelning i främjande,
förebyggande och åtgärdande arbete.
Samtliga arbetslag betonar vikten av att vara närvarande och möta eleverna där de är. Att lösa konflikter
i stunden, lyssna och samtala. Många känner en frustration över att inte räcka till och upplever att det
behövs fler vuxna för att kunna hantera barnens sociala miljö. Vissa klasser växlar mellan olika
skolbyggnader i undervisningen och där ser pedagogerna en risk för konflikter och otrygghet bland
eleverna.
Framgångsfaktorer:
• Det finns gemensamma mötesforum där pedagogerna har möjlighet att ta upp elevhälsofrågor
med sina kollegor och lyfta oro kring enskilda elever.
•
Pedagogerna upplever generellt ett gott samarbetsklimat, vilket främjar ett gemensamt
förhållningssätt och snabb handläggning när de får kännedom om kränkningar och trakasserier.
•
Verksamheten har flexibla grupper, vilket har fördelen att grupperna kan anpassas så att
kränkningar och trakasserier mellan elever undviks.
•
Ett av arbetslagen har under året bland annat arbetat med EQ, massage, avslappning,
dilemmafrågor, Friends on line samt annat värdegrundsmaterial.
Förbättringsområden:
• Två av arbetslagen upplever att det har funnits få möjligheter att arbeta med värdegrundsfrågor
och utföra gruppförbättrande åtgärder.
•
Man har inte arbetat med diskrimineringsgrunderna och personalen upplever att det är otydligt
hur och när detta ska göras.
•
Det behövs strategier kring hur arbetet ska anpassas till elevernas behov, med utgångspunkt
från hur skolans lokaler disponeras.
•
Skolan behöver en tydligare arbetsgång kring de elever som har stor frånvaro. Man ser att
bidragande orsaker bland annat är hur verksamheten är organiserad och/eller sociala
relationer.
•
Vi behöver tillsammans med föräldrar utarbeta strategier för att stävja konflikter som uppstår
under fritiden, exempelvis genom sociala medier.
Elevenkäten
Vallhamra skola har en egen elevenkät där samtliga elever en gång per termin får svara på frågor om
sin upplevelse kring bland annat trivsel och trygghet. Enkäten görs av barnen i årskurs 4-6. Av totalt 275
(år 4-6) elever har 176 stycken svarat på enkäten. Se bilder nedan från resultatredovisningen av ett
antal utvalda frågor.
Cirka 93% trivs bra eller mycket bra i skolan och drygt 94% trivs bra eller mycket bra i sin grupp.
Nedanstående fråga är en skalfråga, där 1 betyder mycket svårt att vara sig själv och 6 innebär att man
upplever sig helt och hållet kunna vara sig själv i skolan.
Diagram över svarsresultat gällande frågor om kränkningar och mobbing:
Ca 16% svarar att de har blivit utsatta för kränkningar under året och det är en hög siffra jämfört med
föregående år (12% 2014). 55% har valt att prata med en vuxen, vilket är en minsking med 15
procentenheter jämfört med förra läsåret. Runt 58% anser att det har blivit bättre efter att ha pratat med
en vuxen, vilket är en ökning med 13 procentenheter jämfört med föregående läsår.
Analys
På Vallhamra skola F-6 pågår ett kontinuerligt arbete för att stärka strukturerna för ett gott
likabehandlingsarbete. Personalen arbetar bra med att stödja och stötta där behov finns och stoppa
konflikter, kränkningar och trakasserier i ett tidigt stadium. Men arbetet har idag ingen koppling till
delmålen i Vallhamras Elevhälsoplan. Ett flertal pedagoger uttrycker osäkerhet om hur de ska gå tillväga
när elever kränker och trakasserar varandra. Det finns därför ett fortsatt behov av implementering och
information.
Främjande arbete:
På Vallhamra skola pågår det ett främjande arbete på olika nivåer. När det gäller likabehandlingsarbetet
handlar det främjande arbetet till en del om diskrimineringsgrunderna, som eleverna ska få möjlighet att
arbeta med och reflektera kring. Det handlar också om generellt värdegrundsarbete och verksamhet
som utvecklar gruppen och skapar trygghet och trivsel för eleverna. Det saknas planering för att arbeta
med diskrimineringsgrunder och generellt värdegrundsarbete. Arbetslagen uttrycker behov av att få stöd
i hur de ska organisera arbetet. Trygghetsteamet är en lämplig samarbetspartner i detta hänseende. 1
Förebyggande arbete:
Enligt elevenkäten är trivseln i skolan och elevgruppen väldigt hög. Men oroväckande många upplever
att de blir kränkta under skoldagen och vi har ett flertal elever som uppvisar ett riskbeteende i form av
hög frånvaro och som uttrycker olust för att gå till skolan. Det finns organisatoriska utmaningar som vi
måste arbeta med på olika nivåer, för att vi ska ha en tillfredsställande miljö för samtliga barn.
Det pågår redan ett arbete med att säkerställa att en vuxen är närvarande innan lektion startar och efter
lektion är slut, samt vid byten av lektionssal där det finns ökad risk för att miljön blir otrygg. Detta arbete
behöver fortsätta kommande läsår.
Enligt elevenkäten är det färre elever som väljer att gå till en vuxen när de känner sig utsatta. Det är
dock fler som känner sig hjälpta av att gå till en vuxen, vilket kan ses som en framgång och som på sikt
kan få fler elever att berätta för pedagoger och annan personal om hur de upplever sin situation.
Pedagogerna upplever att många konflikter och situationer uppstår på fritiden, exempelvis genom
sociala medier. Ökat samarbete med föräldrar i denna fråga ses kunna öka förståelsen och samsynen
kring hur vi stöttar barnen i dessa sammanhang. Det finns en god medvetenhet hos personalen om
Internets påverkan på barnen och i vissa arbetslag arbetar man tillfredsställande med detta. Frågan bör
lyftas upp, strategier och arbetsredskap delas, så att fler barn får möjlighet att utveckla sin kunskap och
få stöd i detta hänseende. 2
Åtgärdande arbete:
Som tidigare har nämnts upplever många pedagoger en otydlighet i när och hur vi arbetar med det
åtgärdande arbetet. Delaktighet och samarbete mellan EHT och arbetslagen behövs, för att skapa
arbetsplan och verksamhetsförankrade arbetsrutiner. För samtlig personal, men främst för nyanställda,
bör information finnas lätt tillgängligt och informationsvägarna vara tydliga. 3
Se planering under rubriken ”Främjande arbete”
Se planering under rubriken ”Förebyggande arbete
3 Se planering under rubriken ”Åtgärdande arbete”
1
2
Planerade aktiviteter under läsåret
Främjande arbete
Övergripande mål:
Att skapa en empatisk skolmiljö, där både barn, unga och vuxna behandlar varandra med respekt och
tolerans.
Att varje barn får insikt om sitt okränkbara värde, en gemensam förståelse för människors olika
förutsättningar och en insikt om alla människors lika värde i och utanför skolans gränser.
Delmål:
Vid detta läsårs slut ska alla barn och unga på Vallhamra skola ha en ökad kunskap om
diskrimineringsgrunderna. De ska också beredas möjlighet att delta i gemenskapsfrämjande aktiviteter
samt reflektera kring värdegrundsfrågor.
Planerade aktiviteter under läsåret
Planerad aktivitet
Hur når vi målet
Tidpunkt
Ansvarig Utvärdering
Enhetens Likabehandlingsteam ska
tillsammans med kurator utveckla en
idébank med förslag på aktiviteter i
arbetet med diskriminerings- och
värdegrundsarbete.
Diskussion i
Likabehandlingsteam.
September
2015
Kurator
juni 2016.
Under läsåret 2015/2016 skall de olika diskrimineringsgrunderna tas upp och belysas i undervisningen
årskursvis enligt nedanstående schema.
Diskrimineringsgrund
Etnisk tillhörighet
Kön
Religion eller annan
trosuppfattning
Funktionshinder
4 5 6 7 8 9
X X X X X X
X
X
X
X
Tidpunkt
Hela läsåret
Hela läsåret
Hela läsåret
Utv.
Juni -16
Juni -16
Juni -16
X
Hela läsåret
Juni -16
X
Förebyggande arbete
Övergripande mål:
Målet är att alla, både barn och vuxna, är delaktiga i att skapa en skolmiljö där alla känner sig trygga.
Delmål:
Elevenkäten ska visa att barnen känner ökad trygghet i verksamheten. Plan för hantering av hög
frånvaro ska upprattas.
Planerad aktivitet
Hur når vi målet
Tidpunkt
Ansvarig Utvärdering
Utveckla strategier för arbetet
med barn som signalerar otrivsel,
exempelvis genom hög frånvaro.
Diskussion i EHT
och med
arbetslag.
Läsåret
2015/16
EHT
Arbetslagens arbete med
vuxennärvaro i utsatta miljöer ska
fortsätta.
Rektor och
arbetslag.
Läsåret
2015/16
Rektor
Upprätta gemensam planering för
föräldramöten.
Arbetsgrupp.
Läsåret
2015/16
Rektor
Kurator
Juni 2016
Djupintervjuer och diskussioner
med elever ska utföras.
Samtal arrangeras Läsåret
under HT-15
2015/16
Kurator
Juni 2016
Juni 2016
Juni 2016
Åtgärdande arbete
Övergripande mål:
Eleverna ska ha tillit till att vuxnas insatser leder till att kränkningar, trakasserier och mobbing inte sker.
Delmål:
Vi ska skapa ny arbetsgång och förankra rutinen kring ärenden som rör kränkningar och trakasserier.
Pedagogerna ska uppleva en större säkerhet i det åtgärdande arbetet.
Planerad aktivitet
Hur når vi målet
Tidpunkt
Ansvarig Utvärdering
Skolans personal ska få
relevant information kring
arbetsgång.
Planen delas ut vid
läsårsstart
Augustiseptember
2015
Rektor
juni 2016
Aktuell arbetsplan för det
åtgärdande arbetet ska
förankras och utvecklas i
arbetslagen.
Utbildning vid läsårsstart.
Diskussion i möten med
EHT och arbetslag.
Läsåret
2015/16
Kurator
Juni 2016
Arbetsgång:
Vid akuta kränkningsärenden, (grovt våld eller andra övergrepp där situationen påbjuder exempelvis
polisanmälan) kontaktas rektor, alternativt kurator. I övriga fall använder mentor, tillsammans med
arbetslaget, nedanstående arbetsgång.
1. Upptäckt. Situation stoppas,
mentor informeras. Mentor
informerar rektor.
Åtgärd
Mentor ansvarar för att samtal
sker med elever och föräldrar.
Informera om arbetsgången.
Dialog i arbetslaget. EHT medverkar var fjärde vecka.
2. Uppföljning. Efter en vecka
eller tid som mentor bedömer
är lämpligt. Vid oförändrad
situation, se punkt 3.
Kurator informerar EHT och ger ev.
uppdrag till Trygghetsteamet, som i
sin tur kontaktar mentor.
4. Uppföljning. Planeras
tillsammans med
Trygghetsteamet. Sker ev
tillsammans med förälder.
3. Åtgärd
Dokumentera i
dokumentationsblankett.
Kontakta företrädelsevis kurator,
alt. rektor.
Samtalsledare tar kontakt med
mentor för att planerar
insatsen.
Information till kurator/rektor.
Vid fortsatta kränkningar se
punkt 5.
5. Rektor beslutar om och bjuder in till Elevstödjande konferens (ESK). Föräldrar och
elev samt mentor medverkar.
6. Genomgång av situationen på EHT där
det bl.a. beslutas om vidare insatser.
EHT återkopplar till mentor
och arbetslaget
Förtydligande
1. Den lärare som upptäcker kränkningar ska genast ingripa. Då den akuta situationen åtgärdats anmäls
händelsen till rektor och elevernas mentorer meddelas. Rektor anmäler i sin tur händelsen till
huvudman.
Mentor (och eventuellt ytterligare en personal) talar med den elev som utsatts för kränkningen för att
klargöra vad som hänt och om det hänt tidigare. Förklara att kränkningar inte får förekomma och att
skolan nu kommer att åtgärda detta. Bestäm en tid för uppföljning cirka en vecka senare, men klargör
även att eleven genast ska komma till mentor om något händer innan dess. Dokumentera samtalet.
Mentor och ytterligare en person talar sedan med den eller de elever som utfört kränkningen, om flera
personer deltagit talar de vuxna med dem en och en. Förklara att kränkningar inte accepteras och inte
heller får förekomma enligt lag, och att de genast ska upphöra. Gör upp en plan för hur detta ska gå till.
Det är viktigt att eleverna får information om vad som händer om situationen inte förändras. Bestäm en
tid för uppföljning cirka en vecka senare. Dokumentera samtalet.
Kontakta inblandade elevers vårdnadshavare och berätta om vad som har hänt och vad som har
beslutats. Dokumentera samtalen.
Meddela elevhälsoteamet vad som har skett och vad som har gjorts, exempelvis på gemensamt möte
EHT/arbetslag.
Eleverna hålls under uppsikt.
2. Uppföljande samtal hålls på liknande sätt som beskrivs i punkt 1.
3. Om kränkningarna inte upphör: Dokumentera samtalen i ”Utredning vid misstanke om diskriminering,
trakasserier eller kränkande behandling” som finns i utskrivet format i arbetsrummet, alternativt på
personalhemsidan under fliken ”Likabehandling”. Kontakta kurator för att lämna vidare informationen till
EHT. Beslut om åtgärd av Trygghetsteamet innebär att två samtalsledare kopplas in. I samråd med
mentor görs en plan över hur Trygghetsteamet ska lägga upp arbetet. Vanligtvis sker samtal med alla
inblandade elever en och en. Tillsammans med eleverna gör samtalsledarna en överenskommelse som
ska leda till att kränkningarna upphör.
4. Uppföljning enligt överenskommelse med Trygghetsteamet.
5. Om kränkningarna eller trakasserierna inte upphört kallas de elever som mobbar tillsammans med
vårdnadshavare till samtal hos rektor, mentor och elevhälsopersonal (elevstödjande konferens, ESK).
En handlingsplan upprättas för att komma till rätta med problemet. Samtalet dokumenteras.
Handlingsplanen följs upp i ett nytt samtal med elev, vårdnadshavare, rektor, mentor och
elevhälsopersonal. Rektor ansvarar för detta. Även detta samtal dokumenteras.
6. Om kränkningarna eller trakasserierna ändå inte upphört vidtas ytterligare åtgärder, till exempel kontakt
med andra myndigheter som socialtjänst eller polis. EHT ansvarar för återkoppling till arbetslaget.
Dokumentation
Skolan har följande dokumentationsförfarande:
Varje mentor ansvarar för dokumentationen kring sin elev, om inget annat överenskoms. Se blankett på
personalens hemsida under fliken ”Likabehandling”.
Ärendet följs upp med lämpliga mellanrum och även uppföljningarna dokumenteras.
Samlad dokumentation förvaras inledningsvis hos kurator.
6. Organisation och ansvarsfördelning
Skollagen 14 a kap 5 § : ”Huvudmannen ansvarar för att personalen fullgör de skyldigheter som anges i
detta kapitel, när den handlar i tjänsten eller inom ramen för uppdraget.” (Lag 2008:571). För
information till elever, föräldrar och pedagoger samt anmälan om mobbing, diskriminering och
kränkande behandling finns rektor, kurator, EHT och i vissa fall Trygghetsteamet. Rektorerna har
huvudansvar men har hjälp i arbetet av Elevhälsoteamets, Trygghetsteamets och
Likabehandlingsteamets medlemmar. Se telefonlista sidan 13.
7. Delaktighet och inflytande
På förskolorna och skolorna i Partille Kommun ska barnen och eleverna att vara delaktiga i utformandet
av Likabehandlingsplan/Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Det gäller speciellt att ta
fram mål som främjar gott arbetsklimat och motverkar kränkningar och som klassen eller skolan ska
arbeta mot under året. Elever medverkar även i elevråd och som elevskyddsombud. Föräldrar görs
delaktiga genom föräldramöten, verksamhetsråd och informationsbroschyrer.
8. Dokumentation
I Partilles förskolor och skolor dokumenteras alla enskilda ärenden där barn eller elever upplevt sig
diskriminerade eller kränkta. Det sker på en särskild blankett som tydligt visar hur skolan utrett ärendet,
vilka åtgärder som satts in och hur ärendet följs upp. Blanketten förvaras i skolans arkiv efter avslut. (se
bilaga 2)
9. Kommunikation och förankring
Varje enhet gör upp en plan om hur all personal blir medveten om Likabehandlingsplan/Plan mot
diskriminering och kränkande behandling. Huvudmannen ser till att personalen får rätt
kompetensutveckling för att klara sitt ansvarsområde.
10. Utvärdering
Likabehandlingsplan/Plan mot diskriminering och kränkande behandling är ett verktyg som ska
användas i det dagliga arbetet. Den kommer att utvärderas årligen och nya mål sätts upp vid varje
läsårsstart. Uppföljningen av planen görs även inom ramen för förskolan och skolans skriftliga
kvalitetsredovisning. Vallhamra skolas Likabehandlingsplan med plan för kränkande behandling
utvärderas i sin helhet i juni 2016.
11. Telefonlista
Rektor Elisabeth Lindeberg
Specialpedagog Carina Ekstedt
Psykolog Jasmina Eriksson
Kurator Åse Olofsson
Skolsköterska Birgitta Westberg
Expedition
Andra aktuella telefonnummer
Socialtjänst
Polis
Rädda Barnens föräldratelefon
BRIS (Barnens rätt i samhället)
Föräldratelefon
Barnens hjälptelefon
(mottagaren betalar samtalet,
du ringer anonymt, syns inte
vem som ringer, syns inte på telefonräkningen)
Röda korset
Jourhavande kompis
Aktuella internet adresser:
www.bris.se
www.friends.se
www.rb.se
www.skolutveckling.se
www.skolverket.se
www.bo.se
031-792 17 92
031-792 14 85
031-792 14 40
031-792 14 68
031-792 14 77
031-792 14 60
031-792 17 00
020-78 67 86
077-150 50 50
0200-23 02 30
020-22 24 44
Likabehandlingsteamet:
Inger Boxall
Catharina Sävestrand Jönnå
Therese Silverbåge
Sammankallande: Åse Olofsson
Trygghetsteamet:
Irene Larsson
Anders Svedstam
Emanuel Hedeberg
Magnus Frykmer
031-792 14 43
070-444 14 34
031-792 15 46
076-626 39 44
12. Bilagor
Bilaga 1: Lagstöd
Ombud och ombudsmän
•
•
Barn- och elevombudet (BEO) är en del av Skolinspektionen och tar tillvara barns och elevers
rättigheter. BEO utreder anmälningar om kränkande behandling.
Diskrimineringsombudsmannen (DO) arbetar mot diskriminering utifrån gällande
diskrimineringsgrunder. DO utreder anmälningar om diskriminering.
Ansvarsfördelning och beröringspunkter mellan BEO och DO
Barnens, elevernas och de vuxnas rättigheter och skyldigheter i skolan bygger framför allt på:
•
•
•
•
FN:s konvention om mänskliga rättigheter
Barnkonventionen (Se Partille.se, BUS i Partille, Barnkonventionen)
Diskrimineringslagen (2008:567)
Skollagen (2010:800)
Diskrimineringslagen (2008:567)
Förbud m.m. mot diskriminering i samband med verksamheten för barn och unga finns i
diskrimineringslagen. Där anges;
• förbud mot diskriminering, trakasserier och repressalier
• utredningsskyldighet och åtgärdsplikt vid kännedom om trakasserier
• krav på aktiva åtgärder för att främja lika rättigheter och möjligheter samt förebygga
och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling
• upprättande av likabehandlingsplan varje år.
Barn och elever är skyddade från diskriminering som har samband med:
• kön
• könsöverskridande identitet
• etnisk tillhörighet
• religion eller annan trosuppfattning
• funktionshinder
• sexuell läggning
• ålder
(Det finns ännu inte krav på att det främjande arbetet ska omfatta könsöverskridande identitet och ålder)
Kraven på en likabehandlingsplan är att:
• det ska finnas en plan för varje enskild verksamhet
• den ska upprättas årligen
• barn och elever ska vara delaktiga när det gäller så väl kartläggning, analys och att
arbeta fram aktiviteter i den årliga planen
• den ska innehålla redovisning av uppföljning och utvärdering av fjolårets åtgärder
• den ska innehålla en översikt av verksamhetens behov utifrån kartläggning och
analys
• den ska innehålla klara och tydliga mål för likabehandlingsarbetet
• den ska innehålla en redogörelse för de åtgärder som ska påbörjas eller genomföras
under året
• den ska innehålla rutiner för akuta insatser, uppföljande åtgärder och dokumentation
Skollagen (2010:800)
Förbud mot kränkande behandling och repressalier finns i skollagens 6 kap. Lagen anger att
huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet;
• bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever.
• genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande
behandling
• att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att
förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en
redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det
kommande året- en redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i
efterföljande års plan.
•
Om ett barn eller en elev som anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling och det finns
anledning att anta att han eller hon har blivit utsatt för en sådan behandling r det huvudmannen
för verksamheten som ska visa att kränkande behandling eller repressalier inte har förekommit.
Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling
I skollagen (2010:800)infördes skyldighet för personal i förskola och skola att anmäla till rektor eller
förskolechef om de får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande
behandling i samband med verksamheten. Rektor och förskolechef är i sin tur skyldiga att anmäla detta
till skolhuvudmannen. ( 6 kap.10§)
Arbetsgång
1. När någon person i skolan får kännedom om att ett barn eller en elev känner sig
2.
3.
4.
5.
6.
kränkt ska det rapporteras till rektor. Anmälan ska göras skriftigt och dateras.
Rektor får information och rapporterar händelsen till huvudmannen. I samband med
det diarieförs ärendet på den enskilda förskolan/skolan.
Rektor inleder skyndsamt en utredning för att belysa vad som har inträffat. Se sid 14.
När utredningen är klar ska kopia lämnas till huvudmannen.
Huvudmannen tar sedan ställning till eventuell uppföljning från sin sida.
Händelser där eleven inte uttrycker att hon eller han känner sig kränkt, med där det
finns skäl att misstänka att det kan rör sig om kränkningar ska utredas och anmälas
till förskolechef/rektor-huvudman enligt rutinerna ovan.
Akuta händelser
Akuta händelser hanteras enligt den enskilda skolans handlingsplan för kränkande behandling.
Förskolechef/rektor informerar huvudmannen varje gång en utredning inletts.
Blanketter: Anmälan till huvudman vid kännedom/misstanke om kränkande behandling
Utredning vid kännedom/misstanke om kränkande behandling
Andra lagar
Andra lagar som påverkar verksamhet i förskola/skola är:
•
•
•
•
•
•
•
Arbetsmiljölagen och arbetsmiljöförordningen som syftar till att förebygga ohälsa och olycksfall i
arbetet samt att i övrigt uppnå en god arbetsmiljö.
Socialtjänstlagen 14 kap 1§ (anmälningsskyldighet)
Diskrimineringslagen (2008:567)
Regeringsformen 1 kap. 2§
Europakonventionen Artikel 14 – Förbud mot diskriminering
EG-direktiven
Brottsbalken
Strafflagarna i brottsbalken gäller även i skolan. Men det finns ingen laglig skyldighet att göra en
polisanmälan. En polisanmälan ersätter inte anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen. I
brottsbalken finns inte mobbning eller kränkande behandling med som särskilda begrepp eller
brottsrubricering, men mobbning och kränkningar kan ibland även vara brott enligt brottsbalken:
•
•
•
•
•
•
•
•
Misshandel
Olaga hot
Olaga tvång
Ofredande
Trakasserier
Förtal
Sexuellt ofredande
Hets mot folkgrupp
Bilaga 2: Dokumentationsblankett
UTREDNING VID MISSTANKE OM DISKRIMINERING, TRAKASSERIER ELLER KRÄNKANDE
BEHANDLING
Ort och datum:
Elev:
Personnummer:
Skola:
Läsår:
Grupp/Klass:
Ansvarig pedagog/ arbetslag:
Beskrivning av händelsen (datum, plats):
Inblandade:
Vilken typ av kränkning rör utredningen?
Trakasserier, kränker en persons värdighet och har samband med en av följande
diskrimineringsgrunder:
☐
☐
☐
☐
☐
☐
☐
Kön
Etnisk tillhörighet
Religion eller annan trosuppfattning
Sexuell läggning
Funktionshinder
Könsöverskridande identitet eller uttryck
Ålder
Kränkande behandling, kränker en persons värdighet utan att ha samband med någon
diskrimineringsgrund.
Kränkningens uttryckssätt:
☐
☐
☐
☐
Fysiskt
Verbalt
Psykosocialt
Digitalt/textburet
Kränkningen avser:
☐
☐
Elev - elev
Personal - elev
Kontaktade ( inblandades föräldrar, elevhälsoteamet):
Åtgärder:
Datum:
Planerat uppföljningssamtal:
BHN 20120208
Utredning upprättad av:
