Förra regeringens motiv till IUP
Regeringen har tagit flera initiativ i syfte
att stödja en ökad måluppfyllelse i skolan.
En expertgrupp tillsattes för att analysera behovet av
insatser för att stärka:
• måluppfyllelsen
• den individuella planeringen i grundskolan
Ur DS 2001:19 Elevens framgång – Skolans ansvar
Nuvarande regeringens motiv till IUP
Enligt regeringens budgetpropositionen för 2007 ville
regeringen skapa former för:
• stödja elevernas utveckling mot målen och
• sätta en lägsta garanterad nivå för lärarnas kontinuerliga
utvärdering och uppföljning av elevernas
kunskapsutveckling
Ur regeringens promemoria om IUP med skriftlig omdömen
Skriftliga omdömen
En grundläggande förutsättning i ett mål- och resultatstyrt
system är att berörda parter är väl förtrogna med de mål
som ställts upp för verksamheten.
Utan goda målkunskaper är risken uppenbar att man famlar i
blindo.
Skolverket: Individuella utvecklingsplaner - en studie efter införandet av nya
bestämmelser i det obligatoriska skolväsendet
IUP med skriftligt omdöme
Kritiken för dåligt måluppfyllelse i skolan innebär inte med
automatik att skolan gör dåliga resultat.
Innebörden av begreppet bristande måluppfyllelse är att
undervisningen inte är inriktad mot läroplanens
kvalitativa mål.
IUP med skriftligt omdöme
Steg nr 1 Skapa en planering
som beskriver:
• Vilka nationella mål undervisningen inriktats mot
• Hur dessa mål har tolkats om konkretiserats i
undervisningen
• Vad som kommer att bedömas för att kunna se hur
långt eleven kommit i sitt lärande mot målen
• Hur undervisningen ska stödja elevens utveckling
mot målen
IUP med skriftligt omdöme
Allmänt råd
• beskriva hur de nationella målen har konkretiserats i
undervisningen,
• informera elev och vårdnadshavare om vilka kunskaper
och kunskapskvaliteter som ska bedömas.
• konkret beskriva vad skolan ska göra för att eleven ska
utvecklas i riktning mot läroplanens och kursplanernas mål
att sträva mot,
Ur Allmänna råd för den individuella utvecklingsplanen
med skriftliga omdömen
IUP med skriftligt omdöme
Utformningen av den individuella utvecklingsplanen är inte
nationellt formaliserad och standardiserad.
Elevens resultat beskrivs i förhållande till hur långt eleven
nått på sin väg till målen enligt den lokala pedagogiska
planeringen.
Ur regeringens promemoria om IUP med skriftlig omdömen
IUP med skriftligt omdöme
Kommentar
Uppföljning och bedömningen av elevens lärande och utveckling
förutsätter att de nationella mål som undervisningen har inriktats
mot är tydliggjorda.
Det kan vara svårt för elev och vårdnadshavare att se hur målen i
läroplanen och kursplanerna hänger samman med undervisningen.
Det är därför viktigt att information om målen i styrdokumenten
också kan relateras till en beskrivning av hur undervisningen
har genomförts för att konkretisera innebörden i de nationellt
fastställda målen.
Ur Allmänna råd för den individuella utvecklingsplanen
med skriftliga omdömen
IUP med skriftligt omdöme
Steg nr 2 Kursplanekompetens.
Vägen till ökad måluppfyllelse börjar inte med att skriva ett
omdöme eller en IUP.
Blanketter eller mallar är därmed ingen lösning.
IUP med skriftligt omdöme
Kommentar
Läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger
undervisningens inriktning och ska styra all planering av
undervisning genom hela grundskolan.
Mål att uppnå beskriver den miniminivå av kunskaper som
skolan ansvarar för att eleverna ska kunna utveckla under
skoltiden.
Ur Allmänna råd för den individuella utvecklingsplanen
med skriftliga omdömen
IUP med skriftligt omdöme
Steg nr 3 Skapa bedömningsunderlag
I kommentarer till allmänna råden sägs att:
Ett skriftligt omdöme kan utformas som text eller som
symboler som i några steg beskriver elevens kunskaper i
förhållande till i förväg bestämda kunskapsnivåer och
förmågor.
Om ett omdöme utformas med hjälp av symboler eller med
t.ex. kryss i en mall är det viktigt att omdömet kompletteras
med en mer nyanserad beskrivning för att göra
informationen om elevens kunskaper tydlig
Ur Allmänna råd för den individuella utvecklingsplanen med skriftliga omdömen
IUP med skriftligt omdöme
Steg nr 4 Utveckla bedömarkompetens
Lärare måste ha förmåga bedöma elevernas arbeten formativ
där elevens arbete analyseras för att styrkor och
utvecklingsmöjligheter lyfts fram och beskrivs.
Syftet är att bedömningen ska forma:
• den fortsatta undervisningen
• inriktningen på elevens fortsatta arbete
IUP med skriftligt omdöme
Betygsliknande omdömen skiljer sig från betyg på ett flertal
punkter. Betyg är en formaliserad och standardiserad
information till elev och föräldrar i ett nationellt system.
Nationella kursplaner anger mål och vilka kunskaper eleverna
ska utveckla.
Betygskriterierna beskriver och preciserar de kunskapskvaliteter som gäller för respektive betyg.
Betygssättning är till sin karaktär summativ, d.v.s. en
avslutad verksamhet värderas i efterhand. Betygssättning är
myndighetsutövning med krav på dokumentation, insyn och
likabehandling.
Ur regeringens promemoria om IUP med skriftlig omdömen
IUP med skriftligt omdöme
Utformningen av den individuella utvecklingsplanen är
däremot inte nationellt formaliserad och standardiserad.
Elevens resultat beskrivs i förhållande till hur långt eleven
nått på sin väg till målen enligt den lokala pedagogiska
planeringen.
De skriftliga omdömena kan uttryckas i form av en text eller
en symbol som beslutas lokalt på den enskilda skolan och
som anpassas till elevernas ålder och mognad.
Informationen bör vara formativ, d.v.s. läraren lyfter under
pågående process fram elevens utvecklingsmöjligheter i
syfte att stimulera till fortsatt lärande.
Ur regeringens promemoria om IUP med skriftlig omdömen
IUP med skriftligt omdöme
Steg nr 5 Dokumentera:
• planeringen av undervisningen
• elevens arbete
• bedömningen av elevens arbete
WWW.grkom.se/pc
dokumentation
IUP med skriftligt omdöme
Man måste vara medveten om att i formativ bedömning ingår
att eleverna ska arbeta med självvärdering och
kamratvärdering.
Ett övergripande läroplansmål enligt kap. 2.7 är:
Mål att sträva mot
Skolan skall sträva efter att varje elev
• utvecklar ett allt större ansvar för sina studier och
• utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat och
ställa egen och andras bedömning i relation till de
egna arbetsprestationerna och förutsättningarna.
IUP med skriftligt omdöme
Allmänt råd
Den individuella utvecklingsplanen bör
• ge eleven ökade möjligheter att ta ansvar för och påverka
sina studier,
Ur Allmänna råd för den individuella utvecklingsplanen
med skriftliga omdömen
IUP med skriftligt omdöme
Allmänt råd
Skolans lärare bör
• ha gemensamma rutiner och former för dokumentation av
elevernas kunskapsutveckling och lärande,
• utveckla och använda ett gemensamt och sakligt språk i
dokumentationen.
Ur Allmänna råd för den individuella utvecklingsplanen
med skriftliga omdömen
IUP med skriftligt omdöme
Kommentar
För att kunna ge en allsidig bild av elevens utveckling och
lärande behöver elevens samtliga lärare involveras i
utvärderingen och bedömningen av elevens resultat.
Bedömningarna ska vara sakliga och grunda sig på
dokumentation och analys av var eleven befinner sig i sin
kunskapsutveckling.
Ur Allmänna råd för den individuella utvecklingsplanen
med skriftliga omdömen
Lokal pedagogisk planering
Enligt Skolverkets Allmänna råd om IUP med skriftliga
omdömen ska en lokal pedagogisk planering innehålla
följande delar:
1. beskriva hur de nationella målen har konkretiserats i
undervisningen
(sid 10)
2. informera elev och vårdnadshavare om vilka kunskaper och
kunskapskvaliteter som ska bedömas
(sid 10)
3. konkret beskriva vad skolan ska göra för att eleven ska
utvecklas i riktning mot läroplanens och kursplanernas mål
att sträva mot
(sid 13)
Exempeel på Lokal pedagogisk planering årskurs 5
Djur och natur
MÅL
Biologi
Ur mål att sträva mot
beträffande natur och människa
utvecklar kunskap om olika livsformer och deras betingelser
utvecklar kunskap om organismernas samspel med varandra och med
sin omgivning
Georgrafi
Ur Mål att sträva mot
ökar sin förståelse för människans levnadsvillkor genom vidgade
kunskaper om natur och samhälle och om sambanden däremellan i
olika delar av världen,
Ur Ämnets karaktär och uppbyggnad
Kunskaper om olika regioner och områden ger underlag för
studier av huvuddrag och strukturer som exempelvis identifiering
av klimat- och vegetationszoner, jordbruksdistrikt och
industriregioner.
Ur Betygskriterierna för Väl Godkänt
Eleven beskriver olika klimattyper samt olika händelseförlopp
som bygger upp och bryter ner naturlandskapet.
(De delar av kursplanetexterna som är kursiverade beskriver de
mål som undervisningen är inriktad mot.)
Konkretserade mål till eleven
Du som elev ska:
du kommer att få lära dig att beskriva några olika klimat- och
vegetationszoner som finns på jorden
du kommer att få lära dig att att förklara hur några djur har
anpassat sig till sin omgivning
Vad som ska bedömas
Vi kommer att bedöma:
din förmåga att beskriva några olika naturtyper som finns på
jorden
din förmåga att förklara hur några djur har anpassat sig till
omgivande naturen
Undervisning
Du ska:
• få förklarat vilka olika naturtyper och djurarter som finns på
jorden
• öva din förmåga att använda kartor
• öva dig på att använda olika begrepp, ex. vegetation,
klimatzoner
• öva dig på att läsa faktatexter
• öva dig på att göra beskrivningar
• öva dig på att bygga upp förklaringar
Visa vad man lärt
Du ska välja ut en vegetationszon och beskriva hur växter och
natur ser ut där.
Välj ut ett djur som är speciellt anpassat för att leva i den
vegetationszonen och förklara varför detta djur klara av att
leva där.
Lokal pedagogisk planering i matematik årskurs 9
Nationella mål
Ur Mål att Sträva mot
Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven:
• utvecklar sin förmåga att förstå, föra och använda logiska
resonemang, dra slutsatser och generalisera samt muntligt och
skriftligt förklara och argumentera för sitt tänkande.
Strävan skall också vara att eleven utvecklar sin tal- och
rumsuppfattning samt sin förmåga att förstå och använda:
• grundläggande geometriska begrepp, egenskaper, relationer och
satser.
Konkreta mål
Du ska under det här arbetsområdet:
• inhämta kunskaper om grundläggande geometriska begrepp,
dvs. kunna bestämma areor och volymer för olika figurer och
kroppar samt känna till olika måttsystem för area och volym.
• utveckla din förmåga att jämföra och förstå samband och
skillnader mellan olika rymdgeometriska kroppar.
• utveckla din förmåga att både muntligt och skriftligt redovisa
dina tankar och slutsatser.
• utveckla din förmåga att tolka och använda enkla formler samt
att öva färdigheten att kunna avbilda och beskriva de vanligaste
geometriska figurerna.
Bedömning
Vi kommer att bedöma:
• förmågan att använda och tolka enkla geometriska formler.
• förmågan att muntligt och skriftligt redovisa sina tankar och
slutsatser.
• förmågan att jämföra och förstå samband och skillnader
mellan olika rymdgeometriska kroppar.
• förmågan att använda och se samband mellan olika
måttsystem.
Undervisning
Eleverna behöver få kännedom om:
begrepp som area, omkrets och volym hos geometriska figurer
och kroppar som cirkel, kvadrat, rektangel, parallellogram, romb
och triangel samt kub, rätblock, cylinder, kon, pyramid, klot och
prisma.
måttsystem som litersystemet och metersystemet.
Eleverna behöver få övning i:
• att utföra beräkningar på ovan nämnda figurer och kroppar när
det gäller omkrets, area och volym.
• att utföra enhetsomvandlingar.
• att muntligt och skriftligt redovisa sina tankar och slutsatser.
• att jämföra längd, area och volymenheter.
• att jämföra och se samband mellan litersystemet och
metersystemet.
• att jämföra och se samband mellan olika figurer och kroppars
utseende och formlerna för att beräkna area och volym.
Slutuppgift
För att eleverna ska kunna visa vad de lärt sig under arbetsområdet ska de:
1. Beräkna volymen av förpackningen (se figur 1). Svara i liter.
Cylinderns höjd är 25cm och diametern är 20cm.
Rätblocket har måtten 30cm, 25cm och 28cm.
2. Rita en annan förpackning som har samma volym som figur 1.
3. Bygg en förpackning som rymmer 2l med så lite material som
möjligt.
Tänk på att redovisa alla beräkningar och tankegångar tydligt.
Uppgift 3 ska även redovisas muntligt inför klassen.
Lärande
Enligt Ference Marton kan lärande definieras som att det
sker en kvalitativ förändring i det sätt på vilket någon
uppfattar något.
När man lär sig är det alltså inte i första hand fråga om en
kvantitativ förändring – att man kan mer än innan,
utan att man förstår ett fenomen på ett nytt sätt.
Kvalitativ kunskap
Inlärning har av tradition till övervägande del studerats som
enbart ett kvantitativt fenomen; frågorna har oftast gällt under
vilka betingelser man lär sig mest och hur mängden av det
som har lärts är relaterad till mängden av övning
(repetitioner) och dess fördelning i tiden.
När det gäller kognitiv utveckling, har man dock lättare insett
att den inte i första hand innebär en kvantitativ tillväxt av
kunskap (dvs. mer och mer av samma sak),
utan att det snarast rör sig om kvalitativa förändringar i
sättet att uppfatta omvärlden.
(Inlärning och omvärldsuppfattning. Sid 161)
Kvalitativ kunskap
Synen på kunskap och inlärning förändrades under 1970talet. Den gick i riktning mot att individens
kunskapsutveckling sågs som en process där elevens
förändrade sätt att uppfatta omvärlden betonades.
Inlärning leder enligt en sådan teoribildning till kvalitativa
förändringar i tänkandet vilket kan ses som uttryck för
kognitiv och personlig utveckling.
(sid 17)
Ur Bedömning och betygssättning, Kommentarer med frågor och svar
Kvalitativ kunskap
Denna syn på lärande innebär att andra kvaliteter än
faktainlärande lyfts fram. Att se och förstå sammanhang och
principer blir viktiga aspekter av kunnandet.
…
Även kvaliteter som handlande, initiativtagande, social
kompetens och ansvarstagande för de egna studierna värderas
numera högre än memorerandet av fakta.
Denna kvalitativa kunskapssyn är en del av den teoretiska
grunden för det 1994 införda mål- och kunskapsrelaterade
betygssystemet.
(sid 18)
Ur Bedömning och betygssättning, Kommentarer med frågor och svar
Mål i skolan
Eftersom nationella mål och kriterier i stor utsträckning
är formulerade som kunskapskvaliteter kan lokalt
utvecklade riktlinjer för bedömningen inte endast uttrycka ett
antal faktaområden eller moment som eleverna ska ha
kunskaper om.
De måste också tydliggöra hur kvaliteter i elevernas
kunnande, som t.ex. förmåga att uppfatta helheter, göra
jämförelser och se samband, kan urskiljas.
Däremot utgör fakta- eller kunskapsområden en nödvändig
del i undervisningen.
(sid 25)
Allmänna råd och kommentarer Likvärdig bedömning och betygsättning
Mål i skolan
I grundskolans kursplaner finns också avsnittet Bedömningens
inriktning, som sammanfattar vad bedömningen av eleverna ska
grundas på.
Bedömningens inriktning anger inte nivåer, utan klargör vilka
kunskapskvaliteter som ska bedömas.
Det kan gälla t.ex.
• förmågan att bearbeta information,
• förmågan att följa matematiska resonemang
• eller förmågan att förstå talad engelska.
(sid 15)
Allmänna råd och kommentarer Likvärdig bedömning och betygsättning
ur Mål att sträva mot i KEMI
– utvecklar förståelse av materiens oförstörbarhet,
omvandlingar, kretslopp och spridning,
ur Bedömningensinriktning i NO
Naturvetenskaplig förståelse av omvärlden
Bedömningen gäller elevens förmåga att beskriva och
förklara omvärlden ur naturvetenskapligt perspektiv.
Vidare gäller bedömningen hur eleven kan följa, förstå och delta i
naturvetenskapliga samtal och diskussioner och därvid uttrycka sina
tankar och frågor med hjälp av begrepp, modeller och teorier från
biologi, fysik och kemi.
ur Kriterier för betyget VG i FYSIK
Eleven använder begrepp, modeller och teorier från biologi,
fysik och kemi i situationer som är nya för henne eller honom för
att beskriva och förklara förlopp och företeelser i omvärlden.
.
ur Kriterier för betyget VG i FYSIK
Eleven använder begrepp, modeller och teorier från biologi,
fysik och kemi i situationer som är nya för henne eller honom för
att beskriva och förklara förlopp och företeelser i omvärlden.
Tolka - analysera
• bearbeta
information
Få kunskap om
• få kännedom om
• få insikt i
Ämnesfakta
INPUT
Formulera
problem
• identifiera
problem
Förståelse
• sovra information
• urval av fakta
• föreslå lösningar
Beskriva
• sammanfatta
Söka information
• använda källor
Bedöma källor
• värdera källor
Bedöma innehåll
• värdera innehåll
• kritiskt granska
innehåll
Typmål 1
Arbeta med källor - Förståelse
Generella förmågor
Ämnets kärna och
inriktning
Använda
kunskaper
• använda fakta
Använda centrala
begrepp
• använda teorier
• använda modeller
Dra slutsatser förklara
• argumentera
• motivera
Jämföra
• likhet och skillnad
• likhet och olikhet
Lösa problem
• bearbeta problem
• använda tänkande
Typmål 2
Bearbeta - använda kunskapskvaliteter
och centrala begrepp
Kommunikation
• uttrycka kunskaper
• redovisa
• argumentera
• motivera
• uttrycka
erfarenheter
Använda språket
• använda estetiskt
språk
Typmål 3
Kommunicera
resultat - förståelse
Metakognition
Förmåga att se
styrkor och
utvecklingsbehov
i egna arbeten
Förmåga att se
styrkor och
utvecklingsbehov
i egna arbeten
Förmåga att
förbättra egna
arbeten utifrån råd
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
utveckla intresse
utveckla omdöme
uthållighet
följa instruktioner
organisera
planera
slutföra arbeten
samarbeta
självständighet
ta ansvar
ta initiativ
utveckla idéer
utveckla
kreativitet
Typmål 4
Typmål 5
Metakognition
Självvärdering,
lärarvärdering
Personliga
förmågor för
lärande
Bedömningsforskning
Formativ bedömning är ingen metod för bedömning utan ett
syftet med bedömningen.
Nya begrepp har skapats:
• Summativ bedömning
• Formativ bedömning
Handlar om syftet
med bedömningen
• Pedagogisk bedömning
• Analytisk bedömning
En bedömningsmetod
Syftet med bedömning
Två olika syften med bedömning
• 1. Summativ bedömning. Elevens styrkor och
svagheter summeras till en sammanfattande värdering –
ett omdöme eller betyg
• 2. Formativ bedömning. Elevens styrkor och
svagheter analyseras för att:
1.
ge läraren information om vad som måste betonas i
undervisningen för att eleven ska utvecklas vidare mot målen
2.
ge eleven information om hur han/hon kan fortsätta att
arbeta för att utvecklas mot målen.
Syftet med bedömning
3. Pedagogisk bedömning.
Idag är inte det primära syftet med bedömning att värdera för
att sätta betyg.
Bedömning ses primärt som ett pedagogiskt verktyg för
att öka elevens lärande.
Huvudsyftet är alltså inte att skapa ett betygsunderlag
eller sätta betyg.
Ur det perspektivet hör planering, undervisning, elevens
arbete och bedömning samman.
Syftet med bedömning
I en formativ bedömning försöker man:
• först beskriva vilken nivå en elev uppnått i arbetet
mot målen – d v s beskriva vad det är som är bra i
ett arbete och vilka styrkor eleven har – beskriva
elevens kompetens
• därefter pekar man ut det som eleven kan utveckla
vidare
Syftet med bedömning
Formativ bedömning är alltså en konstruktiv återkoppling
med råd för det fortsatta arbetet. Dvs ge eleven respons.
Denna typ av bedömning är inget som ska ske när ett projekt
eller tema är slutfört, utan det ska hela tiden pågå parallellt
med arbetet
Bedömning för lärande
Ingen annan känd strategi för att förbättra utbildningskvalitet
har så stor effekt som utvecklingen av formativ bedömning
Black&William
Metoder för bedömning
Kvalitativ kunskap har tre dimensioner.
A. Färdigheter
Avprickningsschema
Storbokstav,
interpunktion, osv
B. Innehåll.
Kvantitativ
bedömning osv
Fakta,
begrepp, sammanhang,
Diagnostiska prov
Kvalitativ
Bedömning
C. Intellektuella Dra slutsatser,
jämföra,
förmågor.
kommunicera,
värdera osv.
Bedömningsmatriser
Tillämpar
ibland
Påbörjat
Använder
punkt och
stor bokstav
rätt
.
14 okt
08
Använder
”s” i 3:de
person
singularis.
6:ans
multiplikationstabell
Tillämpar
ofta
25 jan
09
15 sept
09
X
X
Behärskar
VAD ska
eleven göra
Det skriftliga omdömet
Innehåll IUP
Mål(sättning)
Utvecklingsområde för:
Visad
förståelse
Bedömning av
elevens
Elevens
utvecklingsnivå
utvecklingsnivå
Skriver ofta av
eller omformulerar källorna.
Avskrifter
eller omformuleringar
förekommer.
1. Undervisningen
2. Elevens målsättningar
Texten avspeglar
elevens egen
förståelse,
men källorna
styr textens
struktur.
Texten avspeglar till
alla delar
elevens egen
förståelse.
HUR
gör
eleven
det
Nått målen?
Svenska
Har ännu ej nått målen
X
Har nått målen
Har nått målen med god marginal
Om vår prognos är att eleven inte kommer att nå lägsta
godtagbara nivå (=mål att uppnå) för årskurs 3, 5 eller 9 ska ett
åtgärdsprogram upprättas.
Detta måste däremot tydligt framgå av det skriftliga omdömet.
Kvalitativ bedömning
Vad som ska bedömas är den intellektuella, kommunikativa
eller praktiskt/estetiska nivå som eleven använder
kunskapskvaliteterna på.
Kvalitativ bedömning
Nivåerna ska vara beskrivande. Det innebär att de beskriver
unika och typiska kännetecken för kompetens på olika nivåer.
Nivåerna ska beskrivas med parallella termer.
Beskrivningarna skall vara sådana att elever förstår att
värderingen grundar sig på samma kriterium; man får inte
uttalat eller underförstått föra in nya bedömningsgrunder vid
övergången från en nivå till en annan.
Professor Lars Lindström
Kvalitativ bedömning
Kunskap på högre kognitiva nivåer – kvalitativ kunskap –
är inte möjlig att mäta genom prov
Alla bedömningar av kunskapskvaliteter – förmågor –
bygger på jämförelser.
Elevens prestation jämförs med ett antal kriterier –
bedömningsaspekter – som beskriver olika kvalitativa nivåer.
Kvalitativ bedömning
En grundläggande tanke är att lärare alltid har kunnat
bedöma kvalitativ kunskap,
men att denna bedömarförmåga varit intuitiv.
Vi lärare känner igen god kvalitet när vi ser det,
men
vi har mycket svårt att i förväg beskriva det.
.
Analytisk bedömning
En bedömning med hjälp av en bedömningsmatris är en
analytisk bedömning
En kunnande kan ses som en legomodell. I en matris
analyseras kunnandet – plockas legomodellen isär.
Ett antal bedömningsaspekter måste definieras
Exempel på bedömning
När en kvalitativ bedömning görs är det två frågor
som måste besvaras:
1. VAD ska eleven göra?
D v s vilka kunskapskvaliteter – förmågor – ska
eleven tillämpa / använda?
2. HUR gör eleven det på olika kvalitetsnivåer?
D v s på vilket sätt uttrycker / använder eleven
kunskapskvaliteterna – förmågorna.
Kvalitativ bedömning
Ett vanligt misstag är att bedömningen handlar ATT eleven
använder en kunskapskvalitet.
D v s vad som bedöms är inte den kvalitet som eleven
använder en kunskapskvalitet – förmåga – på
utan bara att eleven använder den.
Om eleven på nivå 2 Drar slutsatser vad gör då eleven på
nivå 3 som är bättre – av högre kvalitet?
Då kräver logiken att eleven gör något mer t ex drar
slutsatser och värderar.
Kvalitetsstegringen består då av att uttrycka fler
förmågor
inte
att använda förmågorna på kvalitativt bättre sätt.
Förmåga
att
analysera
och förstå
konsekvens
er av
samspelet
samhälle –
människa –
teknik.
1. Deltar i
samtal kring
teknik,
vardag, etik,
miljö och
resursfördelning.
Deltar i samtal
kring teknik,
vardag, etik,
miljö och resursfördelning
samt 2.visar
förståelse för
samband mellan
människa –
natur – samhälle.
Kan 3.förklara
hur den egna
vardagen är
beroende av olika
tekniska framsteg
och uppfinningar
samt 4.analysera
för- och nackdelar
när det gäller
teknikens effekter
på natur och
samhälle.
5.Använder
sina
kunskaper för
att 6.granska,
7.värdera och
8.argumentera
i frågor som rör
teknikens roll i
miljöfrågor,
resurshushållni
ng, hälsa och
teknik i
vardagslivet
Analytisk bedömning
En redovisning där eleven ska bearbeta en problemställning och
dra egna slutsatser eller förklara företeelser och fenomen kan
byggas upp av följande huvudaspekter:
(dessa svarar på VAD-frågan)
1. Förmåga att sammanfatta och ge en helhetsbild
2. Arbeta med källor
3. Dra slutsatser / skapa förklaringar eller göra jämförelser
4. Muntligt eller skriftligt kommunicera sina resultat
Principer för en bedömningsmatris
Nivåerna progression i utveckling inom ett stadium
En progression från
stadium till stadium
kan skapas
Använda
källor
Val av källor
genom att en bedömningsaspekt delas i in
i allt fler underaspekter ju äldre
eleverna blir.
Val av fakta
Använder de
källor läraren
tagit fram.
Kan söka fram
egna relevanta
skriftliga
källor.
Källorna består Källorna är
av enkla texter. anpassade till
elevens ålder.
Använder även
svårare källor
som inte är
anpassade till
elevens ålder.
Använder
någon av de
källor läraren
tagit fram.
Väljer ut fakta
men de hör inte
till ämnesområdet eller
behöver hjälp
med att välja.
Väljer ut fakta
men har svår
att skilja
mellan det som
är viktigt och
oviktigt
Väljer ut
relevanta fakta
som belyser
ämnesområdet
ur ett perspektiv.
Använda
källor
välja ut fakta
Väljer ut fakta
men de hör inte
till
ämnesområdet.
Väljer ut fakta
men har svår
att skilja
mellan viktigt
och oviktigt.
Väljer ut
relevanta fakta.
Använda
källor
Val av källor
Val av fakta
Använder
någon av de
källor läraren
tagit fram.
Källorna består
av enkla texter.
Använder de
källor läraren
tagit fram.
Källorna är
anpassade till
elevens ålder.
Kan söka fram
egna relevanta
skriftliga källor.
Använder även
svårare källor
som inte är
anpassade till
elevens ålder.
Väljer ut fakta
men de hör inte
till ämnesområdet eller
behöver hjälp
med att välja.
Väljer ut fakta
men har svår att
skilja mellan
det som är
viktigt och
oviktigt
Väljer ut
relevanta fakta
som belyser
ämnesområdet
ur ett perspektiv
Väljer ut
relevanta fakta
som belyser
ämnesområdet
ur flera perspektiv.
Avskrifter eller
omformuleringar förekommer.
Texten avspeglar elevens egen
förståelse, men
källorna styr
textens struktur.
Texten
avspeglar till
alla delar
elevens egen
förståelse.
Visad förståelse Skriver ofta av
eller omformulerar källorna.
Använda
källor
Använder någon
Använder de
av de källor
källor läraren tagit
läraren tagit fram. fram.
Kan söka fram egna
relevanta skriftliga
källor.
Typ av
källor
Källorna består av Källorna är
enkla texter.
anpassade till
elevens ålder.
Använder även
svårare källor t ex
facklitteratur eller
uppslagsböcker.
Behöver hjälp
Tolka källor
med att använda
källorna.
Visad
förståelse
Använder inte
spontatant
statistiskt material
Använder statistiskt Använder autenmaterial anpassat för tiskt statistiskt
material.
elevens ålder
Kan självständig
använda en källa.
Sammanställer och
redogör för
information från olika
källor genom att ett
parti hämtas från en
källa och ett annat
från en annan källa.
Kombinerar och
redogör för
information från
olika källor.
Skriver ofta av
eller omformulerar källorna.
Texten avspeglar
elevens egen förståelse. Texten
återspeglar källornas struktur.
Eleven visar stor
självständighet i
förhållande till
källorna
Kommunikation
Disposition
Texten har ingen
tydlig inledning
eller avslutning
I texten finns ett försök
till inledning och/eller
avslutning
I texten finns en
inledning som leder
in läsaren i texten
och en avslutning
som knyter ihop
textens innehåll
Röd tråd
Textens tankegång går att urskilja men det
saknas en "röd
tråd”. Texten
hoppar fritt mellan olika saker.
I texten finns ett
försökt till att ordna
tankegångarna, men
samma tanke kan på ett
ologiskt sätt återkomma på olika ställen i
texten.
Texten har en "röd
tråd" från början till
slut, med medveten
ordning så det ena
naturligt länkar till
det andra
Styckeindelning
Det finns ingen
styckeindelning i
texten.
Det finns en styckeindelning i texten men
den är inte logiskt utan
gör texten mer svårläst.
Det finns en logisk
styckeindelning i
texten men den
behöver i några fall
bearbetas.
Det finns en logisk
styckeindelning i
texten som gör
texten mer lättläst.
Rubriker
Det finns inga
underrubriker i
texten.
Det finns underrubriker i texten men
dessa stämmer inte
alltid med innehållet.
Det finns underrubriker i texten och
dessa stämmer med
innehållet.
Underrubrikerna
stämmer med
innehållet i texten
och skapar
intresse för denna.
IG
Beskriva sammanfatta
Använda
källor
Dra slutsatser
Presentera
arbetet
Förmåga att
förbättra
arbetet
Förmåga att
ta ansvar och
planera
G
VG
MVG
Skriva en
berättelse
som har
inledning,
handling, slut
och har en
röd tråd.
Det finns en
inledning och
en handling
men de hör
inte ihop.
Ingen röd tråd.
Det finns en
inledning och
en handling
som hör ihop,
men
berättelsen
saknar ett
tydligt slut.
Berättelsen
lämnar många
frågetecken.
Berättelsen
har en
inledning,
handling och
ett slut, men
vissa
avgörande
händelser
hänger i
luften.
Berättelsen
har en tydlig
inledning, en
handling, som
för berättelsen
framåt, och ett
slut. Det är lätt
att följa den
röda tråden.
Skriva en
berättelse som
har inledning,
handling, slut
och har en röd
tråd.
Det finns en
inledning och
en handling
men de hör inte
ihop.
Ingen röd tråd.
Det finns en
inledning och
en handling som
hör ihop, men
berättelsen
saknar ett
tydligt slut.
Berättelsen har
en inledning,
handling och ett
slut,
Berättelsen
lämnar många
frågetecken.
men vissa
avgörande
händelser
hänger i luften.
Berättelsen har
en tydlig
inledning, en
handling, som
för berättelsen
framåt, och ett
slut.
Det är lätt att
följa den röda
tråden.
Förmåga att
förklara med
bild
En enkel
bild.
En enkel bild
med text
Bild med
beskrivande
text
Beskrivande
bild med
förklarande
bildtext som
visar klart och
tydligt att det är
ett ekosystem
Förmåga att
använda
naturvetenskap
liga begrepp
Få naturvetenskapliga begrepp
finns med.
En del
naturvetenskapliga
begrepp finns
med och är
förklarade.
Många
naturvetenskapliga
begrepp finns
med och är
förklarade i sitt
sammanhang.
Relevanta
naturvetenskapliga
begrepp finns
med och är
förklarade i sitt
sammanhang.
Förmåga att
använda
naturvetenskapli
ga begrepp
Få naturvetenskap-liga
begrepp finns
med.
En del
naturvetenskapliga
begrepp finns
med
Många
naturvetenskapliga begrepp
finns med
Relevanta
naturvetenskapliga begrepp
finns med
och är
förklarade.
och är förklarade och är förklarade
i sitt
i sitt
sammanhang.
sammanhang.
Språklig
variation
Texten är
bristfällig till sitt
innehåll och
karakteriseras av
mycket enkla
fraser och ett
begränsat
ordförråd.
Texten
förmedlar den
nödvändigaste
informationen
och meningsbyggnaden
kännetecknas av
upprepningar
och enkla
konstruktioner.
Texten är
varierad och
detaljerad
vad gäller
ordförråd
och
meningsbyggnad.
Texten är
varierad och
detaljerad vad
gäller
ordförråd och
meningsbyggnad.
Texten är
personlig och
medryckande.
Språklig
variation
Texten är
bristfällig till sitt
innehåll och
karakteriseras av
mycket enkla
fraser och
ett begränsat
ordförråd.
Texten förmedlar
den nödvändigaste
informationen
Texten är
varierad och
detaljerad
vad gäller
ordförråd
Texten är
varierad och
detaljerad vad
gäller
ordförråd
och meningsbyggnaden
kännetecknas av
upprepningar och
enkla
konstruktioner.
och
meningsbyggnad.
och meningsbyggnad.
Texten är
personlig och
medryckande.
Uttrycka sig
korrekt
• korrekthet
(idiomatik,
stavning,
grammatik)
• variation i
ordförråd
och uttryck
Du använder
ett enkelt
ordval och
ett språk
med korta
meningar.
Texten
innehåller
inslag av
svenska och
”svengelska”
ord och
uttryck.
Du skriver
enkla
meningar
med inslag
av variation i
ordval. Din
text
innehåller
språkfel som
inte påverkar
förståelsen
av din text.
Du varierar
ordvalet. Du
blandar långa
och korta
meningar
samt
anpassar
stilen på
språket till
uppgiften.
Din text
innehåller få
språkfel som
inte stör
läsningen av
din text.
Du använder
ett varierat
och precist
ordval och
uttrycksfulla
formuleringa
r. Du håller
på ett tydligt
vis samma
stil genom
hela texten.
Du skriver i
stort sett
felfritt. Du
använder ett
idiomatiskt
språk.
Uttrycka sig
korrekt
• korrekthet
(idiomatik,
stavning,
grammatik)
• variation i
ordförråd och
uttryck
Du använder
ett enkelt
ordval och
ett språk med
korta
meningar.
Texten
innehåller
inslag av
svenska och
”svengelska”
ord och
uttryck.
Du skriver
enkla
meningar
med inslag av
variation i
ordval.
Din text
innehåller
språkfel som
inte påverkar
förståelsen av
din text.
Du varierar
ordvalet.
Du blandar
långa och
korta
meningar
Du använder
ett varierat
och precist
ordval och
samt anpassar
stilen på
språket till
uppgiften.
uttrycksfulla
formuleringar.
Du håller på ett
tydligtvis
samma stil
genom hela
texten.
Din text
innehåller få
språkfel som
inte stör
läsningen av
din text.
Du skriver i
stort sett
felfritt. Du
använder ett
idiomatiskt
språk.
Beskriva och
förklara
naturvetenskapliga
begrepp och
samband.
Har svårt för att
beskriva och
förklara naturvetenskapliga
begrepp
Beskriver och
förklarar några
naturvetenskapliga
begrepp
Beskriver och
förklarar på ett
korrekt sätt
vissa naturvetenskapliga
begrepp
och ser inga
samband.
men visar inget och samband.
korrekt
samband
Beskriver och
förklarar med
adekvat
terminologi på
ett korrekt sätt
naturvetenskapliga
begrepp
och samband
som är aktuella.
Förmåga att
förstå och
använda
relevanta
begrepp
I elevens
arbete finns
inslag av
naturvetenskapliga
begrepp,
de används
med
osäkerhet.
Eleven kan
använda
naturvetenskapliga
begrepp
Eleven
använder
naturvetenskapliga
begrepp
Eleven
använder
naturvetenskapliga
begrepp
med enkla
förklaringar.
med utförliga
förklaringar
med utförliga
förklaringar
och skapar
egna frågeställningar
som sätts in i
för eleven nya
sammanhang
Argumenterar Saknar hållbara Övervägande
hållbara
argument.
argument.
Hållbara och
väl valda
argument som
är klara och
tydliga.
Hållbara och
väl valda
argument som
är klara,
tydliga
och väl
underbyggda.
Om vi ska bedöma elevens förmåga att argumentera, vad ska bedömas?
Bedömningen kan delas in i två delar:
1. Hur relevant argumentationen är.
Men relevant i förhållande till vad? Till innehållet i källorna? Till
elevens egen motivering / underbyggnad?
2. Hur väl eleven underbygger sina argument
Analysera och
förstå konsekvenser
samt
argumentera
för sin åsikt.
Kunna göra
medvetna
etiska
ställningstaganden.
Har en åsikt
utan argumentation.
Kan argumen- Använder
tera för sin
kunskapsbase
åsikt.
rade argument
för sina åsikter.
Använder
fördjupade
kunskaper för
att
Har svårt att
analysera och
se konsekvenser av sina
etiska ställningstaganden.
Gör etiska
ställningstagan
den
granska,
utan djupare
analys.
Analyserar
och
analysera och
visar förståelse
för konsekvärdera samt
venserna av
sina etiska
argumentera
ställningstagan för sina åsikter
den.
och etiska
ställningstagan
den.
Reflektion
Slutsatserna
berör inte det
som är centralt
för uppgiften
Slutsatserna
berör det som
är mindre
centralt för
uppgiften.
Slutsatserna
berör det som
är centralt och
mindre centralt
för uppgiften.
Reflektera över en reflektera över
reflektera över sin
bild
bilden med hjälp av egen bild
stödfrågor av
pedagogen
Kunna
reflektera
och dra
slutsatser
Du har svårigheter
att förstå hur teorin
och den praktiska
delen hänger ihop.
Ställer ofta frågor.
Du förstår hur
den teoretiska
och praktiska
delen hänger
ihop.
Jobbar oftast
självständigt
Ställer ibland
frågor.
Du visar tydligt
i det praktiska
arbetet att du
förstått hur du
ska använda det
du lärt dig
teoretiskt.
Jobbar
själständigt och
fokuserat och
drar slutsatser.
Slutsatserna
berör det som
är centralt för
uppgiften.
reflektera över
egna och andras
bilder
Du jobbar helt
självständigt och
löser alltid problem
som uppstår.
Gör medvetna val
och kan förklara
dessa.
Man måste hela tiden ställa sig frågan om vad eleven gör när den
använder en kunskapskvalitet – förmåga.
Vad är det för skillnad mellan att ha en åsikt och föra en argumentation?
Vad gör en elev när den analyserar och hur uttrycks det?
Hur visar eleven förståelse?
Hur ser vi kvaliteten på elevens tolkning?
Vad gör eleven när den värderar, granskar?
Råd för skapandet av bedömningsmatriser av professor Lars
Lindström
1. Nivåerna ska vara så generella att sambandet med övergripande mål
framgår. Nivåer som endast gäller en bestämd uppgift blir visserligen mer
konkreta och lättare att tillämpa. Men de skymmer lätt det övergripande
mål för vilket uppgiften konstruerats och kan i onödan inkräkta på elevers
och lärares handlingsutrymme.
2. Nivåerna ska vara beskrivande. Det innebär att de beskriver unika och
typiska kännetecken för kompetens på olika nivåer. De bör, för att vara
informativa, avstå från ett enbart jämförande och värderande språkbruk av
typen ”ovanligt god komposition” eller ”tråkig komposition”.
3. Nivåerna ska beskrivas med parallella termer. Beskrivningarna
skall vara sådana att elever förstår att värderingen grundar sig på
samma kriterium; man får inte uttalat eller underförstått föra in
nya bedömningsgrunder vid övergången från en nivå till en
annan.
4. Nivåerna ska varken vara för många eller för få. De ska vara
tillräckligt många för att särskilja betydelsefulla kvaliteter, men de får
inte vara så många att de blir omöjliga att hålla isär.
Ur pedagogisk synpunkt är tre nivåer fullt tillräckligt, säger Peter
Elbow (1997), som anser att det väsentliga är att bedömningen är
flerdimensionell, inte att den är fingraderad.
