Likabehandlingsplan för Tråvads skola
och fritidshem
– Ett handlingsprogram för att motverka alla former av diskriminering,
trakasserier och annan kränkande behandling mot barn/elever i alla
verksamheter.
En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling.
Alla barn/elever ska ha samma rättigheter – flickor som pojkar och oavsett
etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder,
sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder.
Alla barn/elever har rätt att vistas i verksamheten utan att utsättas för någon
form av kränkande behandling.
Planen antagen och upprättad den
Planen senast reviderad den 25 februari 2013
Innehåll
INNEHÅLL .................................................................................................. 2
1. INLEDNING............................................................................................. 3
2. KARTLÄGGNING AV SITUATIONEN PÅ VERKSAMHETENS
NAMN ........................................................................................................... 6
3. MÅL OCH ÅTGÄRDER FÖR LIKABEHANDLINGSARBETET ... 8
4. FRÄMJANDE ARBETE ........................................................................ 9
5. FÖREBYGGANDE ARBETE .............................................................. 10
6. ÅTGÄRDANDE ARBETE VID UPPKOMST AV
DISKRIMINERING, TRAKASSERIER ELLER KRÄNKANDE
BEHANDLING .......................................................................................... 11
8. DELAKTIGHET, ANSVAR OCH KVALITETSSÄKRING ............ 13
9. REDOVISNING OCH RESULTAT AV FRÄMJANDE,
FÖREBYGGANDE OCH ÅTGÄRDANDE ARBETE .......................... 14
10. KONTAKTUPPGIFTER .................................................................... 15
1. INLEDNING
1.1. Bakgrund
Verksamheterna har sedan tidigare i uppdrag att arbeta för en miljö som är fri från
diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Sedan 1 januari 2009
har bestämmelserna ändrats något. Likabehandlingsarbetet regleras av två lagar
istället för en och det finns två nya diskrimineringsgrunder. Men verksamheternas fokus är
detsamma – att arbeta för barns och elevers lika rättigheter och möjligheter och
mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
Enligt lag är det skolans huvudman, det vill säga kommunen, som ansvarar för att
verksamheter som regleras i skollagen genomför arbetet med att ta fram planer, så kallade
likabehandlingsplaner, vilka beskriver arbetet med att efterleva lagkrav.
Varje rektor har i sin tur ansvar för att arbetet genomförs på respektive enhet och i
samarbete mellan barn/elever och deras vårdnadshavare, samt personal.
Underlag till det arbete som gjorts, liksom underlag och stöd till enhetens fortsatta
arbete, kommer från skolverket och skolinspektionen och återfinns på:
http://www.skolverket.se/sb/d/150
Gör en fritextsökning på likabehandling och använd följande tre publikationer.
1. Förebygga diskriminering - främja likabehandling i skolan
2. Förebygga diskriminering - främja likabehandling i förskolan
3. För att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och
kränkande behandling.
För det fortsatta arbetet hänvisas särskilt till checklistan på s. 38-39 i handledningen
för skola och s. 34-35 i handledningen för förskola.
1.2 Relevanta styrdokument
SKOLLAGEN 14a kap. och DISKRIMINERINGSLAGEN:
Bestämmelserna i dessa båda lagar tjänar ett gemensamt syfte:
Att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Detta
genom att lagarna uttrycker ett direkt förbud mot diskriminering och kränkande behandling
och att de uppställer krav på att verksamheterna ska bedriva ett målinriktat arbete för att
främja barns och elevers lika rättigheter och möjligheter samt för att förebygga trakasserier
och kränkande behandling. Utöver kravet på förebyggande arbete så stadgas också en
skyldighet för huvudmannen att utreda och åtgärda om trakasserier eller andra kränkningar
inträffar i eller i samband med verksamheten. Tillsynsansvaret för bestämmelserna i
Skollagen ligger hos Skolinspektionen, närmare bestämt hos Barn- och elevombudet, och för
bestämmelserna i Diskrimineringslagen ligger motsvarande tillsynsansvar hos
Diskrimineringsombudsmannen.
LÄROPLANER; LPFÖ-98, LGR 11, LPF-98:
Alla som jobbar inom skolan skall aktivt motverka trakasserier och förtryck av individer och
grupper.
1.3
Definitioner och begrepp
1.3.1. Direkt diskriminering
När ett barn/elev blir sämre behandlad än vad ett annat barn/elev blir i en liknande
situation, och det har samband med ditt kön, din etnicitet eller religion, med din sexuella
läggning eller att du har ett funktionshinder.
1.3.2 Indirekt diskriminering
När det finns regler som verkar vara rättvisa. Reglerna gäller alla, men egentligen drabbas
några elever hårdare än andra. Det kan t ex vara att alla elever serveras samma mat,
diskriminerar skolan indirekt de elever som på grund av religiösa skäl behöver annan mat.
1.3.3 Trakasserier och kränkande behandling
Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande
som kränker en elevs värdighet. Kränkande behandling är när någon eller några kränker
principen om alla människors lika värde. Kränkningar är uttryck för makt och förtryck.
Kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. Det kan
utföras av och drabba såväl barn som vuxna. En kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen
eller vara systematiska och återkommande. En viktig utgångspunkt är att den enskildes
upplevelse av kränkning alltid måste tas på allvar, och inte får avfärdas.
Trakasserier och kränkande behandling kan vara
fysiska (slag, knuffar)
verbala (hot, svordomar, öknamn)
psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer)
texter och bilder (teckningar, lappar, sms, mms, fotografier, msn och meddelanden
på olika webbcommunities).
Skillnaden mellan trakasserier och kränkningar är att trakasserier har samband med någon av
diskrimineringsgrunderna.
1.3.4 Diskrimineringsgrunderna
Kön (När barn/elever blir olika behandlade beroende på om de är pojkar eller flickor)
Etnisk tillhörighet (När ett barn/elev blir orättvist behandlat för att han eller hon har
en viss hudfärg, kommer från ett visst land eller hör till ett visst folk.)
Religion eller annan trosuppfattning (När ett barn/elev blir orättvist behandlat för att
det har en viss eller ingen religiös tro.)
Funktionshinder (När ett barn/elev blir orättvist behandlat på grund av en varaktig
fysisk, psykisk eller begåvningsmässig begränsning. Som funktionshinder räknas både
sådana som syns, som att man använder rullstol, och sådana som inte märks så lätt,
som exempelvis allergi, ADHD och dyslexi.)
Sexuell läggning (När ett barn/elev blir illa behandlat på grund av sin egen eller
närståendes sexuella läggning: hetero- bi- eller homosexualitet.)
Könsöverskridande identitet eller uttryck ( När barn/elev blir illa behandlad pga. hur
de bryter mot samhällets normer kring könsidentitet och könsuttryck t.ex. om en kille
sminkar sig.)
Ålder ( När barn/elev särbehandlas pga. ålder t.ex. barn/elev retas för att han/hon är
äldre eller yngre än gruppen.)
1.4 Värdegrund
Här beskrivs verksamhetens definition av värdegrund. Respektive verksamhet väljer sin
modell för presentationen.
Värdegrunden skall tas fram i samarbete med barn/elever.
Du ska behandla andra så som du vill bli behandlad själv.
VARA KOMMUN
2010/04/20
sid 6 (16)
2. KARTLÄGGNING AV SITUATIONEN PÅ
verksamhetens NAMN
Kan exempelvis ske med planerade samtal och enkäter (SKOP m fl) enligt Skolinspektionens
handledning sid. 27.
2.1 Kartläggning; beskriv metod, hur eleverna gjorts delaktiga
Genomfört en muntlig enkät om hur de upplever skol- och fritidsmiljön, samt
kamratrelationerna i de båda verksamheterna. Enkät kommer att delas ut till alla föräldrar
och fritidsbarn angående trivsel på fritids. Vårterminen 2013.
Skola och fritids startade läsåret med temat Friends. Då har det pratats om barns lika värde,
hur en bra kompis är och hur det kan känns att vara utanför. Eleverna har genomfört
uppskattningsrundor, där allt positivt har lyfts och satts i fokus. Detta är någon som
eleverna gör med jämna mellanrum under terminen. Eleverna har valt kamratstödjare i
klasserna.
Kamratstödjarverksamhet där barnen aktivt och medvetet verkar för att alla ska känna sig
trygga och få var med.
Friendsenkät är gjord på dator av alla åk 3.
2.2 Nulägesanalys av resultatet av kartläggningen
Ett fåtal barn har svårt med kamratrelationer, de konflikter som uppstår sker på rasttid i
huvudsak.
Killgrupp i F-1 och trivselintervjuer i 2-3 har gjort av kurator.
2.3 Utsatta platser/miljöer/aktiviteter
Elever/barn/personal ska medverka vid framtagandet av en kartläggningslista.
Hur ser det ut hos oss?
Utsatta platser: Utanför skolgården t.ex när barnen går varvet, i korridoren vid påavklädning när alla barn skall ut på rast. I omklädningsrummet i samband med idrotten.
Samt omklädningsrummet vid bad. I matkön.
Några av Tråvads 2-3:or upplever ibland obehag på skolgården i Larv, samt i bussen dit
6
VARA KOMMUN
2010/04/20
sid 7 (16)
och hem. En del elever känner även obehag för att gå på toaletten när de är i Larv.
Utsatta tider: Rast
2.4 Sammanställning (statistik) över antal inträffade incidenter av
kränkningar, trakasserier och diskriminering under föregående
läsår.
(Ge en kort beskrivning av varje incident, väldigt allmänt hållet)
Tre incidenter varav två av kränkande behandling, av verbal art samt en av kränkande
behandling och fysiskt.
2.5 Särskild riskbild
Här redovisar verksamheten om det finns en viss typ av kränkning är mer trolig och frekvent
än andra på enheten. Kanske finns grupper av elever som är särskilt utsatta.
Kränkningar av verbal art förekommer men är troligen inte mer frekventa än på andra
enheter.
2.5 Kompetensutvecklingsbehov
Här redovisar verksamheten om det finns ett behov av utökad kompetens på något område
relaterat till arbetet mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
I nuläget anser vi inte att vi behöver utökad kompetens inom området.
7
VARA KOMMUN
2010/04/20
sid 8 (16)
3. MÅL OCH ÅTGÄRDER FÖR
LIKABEHANDLINGSARBETET
Med nulägesanalysen som utgångspunkt kan man formulera ett antal tydliga mål för att
motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i verksamheten. Målen och
åtgärderna skall vara konkreta, realistiska, utvärderingsbara och tidsbestämda (KRUT).
Befintlig handlingsplansmall kan användas i arbetet.
3.1 Mål
Vi vill att: Alla elever ska ha någon god kamratrelation.
Alla elever ska känna sig trygga på Tråvad skola och fritidshem.
3.2 Åtgärder
Beskriv åtgärder för att uppfylla målen. Ange dessutom vem som är ansvarig för respektive
åtgärd.
Detta läsår skall vi:
Arbeta för att alla elever ska få vara med i lek och arbete. (arbetslagets pedagoger)
Alla elever ska känna sig sedda varje dag. (arbetslagets pedagoger)
Personalen arbetar för att alla barn är allas barn. (arbetslagets pedagoger)
Personalen utökar antalet vuxna utomhus vissa raster.
Endast 2-3 or går varvet och är på fotbollsplanen.
Vi har beslutat att alla i F-1 går varvet på skolgården och får inte vistas utanför grindarna
på tex fotbollsplanen. (arbetslagets pedagoger)
En pedagog är med i vissa grupper i omklädningsrummet vid idrotten på skolan samt vid
bad i Kvänum. (arbetslagets pedagoger)
När eleverna vistas i gymnastiksalen på fritids är det en vuxen med. Punkt 2.3 (arbetslagets
pedagoger)
8
VARA KOMMUN
2010/04/20
sid 9 (16)
4. FRÄMJANDE ARBETE
Det målinriktade arbetet bör
utgå ifrån det övergripande uppdraget att verka för demokratiska värderingar,
mänskliga rättigheter, likabehandling och trygghet.
bedrivas systematiskt och långsiktigt, rikta sig till alla samt vara en naturlig del i det
vardagliga arbetet.
baseras på kunskap om hur diskriminering, trakasserier och kränkande behandling
uppstår och vilka faktorer som skapar en trygg och jämlik miljö.
ge barn, elever, personal och föräldrar återkommande möjligheter att reflektera kring
normer, värderingar och relationer, samt
omfatta kompetensutveckling för personalen för att öka medvetenheten och
kunskapen om diskriminering, trakasserier och kränkande behandling
(Ur Skolverkets allmänna råd och kommentarer, 2009)
Beskriv det löpande arbetet med främjande åtgärder och ange vem som ansvarar för
respektive åtgärd.
Tema tillsammans F-3 (mål i verksamhetsplanen)
F-1 och 2-3, har klassvis Massage/avslappning 1 tillfälle i veckan.
Enkät om trivsel på fritids till förälder och elev vårterminen 2013.
Trivsel kartläggs vid utvecklingssamtal, både muntligt och skriftligt.
Åldersblandade aktiviteter på fritids.
Kill-samtal i 2-3:an med kurator.
9
VARA KOMMUN
2010/04/20
sid 10 (16)
5. FÖREBYGGANDE ARBETE
I arbetet med att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande
behandling bör man
regelbundet genomföra kartläggning av såväl den egna verksamhetens organisation
och arbetssätt som av barnens och elevernas trygghet och trivsel samt av deras
uppfattning om förekomsten av diskriminering, trakasserier och kränkande
behandling
utifrån en analys av kartläggningen formulera konkreta och uppföljningsbara mål för
arbetet, samt
planera vilka insatser som ska genomföras under året för att nå målen och bestämma
vem som ansvarar för att insatserna genomförs och följs upp.
(Ur Skolverkets allmänna råd och kommentarer, 2009)
Arbetet har sin utgångspunkt i riskbilden som upptäckts i kartläggningen
Beskriv det löpande arbetet med förebyggande åtgärder och ange vem som ansvarar för
respektive åtgärd. Samtliga diskrimineringsgrunder ska beröras.
Kamratstödjararbetet fortsätter med träff var tredje vecka under läsåret. Vi gör enkät om
ensamhet i den gruppen. Vi arbetar vidare med kompissociogrammen för att se om det
har blivit en förbättring.
Vi arbetar med gruppstärkande övningar och lekar kontinuerligt.
Vi har två pedagoger ute under rasterna vid vissa tillfällen.
Har lagt om frukosttiden på fritids.
Under vårt tema friends arbetade vi mycket med allas lika värde. Vårt mål med temat var att
förebygga mobbning och trakasserier.
Samarbete med kurator på enheten.
Under hösten 2012 arbetade vi inte f-3 med tema utan ämnes vis i klasserna. Detta för att
förskoleklassen skulle komma in i skolans rutiner på bra sätt och känna sig trygga i klassen.
1
0
VARA KOMMUN
2010/04/20
sid 11 (16)
6. ÅTGÄRDANDE ARBETE VID UPPKOMST AV
DISKRIMINERING, TRAKASSERIER ELLER
KRÄNKANDE BEHANDLING
I arbetet med att upptäcka, utreda och åtgärda förekomster av diskriminering, trakasserier
och kränkande behandling bör man:
Organisera verksamheten så att personalen tidigt kan upptäcka trakasserier och
kränkande behandling. Viktigt är också att ledning och personal är särskilt
uppmärksamma på om barn och elever upplever sig kränkta av någon personal i
verksamheten.
Se till att barn och elever samt deras vårdnadshavare får information om hur de bör
rapportera när de upplever eller får kännedom om diskriminering, trakasserier eller
kränkande behandling.
Tänka på att personalen bör ha god uppsikt över alla utrymmen och platser där barn
och elever befinner sig.
Tänka på att det bör finnas rutiner för hur informationen mellan huvudmannen,
personal, barn, elever och vårdnadshavare ska ske då någon i verksamheten får
kännedom om att ett barn eller en elev upplever sig ha blivit utsatt för trakasserier
eller kränkande behandling.
Se till att ansvarsfördelningen mellan huvudmannen och rektorn är tydlig.
Vara noga med att en utredning allsidigt belyser vad som inträffat och analyserar
orsakerna till detta samt att den omfattar både den eller de som kan ha utövat
kränkningen och den som blivit utsatt för den. (Vid utredning av akuta fall använd
utredningsblanketten som finns under ”blanketter” på bildningsförvaltningen på intranätet!)
Tänka på att utredningen bör ledas av rektorn eller någon med motsvarande
ledningsfunktion om någon i personalen misstänks för att ha utsatt ett barn eller en
elev för trakasserier eller kränkande behandling.
I varje enskilt fall göra en bedömning av om anmälan ska göras till andra
myndigheter.
(Sammanfattat ur Skolverkets allmänna råd och kommentarer, 2009)
6.1 Beskrivning av rutiner och arbetsgång
Både akuta och långsiktiga åtgärder skall finnas beskrivna. Kommunicera med eleverna hur
ni tänker runt detta.
Vad gör jag som elev? Söker upp en vuxen eller en kamratstödjare och berättar.
Vad gör jag som vuxen? Reagerar direkt och markerar tydligt att kränkningar inte
accepteras och en kartläggning av situationen görs. Dokumentation.
1
1
VARA KOMMUN
2010/04/20
sid 12 (16)
7. UPPFÖLJNING, UTVÄRDERING OCH
DOKUMENTATION
7.1 Rutiner för uppföljning och utvärdering av främjande och
förebyggande arbete under året
Uppföljning och utvärdering skall göras minst en gång per termin. Rutiner, mätinstrument
osv. fastställs av varje enhet och skall redogöras nedan:
Vid varje utvecklingssamtal samtalar vi kring elevens trivsel i skolan. Fritids tar upp detta
under våren 2013.
7.2 Rutiner för uppföljning och utvärdering av uppkomna, utredda
ärenden
Ta in uppföljningstidpunkter m.m. från Hot- och våldsplanen
7.3 Rutiner för dokumentation av arbetet
Blanketten ”Utredning i ärende gällande diskriminering, trakasserier och/eller kränkande
behandling” ska användas i samtliga fall av uppkomna situationer (finns på intranätet under
bildningsförvaltningen, ”blanketter”). Den ifyllda blanketten ska sparas på enheten,
tillsammans med övrig dokumentation som man bestämt ska göras i samband med varje fall.
All dokumentation som gjorts i samband med utredning av ärendet (även
minnesanteckningar, protokoll från elevvårdskonferens, m.m.) skall sparas tillsammans med
blanketten. Åtgärder skall vidtas för att förhindra spridning av denna dokumentation.
Dokumentationen skall arkiveras på respektive enhet och sparas tills fem år efter att eleven
avslutat sin skolgång (lämnat gymnasiet). (Jfr åtgärdsprogram – bevara 5, 15, 25?)
Dokumentation av löpande arbete med främjande och förebyggande arbete redovisas under
kapitel 9 i likabehandlingsplanen. I den mån främjande och/eller förebyggande arbete sker
till följd av uppkomna akuta situationer skall dokumentation av detta arbete sparas
tillsammans med blanketten enligt ovan.
1
2
VARA KOMMUN
2010/04/20
sid 13 (16)
8. DELAKTIGHET, ANSVAR OCH KVALITETSSÄKRING
8.1 Rutiner för information om likabehandlingsplanen och arbetet
enligt den
8.1.1 Till elever/barn
Vid terminsstart
8.1.2 Till vårdnadshavare
Föräldramöte
8.1.3 Till personal
Tidig hösttermin eventuellt k-dagar.
8.1.4 Till nya elever/föräldrar och nyanställd personal
Anslaget i klassrum och personalrum
8.1.5 Till VFU-studenter/praktikanter/vikarier
Anslag ev vikariepärm för skolan och fritidshemmet.
8.1.5 Till Bildningsnämnden och förvaltning
1 juli lämnas en kopia till bildningsförvaltningen.
8.2 Beskrivning av ansvarsfördelningen
Rektor är ytterst ansvarig för att likabehandlingsplanen upprättas, genomförs och efterlevs.
Ansvaret för genomförandet av planens olika delar delas upp på personalen. Om personal
misstänks för kränkning av en elev ska närmsta chef ansvara för utredningen.
8.3 Kvalitetssäkring
Resultat och analys av likabehandlingsarbetet ska tas upp i den årliga kvalitetsredovisningen.
En utförlig uppföljning och utvärdering samt resultatanalys görs årligen i samband med
revideringen av likabehandlingsplanen.
1
3
VARA KOMMUN
2010/04/20
sid 14 (16)
9. REDOVISNING OCH RESULTAT AV FRÄMJANDE,
FÖREBYGGANDE OCH ÅTGÄRDANDE ARBETE
9.1 Främjande:
Mål
Åtgärd
Måluppfyllelse
Åtgärd
Måluppfyllelse
Åtgärd
Måluppfyllelse
9.2 Förebyggande:
Mål
9.3 Åtgärdande:
Mål
1
4
VARA KOMMUN
2010/04/20
sid 15 (16)
10. KONTAKTUPPGIFTER
Rektor är ansvarig för att likabehandlingsplanen upprättas, genomförs och efterlevs.
Kontakta honom/henne om du har synpunkter på eller kommentarer till planen.
Kontaktuppgifter Rektor:
Lars-Åke Svantesson
Kontakta i första hand ansvarig personal/kontaktlärare vid fall av diskriminering,
kränkningar och trakasserier.
Övriga relevanta kontaktuppgifter till personal på enheten:
Förvaltningschef Nina Schmidt
Tel. 0512-318 13
[email protected]
Tillsynsombud för arbetet med likabehandlingsplaner är:
Diskrimineringsombudsmannen (www.do.se)
Tel. 08-120 20 820
Barn och Elevombudet (www.skolinspektionen.se/beo)
Tel. 08-586 080 00
1
5
VARA KOMMUN
2010/04/20
sid 16 (16)
1
6
