Innehållsförteckning
Inledning ...........................................................................................1
Förebyggande arbete .......................................................................2
Normkritiskt förhållningssätt............................................................2
Ökad kunskap och medvetenhet ....................................................2
Anmälningsskyldighet enligt Socialtjänstlagen ...............................4
Polisanmäld eller misstänkt ............................................................4
Rekrytering .....................................................................................4
Introduktion nyanställda ..................................................................4
Introduktion och rutiner för praktik, medverkan i utbildning och
arbetsmarknadsåtgärd ....................................................................5
Förskola och hem ...........................................................................6
Kunskap om rutiner ........................................................................6
Kollegialt stöd, utbildad stödperson ................................................6
Åtgärdande arbete ...........................................................................7
Matris för de första kritiska dygnen .................................................7
Medarbetare får kännedom om att ett misstänkt sexuellt
övergrepp mot ett barn skett på förskolan ......................................8
Vid misstanke om att ett barn utsatts för sexuella övergrepp måste
anmälan göras till socialtjänsten (individ och familj) .......................9
Säkerställ att anmälan kommit fram ...............................................9
Kontakt med familjevåldsenheten ...................................................9
Förskolechefen får kännedom om att ett misstänkt
sexuellt övergrepp skett på förskolan ........................................... 10
Informationsplikt ........................................................................... 10
Krisstöd för barn och vårdnadshavare .......................................... 10
Polisanmälan ................................................................................ 11
Arbetsrättslig hantering ................................................................. 11
Behov av omedelbar åtgärd ...................................................... 11
Ställningstagande för fortsatt arbetsrättslig hantering ............... 11
Utredning av händelsen ................................................................ 11
Utredning enligt 2 kap. 7 § diskrimineringslagen ....................... 11
Den arbetsrättsliga utredningen ................................................ 12
Kriskommunikation ....................................................................... 13
Kontakta kommunikationsenheten tidigt ................................... 13
Vad ska kommuniceras, till vem och när? ................................. 13
Hälsovård och stöd ....................................................................... 13
Fortsatt trygghet för barnen .......................................................... 14
Kollegialt stöd ............................................................................... 14
Anmälan till Skolinspektionen gällande legitimerad personal .... 14
Uppföljning och fortsatt arbete ..................................................... 15
Definitioner ..................................................................................... 16
jj
Inledning
Detta material är framtaget som ett stöd i förskoleförvaltningens förebyggande arbete
för en trygg och säker förskola och för att minimera risken för sexuella trakasserier
mot barn i förskolan. Materialet synliggör hur det förebyggande arbetet, bland annat
genom normkritiskt arbete, ska bedrivas och innehåller också tydliga strukturer för
arbetet om misstanke om sexuella trakasserier ändå skulle ske.
Stödmaterialet är uppdelat i tre delar utöver inledning:
1. Förebyggande arbete
2. Åtgärdande arbete
3. Uppföljning
Materialet är framtaget i samarbete med SKLs nationella nätverk Fler män i förskolan
och Stockholms stad. Vidare har förvaltningens erfarenhet och kunskap beaktats bl.a.
genom representation från förskoleförvaltningens olika avdelningar. Forskning som
finns i frågan har tagits tillvara liksom den kunskap som exempelvis Rädda barnen,
Stiftelsen Allmänna Barnahus, Erica stiftelsen, RFSU och Brottsoffermyndigheten
förmedlar.
Detta material bygger bland annat på diskrimineringslagstiftningen i förhållande till
diskrimineringsformen sexuella trakasserier. Sexuella trakasserier definieras som ett
uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Sexuella trakasserier
innebär i de flesta fallen en misstanke om ett sexuellt övergrepp.
Rutinerna för det åtgärdande arbete styrs av diskrimineringslag, skollag, lagstiftning
inom arbetsrätten, socialtjänstlagen och brottsbalken. I den åtgärdande delen ingår en
matris som ska användas under de första kritiska dygnen om en misstanke uppstått.
1 │ Förskoleförvaltningen │ Stödmaterial. Förebyggande arbete och åtgärdande insatser
Förebyggande arbete
Normkritiskt förhållningssätt
Ett normkritiskt förhållningssätt är för personal i förskolan en nyckel för att komma
till rätta med trakasserier och kränkningar både i förhållande till barngrupp och till
kollegor. Att vara medveten om normer och värderingar – både sina egna och
majoritetsnormer – bidrar till att förebygga trakasserier och kränkningar. Varken barn
eller kollegor ska mötas av stereotypa föreställningar kopplade till
diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, könsöverskridande identitet eller
uttryck, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning
eller ålder. Föreställningar om hur barn och vuxna förväntas vara styrs dock inte bara
av diskrimineringsgrunderna, utan kan lika gärna handla om normer kring utseende,
ekonomi, kosthållning etc.
Ökad kunskap och medvetenhet
Läroplanen beskriver vikten av att ge barn stöd i att utveckla tillit till sin egen
förmåga, självständighet och självförtroende. Genom att sätta ord på känslor,
kroppsdelar och upplevelser ger vi barn tillgång till ett språk och övar dem i att sätta
ord på det de tänker och känner. Det är viktigt att barn får tillgång till neutrala ord
för kroppens olika delar som de tycker känns bra att använda.
Att tidigt prata med barn om frågor som berör sexualitet, känslor och kropp kan vara
förebyggande och hälsofrämjande ur både ett kortsiktigt och ett mer långsiktigt
perspektiv. Kunskap om kroppen, om privata kroppsdelar (mun, snippa, snopp och
stjärt) och om lust (pirr), om gränser och integritet är en förutsättning för barn att
kunna uttrycka sig och berätta om sådant som känns bra och mindre bra. Ett gott
förhållande till sin sexualitet ger självkänsla och verkar identitetstärkande. Att tidigt
uppmärksamma barn på att frågor som rör sexualitet är möjliga att tala om visar
också att man med förtroende kan vända sig till vuxna om man varit med om något
som inte känts bra. På så sätt lär barn att berätta det de vill och inte vill och att de
kan bestämma över sin egen kropp. Det är viktigt att prata med barnen om ”bra och
dåliga hemligheter”.
Vuxna måste lyssna uppmärksamt om ett barn försöker berätta något viktigt och ta
det barnet berättar på största allvar. När vi misstänker eller förstår att ett barn far illa
kan det väcka starka känslor över det inträffade blandat med osäkerhet för hur vi ska
agera. Om det finns oro för att något hänt ett barn – utgå från det konkreta som ger
oro, pressa inte barnet och var tydlig med att det får berätta för vem det vill när
barnet själv vill om något dåligt har hänt. En vanlig fallgrop är att vuxna blir oroliga
och lägger locket på och då signalerar till barnet att det svåra inte går att prata om.
En vanlig fallgrop är att vuxna blir oroliga och lägger locket på och då signalerar till
barnet att det svåra inte går att prata om. En annan fallgrop är att börja agera som
”polis” och ställa för många frågor. Då finns risken att barnet blir skrämt och inte
vågar berätta.
Det är av stor vikt att på arbetsplatsen strukturerat och upprepat arbetar med dessa
frågor. Förslag på material nedan.
2 │ Förskoleförvaltningen │ Stödmaterial. Förebyggande arbete och åtgärdande insatser
Relaterat material
Ur Stiftelsen Allmänna Barnahus Dagsattprataom.se.
Råd från barn om vad man kan lära små barn
Alla bestämmer över sin egen kropp! Ingen får tvinga någon annan.
Man får alltid säga nej om någon vill kramas, pussas eller ta på en.
Det finns privata områden på kroppen! Snoppen, snippan, stjärten
och munnen är privata områden. […] Privata områden på kroppen har
särskilda regler.
Det finns vuxna och barn som luras och gör dumma saker! De
flesta är snälla, men inte alla. Både barn och vuxna kan luras och göra
dumma saker.
Det finns bra och dåliga hemligheter! Hemligheter som du blir glad
av får du ha kvar! Hemligheter som du blir ledsen, rädd eller arg av är
det bra om du berättar om.
Jag vill att du berättar! Om någon är dum mot dig får du alltid
berätta! Om ett barn eller en vuxen tar på dina privata områden får du
alltid berätta! Om någon säger att du inte får berätta är det fel! Du kan
berätta för mamma, pappa eller någon annan vuxen som du tycker
om.
Barn vi träffat tror att det viktigaste är hur man agerar som vuxen i vardagen.
Man kan visa att man respekterar barnen och deras privata områden, och man
ska säga ifrån om barn eller andra vuxna inte gör det.
Läs mer
Rädda Barnens handbok Stopp! Min kropp! (www.raddabarnen.se)
RFSU Barns sexualitet – En vägledning (www.rfsu.se)
Stiftelsen Allmänna Barnahus, Dags att prata om
(www.dagsattprataom.se)
Brottsoffermyndigheten, Jag vill veta (www.jagvillveta.se)
Rädda Barnen, detta borde alla veta om sexuella övergrepp
(www.raddabarnen.se)
Barnafrid, Linköpings universitet (www.liu.se)
Eva Mattiasson Thorbert, Hjärtestunder (www.malmo.se)
Boken om Liten av Stina Wirsén (media.bonnierforlagen.se)
3 │ Förskoleförvaltningen │ Stödmaterial. Förebyggande arbete och åtgärdande insatser
Anmälningsskyldighet enligt Socialtjänstlagen
Samtliga medarbetare ska känna till bestämmelserna om anmälningsskyldigheten; om,
när och hur en anmälan ska göras.
Av 14 kap. 1 § socialtjänstlagen framgår att varje medarbetare är skyldig att genast
anmäla till socialnämnden vid misstanke eller kännedom om att ett barn far illa. Detta
gäller all personal, inte bara de som arbetar direkt med barnen. Det behöver inte
finnas bevis för att barnet faktiskt far illa för att medarbetaren ska vara skyldig att
anmäla. En oro eller misstanke räcker alltså för en anmälan. Det är socialtjänstens
uppgift att utreda barnets situation. Att inte anmäla eller vänta för länge med en
anmälan när man misstänker eller har kännedom om att ett barn far illa kan leda till
åtal för tjänstefel.
Vid misstanke om att sexuellt övergrepp har skett på förskolan, ska en anmälan alltid
göras. Anmälan syftar till att socialtjänsten ska kunna erbjuda familjen stöd.
Polisanmäld eller misstänkt
På motsvarande sätt ska också alla som arbetar i förskolan göras medvetna om att
man som medarbetare kan bli både misstänkt, polisanmäld och anmäld till olika
tillsynsmyndigheter. Vidare att arbetsgivaren, om detta skulle inträffa, har rutiner för
att stödja berörda medarbetare och betraktar misstänkt medarbetare som oskyldig
fram till dess att en eventuellt fällande dom fallit. Alla som arbetar i förskolan ska
också känna till att vid misstanke om sexuella övergrepp är det sedvanligt att den
misstänkte avstängs från arbetet under begränsad tid.
Rekrytering
Vid all rekrytering ska rekryteringsprocessen följas. Referenstagning är en nödvändig
del i denna, minst två arbetsgivarreferenser ska tas. Registerutdrag ska inhämtas
Relaterat material
Rekryteringsprocessen (intra.malmo.se)
Rutin för registerutdrag (komin.malmo.se)
Introduktion nyanställda
Rutiner för introduktion av nyanställda finns. Kunskap om detta stödmaterial ingår i
introduktion av nyanställda.
Relaterat material
Introduktion för nya medarbetare (komin.malmo.se)
4 │ Förskoleförvaltningen │ Stödmaterial. Förebyggande arbete och åtgärdande insatser
Introduktion och rutiner för praktik, medverkan i utbildning och
arbetsmarknadsåtgärd
Förskoleförvaltningen ska väcka intresse för arbete i förskola för att fortsatt kunna
rekrytera engagerade medarbetare med rätt kompetens till våra förskolor. Ett gott
välkomnande, en introduktion av god kvalitet och tydliga rutiner är avgörande för att
vi ska lyckas.
Förskoleförvaltningen har rutiner för anställning och praktik gällande
arbetsmarknadsåtgärder som ska följas. Vidare finns rutiner för introduktion som
gäller för VFU, APL, Ung i Sommar och Prao.
Relaterat material
Rutin för anställning och praktik. Arbetsmarknadsåtgärder
(komin.malmo.se)
Introduktion och riktlinjer för praktik och medverkan i utbildning,
VFU, APL, Ung i Sommar, Prao (komin.malmo.se)
Miljö och kartläggning av risker
Ett förebyggande arbete syftar till att minimera risken för sexuella trakasserier utifrån
kartlagda risker på den egna förskolan. Sexuella trakasserier kan ske på många olika
sätt och också mycket snabbt. En öppen miljö och god översikt, med hänsyn tagen
till barns integritet över de olika rum och lärmiljöer förskolan erbjuder både inomhus
och utomhus, kan fungera förebyggande. Att undvika ensamarbete kan också vara
förebyggande och bidra till ökad trygghet och säkerhet för både barn och
medarbetare.
Förskolan är skyldig att kartlägga var det finns risk för sexuella trakasserier. DOs
kartläggnings-verktyg ”Husmodellen” har även specifika frågor kopplade till
förebyggandet av sexuella trakasserier i verksamheten. Använd den kartläggning som
görs i arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Inom ramen för
kartläggningen kan trygghetsvandringar genomföras med barnen för att kartlägga
förskolans inom- och utomhusmiljö, där barnen får möjlighet att berätta om olika
platser på förskolan känns trygga eller otrygga.
Relaterat material
DOs kartläggningsverktyg - Husmodellen (www.do.se)
DO - Lika rättigheter i förskolan (www.do.se)
Skapa trygga idrottsmiljöer (idrottonline.se)
5 │ Förskoleförvaltningen │ Stödmaterial. Förebyggande arbete och åtgärdande insatser
Förskola och hem
Ett öppet och intresserat förhållningssätt är av stor vikt i kommunikation med
vårdnadshavare. Lyssna till vårdnadshavarnas tankar, önskemål och synpunkter. Att
konstruktivt möta vårdnadshavarna är inte bara förskolans skyldighet, det är också en
förutsättning för att undvika missförstånd och missnöje.
I den reviderade Läroplanens andra kapitel, 2.4 står bland annat: Arbetslaget ska visa
respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan
förskolans personal och barnens familjer vidare att varje barn tillsammans med sina föräldrar får
en god introduktion i förskolan. Det är av stor vikt att redan under introduktionen bygga
goda relationer och förtroende samt ge vårdnadshavare god insikt i och förståelse för
förskolans uppdrag.
Kunskap om rutiner
Informera vårdnadshavare i samband med introduktion om att det finns tydliga
rutiner för hur vi arbetar förebyggande och med vilka vi samarbetar om arbetsplatsen
skulle råka ut för en akut händelse.
Kollegialt stöd, utbildad stödperson
Höjd medvetenhet och kunskap i kriskunskap kan vara hälsofrämjande och
förebyggande. Psykologenheten utbildar stödpersoner i organisationen, förslagsvis en
till två per utbildningsområde i syfte att kunna agera som stödperson i en
krissituation. Stödperson utan direkt anknytning till aktuell arbetsplats ska vid behov
kunna finnas på plats snabbt om en akut händelse inträffar.
6 │ Förskoleförvaltningen │ Stödmaterial. Förebyggande arbete och åtgärdande insatser
Åtgärdande arbete
Matris för de första kritiska dygnen
När en medarbetare får
kännedom om att ett barn
misstänks utsättas för sexuellt
övergrepp i verksamheten
När förskolechef får kännedom
om att ett barn misstänks
utsättas för sexuellt övergrepp i
verksamheten
När utbildningschef får
kännedom om att ett barn
misstänks utsättas för sexuellt
övergrepp i verksamheten
Om ett barn berättar ska inte förskolepersonal förhöra
barnet utan endast lyssna och dokumentera vad
barnet sagt.
Förskolechef kontaktar omgående utbildningschef och
HR om det som inträffat och överväger akuta skyddsoch stödåtgärder för barnet, om möjligt utan att
förstöra bevisning.
Utbildningschefen ska tillsammans med HR och
förskolechfen informera sig om vad som skett och
stötta förskolechefen i den fortsatta hanteringen.
Använd inte ledande frågor.
Utbildningschefen informerar även förskoledirektören.
Dokumentera skriftligt.
Förskolechef gör en anmälan till socialtjänst, och
samråder med utbildningschef och HR kring den
arbetsrättsliga hanteringen.
Medarberaren kontaktar omgående förskolechefen
utan att prata med den utpekade medarbetaren.
Utbildningschefen ska organisera verksamheten så att
förskolechefen frigörs
för att helt kunna arbeta med ärendet.
Informera det berörda barnets vårdnadshavare om det
förskolan vet under lugna former. Informera också om
möjligheten att polisanmäla.
Medarbetaren gör även en skriftlig anmälan till
förskolechef om sexuella trakasserier på "Blankett 1"
och lämnar denna till förskolechefen.
Anmälningsskyldighet till socialtjänsten omfattar alla
medarbetare i förskoleverksamhet. Vid misstanke om
sexuellt övergrepp är huvudprincipen att förskolechef
gör anmälan till socialtjänsten. Gör förskolechef inte
anmälan till socialtjänsten kvarstår medarbetarens
anmälningsskyldighet. Om förskolechef inte
återkopplat inom två dagar efter att anmälan till
socialtjänsten gjorts, kontakta myndighetsenheten.
Förskolechef tar över hanteringen av ärendet.
Förskolechef samråder med HR och utbildningschef
om eventuell polisanmälan från arbetsgivaren.
Förskolechef kontaktar därefter familjevåldsenheten
inom polisen för rådgivning och för resonemang kring
exempelvis förhållningsätt till barn och utpekade
medarbetare så att eventuella bevis inte förstörs i
onödan.
Förskolechef återkopplar samtalet till utbildningschef
och HR och gör bedömning om en polisanmälan ska
göras. Om bedömning görs att polisanmälan ska
göras, gör förskolechef en sådan anmälan.
Myndighetsenheten kan kontaktas vid frågor kring
processen som helhet.
Utbildningschef organiserar så att förskolechef kan
frigöras för att helt arbeta med ärendet.
Utbildningschefen ska även i fortsättningsvis hålla sig
informerad om de beslut som tas kring
socialtjänstanmälan, polisanmälan, ärendet samt den
arbetsrättsliga hanteringen
Utbildningschef ska alltid sammankalla alla
stödfunktioner (såsom myndighetsenheten, HR,
psykolog och kommunikatör) till ett avstämningsmöte.
Vid detta tillfälle bör tid för fortsatt avstämning
planeras.
Utbildningschefen tar beslut om avstängning av
medarbetaren efter samråd med HR. Kontakt måste tas
med berörda fackliga organisationer.
Förskolechef tar kontakt med stödfunktioner såsom
kommunikationsavdelningen, psykologteamet och
myndighetsenheten för stöd i den fortsatta
hanteringen.
Förskolechef kontaktar HR angående den fortsatta
arbetsrättsliga hanteringen
Förskolechef gör en anmälan om misstänkta sexuella
trakasserier till huvudmannen genom att fylla i
"blankett 2" och ser till denna diarieförs.
Förskolechef fortsätter/påbörjar det utredande och
åtgärdande arbetet enligt diskrimineringslagen.
Barnets behov av stöd måste beaktas.
7 │ Förskoleförvaltningen │ Stödmaterial. Förebyggande arbete och åtgärdande insatser
Medarbetare, förskolechef och utbildningschef ska följa matrisen under de första
kritiska dygnen.
Det åtgärdande arbetet fortsätter efter de första kritiska dygnen. Sexuella trakasserier
innebär i de flesta fallen en misstanke om ett sexuellt övergrepp. Vad gäller
misstanke om sexuella trakasserier har förskolan en utredningsskyldighet enligt
diskirmineringslagen. Eftersom sexuella trakasserier också oftast innebär misstanke
om ett brott måste förskolan ta ställning till en eventuell polisanmälan. En
arbetsrättslig hantering aktualiseras.
Av 2 kap. 7 § diskrimineringslagen framgår att en utbildningsanordnare som får
kännedom om att en elev har blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier är
skyldig att utreda omständigheterna och att vidta åtgärder som förhindrar trakasserier
i framtiden. Det framgår vidare av 3 kap 15 § diskrimineringslagen att en
utbildningsanordnare ska vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att något
barn eller någon elev eller student som deltar i eller söker till verksamheten utsätts
för trakasserier som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, funktionsnedsättning eller sexuell läggning eller för sexuella
trakasserier
Medarbetare får kännedom om att ett misstänkt sexuellt övergrepp
mot ett barn skett på förskolan
Det åtgärdande arbetet fortsätter efter de två första dygnen. Ett misstänkt sexuellt
övergrepp innebär sexuella trakasserier enligt diskrimineringslagen och därför har
förskolan en utredningsskyldighet både enligt diskrimineringslagen och även
arbetsrättslig hantering aktualiseras.
Om ett barn berättar om ett misstänkt sexuellt övergrepp som skett på förskolan
ska inte förskolepersonal förhöra barnet utan endast lyssna och dokumentera vad
barnet sagt. Använd inte ledande frågor. Samtalet ska dokumenteras skriftligt och
medarbetaren ska omgående ta kontakt med förskolechefen samt göra en anmälan
om kränkande behandling till förskolechef på blankett 1, ”Anmälan till förskolechef”.
Om förskolechef inte kan nås ska utbildningschef omgående kontaktas.
Om en vårdnadshavare berättar om ett misstänkt sexuellt övergrepp som skett på
förskolan, ska medarbetaren lyssna på vårdnadshavaren samt sedan hänvisa personen
till förskolechef och informera om att medarbetaren kommer att göra en skriftlig
anmälan omgående. Medarbetare ska även dokumentera vad vårdnadshavaren sagt
och omgående kontakta förskolechefen samt göra en skriftlig anmälan till
förskolechef på Blankett 1. Om inte förskolechef kan nås ska utbildningschef
omgående kontaktas.
Medarbetaren lämnar blankett 1 till förskolechefen.
Relaterat material
Blankett 1 – Anmälan till förskolechef (komin.malmo.se)
8 │ Förskoleförvaltningen │ Stödmaterial. Förebyggande arbete och åtgärdande insatser
Vid misstanke om att ett barn utsatts för sexuella övergrepp måste
anmälan göras till socialtjänsten (individ och familj)
När personal får kännedom om att ett misstänkt sexuellt övergrepp skett på
förskolan ska en anmälan skyndsamt alltid göras till socialtjänsten, i det stadsområde
där barnet är skrivet. Detta eftersom medarbetare enligt 14 kap. 1 § socialtjänstlagen
är skyldig att genast anmäla till socialtjänsten vid misstanke eller kännedom om att ett
barn far illa. Detta gäller samtliga medarbetare, även de som inte arbetar direkt med
barnen. Anmälan syftar till att socialtjänsten ska kunna erbjuda familjen stöd.
Anmälan görs oavsett familjens inställning. Det är viktigt att vårdnadshavaren
informeras om syftet. Att inte anmäla när man misstänker att ett barn far illa kan leda
till åtal för tjänstefel.
Vid misstanke om sexuella övergrepp ska du som berörd medarbetare prata med din
chef. Om du inte får tag på förskolechefen ska den personal som fått reda på det
misstänka övergreppet omgående göra anmälan till socialtjänsten. Anmälningsplikten
till socialtjänsten gäller alla. Om förskolechef inte vill anmäla kvarstår
anmälningsplikt för den som har kännedom eller misstanke om att ett barn far illa.
Flera personer kan anmäla tillsammans. Om du inte vet var barnet bor, kan du ringa
stadsområdet där barnet går i förskola.
Innerstaden: 040-34 55 00, 040-34 56 05
Norr: 040-34 58 49, 040-34 60 30
Söder: 040-34 57 43, 040-34 56 05
Väster: 040-34 56 62
Öster: 040-34 52 52, 040-34 33 69
Social jour: 040-34 56 78
Relaterat material
Blankett – Anmälan till socialtjänsten (www.malmo.se)
Säkerställ att anmälan kommit fram
Sedan anmälan skickats in till socialtjänsten ska kontakt tas med socialtjänsten för att
säkerställa att anmälan gått fram.
Kontakt med familjevåldsenheten
Vid misstanke om sexuella övergrepp ska förskolechef inte prata med sina
medarbetare utan omgående ta kontakt med utbildningschef och HR-avdelning.
Förskolechef ska dessutom alltid samråda med HR och utbildningschef om eventuell
polisanmälan. Förskolechefen ska kontakta familjevåldsenheten inom polisen för
rådgivning, tfn 0708-28 09 90 måndag-fredag kl. 8-16.
Förskolechefen ska återigen kontakta familjevåldsenheten, för resonemang kring
exempelvis: förhållningsätt till barn och utpekade medarbetare så att eventuella bevis
inte förstörs i onödan.
9 │ Förskoleförvaltningen │ Stödmaterial. Förebyggande arbete och åtgärdande insatser
Förskolechefen får kännedom om att ett misstänkt sexuellt
övergrepp skett på förskolan
När förskolechefen får kännedom om misstänkt sexuellt övergrepp tar hen
omedelbart kontakt med utbildningschef och HR om det som inträffat och resonerar
kring den omedelbara arbetsrättsliga hanteringen.
Om en anmälan till socialnämnden inte redan har gjorts ska förskolechef säkerställa
att en anmälan till socialtjänsten görs omedelbart. Förskolechef ska även återkoppla
detta till den medarbetare som anmält misstanken om sexuellt övergrepp.
Förskolechef är dessutom skyldig att anmäla misstanke om sexuella trakasserier till
huvudmannen, det vill säga förskolenämnden. Förskolechef ska använda sig av
blankett 2 vad gäller anmälan till huvudmannen och denna måste snarast lämnas för
diarieföring till det administrativa teamet.
Relaterat material
Blankett 2 – Anmälan till huvudman (www.malmo.se)
Informationsplikt
Förskolan är skyldig att informera vårdnadshavarna om det finns skäl att misstänka
att barnet utsätts för sexuella trakasserier av medarbetare. Informera det berörda
barnets vårdnadshavare om det förskolan vet under lugna former. Informera också
om möjligheten att polisanmäla och om att förskolan har en skyldighet att göra en
anmälan till socialnämnden.
Krisstöd för barn och vårdnadshavare
Det är viktigt att möta personer som drabbats av en kris. Krisstödet innebär att
främja lugn och förmedla trygghet. I det första akuta skedet ska
förskoleförvaltningens krisstöd förutom att möta personal även initialt kunna möta
vårdnadshavare. I detta skede handlar det om att lyssna in och vid behov hänvisa
vårdnadshavare till var de och barnet kan få ytterligare hjälp och stöd.
Följande instanser rekommenderas
Kriscentrum för barn och ungdomar
Barnhälsovården
BUP – En väg in
Kriscentrum hjälper barn som har varit utsatta för sexuella övergrepp, även
vårdnadshavare erbjuds krissamtal. Förskolechefen har möjlighet att rådgöra med
Kriscentrum om förhållningssätt till barn och vårdnadshavare.
Polisen har ett nära samarbete med Kriscentrum Malmö Koncept Karin inom sociala
resursförvaltningen (Malmö stad). Förskolechefen bör förmedla kontakt med
Kriscentrum till berörda vårdnadshavare.
När ett sexuellt övergrepp misstänkts ha begåtts mot ett barn i förskolan måste
eventuellt stödbehov hos barnet identifieras och sättas in. Om detta sker genom
samtal får barnet inte uppleva det som ett förhör.
10 │ Förskoleförvaltningen │ Stödmaterial. Förebyggande arbete och åtgärdande insatser
Relaterat material
Psykologenheten (komin.malmo.se)
Ansökan om insats (komin.malmo.se)
Kriscentrum Koncept Karin (komin.malmo.se)
Samtal med barn vid utredning av diskriminering eller annan
kränkande behandling (komin.malmo.se)
Polisanmälan
HR-avdelningen ska kontakta HR-strategiska avdelningen för vägledning innan
beslut tas om att arbetsgivaren ska polisanmäla. Om beslut tas att polisanmälan ska
göras, gör förskolechefen anmälan.
Arbetsrättslig hantering
Behov av omedelbar åtgärd
Om förskolechef i samråd med utbildningschef och HR gör bedömningen att det
inte är lämpligt att medarbetaren är i tjänst, kan förskolechef besluta om att tillfälligt
ta medarbetaren ur arbete. Med tillfälligt avses resten av dagen och eventuellt
följande dag.
Ställningstagande för fortsatt arbetsrättslig hantering
Vid denna typ av ärenden är det rutin att stänga av en medarbetare under den
arbetsrättsliga utredningen. Det är utbildningschef som efter samråd med HR fattar
beslut om avstängning, efter överläggning med facklig organisation.
Tas beslut om avstängning ska förskolechef möjliggöra stöd för medarbetaren som
t.ex. Företagshälsovård om behov finns. Förskolechef ska därtill upprätthålla en
regelbunden kontakt med medarbetaren.
Utredning av händelsen
Vid misstanke om att sexuellt övergrepp skett på förskolan, aktualiseras olika
utredningar som har olika syften:
Det misstänkta brottet utreds av polisen
Socialtjänsten utreder familjens behov av stöd
Förskolenämnden utreder genom förskolechefen (delegerat) sexuella
trakasserier enligt diskrimineringslagen, se nedan rubrik ”Utredning enligt 2
kap. 7 § diskrimineringslagen ”.
Arbetsgivaren utreder enligt den arbetsrättsliga processen
Utredning enligt 2 kap. 7 § diskrimineringslagen
Förskolechefen ska starta en utredning om sexuella trakasserier enligt
diskrimineringslagen vid misstanke om sexuella övergrepp.
11 │ Förskoleförvaltningen │ Stödmaterial. Förebyggande arbete och åtgärdande insatser
Oavsett om anmälan gjorts till socialtjänst eller polis är förskolechefen skyldig att
utreda händelsen Det övergripande syftet med utredning och åtgärder enligt
diskrimineringslagen är att de sexuella trakasserierna ska upphöra samt förhindra att
sexuella trakasserier sker igen (skydd för barnen). Utredning enligt
diskrimineringslagen görs också för att se över vad i verksamheten som behöver
förändras och vilka åtgärder som krävs för att trakasserierna ska upphöra samt för att
förhindra sexuella trakasserier i framtiden. Om polisens förundersökning läggs ner
eller om åtal inte väcks utgör det inte tillräckligt underlag för kommunen att lägga ner
sin utredning och avstå från åtgärder.
Det kan finnas tillfällen då kommunen om möjligt bör avvakta med sin utredning för
att inte påverka ett barns eller personals vittnesmål innan polisen hunnit höra dessa.
Kommunens utredningsmetoder kan behöva anpassas i det enskilda fallet för att inte
inkräkta på brottsutredningen. Exempelvis kan kommunen behöva avvakta med att
genomföra utredande samtal tills dess att polisen har hållit sina förhör med berörda
personer och vittnen. Något utrymme att helt avstå från utredningsåtgärder under
hela den tid som en förundersökning pågår finns inte1. Polisen kan dock inte styra när
och hur kommunen genomför sin utredning enligt diskrimineringslagen.
Utredningsskyldigheten enligt diskrimineringslagen kan endast avvaktas under en
kort period, kontakta myndighetsenheten om vägledning i det enskilda fallet.
Observera att akuta stöd- och skyddsåtgärder i förhållande till barnen kan behöva
vidtas. Om samtal med barn ska genomföras i utredningssyfte ska alltid
psykologenheten kontaktas innan samtalet sker. Även i de fall sexuella trakasserier
inte kan konstateras bör förskolan inom ramen för det förebyggande arbetet för att
motverka sexuella trakasserier i framtiden, se över om åtgärder behöver vidtas,
rutiner uppdateras etc.
Utredningen samt åtgärder ska dokumenteras på blankett 3 och
återrapporteras till nämnden som ett delegationsbeslut.
Relaterat material
Blankett 3 – Utredning och åtgärder för att förhindra diskriminering
och kränkande behandling i framtiden (www.malmo.se)
Den arbetsrättsliga utredningen
Arbetsgivaren ska även göra en arbetsrättslig utredning för att kunna ta ställning till
ett eventuellt arbetsrättsligt agerande och förebyggande åtgärder. Det kan finnas
tillfällen då arbetsgivaren bör avvakta med utredning för att inte störa
polisutredningen. Kontakt ska, i de fall en polisutredning pågår, tas med
polismyndigheten. Ibland bedöms det inte möjligt att fatta ett arbetsrättsligt beslut
innan t.ex. dom fallit. I dessa situationer är det av största vikt att HR-avdelningen
kontaktar HR-strategiska avdelningen för bedömning av om den arbetsrättsliga
utredningen bör fortgå eller avvaktas.
►
1
Jmf diskrimineringsombudsmannens beslut GRA 2013/563.
12 │ Förskoleförvaltningen │ Stödmaterial. Förebyggande arbete och åtgärdande insatser
Kriskommunikation
Vid kris förstärks ledningen med stödfunktionerna analys och kommunikation. En
snabb, korrekt och tydlig kommunikation är avgörande för hur väl förvaltningen
klarar en händelse/kris. Kriskommunikationen är därför en av de första funktioner
som måste komma igång.
Kontakta kommunikationsenheten tidigt
Att kommunicera i samband med misstänkta sexuella trakasserier är en av de största
utmaningar vi kan ställas inför som förvaltning. Behovet av information är stort från
flera olika håll samtidigt som vi bör förhålla oss till polisens behov av att säkra bevis.
Vi har ett ansvar för att inget barn fortsättningsvis utsätts. Vi har även ett ansvar
gentemot vårdnadshavare och också mot vår medarbetare som ska betraktas som
oskyldig fram till dess att personen ifråga eventuellt dömts i domstol.
Den misstänkta händelsen i sig väcker också starka känslor, djup oro och frustration
hos både vårdnadshavare, föräldrar och medarbetare Det är därför av största vikt att
ansvarig chef tar kontakt med kommunikationsenheten för att få hjälp och stöd så
tidigt som möjligt i processen.
Vad ska kommuniceras, till vem och när?
Detta måste alltid bedömas från fall till fall. Vi har flera olika ”målgrupper” (t ex
vårdnadshavare, medarbetare, media) som kan behöva information på olika sätt vid
lite olika tillfällen. Det kan handla om enskilda samtal med berörd familj eller
medarbetare, skriftlig föräldrainformation eller tydliga budskap att ha som stöd vid
ett eventuellt föräldramöte eller intervjuer i media.
Oavsett vilket är det viktigt att vi inte går händelserna i förväg och att vi under hela
processen tar stor hänsyn till både berörd familj och aktuell medarbetare. En
avgörande faktor tidsmässigt kan vara den polisiära processen. Har polisen valt att
inleda en förundersökning? Är en medarbetare gripen, anhållen eller häktad? I viss
mån kan kommunikationsbehovet också styras av läget på förskolan. Hur är
kontakten med berörda vårdnadshavare? Vilka önskemål/behov har de? Är det stor
risk för ryktesspridning? Utifrån den här typen av frågeställningar planerar vi hur vi
ska jobba vidare med kommunikationen.
Hälsovård och stöd
Genom krisstöd har förskoleförvaltningen möjlighet att i ett akut läge sätta in
åtgärder med hjälp av förskoleförvaltningens psykologenhet för berörda
medarbetare. Psykologenhetens insatser vid kris innefattar stöd till
utbildningschef/förskolechef inför fortsatt krisarbete, avlastande samtal i grupp till
berörd personal, konsultation till personal gällande enskilt barn eller barngrupp och
medverkan på föräldramöten.
13 │ Förskoleförvaltningen │ Stödmaterial. Förebyggande arbete och åtgärdande insatser
Företagshälsovården är en annan expertresurs och ett komplement till den
sakkunskap inom hälso- och arbetsmiljöområdet som finns i organisationen.
Företagshälsovården kan anlitas för insatser på individ-, grupp-, ledarskaps- och
organisationsnivå.
Relaterat material
Företagshälsovård (komin.malmo.se)
Psykologenheten (komin.malmo.se)
Fortsatt trygghet för barnen
När misstanke om sexuella övergrepp uppstått är detta omskakande för de som på
olika sätt är berörda. Det enskilda barnets stödbehov måste lyftas. Förskolechef
utreder eventuellt behov av särskilt stöd och hur det ska verkställas.
Psykologenheten erbjuder avlastande samtal i grupp till personal. Omfattning av
insatsen bedöms i varje enskilt fall och det är förskolechefen som kontaktar
psykologenheten. De avlastande samtalen med personal bidrar till att skapa trygghet
och normalisera vardagen på förskolan för barnet/barnen.
Det är av stor vikt att arbeta för fortsatt tillit och förtroende mellan barn och
förskola och mellan vårdnadshavare och förskola.
Kollegialt stöd
En stödperson, utbildad av psykologenheten och utan direkt anknytning till aktuell
arbetsplats, ska vid behov kunna finnas på plats snabbt om en händelse inträffar.
Anmälan till Skolinspektionen gällande legitimerad personal
Efter att internutredning avslutats ska förskolechef i samråd med utbildningschef och
HR göra en bedömning om en anmälan, utifrån anmälningsplikt gällande legitimerad
personal, behöver göras eller ej.
Relaterat material
Att anmäla till Skolinspektionen (www.skolinspektionen.se)
14 │ Förskoleförvaltningen │ Stödmaterial. Förebyggande arbete och åtgärdande insatser
Uppföljning och fortsatt arbete
I det systematiska kvalitetsarbetet görs årligen uppföljning av det förebyggande
arbetet och planen uppdateras för det fortsatta arbetet. Förskolan är, i arbetet mot
diskriminering och kränkande behandling, skyldig att kartlägga var det finns risk för
bl.a. sexuella trakasserier. Denna kartläggning ska användas. Om enheten haft
anledning att arbeta åtgärdande ska enhetens rutiner för det åtgärdande arbetet följas
upp och revideras. Exempel på frågeställningar:
Har förskolan arbetat utifrån befintlig riskkartläggning?
Vad har framkommit i förskolans utredning enligt 2 kap. 7 §
diskrimineringslagen?
Vad har fungerat? Vad har fallerat?
Vilka lärdomar drar enheten och vilka förbättringsområden behöver tas fram?
Hur kan förskolan använda sig av händelsen?
Finns det behov av att arbeta mer aktivt för att öka medvetenhet tillsammans
med barnen Om så hur ska detta kommuniceras med föräldrar?
Diskutera också ett långsiktigt arbete ur ett medarbetarperspektiv; hur tar vi hand om
svallvågorna/skuldkänslor/tankar/funderingar i arbetslaget utifrån händelsen.
15 │ Förskoleförvaltningen │ Stödmaterial. Förebyggande arbete och åtgärdande insatser
Plats för egna anteckningar
__________________________________________________________________
__________________________________________________________________
__________________________________________________________________
__________________________________________________________________
__________________________________________________________________
__________________________________________________________________
__________________________________________________________________
__________________________________________________________________
__________________________________________________________________
__________________________________________________________________
__________________________________________________________________
__________________________________________________________________
__________________________________________________________________
__________________________________________________________________
__________________________________________________________________
18 │ Förskoleförvaltningen │ Stödmaterial. Förebyggande arbete och åtgärdande insatser
__________________________________________________________________
__________________________________________________________________
__________________________________________________________________
__________________________________________________________________
__________________________________________________________________
__________________________________________________________________
__________________________________________________________________
__________________________________________________________________
__________________________________________________________________
__________________________________________________________________
__________________________________________________________________
__________________________________________________________________
__________________________________________________________________
__________________________________________________________________
__________________________________________________________________
19 │ Förskoleförvaltningen │ Stödmaterial. Förebyggande arbete och åtgärdande insatser
