Ett undervisningsmaterial i sexuell och reproduktiv hälsa

Hur
gör
man?
Ett undervisningsmaterial
i sexuell och reproduktiv
hälsa och rättigheter.
Av Åsa Nilsson, Tommy Pherson och
Stefan Laack
Tack!
Vi vill tacka alla som har hjälpt oss att utveckla och färdigställa Hur gör man?. Vi
har fått hjälp med bland annat testning av metoder, korrekturläsning, inspiration
och layout, vilket har drivit den kreativa processen med materialet framåt. Utan er
hade detta inte varit möjligt. Alla eventuella fel i detta material är våra egna.
Tack Fredrik Åkerlind, Anna Liljeström, Carolina Dahlberg och Johan Borvén på
Pedagogiskt Centrum, GR Utbildning, Karin Fredholm på Hivprevention i Västra
Götaland, Lena Fridlund universitetslektor i svenska som andra språk och Ellen
Fridlund, Tobias Persson SFI-lärare, Anna Knöfel-Magnusson frilansskribent samt
Marie Ekenblad med SFI-elever på Eductus som gav oss möjligheten att testa
materialet.
Åsa NilssonTommy PhersonStefan Laack
Innehåll
Inledning5
Materialets syfte
5
Materialets upplägg
5
Förhållningssätt6
Att skapa trygghet och delaktighet
8
Undervisningstema: Sexualitet 11
Dilemmaberättelse om sexualitet
12
Gemensam syn på sex- och samlevnadsundervisning13
Associera till sex
14
JA - KANSKE - NEJ om sexualitet 16
Kön och genus 18
Förslag på fördjupning
20
Tips på vidare läsning
20
Undervisningstema: Anatomi och
ord på könsorganen
21
Dilemmaberättelse om anatomi
Ord på kvinnans och mannens kön Könsorganens anatomi Förslag på fördjupning
Tips på vidare läsning
22
23
24
25
25
Undervisningstema:
Hbt och normer
Dilemmaberättelse om hbt
Sexuella handlingar och hbt
Vem tar vem?
Gissa heterot Vem är normal?
Förslag på fördjupning
Tips på vidare läsning
26
27
28
30
32
34
35
35
Undervisningstema:
Familjeplanering36
Dilemmaberättelse om familjeplanering 37
Reproduktiva rättigheter
38
Vad kan de göra?
39
Preventivmedel41
Abort 43
Förslag på fördjupning
45
Tips på vidare läsning
45
Undervisningstema: Onani
Dilemmaberättelse om onani
Sätt ord på onani
Historik och information om onani Sant eller falskt om onani Förslag på fördjupning
Tips på vidare läsning
Undervisningstema: Hiv 46
47
48
49
50
51
51
52
Dilemmaberättelse om hiv
54
Information om hiv och hivtestning
55
Hur hiv överförs
57
Hivspridning59
JA – KANSKE – NEJ om hiv
61
Dialog om hiv
63
Förslag på fler metoder
64
Tips på vidare läsning
64
Undervisningstema:
Lagar och rättigheter
65
Dilemmaberättelse om lagar och rättigheter66
Ömsesidighet 67
Säga nej, säga ja
69
Sexualbrottslagstiftningen71
Smittskyddslagen73
Förslag på fördjupning
74
Tips på vidare läsning
74
Undervisningstema: Söka vård
75
Dilemmaberättelse om att söka vård
76
Hitta vård
77
Dialog med vården
80
Rättigheter i mötet med vården
81
Hälsoundersökning82
Förslag på fördjupning
83
Tips på vidare läsning
83
5
Inledning
Under 2010 besökte vi de flesta lärarlag som undervisade på SFI i Göteborgsområdet. Syftet var att presentera utbildningsmaterialet Hur säger man? och att
erbjuda utbildning på temat sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, SRHR.
Ett starkt önskemål från samtliga lärarlag var ett metodmaterial särskilt anpassat
för SFI. Resultatet av detta önskemål håller du nu i din hand.
Vi är glada för att du valt att använda metodmaterialet Hur gör man?.
Det är skapat för att fungera som ett komplement till lärarhandledningsmaterialet
Hur säger man? för att på olika sätt översätta teori till praktik. Av den anledningen
är det viktigt att du först tar del av Hur säger man?.
Materialet är i första hand utvecklat för att användas tillsammans med kursdeltagare som håller på att lära sig svenska som andra språk. Innehållet består främst
av tankar och testade metoder som tidigare har använts av många pedagoger
och grupper. Vår avsikt med materialet är att erbjuda dig som pedagog något att
använda som en utgångspunkt, övningar och dilemman att prova och diskutera
tillsammans med dina deltagare. Hur gör man? tar upp ämnen som alla människor
ur ett rättighetsperspektiv bör ha kunskap om – sexuell och reproduktiv hälsa
och rättigheter. Materialet kan således användas av alla som har ett intresse av att
hitta metoder för att lära ut och diskutera detta viktiga område.
Materialets syfte
Metoderna har för avsikt att väcka nyfikenhet och intresse om olika undervisningsteman samt skapa ett sammanhang där det är tillåtet för dig som pedagog
och dina deltagare att tala om sexualitet. Svenska språket utgör en central roll
i materialet; genom att sätta ord på den tystnad som finns runt sexualitet ges
deltagarna möjlighet att ta hand om sin sexuella och reproduktiva hälsa samt
realisera sina rättigheter. Du som är pedagog spelar en viktig roll; du vet vilken
språklig nivå deltagarna ligger på och därmed hur språket i metoderna behöver
förklaras, förtydligas eller omformuleras för att alla ska kunna vara delaktiga.
Materialets upplägg
Materialet är uppdelat i olika undervisningsteman som inleds med en dilemmaberättelse samt innehåller flera andra övningar. Dilemmaberättelserna kan du gå
igenom för dig själv eller tillsammans med ditt arbetslag innan du har undervisningstemat med deltagarna. Tanken med detta är att reflektera över hur du och
ni som grupp vill arbeta med ämnet samt hur ni förhåller er till de situationer som
kan uppstå. Prova även att använda dilemmaberättelserna som ett moment i ett
undervisningstillfälle med din deltagare!
Ett undervisningstema är inte ett färdigt lektionsupplägg tänkt att genomföras
under ett och samma tillfälle, utan kan behöva delas upp på fler tillfällen. Tiden
för övningarna kan variera mycket mellan olika deltagargrupper. Viktigt är att
övningarna ger utrymme för reflektion, frågor och diskussion.
6
Inledning
Vid varje undervisningstema får du en introduktion till varför vi anser att temat
är relevant att undervisa i. Därefter följer rubriker på övningarna samt hur du
som pedagog kan förbereda dig. Allt material som ska förberedas – exempelvis
läsas, skrivas ut eller projiceras – finns att hämta på www.srhr.se. I slutet av varje
undervisningstema finns exempel på fler metoder och tips på vidare läsning om
ni skulle vilja fördjupa er i temat.
I undervisningssituationer med personer som håller på att lära sig svenska har
vi erfarenheter av att lärprocessen kan försvåras när deltagarna inte vet vad som
förväntas av dem när en fråga ställs. Förväntas de svara vad som är rätt och fel
eller vad de tycker/tänker? Med andra ord: Frågor som ställs kan antingen röra sig
om faktafrågor eller värderingsfrågor. För att motverka osäkerhet hos deltagarna är frågorna i metoderna markerade med antingen ett utropstecken eller ett
frågetecken.
Betyder att det rör sig om fakta- eller kunskapsfrågor kopplat till
undervisningstemat. Här finns det givna svar som bland annat
kan hittas i Hur säger man?.
Betyder att det rör sig om attityd- eller värderingsfrågor, det vill
säga vad deltagarna tycker eller anser.
Förhållningssätt
Pedagogens förhållningssätt till ämnet SRHR är särskilt viktigt eftersom det
genomsyrar hela undervisningen och därmed innehållet. Här finns några perspektiv som vi anser bör finnas med som en röd tråd i undervisningen, inte bara vid
särskilda lektioner.
Positiv och hälsofrämjande syn på sexualitet, kärlek och relationer
Att ha ett sexualpositivt förhållningssätt till undervisningen innebär att ha en
lustfylld och bejakande syn på sexualitet, kärlek och relationer. I undervisningen
innebär det att utgångspunkten är lust snarare än reproduktion och att försöka
undvika att förmedla en moraliserande syn på sex och sexualitet.
En hälsofrämjande eller salutogen undervisning syftar till att stärka och fokusera
på det positiva som motståndskraft mot sjukdomar och missförhållanden. Det vill
säga att den inte enbart går ut på att förebygga det negativa. Detta förhållningssätt innebär inte att man ska ignorera risker som sexuellt överförbara infektioner
(STI), oönskad graviditet eller sexuellt och könsrelaterat våld. Det handlar snarare
om att ge människor kunskap och färdigheter för att kunna ta till vara på sina
resurser och utveckla positiva livssammanhang som gör det enklare att undvika
sexuell och reproduktiv ohälsa i framtiden.
7
Normkritiskt perspektiv
En viktig pedagogisk strävan när man undervisar i ämnet sexualitet, och i synnerhet när det handlar om sexuella och reproduktiva rättigheter, är att ha en
normmedveten ansats. I många fall när man i skolan arbetar för att öka tolerans
och/eller minska diskriminering glömmer man bort att tala om normer och makt.
Risken är då att man omedvetet delar upp personer i dem som följer normen och
de som är avvikande – det vill säga ”vi och dem”. För att undvika det bör man istället utgå ifrån ett så kallat normkritiskt perspektiv. Det innebär att man fokuserar
på hur normer påverkar och formar våra attityder och vårt beteende i vardagen,
istället för att titta på personer eller grupper som bryter mot normerna. Det är
viktigt att visa hur olika normer påverkar varandra och hur dessa hänger samman.
Det är dock lika viktigt att komma ihåg att normer skiljer sig åt både mellan och
inom grupper.
Det vanligaste sättet att belysa detta är att arbeta med värderingsövningar som
tar upp ämnen som kön, ålder, sexualitet, funktionalitet, bakgrund med mera.
Vill du lära dig mer om hur man i skolan kan arbeta med normer kan du ta del av
metodmaterialet BRYT!, RFSL Ungdom och Forum för levande historia. Materialet
finns på www.srhr.se samt att ladda ner och beställa från RFSL Ungdoms hemsida www.rfslungdom.se
Värderingsfrågor och värderingsövningar
När man ska arbeta med värderingsfrågor eller värderingsövningar kan det vara
bra att vara förberedd. Hur gör man? innehåller en del värderingsfrågor (markerade med frågetecken). Värderingsfrågor är ett sätt att inleda samtal i frågor som
saknar givna svar, till exempel om moral, ideologi och livsstil. Eftersom sexualitet
är en social konstruktion är det viktigt att belysa hur det kan tolkas på olika sätt
exempelvis utifrån vem man är, vilka erfarenheter man har och i vilket sammanhang det diskuteras. Det går således inte alltid att reda ut vad som är en ”bra” eller
”dålig” sexualitet, eftersom det är en fråga om normer och värderingar.
Att säga att en värdering eller ett beteende är mer äkta, sant eller riktigt i absolut
bemärkelse är alltså inte möjligt. Däremot kan man lyfta fram vissa grundläggande värden som de flesta i ett demokratiskt samhälle har enats om, exempelvis
alla människors lika värde, jämställdhet mellan män och kvinnor och allas rätt
till hälsa. I föreställningar om och i värderingarna av det som rör sexualitet och
samlevnad hittar vi en mängd olika uppfattningar som ibland skiljer grupper och
individer åt. I värderingsövningar får deltagarna tillfälle att ta ställning, träna sig i
att uttrycka sina åsikter, motivera sina ståndpunkter, reflektera och bearbeta sina
attityder samt bli lyssnad till och lyssna på andra.
Vid värderingsövningar är det viktigt att försöka upprätthålla ett positivt och konstruktivt klimat där alla deltagare ges möjlighet att uttrycka sin ståndpunkt. Alla
har rätt att tycka som de vill och det finns inga rätt eller fel, men en persons rättighet att uttrycka sig får inte kränka någon annans rättighet att vara. Kränkningar
8
Inledning
får aldrig följas av tystnad eller stå oemotsagda. Du som ledare bör således belysa
eventuella kränkningar och diskutera dem. Du kan exempelvis föra in diskussionen på normer och hur vi konstruerar sexualitet samt informera om diskrimineringslagen som råder i Sverige.
Syftet med övningarna är i första hand att förstå språket samt att våga ta ställning
och uttrycka sina åsikter. Därför är det viktigt att betona för deltagarna att alla
ska visa hänsyn till andras åsikter och inte kommentera varandras ställningstaganden. Diskussioner och debatter är inte tänkta att ske under själva övningen,
men eftersom övningarna kan ge upphov till funderingar och ifrågasättanden är
det viktigt att det skapas tid och utrymme för reflektion direkt efter övningen och
eventuellt vid nästa tillfälle ni träffas. Ett sätt att arbeta med eventuellt starka och
negativa reaktioner är att uppmärksamma dem och prata om dem. Varför väcker
de här frågorna så starka reaktioner? Varifrån kommer reaktionerna? Hur kan vi
arbeta med frågorna för att främja människors sexuella och reproduktiva hälsa
och rättigheter?
Personlig men inte privat
Att undervisa i ämnet sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter är en fråga om
avvägning. För många känns ämnet sex som någonting privat och det kan därför
kännas svårt att lära ut. Samtidigt kan det som upplevs som det allra mest privata
också vara det allra mest allmängiltiga. För att hitta en bra nivå kan det vara till
hjälp att utgå från tumregeln: ”var personlig men inte privat”. Med detta menar vi
att man inte enbart utgår från sina egna privata erfarenheter, utan har en professionell ansats till ämnet. Den professionella anstasen utgår från forskning och är
förankrad i din och arbetsgrupps gemensamma sexualsyn. Eftersom ämnet är
personligt för alla är det oundvikligt att samtalen blir personliga. Ett professionellt förhållningssätt kan vara att du på förhand bestämmer vad du vill och inte
vill dela med dig av när det gäller dina personliga erfarenheter. Detta innebär till
exempel att du inte behöver svara på frågor om dig själv som du inte är bekväm
med att svara på.
Att skapa trygghet och delaktighet
För vissa kan det vara ovant eller till och med första gången de får möjlighet att
prata om sexualitet, relationer och hälsa i ett undervisningssammanhang. Det
är således viktigt att deltagarna känner sig trygga och att undervisningen utgår
från deras frågeställningar. Här följer några metoder för att skapa trygghet och
delaktighet.
9
Kontrakt
Vid första undervisningstillfället i sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter
kan formulerandet av ett informellt kontrakt vara ett sätt att skapa trygghet och
understryka gruppens gemensamma ansvar under undervisningstillfällena. Med
kontrakt menar vi en överenskommelse mellan samtliga närvarande. Detta kan
exempelvis innehålla följande delar:
„„ Det ska råda ett respektfullt klimat.
„„ Man får inte uttala sig kränkande eller diskriminerande mot personer eller
grupper av människor.
„„ Alla frågor och reflektioner som tas upp under träffarna stannar inom
gruppen, det vill säga att man inte pratar med andra om vad som sagts under
undervisningstillfället.
„„ Man ska inte lämna ut saker om sig själv som man inte känner sig bekväm
med.
„„ Om övningar innebär att man delas in i mindre grupper, bestämmer man
gemensamt i grupperna vad som ska sägas i storgrupp.
„„ Man för inte någon annans talan. Prata endast om egna erfarenheter, inte om
någon annans oavsett om de är närvarande eller inte.
Viktigt är att kontraktet formuleras tillsammans så att det förstås och delas av alla.
Frågelåda
Att skapa en frågelåda är ett bra sätt att möta deltagarna där de befinner sig kunskapsmässigt samt för att utgå från deras tankar och funderingar. Placera en låda i
undervisningssalen där deltagarna kan skriva och lägga ner anonyma frågor som
de har om kroppen, känslor, sex, samlevnad etcetera. Du kan be deltagarna att
skriva frågor vid specifika tillfällen och/eller alltid ha frågelådan ståendes framme.
Det signalerar att det är tillåtet att fråga och prata om sexuell och reproduktiv
hälsa och rättigheter.
Frågelådan kan med fördel användas inför olika utbildningsteman eftersom du
får en större insikt i vilka frågor deltagarna går runt och bär på. Spannet kan vara
stort i såväl mognad, språklig förmåga som i förkunskap. Metoden bidrar även till
att ni får ett gemensamt språk då du ser vilka ord deltagarna själva använder för
att beskriva känslor, sexualitet och relationer.
Frågelådan är en metod för att slå hål på majoritetsmissförstånd. Med det menas
att man tror att alla andra har en viss åsikt eller kan/vet/har gjort mer än en själv.
Eller, att det är ”bara jag som…”. Majoritetsmissförstånd hindrar personer från att
våga ställa frågor öppet. Med hjälp av frågelådan kan man ta upp frågeställningar som många eventuellt bär på. Du som pedagog kan även lägga i egna lappar
med frågor som du tycker är relevanta att lyfta. Exempel på vanliga frågor från
elever från IVIK och SFI hittar du i LAFA:s material Kropp & sexualitet eller i RFSU:s
frågelåda på www.rfsu.se.
10
Inledning
När du ber deltagarna att skriva ner frågor på papper är det viktigt att alla skriver
något och lägger i frågelådan. Om de inte kommer på något att fråga ber du dem
ändå att skriva eller rita något på lappen och lägga den i lådan. Detta är viktigt
för att de som har frågor att ställa inte ska vara ensamma om att lägga något i
frågelådan och på så sätt riskera att förlora sin anonymitet. Betona att man inte får
skriva kränkande eller trakasserande saker om någon annan.
Läs och förbered svaren på frågorna mellan undervisningstillfällen så du har
möjlighet att förbereda svaren ordentligt. Viktigt är att du vid utbildningstillfället
ser till att svara på alla frågor som lagts i frågelådan. Detta för att inte exkludera
någons funderingar och riskera att sända ut signaler om att det finns sämre och
bättre frågor, eller för att stärka föreställningen om att vissa ämnen är tabu. Om
du inte kan svaret på en fråga – läs upp den ändå och försök hänvisa vidare dit där
man kan hitta svar. Kom ihåg att det inte finns några dåliga frågor i frågelådan!
Att tänka på när du svarar på frågor från frågelådan:
„„ Garantera anonymitet genom att inte avslöja namn eller personlig
information. Exempelvis kan frågan
”Jag vill ha tips på hur jag kan onanera. /Maria” omformuleras till ”Här är en
fråga som handlar om hur man onanerar.”.
„„ Läs upp och svara på alla frågor – även frågor som du tror har skrivits för att
vara oseriösa. Ta alla frågor på allvar.
„„ Ge inga privata svar som enbart utgår från dig själv och dina erfarenheter.
„„ Bolla gärna frågan till gruppen, exempelvis ”Är det någon som redan kan
svaret?”, ”Vad tycker ni?”.
„„ Använd ett inkluderande språk med målet att ingen ska känna sig utesluten
eller osynliggjord. Ett tips är att tänka sig att det i deltagargruppen finns
någon som inte är heterosexuell, någon som är omskuren, någon som inte
haft sex, någon som inte är intresserad av sex, någon som varit med om ett
sexuellt övergrepp, någon som har gjort en abort med mera.
„„ Använd gärna konkreta exempel för att även synliggöra det som är mindre
vanligt, exempelvis hbt, asexualitet eller polyamorösa relationer.
„„ Det är OK att inte kunna allt, men försök att ta reda på svar så gott du kan eller
hänvisa vidare.
Slutligen
Vår erfarenhet av att undervisa i ämnet sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter är att det oftast är kul och berikande för såväl deltagarna så väl som för
pedagogen. Vi hoppas att ni tillsammans kommer att lära er mycket om ämnet.
Lycka till!
11
Undervisningstema: Sexualitet
Introduktion
Sexualitetens förutsättningar är biologiska men hur den tar sig uttryck sker i
samspel med det omgivande samhället. Normer och beteenden som rör sexualiteten, könsroller och värderingar skapas kulturellt. Alla samhällen har oavsett
tid och plats konstruerat regler och förhållningssätt till sexualitet. Oberoende av
hur sexuellt aktiva vi är som individer förhåller vi oss ständigt till sexualiteten.
Den finns som en självklar del i vårt förhållande till reproduktionen. Den ligger till
grund för hur vi tolkar vad som är manligt respektive kvinnligt. Sexualiteten påverkar hur vi förhåller oss till de, oftast oskrivna, regler som omgärdar och skapar
det handlingsutrymme som är kopplat till respektive kön.
Även om den sexuella praktiken inte skiljer sig nämnvärt mellan samhällen kan
skillnaden i hur vi förhåller oss till och pratar om sexualiteten vara desto större.
Som ny i ett samhälle kan just förhållningssättet till sexualitet vara en av de saker
som uppfattas som förbryllande. Att ge utrymme för samtal om sexualitet ger
förståelse för att vår relation till den är en social konstruktion. Att vi i föreställningen om och i värderingar som rör sexualitet och samlevnad hittar en mängd
olika uppfattningar som ibland skiljer grupper och individer åt. Att säga att en
värdering eller ett beteende är mer äkta, sant eller riktig i absolut bemärkelse är
inte möjligt. Däremot kan man lyfta fram vissa grundläggande värden som de
flesta i en demokratisk process enats om, exempelvis alla människors lika värde,
jämställdhet mellan män och kvinnor och allas rätt till hälsa. Att ge ord till den
tystnad som finns runt sexualiteten ger människor möjlighet att ta hand om sin
sexuella och reproduktiva hälsa.
Vad deltagarna får med sig efter undervisningstemat
Undervisningstemat syftar till att skapa samtal kring ämnet sexualitet och normer
som bestämmer hur vi på olika sätt konstruerar sex och genus. Deltagarna får
möjlighet till att utveckla sin vokabulär och uttrycka sina åsikter kring sexualitet.
Innehåll
Detta undervisningstema omfattar följande delar:
„„
„„
„„
„„
„„
Dilemmaberättelse om sexualitet
Gemensam syn på sex- och samlevnadsundervisning
Associera till sex
JA-KANSKE-NEJ om sexualitet
Kön och genus
Förberedelser
Läs kapitel 1 Inledning och kapitel 2 Sexualitet i Hur säger man?.
12
Undervisningstema: Sexualitet
Dilemmaberättelse om sexualitet
Alba och hennes son Max går i samma SFI-grupp i kommunens SFI-skola, tillsammans med 18 andra elever. Alex som är lärare för gruppen kommer in till gruppen
och säger:
– Jag tycker att vi skulle ha sex- och samlevnadsundervisning imorgon. Vad tycker
ni om det?
Alba känner oro eftersom hennes menstruation har slutat komma. Hon vet inte
vart hon ska vända sig för att få hjälp.
Alex berättar att sex- och samlevnadsundervisning handlar om sexualitet, kön,
samlevnad, relationer och kroppen. Alba känner en lättnad och tänker att hon
kommer att få svar på sina frågor om menstruation.
När Alex har berättat vad det handlar om säger Albas son Max:
– Sex och samlevnad ska man inte prata om med kvinnor!
Diskussionsfrågor
„„
„„
„„
„„
Vad tror du att Alba tänker och känner?
Varför tror du att Max säger så?
Vad tror du att läraren Alex tänker?
Om de övriga klasskamraterna har frågor och är nyfikna på sex- och
samlevnadsundervisningen, tror du att de vågar säga emot Max?
„„ Vad kan läraren göra för att alla elever ska kunna uttrycka vad de vill?
„„ Vad tror du att Max gör om de har sex- och samlevnadsundervisning?
„„ Vad tycker du är viktigast: att eleverna bestämmer vad lektionerna ska
innehålla eller att skolan ska bestämma över innehållet?
Att tänka på som pedagog vid detta undervisningstema
När ni diskuterar dilemmafrågorna kan gruppen komma med bra förslag på hur
du som lärare kan främja elevdelaktighet i sex- och samlevnadsundervisningen.
Reflektera över hur du fångar och går vidare med förslagen.
Om diskussionen börjar handla om hur sex- och samlevnadsundervisning ska
utformas utifrån personers kön, styr så att ni istället fokuserar på känslor som kan
uppstå när en person hämmar någon annans möjlighet till kunskap.
Vad finns det för relationer (exempelvis familj, sex, kärlek) i deltagargruppen?
Reflektera över hur dessa skulle kunna påverka er sex- och samlevnadsundervisning.
13
Gemensam syn på sex- och
samlevnadsundervisning
Syftet med övningen är att se sexualitet ur ett brett perspektiv samt att diskutera
vad sex- och samlevnadsundervisningen kan innehålla.
Förberedelser
Skriv ut och klipp ut flera uppsättningar av Sorteringskortleken sex och samlevnad
som finns på www.srhr.se
Instruktioner
1. Dela in deltagarna i mindre grupper, förslagsvis tre personer per grupp.
2. Dela ut en uppsättning av kortleken till varje grupp.
3. Förklara att det finns tomma kort i kortleken där de kan skriva ämnen som de
tycker saknas.
4. Inom grupperna ska deltagarna gemensamt sortera ut fem ämnen som de
tycker är viktigast att ta upp i sex- och samlevnadsundervisning.
5. Därefter ska de utifrån de fem valda ämnena prioritera tre ämnen samt
rangordna dessa enligt vad de gemensamt anser är allra viktigast. De ska
försöka vara överns i gruppen!
6. När varje grupp har valt ut vilka fem ämnen som de anser är viktigast ska de
välja ut tre av de fem ämnena och rangordna dessa enligt vad gruppen anser
är viktigast att ta upp.
7. Varje grupp får sedan inför övriga grupper redovisa vilka ämnen de valt ut och
varför.
8. Som ledare har du möjlighet att själv välja ut tre egna ämnen som du anser
bör ingå i undervisningen. Skriv upp dina egna och deltagarnas ämnen på
tavlan. Utifrån listan kan ni sedan diskutera om det är några ämnen som
saknas och som borde läggas till.
Värderingsfrågor att diskutera med deltagarna
„„
„„
„„
„„
Vad tyckte ni om övningen? Väckte övningen några tankar?
Vad innefattar de ämnen som ni valt ut?
På vilka sätt tycker ni att man ska lära sig om de ämnen ni valt ut?
Finns det något som inte borde tas upp i sex- och
samlevnadsundervisningen? I så fall varför?
14
Undervisningstema: Sexualitet
Associera till sex
Syftet med övningen är att få sätta ord på sex samt att bredda synen på vad sex
kan innebära, det vill säga att sex inte enbart innebär samlag utan att människors
sexuella handlingar kan ta sig många olika uttryck. Övningen kan med fördel
användas som en introduktion till undervisning i sexuell och reproduktiv hälsa
och rättigheter genom att man inom gruppen får en gemensam definition på vad
sex kan vara.
Förberedelser
Se till att ha framme Ordlista - RFSU:s sex abc som finns i slutet av Hur säger man?.
Instruktioner
1. Innan ni associerar till sex, kan
En erfarenhet från att jobba med
det vara bra att värma upp med
den här övningen är att det ibland
ett annat ord så att alla förstår
kan uppstå en ”ketchupeffekt”, som
metoden. Skriv till exempel upp
innebär att först säger deltagarna
ordet ”sommar” på tavlan och be
ingenting och sedan kommer
deltagarna associera kring det.
många ord på en och samma gång
2. Skriv sedan upp ordet ”sex” på
när de känner sig mer bekväma
tavlan.
med övningen. Om det råder
tystnad i början kan det hjälpa att
3. Be deltagarna att associera fritt
du skriver något ord på tavlan och
runt ordet sex.
ställer frågor till deltagarna för att
4. Poängtera att det inte finns
få dem att fylla på med fler ord och
några rätt eller fel eftersom olika
teman.
personer kan associera olika till
samma ord.
5. Skriv upp på tavlan alla ord de kommer på. Det är viktigt att inte värdera det
som tas upp, utan tillåta allt som sägs, så länge det inte kränker någon annan.
6. Om deltagarna är tysta till en början, kan det hjälpa att de först får komma på
fyra ord tillsammans i grupper om 2-3 personer.
7. Förklara alla ord på tavlan så att alla förstår. Om du inte vet vad ett ord betyder,
fråga om någon deltagare vet vad ordet betyder och vill förklara. Du kan även
slå upp ordet i Ordlista - RFSU:s sex abc eller säga att du senare ska försöka hitta
förklaringen till ordet och återkomma med dess betydelse.
8. När deltagarna inte kommer på fler ord, ber du dem i grupper om 2-3 personer
diskutera vad de tänker när de ser orden på tavlan samt om det är några ord
de inte vet vad de betyder.
9. Gå laget runt och fråga vad de har samtalat om.
10.Om det dyker upp ord som saknas på tavlan skriver du upp dessa också.
11.Berätta att sex kan vara allt det som står på tavlan, både det positiva och det
negativa. Det som en person tänker på när den hör ordet sex behöver inte vara
vad en annan tänker på. Om en person säger ”jag har haft sex” kan det således
tolkas på olika sätt av olika personer. Betydelsen av ordet sex kan förändras för
15
den enskilde individen genom livet, och kan vid olika tidpunkter bland annat
innebära fortplantning, kärlek, njutning och bekräftelse.
12.Som avslutning kan det vara bra att skriva ner alla ord, kopiera och dela ut
dem som ordlistor till klassen.
Syftet med övningen är att bredda synen på att sex inte bara innebär
samlag, så ibland kan det krävas frågor från dig för att styra deltagarna till
att komma på fler teman. Exempel på frågor kan vara: Vilka kroppsdelar kan
vara förknippat med sex? Vad kan sex leda till? Vilka känslor kan vara kopplade till sex? Vilka olika sätt kan man ha sex på? Vad heter det när en person
har sex med sig själv? Vilka könssjukdomar känner ni till?
Några nyckelteman som är viktiga att försöka få med
Olika sexuella identiteter (exempelvis homo-, bi-, hetero-, asexualitet),
transperson, olika sexuella handlingar (exempelvis onani, sex mellan två
personer, trekant), kåt, kärlek, hiv/STI, graviditet, preventivmedel, våldtäkt,
otrohet, fantasi, kroppsdelar (exempelvis fitta, kuk, bröst, läppar), oral-/vaginal-/analsex, positiva och negativa känslor (exempelvis pirr, skönt, spänning, ont, tvång, skam).
Värderingsfrågor att diskutera med deltagarna
„„ Vad tyckte ni om övningen? Väckte övningen några tankar?
„„ Vad påverkar människors syn på sex?
16
Undervisningstema: Sexualitet
JA - KANSKE - NEJ om sexualitet
Syftet med övningen är att samtala om olika normer kring sexualitet samt reflektera över och ta ställning till olika aspekter av sexualitet.
Förberedelser
Gör tre lappar; på den ena skriver du JA, på den andra KANSKE, på den tredje NEJ.
Skapa en öppen yta i rummet så att deltagarna kan röra på sig fritt.
Om det är så att möbleringen i rummet inte går att flytta eller att deltagarna är
rörelsebegränsade, kan ni istället göra övningar genom att alla deltagarna får tre
lappar var där det står JA, KANSKE, NEJ. De räcker upp den lappen de vill svara
med.
Instruktioner
1. Skriv upp ordet ”NORM” på tavlan. Förklara vad normer innebär, förslagsvis:
Normer är det som uppfattas som regler och föreställningar om vad som anses
vara vanligt eller normalt. Betona att normer i praktiken inte är det samma
som det normala eller det vanliga. Normer finns inom varje grupp, samhälle
och kultur. Vissa normer är nödvändiga för att ett samhälle ska fungera medan
andra begränsar och diskriminerar individer och grupper inom samhället.
Normer är oftast inte uttalade utan baseras på föreställningar om hur varje
person förväntas agera, klä sig, tala, tänka, leva sitt liv, ha sex etcetera. Dessa
normer ser olika ut under olika tider, på olika platser och inom olika grupper.
Oavsett vilken kultur du lever i, i Sverige i idag, så tänker och lever du inte
på samma sätt som du skulle ha gjort för 50 eller 500 år sedan. Normer kan
variera beroende på ålder, kön, bakgrund, trosföreställningar och många andra
faktorer. Bryter en person mot normer (det som uppfattas som det normala
av gruppen) kan det leda till diskriminering, förföljelse eller förtryck. Det
vanligaste är att vi alla bryter mot normerna ibland eller hela tiden.
2. Värm upp med att fråga deltagarna vad det kan finnas för normer på en buss i
Sverige.
oo Hur ska en person bete sig för att passa in på en buss (det vill säga för att
följa normen)?
oo När upplever du att du passar in på en buss? Varför då och inte annars?
oo Finns det olika normer på en buss i Sverige jämfört med en buss i något
annat land?
oo Vilka normer är bra på bussen? Vilka normer är mindre bra på bussen?
3. Förklara att det finns normer kring vad som är normal eller onormal och bra
eller dålig sexualitet.
4. Lägg ut de tre lapparna med JA, KANSKE och NEJ på golvet med stort
mellanrum så att flera personer kan välja att stå vid samma lapp.
5. Berätta att syftet med övningen är att man ska öva sig på att ta ställning och
lyssna på varandra. Det är inte meningen att övningen ska skapa debatt, om
man vill ska man få säga sin åsikt utan att behöva argumentera för den. Det
17
är dock inte tillåtet att uttala sig kränkande eller
Om det skapas
trakasserande mot person eller grupp av människor.
diskussion
och debatt
Det är också viktigt att betona att det man tycker
som
inte
känns
idag inte behöver vara det samma som man tycker
konstruktiv, bryt den
imorgon – man har rätt att ändra åsikt.
genom att påminna
6. Skriv upp ett av påståendena (se listan nedan) på
om övningens syfte
tavlan och se till att alla förstår.
under punkt 5.
7. Deltagarna ska ställa sig vid den lapp som stämmer
överens med det de vill svara.
8. Poängtera att det inte finns något rätt eller fel svar. Det kommer förmodligen
bli tydligt i övningen att man kan tycka olika om frågor gällande sexualitet.
Detta visar att det finns olika synsätt på sexualitet.
Påståenden
„„ Det är roligt att vara kär.
„„ Det är lätt att hitta information på
svenska om kroppen.
„„ Det är jobbigt att vara tonåring
idag.
„„ Det är pinsamt att prata om sex.
„„ Det är viktigt att ha undervisning
om sex i skolan.
„„ Alla människor vill ha sex.
„„ Alla kan få en könssjukdom.
„„ Internet är bra för att hitta kunskap
om sex.
„„ Det måste finnas kärlek mellan
personer som har sex.
„„ Personer måste vara gifta med
varandra för att ha sex.
„„
„„
„„
„„
„„
„„
„„
„„
„„
Barn har en sexualitet.
Kondomer ska vara gratis.
Det är OK att onanera.
En person kan älska flera personer
samtidigt.
Ungdomars och vuxnas sexualitet
är olika.
Det är OK att en 14-åring har sex.
Det är OK att visa naket på TV eller i
tidningar.
Det är dåligt att ha sex med många
personer.
Porr är bra.
Värderingsfrågor att diskutera med deltagarna
„„ Vad tyckte ni om övningen? Väckte övningen några tankar?
„„ Vad påverkar människors syn på sexualitet?
„„ När kan man prata om sex (i vilka situationer, med vilka)? När
kan man inte prata om sex?
18
Undervisningstema: Sexualitet
Kön och genus
Syftet med övningen är att synliggöra och diskutera hur könsroller och genus kan
se ut. Deltagarna får också möjlighet att diskutera jämställdhet.
Instruktioner
Betona att deltagarna
1. Gör två rubriker på tavlan ”Kvinnligt” och
ska resonera kring hur de
”Manligt”. Rita ett streck mellan rubrikerna så
uppfattar att det ser ut i
att det blir två tydliga fält.
samhället i stort, inte hur
2. Låt deltagarna individuellt eller i grupp
man personligen tycker att
komma på tre ord som beskriver vad de anser
det ska vara. Detta för att
vara kvinnligt. Hur förväntas en kvinnlig
man ska känna sig friare i
person se ut? Hur förväntas en kvinnlig person att ta upp normativa förevara?
ställningar som man observerat i samhället, även om
3. Låt deltagarna individuellt eller i grupp
man inte själv tycker så.
komma på tre ord som beskriver vad de anser
vara manligt. Hur förväntas en manlig person
se ut? Hur förväntas en manlig person vara?
4. Gå sedan en runda i helklass och skriv upp de ord som deltagarna kommit på
under rubrikerna kvinnligt och manligt.
5. Deltagarna behöver inte hålla med varandra om alla ord under rubrikerna, det
berikar snarare diskussionen och visar på att det kan finnas olika synsätt på
kvinnligt och manligt.
Värderingsfrågor att diskutera med deltagarna
„„ Vad tänker ni på när ni ser alla ord under rubrikerna?
„„ Vad får en kvinna för fördelar om hon uppfyller alla ord som finns
under rubriken ”Kvinnligt”?
„„ Vad får en man för fördelar om han uppfyller alla ord som finns
under rubriken ”Manligt”?
„„ Vad händer om en kvinna beter sig och ser ut som orden under
rubriken ”Manligt”?
„„ Vad händer om en man beter sig och ser ut som orden under
rubriken ”Kvinnligt”?
„„ Är det lättare för kvinnor att vara manliga än för män att vara
kvinnliga? I så fall varför?
„„ Finns det ord under rubrikerna som både män och kvinnor kan
vara?
„„ Finns det någon som lever upp till alla orden under rubriken
”Kvinnligt”?
„„ Finns det någon som lever upp till alla orden under rubriken
”Manligt”?
19
6. Berätta att syftet med övningen är att belysa olika uppfattningar kring
könsuttryck.
7. Sudda ut rubrikerna och linjerna och låt alla ord stå kvar på tavlan.
8. Berätta att det vidare syftet med övningen är att försöka visa att vi alla
begränsas av hur vi förväntas tänka, agera och tala utifrån könsroller. Genom
att belysa och diskutera detta kan vi rekonstruera hur vi ser på kvinnligt och
manligt, så att alla individer oavsett kön kan göra de olika sakerna och ha de
olika attributen som står på tavlan utan att diskrimineras.
Värderingsfrågor att diskutera med deltagarna
„„ Vad tyckte ni om övningen? Väckte övningen några tankar?
„„ Vad påverkar människors syn på vad som är kvinnligt och manligt?
„„ Har definitionerna av manligt och kvinnligt ändrats jämfört med för
20, 50 och 100 år sedan?
„„ Hur tror ni att synen på kvinnligt och manligt kommer att se ut om
20, 50 och 100 år?
„„ Vad innebär jämställdhet?
„„ Hur kan man öka jämställdheten i Sverige och andra länder?
I Policy för jämställdhet och kvinnors rättigheter och roll inom svenskt internationellt utvecklingssamarbete 2010–2015 (Regeringskansliet, 2010) står det:
Jämställdhet uppnås när kvinnor och män, flickor och pojkar har lika rättigheter, villkor, möjligheter samt makt att själva forma sina liv och bidra till att
påverka samhället. Det handlar om en rättvis fördelning av makt, inflytande
samt resurser i vardagen och i samhället. Ett jämställt samhälle tar tillvara alla
individers resurser och kompetens. (sidan 7)
Jämställdhet är såväl ett mål i sig som en förutsättning för långsiktig demokratisk utveckling och en rättvis och hållbar global utveckling. I denna policy
anges regeringens grundläggande ställningstaganden vad gäller jämställdhet
och kvinnors rättigheter och roll i svenskt internationellt utvecklingssamarbete.
Vidare fastställs utgångspunkter och principer för hur arbetet. (sidan 6)
20
Undervisningstema: Sexualitet
Förslag på fördjupning
Nedan följer förslag på fler metoder om ni vill fördjupa er i ämnet:
„„ Gör metoderna ”Gestalta kön”, ”Helt naturligt?” eller ”Samtal om reklam” från
BRYT!, RFSL Ungdom och Forum för levande historia. Materialet finns på
www.srhr.se samt att ladda ner och beställa från RFSL Ungdoms hemsida
www.rfslungdom.se
„„ Gör övningen ”Vem är du? Hur tänker du om dig själv som person” kapitel 8.1
i Röda Tråden – Metodhandbok i sexualitet & samlevnad, LAFA - enheten för
sexualitet och hälsa. Går att beställa från LAFA:s hemsida www.lafa.nu
Tips på vidare läsning
Nedan följer förslag på material om ni vill veta mer om undervisningstemat:
„„ BRYT!, RFSL Ungdom och Forum för levande historia. Materialet finns på www.
srhr.se samt www.rfslungdom.se
„„ I normens öga: metoder för en normbrytande undervisning, Friends (2008). Går
att köpa på Friends hemsida www.friends.se.
„„ Du hittar texter och övningar om genus som du kan ladda ner eller beställas
från RFSU:s hemsida www.rfsu.se, sök på ”Att arbeta med genus”.
„„ Röda Tråden – Metodhandbok i sexualitet & samlevnad, LAFA - enheten för
sexualitet och hälsa. Går att beställa från LAFA:s hemsida www.lafa.nu
„„ Kropp & sexualitet – Fakta och metoder för lärare som undervisar i svenska som
andraspråk, LAFA - enheten för sexualitet och hälsa. Går att beställa från LAFA:s
hemsida www.lafa.nu
„„ Sexualiteter, Erik Centerwall (2003). Går att beställa från www.rfsu.se
„„ Policy för jämställdhet och kvinnors rättigheter och roll inom svenskt
internationellt utvecklingssamarbete 2010–2015, Regeringskansliet (2010). Länk
finns på www.srhr.se
21
Undervisningstema: Anatomi och
ord på könsorganen
Introduktion
Att ha grundläggande kunskaper om anatomi ger bättre förutsättningar att ta
hand om sin hälsa. Att kunna namn på kroppsdelar är en del av undervisningen
i svenska och dessutom en nödvändig kunskap om man till exempel är i behov
av läkarkontakt. Att känna till att det finns olika ord som beskriver könen och att
dessa ord kan ha olika laddning blir också betydelsefullt i vardagen, för att förstå
vilka ord som används i vilka sammanhang.
Vad deltagarna får med sig efter undervisningstemat
Undervisningstemat syftar till att öka kunskapen om könsorganen med fokus på
ett lustperspektiv, det vill säga som en källa till lustfyllda upplevelser. Deltagarna
får möjlighet till att utveckla sin vokabulär kring kroppsdelar.
Innehåll
Detta undervisningstema omfattar följande delar:
„„ Dilemmaberättelse om anatomi
„„ Ord på kvinnans och mannens kön
„„ Könsorganens anatomi
Förberedelser
Läs Kapitel 4 om anatomi i Hur säger man?.
Läs RFSU:s praktika Slidkransen som finns på www.srhr.se.
22
Undervisningstema: Anatomi och ord på könsorganen
Dilemmaberättelse om anatomi
Maria är 40 år och går på SFI. Hon är ensamstående och har tre söner hemma som
är 13, 15 och 17 år. Sönerna går i svensk skola och har många vänner. Varje vecka
umgås sönerna med sina vänner hemma hos Maria.
För några dagar sedan märkte Maria att det svider när hon kissar. På SFI har hon
lärt sig vart hon ska vända sig när hon är sjuk. Därför går hon till sin vårdcentral.
På vårdcentralen träffar Maria en manlig läkare som frågar vad hon söker för.
Maria säger: - Jag har ont i kuken.
Diskussionsfrågor
„„ Varför tror du Maria använder ordet kuk om sitt kön?
„„ Vad tror du läkaren får för bild av Maria när hon använder ordet kuk om sitt
kön?
„„ Vad finns det för olika ord för manligt och kvinnligt kön? Vad har de olika
orden för laddningar? I vilka situationer kan man använda de olika orden?
„„ Var kan Maria lära sig mer om orden?
Att tänka på som pedagog vid detta undervisningstema
Det kan kännas ovant och svårt att använda vissa ord för könsorganen. För vissa
är kuk ett användbart ord, för andra ett grovt eller nedsättande ord. Innan du läser
denna berättelse kan det vara bra om du prövar att läsa den högt för dig själv, för
att bli medveten om hur det känns att säga ordet kuk. Känns det ovant och svårt
att använda ordet? Tror du det att det kommer bli starka reaktioner kring ordet i
klassrummet? Använd då dessa situationer för att reflektera över just varför ordet
känns svårt eller väcker starka reaktioner. Att visa på hur olika ord skapar reaktioner kan vara en del av språkundervisningen.
Ge eleverna flera ord för manligt och kvinnligt kön om inte deltagarna själva gör
det. Få med ord som används om barns kön, när man är hos läkaren eller ord som
kan upplevas nedsättande, exempelvis snopp, penis, kuk samt snippa, vagina och
fitta.
23
Ord på kvinnans och mannens kön
Syftet med övningen är att sätta ord på kvinnans och mannens könsorgan samt
att diskutera ordens olika laddningar.
Instruktioner
Det kan ibland vara svårt att tala
1. Börja med att skriva upp antingen
om kön och anatomi om man uppordet penis eller ordet vagina på
lever att deltagarna tycker att det är
tavlan. Berätta att detta är det
genant. Då kan det finnas fördelar
medicinska orden för delar av
med att dela upp gruppen utifrån
mannens/kvinnans könsorgan.
kön. Att dela in i enkönade grupper
2. Fråga sedan vilka ord deltagarna
är en metod som, om den används
känner till på kvinnans/mannens kön
oreflekterat, kan leda till att man
på svenska.
befäster stereotypa uppfattningar
om de olika könen samt exotiserar
3. Skriv upp orden på tavlan och
det kön som inte är närvarande. I
upprepa orden högt.
samband med anatomilektioner
4. Om inte följande ord för kvinnans
kan det vara av värde då det ibland
kön tas upp, skriv upp dessa:
är lättare att ställa frågor om man
oo underliv, vagina, fitta, snippa.
befinner sig bland människor av
5. Om inte följande ord för mannens
samma kön. Glöm inte att berätta
kön tas upp, skriv upp dessa:
att alla kommer att få samma information och möjlighet att ställa
oo underliv, penis, kuk, snopp.
frågor om bägge könens anatomi.
6. Fråga om deltagarna känner till de
svenska ordens laddning och var och
när de används.
7. Fråga gärna om deltagarna känner till motsvarande ord på andra språk.
8. Jämför laddningarna av orden som deltagarna kan på andra språk.
Värderingsfrågor att diskutera med deltagarna
„„ Används olika ord för en flickas respektive kvinnas kön? Vilka?
Varför?
„„ Används olika ord för en pojkes respektive mans kön? Vilka? Varför?
„„ Om du skulle prata med en läkare – vilket/vilka ord hade du valt för
att prata om kvinnans/mannens kön?
„„ Om du skulle prata med ett barn – vilket/vilka ord hade du valt för
att prata om flickas/pojkes kön?
„„ Om du skulle prata med en äldre person – vilket/vilka ord hade du
valt för att prata om kvinnans/mannens kön?
„„ Om du skulle prata med en vän – vilket/vilka ord hade du valt för att
prata om kvinnans/mannens kön?
„„ Om du skulle prata med en partner – vilket/vilka ord hade du valt
för att prata om kvinnans/mannens kön?
24
Undervisningstema: Anatomi och ord på könsorganen
Könsorganens anatomi
Syftet med övningen är att öka kunskapen om könsorganens anatomi med fokus
på lust.
Förberedelser
Skriv ut anatomibilderna som finns på www.srhr.se till alla deltagare.
Förbered även så att anatomibilderna kan visas på tavlan.
Skriv ut och klipp ut flera uppsättningar av Anatomiska ord med förklaring –
Kvinnan och Anatomiska ord med förklaring - Mannen. De finns på www.srhr.se.
Instruktioner
1. Välj ett kön att börja med.
2. Projicera bilderna på tavlan – kvinnan eller mannens anatomi (välj de bilder
som inte har namn på könsorganens olika delar).
3. Gå igenom bilden; fråga deltagarna vilka ord på kroppsdelar de redan kan och
skriv upp dessa direkt på den projicerade bilden på tavlan.
4. Dela ut anatomibilderna med ord på de könens olika delar till alla deltagare.
5. Fyll i de ord som saknas på tavlan.
6. Dela in deltagarna i mindre grupper, förslagsvis 3-4 personer per grupp.
7. Dela ut en uppsättning av de utklippta Anatomiska ord med förklaring –
Kvinnan och Anatomiska ord med förklaring - Mannen till varje grupp. Blanda de
utklippta orden.
8. I grupperna ska de försöka para ihop orden med rätt förklaring. Exempelvis
lappen med ordet ”Testiklar” med lappen där det står ”De heter också
pungkulor. Det finns två stycken av dem i pungen. De producerar spermier
och manliga hormoner”.
9. Uppmuntra dem att ta hjälp av anatomibilderna.
10.Gå igenom de rätta svaren i helgrupp.
11.Använd anatomibilderna för att illustrera svaren.
Värderingsfrågor att diskutera med deltagarna
„„ Vad tyckte ni om övningen? Väckte övningen några tankar?
„„ Varför är det viktigt att ha kunskap om könsorganen?
„„ Hur kan man få reda på mer information om könsorganen?
25
Förslag på fördjupning
Nedan följer förslag på fler metoder om ni vill fördjupa er i ämnet:
„„ Förklara och diskutera slidkransen/mödomshinnan och oskuldsbegreppet
utifrån fakta och metoder från kapitel 4 i Kropp & sexualitet – Fakta och
metoder för lärare som undervisar i svenska som andraspråk, LAFA - enheten för
sexualitet och hälsa. Går att beställa från LAFA:s hemsida www.lafa.nu
„„ Förklara och diskutera kvinnlig könsstympning och manlig omskärelse
utifrån fakta och metoder från kapitel 13 i Kropp & sexualitet – Fakta och
metoder för lärare som undervisar i svenska som andraspråk, LAFA. Eller utgå
från Socialstyrelsens utbildningsmaterial om könsstympning, som finns på
www.srhr.se, eller som kan laddas ner från Socialstyrelsens hemsida www.
socialstyrelsen.se
„„ Se dokumentärfilmen Myten om mödomshinnan, Utbildningsradion, UR. Den
går att köpa via UR:s webshop http://webbshop.ur.se samt är tillgänglig i UR
Access till 29 februari 2016.
Tips på vidare läsning
Nedan följer förslag på material om ni vill veta mer om undervisningstemat:
„„ Kropp och sexualitet – Fakta och metoder för lärare som undervisar i svenska som
andraspråk, LAFA - enheten för sexualitet och hälsa. Går att beställa från LAFA:s
hemsida www.lafa.nu
„„ Kapitel ”Oskuldsbegreppet” i Sexualkunskap, Annamaria Dahlöf, UR & RFSU
(2010). Kan köpas på Utbildningsradions webshop http://webbshop.ur.se
„„ Vi – en metodbok i samlevnad, Linda Leveau, Malmö stad (2004).
„„ Fittfakta och Kukkunskap (finns även på engelska), RFSU. Finns på
www.srhr.se eller www.rfsu.se
„„ Slidkransen, RFSU. Finns på www.srhr.se eller www.rfsu.se
„„ Omskärelse av pojkar och män. Fakta och rättigheter, RFSU. Finns på
www.srhr.se eller www.rfsu.se.
„„ På www.1177.se samt www.vardguiden.se finns mer information om
omskärelse av pojkar/män, sök på ”omskärelse”. Mer information finns även på
www.srhr.se
„„ På www.vardguiden.se finns mer iformation om kvinnlig könsstympning, sök
på ”kvinnlig könsstympning”. Mer information finns även på www.srhr.se
„„ Världshälsoorganisationen (World Healt Organization, WHO) har beskrivningar
av olika typer av könsstympning och geografisk spridning. Sök på ”Female
genital mutilation” och ”Classification of female genital mutilation” på
www.who.int
26
Undervisningstema: Hbtq och normer
Undervisningstema:
Hbt och normer
Introduktion
Ett utbildningstillfälle kring normer och hbt kan se ut på många olika sätt beroende på vilka förkunskaper som finns i gruppen. För att dina deltagare ska få ut
mesta möjliga av ämnet är det bra om de förhållningssätt och perspektiv som tas
upp här är återkommande och att de även inkluderas i övrig undervisning. Det
finns pedagoger som uttrycker att det kan kännas svårt att prata om normer och
homosexualitet, bisexualitet och transsexualitet (hbt) som en del av svenska som
andraspråksundervisningen. Antingen för att de själva anser sig sakna kunskap
om ämnena eller för att de är rädda för att stöta på motstånd från gruppen. Om
det finns ett motstånd mot att prata om hbt i gruppen, kom då ihåg att du som
pedagog tar stark ställning för hbt-personers rättigheter. På samma sätt som
skolan tar stark ställning för andra värden, som demokrati och mänskliga rättigheter, så tar du som representant för skolan ställning för likabehandling och mot
diskriminering.
Vad deltagarna får med sig efter undervisningstemat
Undervisningstemat syftar till att öka normmedvetet tänkande i relation till sexualitet och sexuella identiteter. Deltagarna får en presentation av begreppen hbt
och heteronormen samt möjlighet att samtala kring normer i deras omgivning.
Innehåll
Detta undervisningstema omfattar följande delar:
„„
„„
„„
„„
„„
Dilemmaberättelse om hbt
Sexuella handlingar och hbt
Vem tar vem?
Gissa heterot
Vem är normal?
Förberedelser
Läs kapitel 2 i Hur säger man?.
Läs RFSL:s skrift ABC om hbt till SFI. Skriften finns på www.srhr.se och kan även
laddas ner från RFSL:s www.rfsl.se.
27
Dilemmaberättelse om hbt
Amir är homosexuell och har flytt från sitt hemland för att slippa förföljelse. I sitt
hemland blev han flera gånger misshandlad och var rädd för sitt liv. Amir har bott
i Sverige i två år och går på SFI. Ingen i hans klass vet om att han är homosexuell.
En dag på SFI pratar klassen om kärlek och äktenskap. Läraren berättar att homosexuella par får gifta sig i Sverige. Amir tycker att det är bra och tänker att det är
precis därför han ville komma till Sverige.
När lektionen slutar säger en klasskamrat att bögar är äckliga och berättar ett
skämt om homosexuella. Alla i klassen skrattar åt skämtet.
Diskussionsfrågor
„„ Varför skrattar alla i klassen?
„„ Tror du att Amir skrattar? Varför/varför inte?
„„ Tror du att Amir skulle kunna berätta för någon i klassen om att han är
homosexuell efter den här händelsen?
„„ Hur kan man undvika kränkningar i klassrummet?
Att tänka på som pedagog vid detta undervisningstema
Sexuell läggning är en av diskrimineringsgrunderna i den svenska diskrimineringslagstiftningen. Det betyder att homosexuella, heterosexuella, bisexuella och
transpersoner kan anmäla diskriminering som har samband med sexuell läggning
och könsidentitet eller könsuttryck. Detta är viktigt att informera om. Om uttalanden eller diskussioner blir diskriminerande mot sexuell läggning kan du hänvisa
till svensk lagstiftning. För mer information om hbt och om lagar och rättigheter
se kapitel 2 och kapitel 7 i Hur säger man?.
Det är viktigt att diskussionerna inte fastnar i vad enskilda personer tycker är normalt eller inte. Styr diskussionen så att den handlar om känslor vid kränkningar
och hur man kan arbeta för att förhindra dessa.
28
Undervisningstema: Hbtq och normer
Sexuella handlingar och hbt
Syftet med övningen är att samtala om olika sexualiteter och förälskelser, med
fokus på hbt och lagstiftning.
Instruktioner
1. Börja med att skriva ordet oralsex på tavlan och förklara vad det betyder.
2. Fråga deltagarna vilka andra typer av sexuella praktiker de känner till. Skriv alla
förslag i en lodrät lista på tavlan.
3. Se till att även få med och skriva upp smeksex, analsex och vaginalsex.
4. Förklara vad alla sexuella handlingarna betyder.
5. Lista sedan möjliga typer av sexpartners vågrätt: kvinna + kvinna, kvinna +
man, man + man.
6. Resonera med deltagarna vilka typer av sex som är möjliga med olika typer av
sexpartners och kryssa för möjliga kombinationer i listan. Exempelvis: kvinna
+ man och smeksex, man + man och oralsex. Tänk på att analsex är möjligt för
kvinna + kvinna då anus och anal kan stimuleras med hjälp av dildo, tunga och
fingrar. Det enda som egentligen inte är möjligt är man + man och vaginalsex.
Det kan exempelvis se ut så här:
kvinna + kvinna
kvinna + man
man + man
Oralsex
x
x
x
Smeksex
x
x
x
Vaginalsex
x
x
Analsex
x
x
x
7. Skriv upp bokstäverna hbt på tavlan. Fråga om någon vet vad bokstäverna står
för.
8. Förklara vad förkortningen står för utifrån förklaringarna i kapitel 2 under
avsnittet om HBT i Hur säger man?.
9. Belys att de olika sexuella identiteterna inte nödvändigtvis behöver innefatta
sexuella handlingar, det kan även handla om att känna sig attraherad eller vara
kär i en person. Alla vill inte ha sex, och alla har rätt att definiera sin sexuella
läggning/identitet.
Tänk på att det kan finnas deltagare i gruppen som har flytt till Sverige för
att slippa förföljelse eller kränkningar på grund av sin sexualitet eller sitt
könsuttryck. Var noga med att de inte får uppleva nya kränkningar i skolan.
Som pedagog är det ditt ansvar att bemöta eventuella kränkningar, diskriminerande eller fördomsfulla uttalanden när de sker.
29
Faktafrågor att ställa till deltagarna
„„ I Sverige får homosexuella ingå äktenskap (sedan 2009) och får
även adoptera barn. En kvinna som är sambo, gift eller registrerad
partner med en annan kvinna har rätt till insemination.
oo Hur ser lagstiftningen ut i andra länder kring detta? Hittar ni
några likheter och skillnader?
„„ Vad innebär diskriminering?
„„ I Sverige finns Diskrimineringslagen. Den förbjuder diskriminering
i samband med kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder,
sexuell läggning och ålder. Om du har blivit diskriminerad kan du
anmäla det till Diskrimineringsombudsmannen (DO). Det kostar
inget. Gå in på www.do.se för mer information.
Hur ser lagstiftningen ut i andra länder kring detta? Hittar ni några
likheter och skillnader?
30
Undervisningstema: Hbtq och normer
Vem tar vem?
Övningen är en anpassad version av Vem tar vem? som finns i RFSL Ungdoms metodmaterial BRYT! (materialet finns på www.srhr.se). Syftet med övningen är att
få syn på normer och sociala gränser kring sexualitet kopplat till kön, funktionsförmåga, klasstillhörighet, hudfärg och ålder.
Förberedelser
Skriv ut bilderna på sidorna 28-41 i metodmaterial BRYT!.
Instruktioner
1. Lägg ut eller sätt upp bilderna så att alla kan se dem.
2. Be deltagarna välja bilder utifrån vilka de tror har en kärleksrelation eller
sexuell relation med varandra. Bilderna får ligga/sitta kvar så att flera personer
kan välja samma bilder och konstruera olika relationer.
3. Låt deltagarna fritt fundera och diskutera kring vilka de tycker passar ihop.
Gruppen behöver inte komma överens. Det är snarare en bra grund för
samtalet om många olika relationer föreslås.
Om du undviker att tala om par i instruktionerna ger man deltagarna
möjlighet att välja relationer mellan fler än två personer och skapar på så
sätt utrymme för att diskutera tvåsamhetsnormen som oftast visar sig vara
väldigt stark i valen av relationer. Fråga istället efter relationer, men gör inte
någon poäng av åtskillnaden eftersom det handlar om att få syn på vilka
relationer man tar för givet.
31
Värderingsfrågor att diskutera med deltagarna
„„ Vilka relationer valde ni? Hur tänkte ni när ni valde just dessa?
„„ Har ålder, kön, hudfärg, funktionsförmåga, trosuppfattning/religion,
klädstil och klasstillhörighet påverkat era val av relationer, i så fall
hur?
oo För att knyta an till språkundervisning kan du skriva
upp stödord på tavlan utifrån vad deltagarna säger och
sammanfatta genom att läsa upp stödorden högt för alla.
„„ Diskutera med deltagarna varför de tror att många ofta för
ihop personer från samma grupp eller kategori med varandra –
exempelvis mörkhyade med mörkhyade, personer utan synliga
funktionsnedsättningar med varandra, medelklass och medelklass?
„„ Vad tyckte ni om övningen? Väckte övningen några tankar?
Det är viktigt att samtalet inte fastnar i vad enskilda personer tycker är normalt eller inte, eller hur någon själv ser på olika grupper. Metoden handlar
om att få upp ögonen för oskrivna regler som finns kring vilka som får vara
tillsammans och att prata om vad som är vanligast att se i media och på
stan.
32
Undervisningstema: Hbtq och normer
Gissa heterot
Övningen är en anpassad version av Gissa heterot som finns i RFSL Ungdoms
metodmaterial BRYT! (som finns på www.srhr.se). Syftet med övningen är att
synliggöra och ifrågasätta heteronormen.
Förberedelser
Skriv ut bilderna på sidorna 28-41 i metodmaterial BRYT!.
Instruktioner
1. Lägg ut eller sätt upp bilderna så att alla kan se dem.
2. Be deltagarna välja varsin bild som de tror visar en heterosexuell person.
3. Gå en runda och gå igenom de valda bilderna en i taget. Låt den som har valt
bilden förklara varför man valde just den.
4. Summera bildvalen genom att skriva en lista på tavlan och upprepa sedan
högt de kriterier som deltagarna har gått på när de valt bilderna. Exempelvis
macho, manlig, smink, långt hår, kvinnlig.
5. Skriv upp ordet ”NORM” på tavlan.
Värderingsfrågor att diskutera med deltagarna
„„ Vilka normer om manligt och kvinnligt finns kopplade till om någon
ser heterosexuell ut?
„„ Hur har ålder, kön, hudfärg, funktionsförmåga och klasstillhörighet
påverkat valet?
„„ Hur ser samhället på människors sexuella identitet/läggning
beroende på vad de har för ålder, kön, hudfärg, funktionsförmåga,
trosuppfattning/religion, klädstil eller klasstillhörighet?
„„ Är det viktigt att veta om en person man känner är heterosexuell?
Varför/varför inte?
6. Förklara var normer innebär. Förslagsvis:
Normer är regler och föreställningar om vad som anses vara vanligt eller
normalt. Normer finns inom varje grupp, samhälle och kultur. De är oftast
inte uttalade utan baseras på föreställningar om hur varje person förväntas
agera, klä sig, tala, tänka, leva sitt liv, ha sex etcetera. Dessa normer ser olika
ut under olika tider, på olika platser och inom olika grupper. Människor som
lever i en kultur i Sverige idag tycker, tänker och gör inte på samma sätt
som för 500 eller 50 år sedan. Normer kan variera beroende på ålder, kön,
bakgrund, trosföreställningar och många andra faktorer. Bryter en person
mot normer (det som uppfattas som det normala av gruppen) kan det leda
till diskriminering, förföljelse eller förtryck. Betona att normer i praktiken inte
är det samma som det normala eller det vanliga. Det vanligaste är att vi alla
bryter mot normerna ibland eller hela tiden.
33
7. Förklara att det finns en norm som kallas heteronormen. Heteronormen
utgår från att män och kvinnor ska vara varandras motsatser, och att det är
”naturligt” att en person attraheras av och blir kär i någon av det motsatta
könet. Heteronormen handlar om att kvinnor förväntas vara kvinnliga
och män förväntas vara manliga. Förväntningarna på vad som är manligt
respektive kvinnligt begränsar många gånger människors val. En flicka som
inte förväntas vara bra på fotboll eller en pojke som inte förväntas kunna prata
om känslor, har svårare att tro på sin egen förmåga och utveckla den.
Värderingsfrågor att diskutera med deltagarna
„„ Vad tyckte ni om övningen? Väckte övningen några tankar?
„„ Vem lever mest enligt normen: En ensamstående heterosexuell
man med barn eller två män som lever i ett parförhållande? Hittar
ni likheter och skillnader mellan olika kulturer?
„„ Är det vanligt att två män eller två kvinnor håller varandra i hand?
Är det skillnad på om det är män eller kvinnor? Hittar ni likheter och
skillnader mellan olika kulturer?
„„ Är det provocerande med en man i kvinnokläder eller en kvinna
i manskläder? Är det någon av de två som är mer provocerande?
Upplever ni att det uppfattas lika i olika kulturer?
„„ Vad innebär diskriminering?
I Sverige finns Diskrimineringslagen. Den förbjuder diskriminering
i samband med kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder,
sexuell läggning och ålder. Om du har blivit diskriminerad kan du
anmäla det till Diskrimineringsombudsmannen (DO). Det kostar
inget.
Hur ser lagstiftningen ut i andra länder kring detta? Hittar ni några
likheter och skillnader?
34
Undervisningstema: Hbtq och normer
Vem är normal?
Syftet med övningen är att reflektera över hur komplext begreppet normal är.
Förberedelser
Se till att det finns stora pappersark och färgpennor.
Skriv ut Normfrågor för att dela ut till olika grupper som finns på www.srhr.se.
Instruktioner
1. Dela in deltagarna i mindre grupper, förslagsvis tre personer per grupp.
2. Förse varje grupp med ett stort pappersark och färgpennor.
3. Varje grupp ska gemensamt rita upp hur de tycker att en normal person ser ut.
De ska inom gruppen försöka komma överens och rita personen tillsammans.
4. Dela sedan ut Normfrågor till varje grupp.
5. Grupperna ska svara på frågorna från Normfrågor om personen de har ritat.
6. Sätt upp bilderna på en vägg så att alla kan se dem.
7. Låt grupperna presentera personen som de har ritat genom att berätta svaren
på frågorna från Normfrågor.
Värderingsfrågor att diskutera med deltagarna
„„ Vad tyckte ni om övningen? Väckte övningen några tankar?
„„ Hur var det att enas om vad som är normalt hos en person? Gick
det överhuvudtaget?
„„ När känner sig denna person normal?
„„ Vilka normer blir särskilt tydliga i denna övning?
„„ Vilka normer kan vara dåliga?
„„ Vilka normer kan vara bra?
Styr så att diskussionerna fokuserar på vad som anses vara normalt och
inte vad som anses vara onormalt. Diskussionerna ska vara på en samhällelig nivå och hur det ser ut generellt, inte på individnivå. Detta för att inte
öppna för kränkningar eller utpekande av någon i gruppen.
35
Förslag på fördjupning
Nedan följer förslag på fler metoder om ni vill fördjupa er i ämnet:
„„ Gör fler övningar om heteronormen och andra normer i RFSL Ungdoms
metodmaterial BRYT!, RFSL Ungdom och Forum för levande historia. Materialet
finns på www.srhr.se samt att ladda ner och beställa från RFSL Ungdoms
hemsida www.rfslungdom.se
Tips på vidare läsning
Nedan följer förslag på material om ni vill veta mer om undervisningstemat:
„„ ABC om HBT till SFI, RFSL. Finns på www. srhr.se eller www.rfsl.se.
„„ Vad är queer?, Fanny Ambjörnsson (2006).
„„ Jag visste när jag var tio: en handledning för att stödja homosexuella, bisexuella
och transpersoner i skolan, Anna Knöfel Magnusson & Hans Olsson, RFSU
(2007). Går att beställa från www.rfsu.se
„„ Du har rätt att vara du, RFSL. Skrift om hbt som finns på 10 olika språk. Går att
ladda ner från www.rfsl.se
„„ Läs mer om diskrimineringslagen på Diskrimineringsombudsmannens (DO)
hemsida www.do.se
„„ Röda tråden – metodhandbok i sexualitet och samlevnad, LAFA - enheten för
sexualitet och hälsa. Går att beställa från LAFA:s hemsida www.lafa.nu
36
Undervisningstema: Familjeplanering
Undervisningstema:
Familjeplanering
Introduktion
Att fritt få planera sin familj utan diskriminering, påtryckningar eller våld och att
själv få välja med vem och när man i så fall vill skaffa en familj är en reproduktiv
rättighet. Att besluta om hur många barn man vill ha och hur tätt de ska födas
kräver kunskap om preventivmedel, abortmöjligheter och det stöd man har rätt
till från sjukvård och andra myndigheter. Det kan finnas starka normer kring
vem som har ansvaret för att planera familjen och det är därför viktigt att skapa
utrymme för att diskutera detta i samband med utbildningstemat.
Vad deltagarna får med sig efter undervisningstemat
Undervisningstemat syftar till att öka kunskapen om de reproduktiva rättigheterna, att ge en övergripande bild av vilka preventivmedel som finns (inklusive
akut-p-piller) samt att öka kunskapen om abort och svensk abortlagstiftning.
Undervisningstemat syftar även till att hänvisa deltagarna till lämpliga vårdmottagningar för vidare information.
Innehåll
Detta undervisningstema omfattar följande delar:
„„
„„
„„
„„
„„
Dilemmaberättelse om familjeplanering
Reproduktiva rättigheter
Vad kan de göra?
Preventivmedel
Abort
Förberedelser
Läs om prevention, abort och kondomkunskap i kapitel 5 i Hur säger man?.
Skriv ut Appendix A – Testning och rådgivning som finns på www.srhr.se.
37
Dilemmaberättelse om familjeplanering
Sonja är på vårdcentralen. Hon är gravid och funderar på att göra en abort.
För två år sedan fick Sonja sitt första barn. Under förlossningen blev hon väldigt
sjuk och läkaren sa att om hon blir gravid igen, kan det innebära en fara för
hennes liv.
Sonjas man har bestämt att hon inte ska använda preventivmedel. Ibland använder han inte kondom när de har samlag.
Sonjas man vet inte att hon är gravid. Om han får veta det, kommer han kanske
att tvinga henne att behålla barnet.
Diskussionsfrågor
„„ Vem tycker du ska bestämma över vilket preventivmedel som ska användas i
en relation?
„„ Enligt svensk lagstiftning är det kvinnans rätt att bestämma om hon vill göra
abort. Tycker du att Sonja borde tala med sin man innan hon gör aborten,
även om han kanske tvingar henne att behålla barnet? Varför/varför inte?
„„ Tycker du att Sonja borde ha ätit p-piller utan att berätta det för sin man?
Varför/varför inte?
„„ Hur kan Sonja skydda sig mot oönskad graviditet?
Att tänka på som pedagog vid detta undervisningstema
Diskussioner om preventivmedel kan lätt komma att handla om heterosexuella
relationer och att förhindra graviditet. Om detta sker kan det vara intressant att
ställa frågor om hur det kan vara i en samkönad relation eller om man vill skydda
sig mot könssjukdomar.
I gruppen kan det finnas någon som har genomgått en abort. Således kan det
vara viktigt att ta upp olika känslor kring abort. Många upplever vid en abort en
blandning av positiva och negativa känslor, bland annat oro och lättnad, sorg och
glädje, skuld och frihet, sorgsenhet och ansvar.
Ha med dig information om och hänvisningar till abortmottagningar och sjukhus
nära er. Det är viktigt att alla deltagarna, oavsett kön, får samma information eftersom alla kan ha nytta av den – för sig själv eller till någon de känner.
38
Undervisningstema: Familjeplanering
Reproduktiva rättigheter
Syftet med övningen är att få ökad kunskap om vad reproduktiva rättigheter
kan innebära. Övningen är tänkt som en inledande föreläsning inför kommande
övningar i detta kapitel.
Instruktioner
1. Rättigheter kan förklaras som att alla har samma frihet att göra eller låta bli att
göra något. Mänskliga rättigheter handlar om att människor ska behandlas väl
i alla länder i världen. Det ska inte ha någon betydelse vilka de är och vad de
tycker. Det spelar ingen roll om man är kvinna eller man, hur gammal man är,
vilken hudfärg eller religion man har, om man är homosexuell, bisexuell eller
transperson eller har en funktionsnedsättning. Alla människor är lika mycket
värda. Alla människor har rätten att bestämma över sitt eget liv. Till exempel
har människor rätt till trygghet, utbildning och att slippa vara fattiga samt rätt
att tycka, tänka och säga vad de vill så länge det inte skadar andra människor.
2. Det är staten som ska skydda människor och se till att de får ta del av
sina rättigheter. Om staten realiserar innevånarnas mänskliga rättigheter
garanterar det att enskilda individer kan bestämma över sina egna liv. De
flesta länder har sagt ja till att de mänskliga rättigheterna gäller alla människor.
3. Reproduktiva rättigheter handlar om att alla människor har rätt att välja
om, med vem, när och hur många barn man vill ha. Det betyder också att
man har rätt till information om rättigheter, graviditet, kroppen, sjukvård,
preventivmedel och säkra aborter. Ordet reproduktion betyder fortplantning,
att göra barn.
4. Skriv upp och berätta om dessa reproduktiva rättigheter som finns i Sverige:
oo Det finns ingen åldersgräns för att skaffa preventivmedel.
oo Abort är lagligt. Det är kvinnan som bestämmer om hon ska göra en abort.
En kvinna kan själv avgöra om hon vill göra abort fram till och med 18:e
veckan. Därefter kan tillstånd ges av Socialstyrelsen om synnerliga skäl
föreligger (läs mer i kapitel 5 i Hur säger man?).
oo Gifta par (olikkönade och samkönade) och ensamstående får adoptera
barn.
oo Två kvinnor som är sambo, gifta eller registrerade partners har rätt till
insemination.
39
Vad kan de göra?
Syftet med övningen är att öka kunskapen om samt diskutera olika reproduktiva
rättigheter.
Förberedelser
Skriv ut och klipp ut flera uppsättningar av korten från Reproduktionskortleken
som finns på www.srhr.se.
Instruktioner
1. Skriv upp följande reproduktiva rättigheter som finns i Sverige på tavlan:
oo Det finns ingen åldersgräns för att skaffa preventivmedel.
oo Abort är lagligt. Det är kvinnan som bestämmer om hon ska göra en abort.
oo Gifta par (olikkönade och samkönade) och ensamstående får adoptera
barn.
oo Två kvinnor som är sambo, gifta eller registrerade partners har rätt till
insemination.
2. Dela in deltagarna i mindre grupper. Varje grupp får en uppsättning av
Reproduktionskortleken.
3. Lägg korten med texten nedåt i fyra olika högar – alla kort med samma
baksida läggs i samma hög. Det vill säga en hög med ”Personen”, en hög med
”Vem är partner till personen?”, en hög med ”Är personen gravid?” och en hög
med ”Vill paret ha barn?”. Blanda gärna korten i högarna så att alla grupper
inte får likadana utgångslägen.
4. Deltagarna drar ett kort från varje hög. Korten bildar tillsammans ett par som
antingen är gravida eller inte gravida och som antingen vill eller inte vill ha
barn.
5. Tillsammans ska deltagarna svara på följande frågor:
oo Vad tror ni paret tänker och känner?
oo Vad kan paret göra för att få barn eller inte få barn utifrån det som står på
tavlan?
Till exempel: En grupp drar korten ”Personen: kvinna” + ”Vem är partner till
personen?: kvinna” + ”Är personen gravid: nej” + ”Vill paret ha barn: ja”.
Gruppen kan resonera sig fram till att en kvinna i paret kan insemineras eller
att paret kan adoptera ett barn.
6. Deltagarna drar sedan nya kort, bildar en ny parrelation och upprepar
övningen.
7. Totalt kommer de ha diskuterat sex olika par.
40
Undervisningstema: Familjeplanering
Värderingsfrågor att diskutera med deltagarna
„„ Vad fick ni för olika utfall? Hur svarade ni? Kommer andra grupper
på några andra lösningar?
„„ Vad tyckte ni om övningen? Väckte övningen några tankar?
„„ Hur kan man få mer information om graviditet?
„„ Hur kan man få mer information om preventivmedel?
„„ Hur kan man få mer information om adoption?
„„ Hur kan man få mer information om abort?
„„ Hur kan man få mer information om insemination?
41
Preventivmedel
Syftet med övningen är att öka kunskapen om olika preventivmedel samt hur och
vad de skyddar mot.
Förberedelser
Skriv ut flera uppsättningar av Preventivmedelstabellen som finns på www.srhr.se
Skriv ut Appendix A – Testning och rådgivning som finns www.srhr.se.
Instruktioner
1. Berätta att genom historien, i alla samhällen och kulturer, har människor
velat kontrollera sin reproduktion/fortplantning. Allt ifrån halva citrusfrukter
(användes som pessar) och djurtarmar (användes som kondom) har använts.
Idag använder man kondom, spiral, p-piller och andra preventivmedel. Berätta
att ordet ”preventiv” betyder att förebygga.
2. Be sedan om förslag på preventivmedel för att skydda sig mot oönskad
graviditet och mot könssjukdomar (STI), och skriv upp dem på tavlan.
3. Om det kommer upp några preventivmedel och preventivmetoder som är
felaktiga, diskutera dem men skriv inte upp dem. Exempelvis:
Avbrutet samlag är en osäker preventivmetod eftersom det kan vara svårt att
ha full kontroll över ejakulationen. Den vätska (försats, Cowperssekret) som
kommer ur urinröret från penisen när mannen har erektion kan innehålla
virus eller bakterier. Därför kan det finnas risk för att avbrutet samlag leder till
oönskad graviditet eller STI.
Säkra perioder är också en osäker preventivmetod eftersom spermier kan leva
upp till fem dygn i kvinnans äggledare och därmed befrukta ett ägg flera dagar
efter samlaget.
4. Fyll på listan utifrån Preventivmedelstabellen.
5. Markera vilka som skyddar mot graviditet och vilka som skyddar mot
könssjukdomar (se tabellen under avsnittet om Prevention i kapitel 5 i Hur
säger man?).
6. Dela in klassen i mindre grupper och dela ut Preventivmedelstabellen.
7. Varje grupp ska ansvara för ett eller flera preventivmedel.
8. Med hjälp av internet (förslagsvis Preventivmedel på www.sakraresex.se) ska
de förbereda en presentation av det tilldelade preventivmedlet. Deltagarna
ska kort berätta vilket preventivmedlet är, var det kan köpas/fås samt om det
skyddar mot graviditet och/eller hiv/STI. Eftersom denna övning kan ta längre
tid på grund av förberedelser, kan ni behöva lägga presentationerna vid nästa
undervisningstillfälle.
9. Låt varje grupp presentera inför helgruppen.
10.Dela ut Appendix A – Testning och rådgivning till varje deltagare. Där kan de
hitta ungdomsmottagningar, barnmorskemottagningar och mottagningar där
man kan testa sig för könssjukdomar och hiv i hela Västra Götaland.
42
Undervisningstema: Familjeplanering
Värderingsfrågor att diskutera med deltagarna
„„ Vad tyckte ni om övningen? Väckte övningen några tankar?
„„ Hur kan man ha säkrare sex (det vill säga sex med liten risk för att
överföra en STI eller bli oönskad gravid) utan preventivmedel?
„„ Vem har ansvar för att skaffa och använda preventivmedel i en
relation? Är det skillnad om man är i en tillfällig eller fast relation?
Detta kan vara ett bra tillfälle att diskutera heteronormen; det vill säga
att det som förutsätts är att det oftast är en man och kvinna som har sex
tillsammans. Om gruppen exempelvis uttrycker att de tänker på en heterosexuell relation där de tycker att det är kvinnans eller mannens ansvar att
skaffa fram preventivmedel, kan du ställa följdfrågor:
„„ Om det är en samkönad relation – vems ansvar är det då?
„„ Varför ska personer i en sexuell relation använda kondom om det inte
finns risk för att bli gravid?
oo Berätta att preventivmedlet kondom även skyddar mot hiv och
andra sexuellt överförbara infektioner och är också viktig att
använda om man exempelvis delar sexleksaker med någon annan.
Utdrag ur RFSU:s (2012) Säkrare sex – med och utan kondom:
Det är framförallt samlag utan kondom som innebär risk för överföring av
STI. Ett sätt att skydda sig är att använda kondom, men det går också att ha
säkrare sex på andra sätt. Tänk i så fall på de här huvudreglerna:
oo Undvik att slemhinnor kommer i kontakt med andra slemhinnor.
oo Undvik att slidsekret, sperma och blod kommer i direkt kontakt med
slemhinnor.
oo Undvik att slidsekret, sperma och blod kommer i kontakt med sår.
Slemhinnor finns i slidan, på de inre blygdläpparna, runt urinrörsmynningen,
på ollonet och förhuden, i analen, i munnen, ögonen och i halsen.
43
Abort
Syftet med övningen är att öka kunskapen om och skapa möjlighet att reflektera
över abort och svensk abortlagstiftning.
Instruktioner
1. Börja med att informera om att:
oo I Sverige är det lagligt att göra abort.
oo Även utländska kvinnor har rätt att göra abort i Sverige.
oo Enligt abortlagstiftningen i Sverige har kvinnan rätt att själv bestämma
om hon vill avsluta graviditeten fram till och med den 18:e veckan. Efter
denna vecka krävs beslut av Socialstyrelsen.
oo Aborter har historiskt alltid gjorts och kommer alltid att göras, oavsett
länders lagar och samhällens attityder. Även i länder där det är olagligt
förekommer abort. Då görs de många gånger i smyg, under osäkra
förhållanden och av personer med liten eller ingen medicinsk utbildning.
Därför lider och dör många kvinnor runt om i världen av komplikationer
relaterade till abort. WHO uppskattar att det görs cirka 22 miljoner osäkra
aborter varje år världen över. Flertalet av dem utgörs i utvecklingsländer.
Av dessa hamnar cirka 5 miljoner på sjukhus på grund av komplikationer
och cirka 67 000 dör årligen till följd av osäkra aborter. Abort är en
debatterad fråga och handlar om sexuella och reproduktiva rättigheter
och rätten till hälsa.
oo I Sverige utförs abort på sjukhus eller specialklinik.
oo Om man är gravid och funderar på att göra en abort kan man vända sig till
en ungdomsmottagning, vårdcentral eller gynekolog för att få råd.
oo Att göra abort i Sverige kostar som ett vanligt läkarbesök (om du är över
20 år 160-200kr).
oo Vården erbjuder samtalsstöd som är kostnadsfritt för par eller enskilda
som har genomgått en abort.
2. Det kan finnas rädslor eller felaktiga föreställningar kring abort och därför är
det viktigt att du som pedagog förklarar vad en abort är och hur den går till (se
avsnittet om abort i kapitel 5 i Hur säger man?).
3. Viktigt att ta upp är:
oo Medicinsk abort
oo Kirurgisk abort
oo När man kan ha samlag igen efter en abort
44
Undervisningstema: Familjeplanering
Värderingsfrågor att diskutera med deltagarna
„„ Varför tror ni att vissa personer väljer att göra abort?
„„ Vilka känslor kan människor som genomgår en abort ha?
„„ I den svenska lagstiftningen får kvinnan själv bestämma om en
abort ska göras. Varför tror ni att lagstiftningen ser ut så?
För att hitta abortmottagning, barnmorskemottagningar, gynekolog eller
ungdomsmottagning i närheten av där man bor söker man på Sjukvårdsupplysningens hemsida www.1177.se.
45
Förslag på fördjupning
Nedan följer förslag på fler metoder om ni vill fördjupa er i ämnet:
„„ Berätta vad mödrahälsovården är och ta gemensamt reda på vart de närmaste
mottagningarna ligger. Ni kan ta hjälp av informationen i Appendix A- Testning
och rådgivning finns på www.srhr.se
„„ Ta reda på information kring graviditeter.
Be deltagarna svara på frågorna: Vad innebär en graviditet? Vad är de
vanligaste tecken på att man är gravid? Hur går ett graviditetstest till? Var kan
man göra ett graviditetstest?
Information om graviditetstest finns på www.srhr.se
„„ Ha en kondomskola – se avsnittet kondomkunskap i kapitel 5 i Hur säger man?.
Diskutera varför kondom inte alltid används. Prata även om den vagi-anal
kondom (kallas även för kvinnlig kondom eller Femidom). På www.srhr.se
finns det länkar till hemsidor med mer information om kondomer.
„„ Samtala om vad som är positivt med kondom. Låt deltagarna göra en
reklamaffisch för kondomer. Samtala om varför människor inte alltid använder
kondom, trots att de är medvetna om risker vad gäller oönskad graviditet och
hiv/STI.
„„ Anordna ett besök av en barnmorska som kan komma och berätta mer om
preventivmedel och abort.
Tips på vidare läsning
Nedan följer förslag på material om ni vill veta mer om undervisningstemat:
„„ Kondomboken: handledning med elevmaterial från RFSU, RFSU. Finns på
www.srhr.se eller www.rfsu.se
„„ RÄTTIGHETSPRAKTIKA – om sexualitet och mänskliga rättigheter, RFSU. Finns på
www.srhr.se eller www.rfsu.se.
„„ Säkrare sex – med och utan kondom, RFSU. Finns på www.srhr.se eller
www.rfsu.se
„„ Information om preventivmedel:
www.1177.se sök på ”preventivmedel”
www.umo.se sök på ”skydd mot graviditet”, ”skydd mot könssjukdomar”
„„ Kropp & sexualitet – Fakta och metoder för lärare som undervisar i svenska som
andraspråk, LAFA - enheten för sexualitet och hälsa. Går att beställa från LAFA:s
hemsida www.lafa.nu
„„ Kapitel ”Riskhantering: preventivmedel och könssjukdomar” i boken
Sexualkunskap, Annamaria Dahlöf, UR & RFSU (2010). Kan köpas på
Utbildningsradions webshop http://webbshop.ur.se
46
Undervisningstema: Onani
Undervisningstema: Onani
Introduktion
Onani eller masturbation är att uppnå sexuell njutning genom att vidröra eller
smeka sitt eget kön. Både män och kvinnor kan onanera antingen på egen hand
eller tillsammans med någon annan. Onani har traditionellt setts som en privat
handling. I många samhällen ses onanin som något skamfyllt eller som en skadlig
handling och har därför omgärdats av tystnad och förnekelse och har rent av motarbetats. Trots att det i många samhällen och samfund är tabubelagt praktiseras
det ändå av både män och kvinnor. Onani är antagligen den absolut vanligaste
sexuella praktiken för de flesta människor, sett över ett helt liv. Den tystnad som
kan finnas runt onanin i kombination med missförstånd kring dess påstådda skadlighet kan leda till känslor av skam och skuld eller rent av till psykisk eller känslomässig ohälsa. Syftet med att ta upp onani som ett undervisningstema är för att
lätta på skuld- och skamkänslor genom att visa på att onanin är helt ofarlig och en
del av sexualiteten för de flesta människor, samt att den ömsesidiga onanin är ett
säkrare sexalternativ till penetrerande samlag.
Vad deltagarna får med sig efter undervisningstemat
Undervisningstemat syftar till att öka kunskapen om onani samt att minska eventuell oro och ångest förknippat med felaktiga föreställningar om onanin. Deltagarna får möjlighet att samtala kring olika aspekter på onani.
Innehåll
Detta undervisningstema omfattar följande delar:
„„
„„
„„
„„
Dilemmaberättelse om onani
Sätt ord på onani
Historik och information om onani
Sant och falskt om onani
Förberedelser
Läs kapitel 2 Sexualitet och kapitel 3 Onani och pornografi i Hur säger man?.
Läs Onanipraktika, som finns på www.srhr.se eller www.rfsu.se
47
Dilemmaberättelse om onani
När Peter växte upp fick han höra av sina föräldrar att han kan bli sjuk om han
onanerar. Detta gjorde Peter orolig som tonåring eftersom han ibland onanerade.
På SFI har Peter nu fått lära sig att man inte kan bli sjuk av onani. Lärarna säger att
onani är något de flesta människor gör och att onani är ett bra sätt att lära känna
sin kropp. Peter känner sig lättad eftersom han fortfarande onanerar ibland.
En morgon ertappar Peter sin son som onanerar. Trots det Peter har lärt sig om
onani blir han arg på sin son och säger att sonen kan bli sjuk av onani.
Diskussionsfrågor
„„ Vad tror du att Peter tänkte om sina föräldrar när han fick veta att man inte blir
sjuk av onani?
„„ Varför tror du att Peter blir arg på sin son, trots att han vet att onani är ofarligt?
„„ Tror du det hade varit annorlunda om Peter varit en kvinna? Tror du det hade
varit annorlunda om sonen varit en dotter? Varför/varför inte?
„„ Vad skulle Peter kunna säga till sin son om onani?
Att tänka på som pedagog vid detta undervisningstema
Ha ett inkluderande språk och utgå inte ifrån att allas kön ser likadana ut. Om ni
börjar prata om könsorganens anatomi är det viktigt att ha i åtanke att inte alla
har förhud eller blygdläppar. Kanske är någon i gruppen omskuren/könsstympad.
Istället för att exempelvis säga ”När en man onanerar kan han dra förhuden fram
och tillbaka över ollonet” kan det vara mer inkluderande att säga ”Om personen
har en förhud, kan den dras fram och tillbaka över ollonet vid onani” och att man
beskriver andra sätt att onanera.
Beskriv inte onanin som något som bara män gör. Kom ihåg att även kvinnor onanera. För mer information se kapitel 3 om Onani och pornografi i Hur säger man?.
Även om en person är omskuren/könsstympad finns det många nerver kvar runt
könsorganet som kan stimuleras och ge njutning. Det finns föreställningar om att
kvinnor som är könsstympade inte kan njuta av onani eller uppnå orgasm, detta
stämmer inte.
Ha i åtanke att inte alla människor onanerar.
48
Undervisningstema: Onani
Sätt ord på onani
Syftet med övningen är hitta olika ord för onani samt att få möjlighet att reflektera
över synen på onani och sexualitet kopplat till kön.
Instruktioner
1.
2.
3.
4.
5.
Börja med att skriva upp ordet onani på tavlan.
Berätta att det innebär att vidröra eller smeka sitt eget kön på ett skönt sätt.
Fråga sedan vilka andra ord deltagarna känner till kring masturbation.
Skriv upp orden på tavlad och upprepa de högt.
Om inte följande ord tas upp, skriv upp:
oo masturbation, runka, handtralla, solosex, pulla.
6. Fråga om deltagarna känner till ord på onani på andra språk.
Värderingsfrågor att diskutera med deltagarna
„„ Används olika ord för när en man eller en kvinna onanerar?
„„ För vilket kön finns det flest ord för onani - mannen eller
kvinnan? Varför tror ni att det är så?
49
Historik och information om onani
Syftet med övningen är att öka kunskapen om vad onani kan vara samt att reflektera över hur synen på onani kan variera historiskt, kulturellt och från person till
person.
Förberedelser
Skriv ut Historisk text om onani som finns på www.srhr.se.
Förbered även texten så att den kan visas på tavlan.
Instruktioner
1. Dela ut Historisk text om onani till alla deltagare. Observera att texten
innehåller gammal svenska och kan upplevas krånglig.
2. Låt deltagarna läsa texterna för sig själva och skriva ner frågor de har kring
onani.
3. Gå igenom texten tillsammans i helgrupp och försök tillsammans svara på
eventuella frågor som uppkommer.
Värderingsfrågor att diskutera med deltagarna
„„ Texten är ett utdrag från en läkarbok och visar hur man kunde se
på onani i Sverige 1919. Vad tycker och tänker ni om texten?
„„ Vad finns det för olika synsätt kring onani? Hur skiljer det sig
mellan olika samhällen?
„„ Pratas det offentligt om onani? Borde man prata mer om onani?
Varför/varför inte?
„„ Pratas det olika om mäns och kvinnors onani? I så fall hur och
varför?
50
Undervisningstema: Onani
Sant eller falskt om onani
Syftet med övningen är att öka kunskapen om onani.
Förberedelser
Skriv ut och klipp ut flera uppsättningar av Påståenden om onani, som som finns
på www.srhr.se.
Förbered så att facit till övningen kan visas på tavlan.
Instruktioner
1. Dela in deltagarna i mindre grupper.
2. Dela ut en uppsättning av Påståenden om onani till varje grupp.
3. Ge anvisningar om att gruppdeltagarna tillsammans ska sortera texterna i två
högar med utgångspunkt i vad de anser vara sant eller falskt om onani.
4. Gå igenom texterna tillsammans i helklass och utforma facit på tavlan.
Facit
Falskt
„„
„„
„„
„„
„„
„„
Mannens spermier kan ta slut om han onanerar mycket.
Skelettet blir svagt av onani.
Händerna blir håriga av onani.
Huden får utslag av onani.
En person blir sjuk av onani.
I Sverige är det olagligt att onanera.
Sant
„„
„„
„„
„„
„„
„„
„„
„„
Många barn onanerar.
Smärta i kroppen kan försvinna vid onani.
Klitoris kan få stånd vid onani.
Det finns speciella sexleksaker för onani.
I Sverige är det lagligt att onanera.
Många människor mår bra av onani.
Många människor onanerar.
Vissa människor väljer att inte onanera.
Värderingsfrågor att diskutera med deltagarna
„„ Vad tyckte ni om övningen? Väckte övningen några tankar?
„„ Pratar man offentligt om onani? Borde man det?
„„ Pratas det olika om mäns och kvinnors onani? I så fall hur och
varför?
51
Förslag på fördjupning
Nedan följer förslag på fler metoder om ni vill fördjupa er i ämnet:
„„ Förbered en frågelåda där deltagarna har fått ställa frågor som du som
pedagog tar reda på svaren till och tar upp vid nästa lektion. För mer
information om denna metod se inledningen till Hur gör man?.
„„ Gå in på http://www.umo.se/Sex/Onani/ och läs mer om onani.
Tips på vidare läsning
Nedan följer förslag på material om ni vill veta mer om undervisningstemat:
„„ Onanipraktika, RFSU. Finns på www.srhr.se eller www.rfsu.se
„„ Kropp & sexualitet – Fakta och metoder för lärare som undervisar i svenska som
andra språk. LAFA - enheten för sexualitet och hälsa. Går att beställa från
LAFA:s hemsida www.lafa.nu
„„ Nye Seksualiteter, Willy Pedersen (2005).
„„ Kapitel ”Onani, orgasm och fantasi” i Sexualkunskap, Annamaria Dahlöf, UR &
RFSU (2010). Kan köpas på Utbildningsradions webshop
http://webbshop.ur.se
52
Undervisningstema: Hiv
Undervisningstema: Hiv
Introduktion
De allra flesta som nyligen har invandrat till Sverige har hört talas om eller känner
till hiv, men det är ett ämne där det finns stora skillnader i förkunskap och referensramar. Det är också ett ämne som för många är omgärdat av myter, rädslor
och missförstånd. En undersökning som gjordes på Umeå universitet 2011 visar
att hälften av alla tillfrågade SFI-elever tror att de skulle bli utvisade från Sverige
om det framkom att de hade hiv. 40 procent svarade att de inte skulle söka sjukvård om de visste att de var hivpositiva. Detta missförstånd leder till att personer
inte testar sig, söker vård eller får den behandling, stöd och vård som de har rätt
till.
Minst hälften av alla nyanmälda fall av hiv i Sverige utgörs av personer som har
invandrat med sin infektion. Mörkertalet är antagligen stort eftersom många får
sin hivdiagnos i samband med att de söker vård för aidsrelaterade sjukdomar.
Det innebär att personen har levt med sjukdomen i många år utan att veta om
det. Skolan har identifierats som den enskilt viktigaste nyckelarenan i arbetet mot
hiv/aids av bland andra UNESCO, WHO och UNAIDS. SFI-skolan är den viktigaste arenan för att nå personer som är nyanlända i Sverige med information och
upplysning om testning och vård, Eftersom SFI är det forum som samlar i särklass
flest personer ur målgruppen. Undervisningen om hiv avser att förebygga att fler
personer drabbas genom att belysa riskerna med oskyddat sex och betydelsen
av och ansvaret för hänsyn mot andra människor. Samtidigt bör undervisningen
upplysa om att alla har rätt till testning och behandling. Undervisningen syftar
även till att bidra till att personer som lever med hiv har rätt till ett liv fritt från
diskriminering.
Vad deltagarna får med sig efter undervisningstemat
Undervisningstemat syftar till att öka kunskapen om hiv/aids, på ett sätt som bidrar till att öka deltagarnas möjlighet att ta hand om sin egen sexuella hälsa. Det
syftar också till att minska stigma och diskriminering av personer som lever med
hiv. Deltagarna får möjlighet till att samtala kring olika aspekter av hiv.
53
Innehåll
Detta undervisningstema omfattar följande delar:
„„
„„
„„
„„
„„
„„
Dilemmaberättelse om hiv
Information om hiv och hivtestning
Hur hiv överförs
Hivspridning
JA-KANSKE-NEJ om hiv
Dialog om hiv
Förberedelser
Läs följande avsnitt i kapitel 5 i Hur säger man?: Hiv, Att leva med hiv, Hiv och
smittskyddslagen, Globala perspektiv på hiv samt faktarutan om hiv/aids i världen
med tillhörande grafer. På www.srhr.se finns en lista Hiv och aids på olika språk,
som kan användas om deltagarna inte känner till orden hiv och aids.
Skriv ut Appendix A – Testning och rådgivning och rådgivning och Appendix B – Att
engagera sig som finns på www.srhr.se
54
Undervisningstema: Hiv
Dilemmaberättelse om hiv
Genom SFI har Miriam fått en praktikplats. Hon funderar på att utbilda sig till
undersköterska när hon är klar med sina SFI-studier. Därför praktiserar hon på ett
sjukhus.
Under praktikperioden lär sig Miriam att man kan få hiv om man har samlag utan
att använda kondom. Hon lär sig också att känna igen symptomen på hiv.
Miriam är rädd för att hon kan vara infekterad med hiv, eftersom hon själv haft
samlag utan kondom och dessutom upplever några symptom. Miriam tror att hon
kan bli utvisad från Sverige om hon har hiv.
En dag berättar Miriam i förtroende för en vän, som också praktiserar på sjukhuset, att hon misstänker att hon har hiv. Vännen lovar att inte berätta för någon,
men bryter sitt löfte och berättar det för en läkare på sjukhuset. Läkaren söker
upp Miriam och frågar om hon vill testa sig för hiv.
Diskussionsfrågor
„„ Tycker du att vännen gjorde rätt som berättade för läkaren om Miriam?
„„ Tror du att Miriam själv hade valt att göra ett hivtest om hon visste att hon inte
kan bli utvisad om hon har hiv?
„„ Om det visar sig att Miriam har hiv, tycker du att hon ska få fortsätta jobba på
ett sjukhus?
Att tänka på som pedagog vid detta undervisningstema
Det är viktigt att beskriva symptomen på hiv samt informera om att alla inte får
dessa symptom. För mer information om hiv se kapitel 5 om sexuellt överförbara
infektioner och oönskade graviditeter i Hur säger man?.
Tydliggör att man inte kan bli utvisad från Sverige på grund av en hivdiagnos.
I gruppen kanske det finns någon med hiv. Därför är det viktigt att tänka på att
prata inkluderande och exempelvis inte säga ”vi” om de som inte har hiv och ”de”
om de som har hiv. Istället för att säga ”de hivpositiva…”, så kan man säga ”som
hivpositiv…”.
55
Information om hiv och hivtestning
Syftet med övningen är att öka kunskapen om hiv/aids samt skapa utrymme för
samtal kring infektionen.
Förberedelser
Skriv ut faktarutan Fakta om hiv och faktarutan Fakta om hivtestning som finns på
www.srhr.se
Förbered så att texterna kan visas på tavlan.
Skriv ut Appendix A – Testning och rådgivning och Appendix B – Att engagera sig
som finns på www.srhr.se.
Instruktioner
1. Dela ut faktarutorna till alla deltagare.
2. Låt dem läsa texterna för sig själva och skriva
ner frågor de har kring hiv.
3. Gå igenom texten tillsammans i helgrupp.
4. Sök upp svar på de frågor om hiv som finns i
gruppen.
5. Dela ut Appendix A och Appendix B till alla
deltagare.
OBS!
Tänk på att du kan
skapa en falsk trygghet hos de deltagare
som inte identifierar
sig med den statistiskt
största riskgruppen.
Var noga med att
poängtera att alla kan
smittas av hiv.
Faktafrågor att ställa till deltagarna
„„
„„
„„
„„
„„
Vad är hiv?
Hur vet man att man har hiv?
Går det att bota hiv?
Vad är skillnaden mellan hiv och aids?
Globalt sett: Inom vilken grupp av människor är det vanligast med
hiv?:
oo Kvinnor eller män?
oo Unga eller vuxna?
oo Fattiga eller rika?
oo Homosexuella eller heterosexuella?
Rätt svar: kvinnor, 40 procent är mellan 15-24 år, fattiga och heterosexuella.
„„
„„
„„
„„
Hur görs ett hivtest?
Vad betyder anonymitet?
Vad betyder tystnadsplikt?
Hur kan man komma i kontakt med de olika mottagningarna där
det går att göra hivtest?
56
Undervisningstema: Hiv
Värderingsfrågor att diskutera med deltagarna
„„ Vad tyckte ni om övningen? Väckte övningen några tankar? Lärde
ni er någonting nytt?
„„ Har ni fått information om hiv tidigare?
„„ Varför tror ni att de grupper som är mest utsatt för att infekteras av
hiv är kvinnor, unga, fattiga och heterosexuella?
„„ Vad tror ni påverkar spridningen av hiv i världen?
oo Om deltagarna inte själva tar upp olika förhållningssätt och
attityder till preventivmedel bör du göra det. Följande faktorer
till spridning av hiv kan vara relevanta att belysa: miljö,
tillgång till medicin/testning, genus, sociala och kulturella
föreställningar, religion, politik, säkerhet, geografi, psykologi,
etik och juridik.
Om ni vill veta mer om hivsituationen
Varje år publicerar UNAIDS en sammanställning över hivsituationen i
världen. Under olika år har sammanställningen fokuserat på olika aspekter
av hivepidemin. För att hitta aktuell statistik gå in på UNAIDS hemsida och
sök på ”Epidemiology” eller ”Global report”. Länken till UNAIDS och Global
report finns på www.srhr.se.
Vid presentation av denna statistik är det viktigt att ha i åtanke att den från
vissa länder är osäker eftersom det finns stora mörkertal (detta gäller bland
annat länderna i Mellanöstern och Nordafrika). Det kan vara svårt att samla
in tillförlitlig data på grund av politisk eller religiös ovilja att erkänna hiv/
aids inom det egna territoriet/landet. I konfliktdrabbade länder kan det på
grund av säkerhetsläget i hela eller delar av regionen vara svårt att samla in
data. Många gånger kan även hivspridningen skilja sig mellan olika
regioner inom landet på grund av skillnader i tillgång till rådgivning, testning och medicinering.
57
Hur hiv överförs
Syftet med övningen är att öka kunskapen om hur hiv överförs samt hur man kan
skydda sig från att bli infekterad eller infektera andra.
Förberedelser
Skriv ut och klipp ut flera uppsättningar av orden i Smittar, smittar inte som finns
på www.srhr.se. Ha facit, som finns på nästa sida, lättillgänglig under övningen.
Instruktioner
1. Dela in deltagarna i mindre grupper.
2. Ge anvisningar om att gruppdeltagarna tillsammans ska försöka sortera in
bilderna med text i två olika högar: en hög med sätt som hiv överförs på och
en hög med sätt som hiv inte kan överföras på.
3. Gå igenom bilderna med text tillsammans i helgrupp och utforma facit på
tavlan.
4. Förtydliga:
oo ”mun+penis”, ”penis+anal” och ”penis+vagina”
Hiv kan överföras vid sex om slemhinnor möts, undantaget är
”mun+vagina”. Ytterst få fall av
överföring vid vaginalt oralsex har
OBS!
rapporterats.
Informera om att överföringen
oo ”dela spruta”, ”förlossning” och
av hiv från mor till barn vid för”blodtransfusion”
lossning kan förebyggas med
Hiv kan överföras via blod,
rätt läkarvård, det vill säga om
när infekterat blod kommer i
mamman får mediciner innan
direktkontakt med slemhinna,
och i samband med förlossskadad hud eller vid injektion.
ningen.
oo ”Amma”
Informera om att man inte kan
Ett barn kan infekteras via amning
få hiv genom blodtransfusion i
eftersom hivviruset finns i
Sverige eftersom allt blod testas
modersmjölken hos en kvinna som
innan det används.
har hiv.
58
Undervisningstema: Hiv
Facit
Hiv överförs genom
Hiv överförs INTE genom:
„„
„„
„„
„„
„„
„„
„„
„„
„„
„„
„„
„„
„„
„„
„„
„„
„„
„„
Delad spruta/injektionsverktyg
Förlossning
Amning
Blodtransfusion
Mun + penis
Penis + anal
„„ Penis + vagina
Mun + vagina
Hand + vagina
Hand + penis
Krama
Skaka hand
Kyssar
Svett
Urin
Tårar
Bett från insekter
Offentliga toaletter
Att dricka från samma glas eller
flaska
„„ Simma i simbassäng
Faktafrågor att ställa till deltagarna
„„ Hur skyddar man sig mot hiv?
oo Rätt svar:
Att använda kondom eller vagi-anal kondom vid samlag.
Kondomen ska användas under hela samlaget.
Att inte dela inte sprutor eller andra injektionsverktyg med
någon.
„„ Hur vet man om en person har hiv eller inte?
oo Rätt svar:
Det kan man endast avgöra genom ett hivtest, det går alltså inte
att se eller upptäcka på något annat sätt.
I en undersökning uppgav många SFI-elever att de trodde att man kunde
skydda sig mot hiv genom att duscha efter sex eller använda p-piller. Det
kan vara bra om du informerar att detta inte ger något skydd mot hiv.
Värderingsfrågor att diskutera med deltagarna
„„ Vad tyckte ni om övningen? Väckte övningen några tankar?
„„ Hur kan en person göra i en relation för att vara säker på att inte få
hiv?
„„ Vad finns det för risker med att ha flera sexuella partners?
„„ Hur kan en person prata om hiv med sin partner?
59
Hivspridning
Syftet med övningen är att öka förståelsen för hur snabbt ett virus som hiv kan
sprida sig i befolkningen samt hur effektiv en kondom är för att minska spridningen av hiv. Övningen lämpar sig bäst för en grupp på minst 12 personer.
Förberedelser
Gör plats i rummet så ni har en stor yta att röra er på.
Instruktioner
1. Be om fyra frivilliga personer och ta dem åt sidan. Dessa fyra får
specialuppdrag under övningen:
oo En av dem ska inte hälsa på någon annan.
oo Två av dem ska endast hälsa på varandra.
oo Den fjärde personen får ett gummiband eller hårsnodd att sätta runt
handleden. Denna person ska hälsa på dig vid första hälsningen.
2. Alla i gruppen samlas.
3. Berätta att ni är på mingelfest.
4. Alla ska röra sig runt i rummet och när du säger stopp ska ni hälsa på den som
är närmast. Man ska komma ihåg vem man hälsade på! Säg att ni ska fortsätta
mingla runt i rummet.
5. Gör samma igen en andra gång.
6. Gör samma igen en tredje gång.
7. Återsamlas och placera er gärna i en ring så att alla kan se alla.
8. Förklara att hälsningarna i denna övning symboliserade ett samlag.
9. Ställ dig upp och berätta att du har varit och testat dig och det visar sig att du
har hiv.
10.Fråga vem du hälsade på första gången. Denna person får placera sig vid dig
då det finns risk att den fiktivt har fått hiv.
11.Fråga vilka du och denna person hälsade på andra gången. Dessa får också
placera sig vid er.
12.Fråga vilka du och alla dessa hälsade på tredje gången. Även de får ansluta sig
till er.
13.Avslöja sedan att några kan känna sig trygga då de inte riskerat att bli fiktivt
infekterade:
oo De två personerna som bara skulle hälsa på varandra och således varit
trogna varandra får visa sig. Fråga om de var trogna mot varandra eller
hälsade på någon annan person.
oo Den personen som inte hälsade på någon (asexuell, avhållsam eller inte
hittat någon att ha sex med) får visa sig.
60
Undervisningstema: Hiv
oo Presentera personen med gummibandet (personen som hälsade på dig
först) och berätta att gummibandet representerar en kondom. Personen
har således skyddat sig och inte fått hiv under denna övning. Därför får
denna person lämna gruppen som fiktivt har hiv. Alla de som har hälsat
på personen med gummibandet får också lämna gruppen (om de inte har
hälsat på någon annan med hiv).
14.Förklara att det inte syns vem som har hiv. Ibland kan det gå väldigt snabbt
när hiv sprids och man kan smitta en person utan att själv veta om man har
hiv.
Faktafrågor att ställa till deltagarna
„„ På vilka sätt överförs hiv?
„„ I övningen symboliserade några ett par. Är fasta relationer alltid ett
skydd mot hiv? Hur kan man säkert veta om ens partner inte har hiv?
„„ Kan en person som inte har sex få hiv (som personen i övningen som
var asexuell, avhållsam eller av annan orsak inte haft sex med andra)?
Hur kan man i så fall skydda sig?
Värderingsfrågor att diskutera med deltagarna
„„ Vad tyckte ni om övningen? Väckte övningen några tankar?
„„ Har ni tidigare reflekterat över hur snabbt hiv kan spridas?
„„ Vad hade hänt om alla hade hälsat en gång till?
61
JA – KANSKE – NEJ om hiv
Syftet med övningen är att reflektera över och ta ställning till olika aspekter av hiv.
Förberedelser
Gör tre lappar; på den första skriver du JA, på den andra KANSKE, på den tredje NEJ.
Gör plats i rummet så ni har en stor yta att röra er på.
Om det är så att möbleringen i rummet inte går att flytta eller att deltagarna är
rörelsebegränsade, kan ni istället göra övningar genom att alla deltagarna får tre
lappar var där det står JA, KANSKE, NEJ. De räcker upp den lappen de vill svara
med.
Instruktioner
1. Lägg ut de tre lapparna (med JA, KANSKE och NEJ) på golvet med stort
mellanrum så att flera personer kan välja att stå vid samma lapp.
2. Berätta att syftet med övningen är att man ska öva sig på att ta ställning till
olika aspekter av hiv och lyssna på vad andra tycker. Det är inte meningen
att övningen ska skapa debatt, om man vill ska man få säga sin åsikt utan att
behöva argumentera för den. Det är inte tillåtet att uttala sig kränkande eller
trakasserande mot personer eller grupper av människor. Det är också viktigt
att betona att det man tycker idag inte behöver vara det samma som man
tycker imorgon – man har alltid rätt att ändra åsikt.
3. Skriv upp ett av påståendena (se listan nedan) på tavlan och se till att alla
förstår.
4. Deltagarna ska ställa sig vid den lapp som stämmer överens med det de vill
svara.
5. Poängtera att det inte finns något rätt eller fel svar. Det kommer förmodligen
bli tydligt i övningen att man kan tycka olika om frågor gällande hiv och
sexualitet. Detta visar att det finns olika synsätt.
6. När alla har ställt sig vid en lapp får de någon minut att berätta för varandra
varför de valt att ställa sig där. Är någon ensam vid en lapp, ställer du dig där
och frågar hur den personen tänker. Betona att det är okej att inte vilja förklara
sitt ställningstagande.
7. Fråga om någon/några vid varje lapp vill berätta vad samtalen de haft handlat
om.
8. Försök ställa följdfrågor till deltagarna för att få reda på deras inställning och
om det finns olika perspektiv på svaren.
9. Det är tillåtet att byta lapp om ett resonemang får en att ändra åsikt.
10.Gör om övningen med ett annat påstående.
62
Undervisningstema: Hiv
Påståenden
För att alla ska förstå hur övningen går till och för att värma upp gruppen kan
det vara bra att börja med lite enklare frågor. De tre första påståendena nedan är
exempel på uppvärmningsfrågor.
„„
„„
„„
„„
„„
„„
„„
„„
„„
„„
„„
„„
„„
Det är lätt att hitta till en vårdcentral.
Det ska vara gratis att gå till läkaren.
Kondomer ska vara gratis.
Alla behöver få utbildning om hiv.
Det är viktigt att veta om en vän har hiv.
Det är svårt för en person som har hiv att berätta det för sin omgivning.
Samhället hjälper personer som har hiv.
Alla kan få hiv.
Alla kan skydda sig mot hiv.
Alla behöver hivtesta sig.
Det är lätt att bli infekterad av hiv.
Hiv går att stoppa.
Personer som lever med hiv kan ha sex.
Värderingsfrågor att diskutera med deltagarna
„„ Vad tyckte ni om övningen? Väckte övningen några tankar?
„„ Hur är det att leva med hiv i Sverige och i andra länder?
„„ Finns det tillfällen då det är svårare att leva med hiv, till exempel i
sjukvården, på en arbetsplats/skolan, med en partner etcetera?
oo Berätta att människor som bär på hiv ofta blir diskriminerade
och stigmatiserade. Detta beror på rädslor som bygger på
fördomar och okunskap om hiv.
63
Dialog om hiv
Syftet med övningen är att minska tystnaden kring hiv och personer som lever
med viruset genom att öva sig i att samtala om hiv på svenska.
Förberedelser
Skriv ut Dialogfrågor om hiv som finns på www.srhr.se.
Instruktioner
1.
2.
3.
4.
5.
Dela ut Dialogfrågor och hiv till alla deltagare.
Dela in deltagarna i par.
Paren ska försöka svara på frågorna.
Gå igenom i helgrupp exempel på svar som de kommit på.
Informera om följande:
oo Man kan testa sig för hiv på exempelvis vårdcentral, sjukhus,
mödravårdscentral, ungdomsmottagning och gynekologmottagning.
oo Hiv överförs inte genom sociala kontakter, till exempel handskakningar
och kramar.
oo Man kan skydda sig från att få hiv i sexuella relationer genom att använda
kondom eller vagi-anal kondom.
oo Man blir inte utvisad från Sverige om man har hiv.
oo Sjukvårdspersonal i Sverige har tystnadsplikt och alla patienter har
sekretesskydd. För mer information sök på ”tystnadsplikt och sekretess” på
www.1177.se
Värderingsfrågor att diskutera med deltagarna
„„ Vad tyckte ni om övningen? Väckte övningen några tankar?
„„ Var det några frågor som var särskilt lätta respektive svåra att svara
på? I så fall vilka och varför?
64
Undervisningstema: Hiv
Förslag på fler metoder
Nedan följer förslag på fler metoder om ni vill fördjupa er i ämnet:
„„ Ha en Kondomskola – se avsnittet Kondomkunskap i kapitel 5 i Hur säger
man?. Berätta om den vagi-anala kondomen (kallas ibland Femidom eller
kvinnlig kondom). För mer information www.srhr.se.
„„ De senaste åren har det tagits fram en kampanj i samband med World Aids
Day (WAD) den 1 december. Visa kampanjaffischerna för deltagarna, dessa
finns på www.srhr.se. Samtala om hur deltagarna tolkar och förstår bilderna
och de skrivna budskapen. För en diskussion om vad kampanjen handlar om
och vem de tror att kampanjen riktar sig till.
„„ Besök arrangemang eller prata om WAD. Prata om Röda bandet/Red ribbon.
Det är en internationell symbol som visar att bäraren stöder kampen mot
aids. Röda bandet bärs även för att visa stöd för dem som lever med hiv eller
är sjuka i aids. Det har till syfte att utmana fördomar och diskriminering, vilka
utgör ett hot mot den globala kampen mot hiv och aids. Mer information om
WAD finns på www.srhr.se..
„„ Samtala om vad som är positivt med kondom. Låt deltagarna göra en
reklamaffisch för kondomer. Samtala om varför människor inte alltid använder
kondom, trots att de är medvetna om risker vad gäller oönskad graviditet och
hiv/STI.
„„ Arrangera ett besök från en organisation för hivpositiva, exempelvis Positiva
gruppen Väst som är en lokalförening som ingår i Hiv-Sverige. Deras
kontaktuppgifter och förslag på andra organisationer finns i Appendix B på
www.srhr.se
„„ Gör fler övningar om sexuell hälsa och hiv från Pedagogiskt Centrum, GR
Utbildning. Övningarna finns på www.srhr.se.
Tips på vidare läsning
Nedan följer förslag på material om ni vill veta mer om undervisningstemat:
„„ Broschyrer om hiv och information om Noaks Ark, finns på www.noaksark.org
„„ Röda Tråden: metodhandbok i sexualitet och samlevnad, LAFA - Enheten för
sexualitet och hälsa. Går att beställa på LAFA:s hemsida www.lafa.nu
„„ Smittskyddslagen, finns som länk på www.srhr.se
„„ Hiv-Sverige en paraplyorganisation för hivpositiva, www.hiv-sverige.se
65
Undervisningstema:
Lagar och rättigheter
Introduktion
Det är viktigt att inkludera ett tydligt rättighetsperspektiv i all undervisning om
sexualitet och hälsa. 2010 genomfördes en undersökning av sex- och samlevnadsundervisningen på SFI-skolor i Stockholm. Undersökningen visade att:
”Lektionen om de svenska lagarna var den mest uppskattade lektionen. Studenterna uttryckte stor nyfikenhet och iver att få lära om vad den svenska lagen säger
om sex och samlevnad. Då lagar och regler är baserade på ett lands normer och
värderingar är det inte förvånande att det också var denna lektion som väckte flest
diskussioner som stundom var mycket intensiva.”
(LAFA 1:2010 FOU sidan 25)
Lagar och rättigheter spelar en central roll i alla demokratiska samhällen. Som ny i
Sverige bär man med sig frågor om landets normer och regler. En grundläggande
förutsättning för att kunna förverkliga sina rättigheter är att känna till dem. Det
handlar om både de allmänna mänskliga rättigheterna och de rättigheter som
man har som innevånare i ett land.
Vad deltagarna får med sig efter undervisningstemat
Undervisningstemat syftar till att förklara hur ömsesidigheten kan ses som grund
för att förstå svensk sexualbrottslagstiftning. Deltagarna får möjlighet att diskutera vad ömsesidighet innebär.
Innehåll
Detta undervisningstema omfattar följande delar:
„„
„„
„„
„„
„„
Dilemmaberättelse om lagar och rättigheter
Ömsesidighet
Säga nej, säga ja
Sexualbrottslagstiftningen
Smittskyddslagen
Förberedelser
Läs kapitel 6 om Sexuellt och könsrelaterat våld och kapitel 7 om Lagar och rättigheter i Hur säger man?.
66
Undervisningstema: Lagar och rättigheter
Dilemmaberättelse om lagar och
rättigheter
Shazia har under en tid träffat Johan. Igår hade de sex för första gången med varandra. De låg i soffan och kramades och Shazia tyckte att det kändes rätt. Johan
verkade lite blyg och därför tog Shazia initiativet till att ha sex.
Nu är Shazia på en SFI-lektion och får ett sms från Johan. Han skriver:
– Det blev fel igår. Jag ville egentligen inte ha sex. Du borde ha märkt det.
Shazia förstår ingenting och tänker att Johan borde ha sagt nej igår om han inte
ville ha sex.
Diskussionsfrågor
„„
„„
„„
„„
„„
„„
„„
I berättelsen står det att Shazia och Johan hade sex. Vad tror du att de gjorde?
Vem bär ansvaret för att Johan tycker att det blev fel?
Varför kan det vara svårt att säga nej i sexuella situationer fast man inte vill?
Vad kunde Shazia ha gjort annorlunda?
Vad kunde Johan ha gjort annorlunda?
Vad kan Shazia gör nu?
Är detta en våldtäkt? Varför/varför inte?
Att tänka på som pedagog vid detta
undervisningstema
Kom ihåg att sex och samlag inte är samma sak.
Samlag är en sexuell praktik, men sex är ett samlingsnamn för alla sexuella aktiviteter till exempel
kyssar, smekningar, onani etcetera.
Ha med dig informationen Kontaktuppgifter – våld,
som på www.srhr.se, om vart man kan vända sig
om man har frågor och funderingar kring sexuella
övergrepp. Du kan läsa mer om detta i kapitel 6
om Sexuellt och könsrelaterat våld i Hur säger man?.
OBS!
Det viktigt att alla
deltagarna får informationen Kontaktuppgifter
– våld eftersom alla kan
ha nytta av den – för
egen del eller för någon
annans.
67
Ömsesidighet
Syftet med övningen är att reflektera över vad ömsesidighet kan innebära.
Förberedelser
Skriv ut Berättelser om ömsesidighet, som finns på www.srhr.se
Förbered även berättelserna så att de kan visas på tavlan.
Skriv ut Kontaktuppgifter – våld som finns på www.srhr.se
Instruktioner
1. Börja med att förklara vad ömsesidighet betyder, exempelvis:
oo Kopplat till sex betyder ömsesidighet att det ska finnas en bra känsla
innan man har sex, under tiden man har sex och efter att man har haft sex
med en annan person eller flera andra personer. Det ska kännas bra för
alla.
oo När man ska ha sex tillsammans med andra personer har man ett ansvar
för att ta reda på om de vill ha sex. En person som vill ha sex visar ofta
detta genom att berätta, göra ljud eller visa med kroppen att den
njuter. Därför bör man vara uppmärksam på alla signaler den andra
personen sänder ut. Att ha sex med någon mot dennes vilja är ett sexuellt
övergrepp. Man måste respektera om en person säger eller visar att den
inte vill ha sex. Ett nej är alltid ett nej. Det är aldrig för sent att säga nej.
2. Dela in deltagarna i mindre grupper, förslagsvis två-tre personer per grupp.
3. Dela ut Berättelser om ömsesidighet.
4. I grupperna ska de resonera kring om det finns ömsesidighet i berättelserna.
De får även ge förslag på hur personerna i berättelserna kunde ha agerat
annorlunda i situationen och vad de kunnat göra efter händelserna i
berättelserna.
5. Samtala i helklass om hur deltagarna tänker kring berättelserna och
ömsesidighetsperspektivet samt vad de tycker att personerna kunde ha gjort
och kan göra.
6. Dela ut Kontaktuppgifter – våld till alla deltagarna.
68
Undervisningstema: Lagar och rättigheter
Värderingsfrågor att diskutera med deltagarna
„„ Vad tyckte ni om övningen? Väckte övningen några tankar?
„„ Vilken berättelse tror ni är vanligast? Varför?
„„ När är det lätt att avgöra om det finns ömsesidighet i en sexuell
situation?
„„ När är det svårt att avgöra om det finns ömsesidighet i en sexuell
situation?
„„ Hur kan en person försäkra sig om att det känns bra för andra vid
sex?
„„ Hur kan man visa ett ja under en sexuell situation?
„„ Hur kan man visa ett nej under en sexuell situation?
„„ Vem kan man prata med om man varit med om en sexuell situation
som inte känts ömsesidig och man vill ha hjälp eller stöd?
69
Säga nej, säga ja
Syftet med övningen är att träna sig på att förmedla sina personliga gränser samt
känna av en annan persons signaler kring gränssättning. Det är en övning där ni
får röra lite på er och som ofta kan bidra till skratt.
Förberedelser
Gör plats i rummet så att ni kan röra er fritt.
Instruktioner
1. Para ihop deltagarna två och två.
2. Säg att paren ska placera sig så att de har ansiktena mot varandra. Avståndet
ska vara minst ett par meter mellan, gärna mer. Vi kallar den ena personen för
A och den andra för person B.
3. A börjar röra sig sakta mot B.
4. När B känner att A inte ska komma närmare, markerar B en gräns, genom att
säga ”NEJ!”. Person A respekterar B:s gräns och stannar.
5. Placera er tillbaka till ursprungsavståndet och byt roller, det vill säga B rör sig
sakta mot A och A markerar sin gräns på samma sätt.
6. Placera er tillbaka till ursprungsavståndet.
7. Upprepa samma procedur, men den här gången får personerna inte säga
”NEJ!” med ord, utan försöka signalera det med kroppsspråk, till exempel
genom att sätta upp händerna.
8. Upprepa samma procedur, men den här gången får personerna inte signalera
”NEJ!” med ord och kroppsspråk, utan försöka signalera det enbart med hjälp
av ögonen.
9. Gör samma övning men byt ut ”NEJ!” mot ”JA!”. Istället för att person A ska
börja röra sig fram när den vill, ska person B försöka signalera ”JA!” med först
ord sedan kroppsspråk och till sist med blicken. När person A får signalen ”JA!”
ska denne röra sig framåt. Person A stannar när person B säger ”NEJ!”.
70
Undervisningstema: Lagar och rättigheter
Värderingsfrågor att diskutera med deltagarna
„„
„„
„„
„„
„„
„„
Vad tyckte ni om övningen? Väckte övningen några tankar?
Var något svårt eller lätt? I så fall vad och varför?
Hur kan man visa ett ja under en sexuell situation?
Hur kan man visa ett nej under en sexuell situation?
Hur kan man visa om någon går över ens personliga gränser?
Finns det andra sätt som man kan säga stopp eller nej på när man
vill förmedla till någon att det som sker inte är ömsesidigt?
„„ Vid vilka situationer är det svårt att säga stopp eller nej, trots att
man inte vill?
„„ Vid vilka situationer är det svårt att säga ja, trots att man vill?
71
Sexualbrottslagstiftningen
Syftet med övningen är att öka kunskapen om samt reflektera över sexualbrottslagstiftningen.
Förberedelser
Skriv ut Artiklar om sexualbrott till alla deltagare, som finns på www.srhr.se.
Läs igenom sexualbrottslagstiftningen i Brottsbalkens 6:e kapitel. Länken till den
finns på www.srhr.se
Instruktioner
1. Berätta om den svenska sexualbrottslagstiftningen som innehåller lagar om
våldtäkt, våldtäkt mot barn, samlag med avkomling, sexuellt ofredande, köp
av sexuella tjänster och koppleri (se kapitel 5, Lagar och rättigheter, i Hur säger
man?).
2. Berätta att den svenska sexualbrottslagstiftningen omformulerades 2005.
Den nuvarande lagen utvecklades för att förstärka och tydliggöra varje
människas absoluta rätt till personlig och sexuell integritet och sexuellt
självbestämmande. Omformuleringen syftade också till att lyfta fram och
förstärka skyddet för barn och ungdomar mot att utsättas för sexuella
kränkningar. Betona att ömsesidighet är viktigt för att inte ett sexualbrott ska
uppstå – ett nej till sex är alltid ett nej.
3. Artiklarna om sexualbrott tar upp olika typer av sexualbrott och kan användas
som grund för diskussioner.
4. Låt deltagarna läsa artiklarna för sig själva.
5. Gå sedan igenom texterna tillsammans i helgrupp.
6. Fråga deltagarna om deras reaktioner kring artiklarna och utgå från deras
tankar och funderingar.
7. Fråga deltagarna hur man kan koppla artiklarna till sexualbrottslagstiftningen.
Faktafrågor att ställa till deltagarna
„„ Vad betyder ordet våldtäkt? Var går gränsen för en våldtäkt?
oo I Sverige är våldtäkt olagligt.
oo Våldtäkt betyder i svensk lagstiftning:
att med våld eller hot tvinga en person till sex
att ha sex med en person som befinner sig i hjälplöst tillstånd
att ha sex med en person som är yngre än 15 år
Forts på nästa sida.
72
Undervisningstema: Lagar och rättigheter
Forts. från föregående sida.
„„ Kan en person våldta sin hustru/man?
oo I Sverige är det enligt lag (från 1965) förbjudet att våldta inom
äktenskapet.
„„ Finns det någon åldersgräns för när man får ha sex? Hur ser
åldersgränsen ut i olika länder?
oo I Sverige får man enligt lag inte ha sex med personer som är
under 15 år. En person som är äldre än 15 år och som har haft
sex med en annan person under 15 år kan dömas för våldtäkt
mot barn, även om inget hot eller våld har förekommit. Lagen
är till för att skydda barn från att bli sexuellt utnyttjade.
„„ Hur ser lagstiftningen om sexköp ut runt om i världen? Är det
olagligt eller lagligt att sälja eller köpa sexuella tjänster?
oo I Sverige är det olagligt att köpa sexuella tjänster, men det är
lagligt att sälja sexuella tjänster. Lagen är till för att skydda
personer i prostitution och minska antalet sexköpare genom
att avskräcka dem. Med färre sexköpare minskar efterfrågan
och prostitutionen.
73
Smittskyddslagen
Syftet med övningen är att öka kunskapen om smittskyddslagen innehåll och ens
rättigheter och skyldigheter samt diskutera testning av hiv/STI.
Förberedelser
Tillgång till datorer med internetuppkoppling.
Instruktioner
1. Föreläs om smittskyddslagen ur avsnittet Smittskyddslagen i kapitel 7 i Hur
säger man?.
2. Viktiga punkter att gå igenom är:
oo Syftet med smittskyddslagen (individ- och samhällsperspektiv).
oo Vilka sexuellt överförbara infektioner som ingår.
oo Vilka regler en person måste följa om den fått en av sjukdomarna som
faller under smittskyddslagen.
oo Vad som händer om man inte följer reglerna.
oo Att all vård, testning och behandling av sjukdomar som faller under
smittskyddslagen är helt kostnadsfria.
oo Anonymitet vid testning samt att den upphör om man har en sjukdom
som faller under smittskyddslagen. Viktigt att poängtera är att full
sekretess fortfarande råder.
„„ Låt deltagarna öva sig i att leta upp hur mottagningarna i ovanstående
lista ligger i förhållande till där de bor. Exempelvis vilken vårdcentral som är
närmast om man bor i Biskopsgården eller Sävedalen? Använd förslagsvis
hemsidan www.1177.se under fliken Hitta och jämför vård eller utgå från
Appendix A – Testning och rådgivning som finns på www.srhr.se.
Faktafrågor att ställa till deltagarna
„„ När bör du gå och testa dig? Hur ofta? Efter vilka situationer?
oo Belys att flera STI kan vara symtomfria.
„„ Var kan du gå och testa dig för hiv/STI?
oo I Västra Götaland kan du vända dig till bland annat:
Hud- och könsmottagning på sjukhus
Vårdcentral
Ungdomsmottagning (om du är 13-24 år)
Mödravårdscentral
Sexualmedicinskt Centrum
74
Undervisningstema: Lagar och rättigheter
Värderingsfrågor att diskutera med deltagarna
„„
„„
„„
„„
„„
Vad tyckte ni om övningen? Väckte övningen några tankar?
Var det lätt eller svårt att hitta mottagningar med hjälp av internet?
Vilka nackdelar kan det finns med Smittskyddslagen?
Vilka fördelar kan det finnas med Smittskyddslagen?
Skiljer sig för- och nackdelarna om man utgår från ett
individperspektiv eller från ett samhällsperspektiv?
Förslag på fördjupning
Nedan följer förslag på fler metoder om ni vill fördjupa er i ämnet:
„„ Prata om vad SRHR (sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter) betyder.
Gå igenom begreppet bokstav för bokstav. Dela sedan in bokstäverna i par
”sexuell hälsa”, ”reproduktiv hälsa”, ”sexuella rättigheter” samt ”reproduktiva
rättigheter”. Utgå från beskrivningen i kapitel 7, Lagar och rättigheter, i Hur
säger man?.
Diskutera: Uppfylls alla dessa rättigheter världen över? Vilka instanser/myndigheter ska jobba med dem (exempelvis sjukhus, skola)? Vad kan de göra? Vad
behöver människor få för typ av information för att främja sin egen sexuella
och reproduktiva hälsa?
„„ Samtala om vilka sexuella handlingar som är olagliga i olika länder.
„„ Gör övningar ur Var går gränsen?, Brottsförebyggande rådet (BRÅ). Materialet
kan laddas ner eller beställas från BRÅ:s hemsida www.bra.se.
Tips på vidare läsning
Nedan följer förslag på material om ni vill veta mer om undervisningstemat:
„„ Sexualbrottslagstiftningen - utvärderingen och reformförslag: SOU 2010:71 sök
på ”SOU 2010:71” under fliken Publikationer på regeringens hemsida
www.regeringen.se.
„„ På regeringens hemsida kan du även hitta mer information om sexköpslagen
samt om smittskyddslagen genom att du söker på ”Sexköpslagen” eller
”Smittskyddslagen” under samma flik.
„„ RÄTTIGHETSPRAKTIKA – om sexualitet och mänskliga rättigheter, RFSU. Finns på
www.srhr.se eller www.rfsu.se
„„ Var går gränsen?, BRÅ, se Förslag på fördjupning.
„„ Att arbeta med sexuella trakasserier i skolan, RFSU. Finns på
www.srhr.se eller www.rfsu.se.
75
Undervisningstema: Söka vård
Introduktion
En förutsättning för en god sexuell och reproduktiv hälsa är att känna till att man
kan få rådgivning, testning och behandling av hälso- och sjukvården. Det gäller
att ha kännedom om vart man ska vända sig men också om vilka rättigheter man
har som patient, exempelvis rätten att vara anonym och att ingen får titta i någon
annans journaler. Främst av allt handlar det om att ha tillgång till språket så att
man kan göra sig förstådd, att man kan sätta ord på sina önskemål, farhågor och
besvär. Sveriges åttonde målområde för folkhälsan är ”Trygg och säker sexualitet
och en god reproduktiv hälsa”. Detta innebär bland annat en sexualitet fri från negativa konsekvenser, fördomar, diskriminering, tvång och våld. Det innebär också
en god sexuell hälsa, reproduktiva friheter och en säker graviditet och förlossning
eller abort. Många av dem som invandrar till Sverige har rätt till en gratis hälsoundersökning, alla väljer eller förstår inte att utnyttja denna rättighet.
Vad deltagarna får med sig efter undervisningstemat
Undervisningstemat syftar till att ge deltagarna språkliga redskap för att bättre
kunna ta hand om sin egen och sina närmastes hälsa. Således ökas möjligheterna
till att söka och få lämplig vård vid behov. Undervisningstemat ger också deltagarna tillfälle att reflektera kring sina erfarenheter av att möta hälso- och sjukvården.
Innehåll
Detta undervisningstema omfattar följande delar:
„„
„„
„„
„„
„„
Dilemmaberättelse om att söka vård
Hitta vård
Dialog med vården
Rättigheter i mötet med vården
Hälsoundersökning
Förberedelser
Bekanta dig med Sjukvårdsupplysningens hemsida www.1177.se
76
Undervisningstema: Söka vård
Dilemmaberättelse om att söka vård
Rajiv söker asyl i Sverige. Han bor tillsammans med en kompis. En dag får Rajiv
ett brev från en svensk myndighet. Brevet är på svenska och Rajiv förstår inte vad
det står. Kompisen som varit i Sverige längre än Rajiv läser at det står ”Kallelse till
hälsoundersökning”. Tillsammans förstår de att Rajiv ska kontakta en vårdcentral.
Rajiv tänker att en hälsoundersökning kostar pengar. Dessutom oroar han sig för
att läkaren ska berätta om resultatet från hälsoundersökningen för hans handläggare på Migrationsmyndigheten.
Kompisen berättar att en släkting till honom arbetar på vårdcentralen. Rajiv
bestämmer sig för att inte kontakta vårdcentralen.
Diskussionsfrågor
„„ Varför tror du att Rajiv inte kontaktar vårdcentralen?
„„ Tror du att Rajiv hade kontaktat vårdcentralen om han känt till att
undersökningen är gratis? Varför/varför itne?
„„ Tror du att Rajiv hade kontaktat vårdcentralen om han känt till att alla inom
sjukvården har tystnadsplikt? Varför/varför inte?
Att tänka på som pedagog vid detta undervisningstema
Det är bra om du först läser igenom hela detta kapitel så att du kan svar på frågor
angående tystnadsplikt och kostnaden för hälsoundersökningen. För mer utförlig
information sök på ”tystnadsplikt och sekretess” på www.1177.se
Många personer som läser svenska som andra språk har erfarenhet av att det kan
vara svårt att använda sig av en tolk när man söker vård, i synnerhet om tolken
är någon man känner eller en person som känner ens vänner och släktingar. Av
den anledningen är det viktigt att inkludera undervisning om anatomi och hälsa
i språkundervisningen så att personer själva klarar av att föra samtal med sjukvårdspersonal.
77
Hitta vård
Syftet med övningen är att öka kunskapen om hur man hittar passande vård samt
öva sig på hur ett samtal med vården kan gå till.
Förberedelser
Skriv ut texten Hitta vård, som finns på www.srhr.se
Skriv ut och klipp ut flera uppsättningar av korten från Hitta vård-kortleken som
finns på www.srhr.se
Instruktioner
1. Informera om nedanstående möjligheter att söka vård eller rådgivning:
Ring SOS Alarm på 112 om du eller någon annan i närheten är skadad i en
olycka eller är medvetslös. Du ska bara ringa 112 när det är en nödsituation.
Det är en nödsituation när till exempel en persons liv är i fara, om det brinner
eller om du ser ett allvarligt slagsmål. Du får prata med en SOS-operatör som
frågar: Vad har hänt? Var har det hänt? Vem är du?
Nödnumret 112 fungerar i alla länder inom EU.
Ring sjukvårdsupplysningen på 1177 för att få råd och kunskap om hälsooch sjukvård. Du kan ställa frågor anonymt och få ett personligt svar från
läkare eller sjuksköterskor. Det är inte alltid lätt att själv bedöma hur sjuk man
är. Därför finns sjukvårdsupplysningen där erfarna sjuksköterskor bedömer
problemet, ger råd och när det behövs även upplysningar om vart man ska
söka hjälp.
Till en vårdcentral är alla välkomna oavsett kön och ålder. Du ska gå till vårdcentralen om du har besvär som inte är akuta eller livshotande. Om dina besvär är akuta eller livshotande ringer du 112 eller åker till akuten på sjukhus.
Om det behövs går du vidare från vårdcentralen till andra specialistläkare. På
kvällar och helger vänder du dig i första hand till jourmottagningen där du
bor om du har ett problem som inte kan vänta tills vårdcentralen öppnar. När
du besöker en läkare på vårdcentralen varierar avgiften mellan 65 och 200
kronor.
På vårdcentraler finns oftast en mödravårdscentral (MVC). Där arbetar
barnmorskor. Dit går du om du är gravid eller har frågor om preventivmedel
och könssjukdomar. Många MVC har utbildningar för blivande föräldrar. Det
kostar inget att gå till MVC.
Forts på nästa sida.
78
Undervisningstema: Söka vård
Forts. från föregående sida.
Om du är ungdom kan du gå till en ungdomsmottagning. Ungdomsmottagningarna har lite olika åldersgräns beroende på vart man bor. Men är ofta
öppna för alla under 24 år. Besök på ungdomsmottagning är gratis. Där
arbetar barnmorska, kurator och oftast en gynekolog. Ibland även psykologer, läkare och sjuksköterskor.
På en ungdomsmottagning kan du:
„„ prata om relationen till familjen, kompisar, kärlek och sex
„„ prata om kroppen och hälsan
„„ prata om eller få preventivmedel
„„ testa dig för sexuellt överförbara infektioner (könssjukdomar)
„„ testa dig om du är med barn (graviditetstest)
„„ Få hjälp om du vill göra en abort
„„ prata med någon om svåra händelser man varit med om
„„ fråga om något som man behöver tala med någon vuxen om, men inte
vet vart man ska vända sig.
2. Dela in deltagarna i mindre grupper. Varje grupp får en uppsättning av Hitta
vård kortleken.
3. Lägg korten med texten nedåt i tre olika högar – alla kort med samma baksida
läggs i samma hög. Det vill säga en hög med ”Vem är personen?”, en hög med
”Vilken ålder har personen?” och en hög med ”Vilket besvär har personen?”.
4. Deltagarna ska dra ett kort från varje hög. Korten bildar tillsammans en person
med bakgrundsinformation.
5. Tillsammans ska deltagarna resonera kring var personen ska vända sig till
utifrån texten Hitta vård de fått.
oo Exempelvis:
En grupp drar korten ”Vem är personen?: Maria.” + ”Vilken ålder har personen?: 20 år” + ”Vilket besvär har personen?: röda prickar på könet.”
Vart kan Maria vända sig?
Gruppen diskuterade och kom fram till att Maria kan vända sig till Sjukvårdsupplysningen, vårdcentralen eller ungdomsmottagningen.
Deltagarna drar sedan nya kort, bildar en ny person och upprepar övningen.
79
Värderingsfrågor att diskutera med deltagarna
„„ Vad tyckte ni om övningen? Väckte övningen några tankar?
„„ Fråga gärna om någon vill delge sina erfarenheter av att möta
hälso- och sjukvården i Sverige. Samtala om upplevda olikheter
och likheter mellan hälso- och sjukvården i Sverige och andra
länder.
„„ Upplever ni att ni har fått en mer kunskap om vart man kan vända
er om man blir sjuk?
Om ni har tillgång till dator och internet i klassrummet, kan ni titta på
Sjukvårdsupplysningens hemsida www.1177.se för att prova på att söka
information och vård. Med hjälp av www.1177.se kan deltagarna även ta
reda på vilken vårdcentral/ungdomsmottagning/mödravårdscentral som
ligger närmast dem utifrån var de bor.
80
Undervisningstema: Söka vård
Dialog med vården
Syftet med övningen är att öva sig på att föra samtal med sjukvården.
Förberedelser
Skriv ut personbeskrivningarna och frågorna Läkare och patient som finns på
www.srhr.se
Instruktioner
1.
2.
3.
4.
Dela ut texterna till alla deltagare.
Dela in deltagarna i par eller mindre grupper.
En person agerar läkare och en person agerar patient.
Läkaren ställer frågorna och patienten ska försöka svara utifrån den
information som står på pappret. Svaren på frågorna ska formuleras till
meningar.
Exempel på hur en dialog kan låta:
Läkare: Vad heter du?
Patient: Jag heter Asha.
Läkare: Hur gammal är du?
Patient: Jag är 32 år gammal.
Läkare: Vad har du för besvär?
Patient: Jag har en knöl i bröstet.
Läkare: Hur länge har du haft besväret?
Patient: Jag har haft besväret i 1 vecka.
Läkare: Använder du läkemedel?
Patient: Ja, jag använder p-piller.
5. Alla deltagare ska ha provat att agera både läkare och patient.
6. Be alla par/grupper presentera något exempel på dialog i helgrupp. Om de vill
får de gärna presentera det genom att spela upp ett mindre rollspel.
Värderingsfrågor att diskutera med deltagarna
„„ Vad tyckte ni om övningen? Väckte övningen några tankar?
„„ Var det något som var lätt eller svårt? I så fall vad och varför?
„„ Finns det andra frågor som man ofta får när man besöker en läkare?
81
Rättigheter i mötet med vården
Syftet med övningen är att öka kunskapen om vilka rättigheter man har i mötet
med vården.
Förberedelser
Skriv ut rättigheterna och frågorna från texten Patienträttigheter som finns på
www.srhr.se
Instruktioner
1.
2.
3.
4.
Dela ut texten till alla.
Gå igenom alla rättigheter så att alla förstår innebörden av dem.
Dela in deltagarna i par eller mindre grupper.
Grupperna ska de försöka svara på frågorna utifrån rättigheterna en patient
har i mötet med vården.
5. Be alla par/grupper presentera något exempel på svar i helgrupp.
6. Gå igenom svaren utifrån rättigheterna:
oo Du beslutar om din vård
oo Tystnadsplikt
oo Vårdpersonal ska lyssna på dig
oo Sekretess
oo Få information
oo Information om din hälsa och behandlingar
Värderingsfrågor att diskutera med deltagarna
„„
„„
„„
„„
„„
Vad tyckte ni om övningen? Väckte övningen några tankar?
Var det något som var det lätt eller svårt? I så fall vad och varför?
Är det någon av rättigheterna som är svår att förstå?
Varför tror ni att dessa rättigheter finns?
Vad finns det för likheter och skillnader med rättigheter i mötet med
vården i andra länder?
82
Undervisningstema: Söka vård
Hälsoundersökning
Syftet med övningen är att öka kunskapen om hälsoundersökning samt få öva sig
i att svara på frågor som kan förekomma i en blankett vid hälsoundersökning.
Förberedelser
Skriv ut Hälsoundersökningsblanketten som finns på www.srhr.se.
Instruktioner
1. Informera om följande:
oo Nästan alla asylsökande erbjuds en kostnadsfri hälsoundersökning när de
kommer till Sverige. Hälsoundersökningen är frivillig och kostnadsfri om
den görs inom 12 månader efter att personen blivit kommunplacerad. Om
asylsökande inte har fått uppehållstillstånd och svenska id-handlingar ska
de alltid visa sitt LMA-kort när de besöker sjukvården.
oo Hälsoundersökningen har två olika syften. Den syftar till:
att uppmärksamma personer som är i behov av omedelbar vård
att uppmärksamma behov av smittskyddsåtgärder
oo Hälsoundersökningen består av tre delar enligt Socialstyrelsens Allmänna
råd 1995:4:
Individuellt hälsosamtal
Provtagning
Kroppsundersökning
2.
3.
4.
5.
6.
7.
oo Om den asylsökande inte fått en hälsoundersökning vänder man sig
till vårdcentralen där man bor. Adresser och telefonnummer till alla
vårdcentraler i Västra Götalandsregionen hittar man om man använder
länken under Primärvård i Västra Götaland som finns i Appendix A –
Testning och rådgivning på www.srhr.se. Man kan också gå in på adressen
www.1177.se och klicka på rubriken ”Hitta och jämför vård”.
Dela in deltagarna i mindre grupper.
Skriv ut Hälsoundersökningsblanketten och dela ut en till varje deltagare.
Gruppen ska tillsammans hitta på en person.
Berätta att avsikten med en påhittad
person är att ingen ska behöva lämna
ut personlig information under
Språket i dokumentet kan uppleövningen.
vas svårt, men det är viktigt att få
Deltagarna ska gemensamt sätta sig
tillfälle att öva på detta eftersom
in i och förstå frågorna i formuläret
man kan förväntas svara på
och fylla i information om personen
liknande frågor när man möter
som de hittar på.
vården.
Gå igenom formuläret i helgrupp.
83
Värderingsfrågor att diskutera med deltagarna
„„ Vad tyckte ni om övningen? Väckte övningen några tankar?
„„ Var det något som var det lätt eller svårt? I så fall vad och varför?
OBS!
Regler och riktlinjer för hälsoundersökningar kan komma att ändras – för att
se aktuella riktlinjer gå till Socialstyrelsens hemsida www.socialstyrelsen.se
och sök på ”hälsoundersökning”.
Det är viktigt att veta att information om hälsoundersökningen kan ge
upphov till funderingar och frågor från deltagarna. Regler kring vem som är
berättigad till en hälsoundersökning kan för vissa enskilda fall vara komplicerade. Därför kan det vara nödvändigt att bjuda in någon från en lokal
vårdcentral som har erfarenhet av att genomföra hälsoundersökningar,
och som således kan ge mer grundlig information och svara på deltagarnas
frågor.
Förslag på fördjupning
Nedan följer förslag på fler metoder om ni vill fördjupa er i ämnet:
„„ Ta del av informationen i Appendix A - Testning och rådgivning som finns på
www.srhr.se
„„ Bekanta er med Sjukvårdsupplysningens hemsida www.1177.se för att öva på
att hitta information och kontaktuppgifter.
Tips på vidare läsning
Nedan följer förslag på material om ni vill veta mer om undervisningstemat:
„„ Västra Götalandsregionen Sjukvårdsupplysningens hemsida www.1177.se
under fliken Regler och rättigheter.
„„ Stockholms läns landsting Vårdguidens hemsida www.vardguiden.se, klicka
på fliken Så funkar det och Lagar och rättigheter.