Plan mot kränkande
behandling
20162017
”På vår skola ska ALLA få möjlighet att lyckas, få lust att lära, förstå vikten av
kunskap och känna tilltro och trygghet”.
RO 1:s VISION
1
Register
1. Inledning
2. Målsättning med arbetet mot diskriminering och kränkning
3. Definition i lagen
4. Arbete mot diskriminering och annan kränkande behandling
4:1 Förebyggande insatser
4:2 Hur vi upptäcker diskriminering och annan kränkande behandling
4:3 Utredning och åtgärder när diskriminering och kränkning rapporteras
5. Dokumentation/revidering/preskriptionstid
6. Rutin för akuta situationer
7. skolas nulägesanalys/kartläggning läsåret 201-201
8. skolas planerade åtgärder läsåret 201-201
9. Styrdokument
10. Skolornas representanter i rektorsområde 1: s trygghetsteam
2
3
3
3
4
5
6
6
6
7
8
8
8
9
1. Inledning
Fr.o.m.1 januari 2009 förs bestämmelserna om diskriminering i barn- och elevskyddslagen
över till den nya diskrimineringslagen (2008:567). De regler som avser annan kränkande
behandling förs in i skollagen 2010:800 (6 kap.).
Verksamheten måste ha strategier för ett förebyggande och främjande arbete samt utveckla
rutiner för akuta situationer. Förebyggande arbete siktar på att minimera risken för
kränkningar, främjande arbete handlar mer om att hitta och stärka de positiva
förutsättningarna för likabehandling.
2. Målsättning med arbetet mot diskriminering och kränkning
Allas lika värde ska utgöra grunden i all verksamhet. All planering och alla aktiviteter skall
genomsyras av ett gemensamt förhållningssätt som präglas av respekt, solidaritet och tolerans.
Alla i verksamheten ska behandlas likvärdigt utifrån individens förutsättningar. Alla ska ha
samma möjligheter och rättigheter att delta i verksamheten och fullgöra skolgång.
Värdegrundsfrågorna ska genomsyra vår verksamhet hela året. Vi vill skapa goda, trygga
lärmiljöer och relationer.
3. Definitioner i lagen
Diskriminering och annan kränkande behandling är de begrepp som används i ”barn- och
elevskyddslagen”. Begreppet mobbning används inte - detta begrepp ingår i termen annan
kränkande behandling. Barn- och elevskyddslagens terminologi har införts i läroplanerna och
ordet mobbning har utmönstrats. I skollagens så kallade portalparagraf kvarstår dock begreppet
mobbning.
DISKRIMINERING
Diskrimineringsgrunderna är:
Kön
Könsöverskridande identitet eller uttryck
Etnisk tillhörighet
Religion eller annan trosuppfattning
Sexuell läggning
Funktionsnedsättning
Ålder
Direkt diskriminering avses när en person missgynnas på grund av någon av
diskrimineringsgrunderna. Med begreppet missgynna avses att personen behandlas mindre
förmånligt än en annan person. För att bedöma om någon har blivit utsatt för direkt
diskriminering måste händelsen ställas mot en jämförbar situation. Det finns inget krav på att
jämförelsen ska vara en verklig situation, den ska dock vara rimlig eller naturlig.
Exempel på direkt diskriminering:
Synskadade elever får inte gå ut på rasten som alla andra elever
(diskrimineringsgrund: funktionsnedsättning).
Par av samma kön får inte dansa tillsammans på skolbalen
(diskrimineringsgrund: sexuell läggning).
Indirekt diskriminering innebär att en till synes neutral regel/bestämmelse tillämpas så att den i
praktiken får en diskriminerande/missgynnande effekt. Diskrimineringsgrunderna är samma
3
som vid direkt diskriminering. När bedömning av indirekt diskriminering sker ska det göras en
faktisk jämförelse mellan till exempel olika grupper. Slutligen ska en intresseavvägning göras.
Exempel på indirekt diskriminering:
Alla huvudbonader är förbjudna på skolans område (diskrimineringsgrund: religion).
Trakasserier är ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med
någon av diskrimineringsgrunderna eller är av sexuell natur. Trakasserier är diskriminering
och kan ta sig uttryck i fysiskt, verbalt eller icke verbalt uppförande, beteende eller
bemötande. Handlingarna eller bemötandet ska innebära missgynnande i form av skada eller
obehag som kränker den enskildes värdighet för att anses vara trakasserier. Det ska även vara
fråga om märkbara och tydliga kränkningar. Det är eleven som avgör om beteendet eller
handlingen är oönskad eller kränkande.
ANNAN KRÄNKANDE BEHANDLING
Annan kränkande behandling är samma sorts uppträdande som utgör trakasserier men med
den skillnaden att kopplingen till diskrimineringsgrunderna saknas.
Exempel på kränkning:
Fysisk (till exempel: slag, knuffar).
Verbal (till exempel: hot, svordomar, öknamn).
Psykosocial (till exempel: utfrysning, blickar, alla går när man kommer, ryktesspridning).
Texter och bilder på sociala medier, digital kommunikation och övriga webbaserade
plattformar.
Sakliga skäl för särbehandling
Ibland kan det finnas sakliga skäl för att behandla en elev annorlunda och då är det inte
indirekt diskriminering. Det är skolans ansvar att bevisa att det finns sakliga skäl.
Inget krav på uppsåt
Man behöver inte ha haft någon avsikt för att göra sig skyldig till diskriminering, trakasserier
eller annan kränkande behandling.
Förbudet för skolpersonal att utsätta elever för kränkningar gäller naturligtvis inte
tillrättavisningar som är befogade för att upprätthålla ordning och god miljö, även om eleven
kan uppleva tillrättavisningen som kränkande.
(Definitionerna är hämtade ur Skolverkets rapport 326, 2009 och
Diskrimineringsombudsmännens skrift: Förebygga diskriminering & Främja likabehandling).
4. Arbete mot diskriminering och annan kränkande behandling
Arbetet bedrivs på fyra nivåer:
Förebygga - till exempel värdegrundsarbete, trivselaktiviteter, handlinsplan för
arbetsmiljö, översyn fysisk miljö, ordningsregler, m.m.
Upptäcka - elever, kamratstödjare, vårdnadshavare, frånvaro, enkäter m.m.
Åtgärda - agera, samtal med berörda elever och vårdnadshavare, informera rektor, ev.
förändringar på grupp- och skolnivå m.m.
Följa upp - genom kamratstödjare, föräldragrupper, enkäter, utvärderingar och ärenden m.m.
4
Det är allas (personal, elever och vårdnadshavare) ansvar att diskriminering och annan
kränkande behandling inte förekommer. Vid förekomst av kränkningar och annan kränkande
behandling på fritiden, exempelvis via Internet, ansvarar vårdnadshavarna för att rapportera
om händelsen till skolan. Om hot/kränkning skett på Internet rekommenderas även att spara
ordväxlingen samt göra en polisanmälan. Naturligtvis bör vårdnadshavaren även rapportera
till skolan vid kännedom om diskriminering och annan kränkande behandling som sker under
skoltid. Personuppgiftslagen gäller.
Förutom det naturliga samarbetet mellan personal, elev och vårdnadshavare kan vid behov,
myndigheter som socialtjänst och polis kopplas in.
Varje incident av diskriminering och annan kränkande behandling skall resultera i en
reaktion från de vuxna i verksamheten.
4:1 Förebyggande insatser
Det är i första hand förebyggande och främjande arbete mot diskriminering och kränkning som
ger positiva resultat. Vi ska fokusera på hur vi skapar trygga miljöer och strukturer.
Mentor håller regelbundna samtal med sina elever. Mentor använder dessutom tid, t.ex.
klassråd, för att skapa ett gott arbetsklimat i klassen.
När det gäller religion eller annan trosuppfattning ska vi inte påverka eleverna i någon
riktning. Besök i olika kyrkor ska vara i undervisningssyfte och ingen ska tvingas delta.
Aktivitet
Ordningsregler
Inskolning/introduktion nya elever/
personal
Planen mot kränkande behandling ska vara väl
Känd av personal, elever och vårdnadshavare
Representanter från TT (trygghetsteamen)
Klassråd/elevråd
Elevskyddsombud i skolår 7-9
Utvecklingssamtal
Information/utbildning för elever/
vårdnadshavare/personal
All personal är observant på tecken på utsatthet
Elevvård tas upp på arbetslagskonferens
Vuxna skall finnas med bland barn/elever på
utevistelse/raster och i matsal. Omklädningsrum,
duschrum och utrymmen som är trånga och
undanskymda skall särskilt uppmärksammas
Samarbete mellan arbetslag/verksamheter
vid övergångar
Arbetsmiljöenkät för elever
Verksamhetsplanering/kvalitetsredovisning
Samarbete mellan enheterna på skolan samt med
skolor i rektorsområdet
5
Ansvarig
arbetslag/mentor/skolledning
arbetslag/mentor/skolledning
skolledning/arbetslag/ mentor
skolledning
mentor/arbetslag
skolledning
mentor
mentor/arbetslag/skolledning
alla
arbetslagsledare
arbetslag/lärare
skolledning/arbetslagsledning
skolledning/mentor
arbetslag
arbetslag/skolledning
4:2 Hur vi upptäcker diskriminering och annan kränkande behandling
Kränkningar mellan elever äger vanligtvis rum när vuxna inte finns i närheten, varför vuxnas
närvaro är av central betydelse för att på ett tidigt stadium upptäcka kränkningar.
Verksamheten ska ha ett välfungerande ansvarstagande för ute- och rastaktiviteter för att
säkerställa att vuxna finns bland eleverna. När någon trots detta blivit utsatt är det viktigt att
på ett systematiskt sätt skaffa sig kunskaper om den aktuella situationen. Den som upptäcker
kränkning ska reagera/agera beroende av situationen på ett lämpligt sätt. Händelsen skall
därefter snarast rapporteras till mentor och rektor för vidare åtgärd. Den utsattes upplevelser
av det inträffade är utgångspunkten för en bedömning av och utredning kring vad som hänt.
De vuxna har hjälp av kamratstödjare för att tidigt uppmärksamma tendenser till kränkningar.
Utvecklingssamtal sker minst en gång per termin. Elev, vårdnadshavare och mentor är
delaktiga. Elevens kunskaps- och sociala utveckling diskuteras.
Stor frånvaro kan vara ett tecken på att kränkning förekommer. Därför registreras frånvaro
dagligen av ansvarig mentor, som håller kontakt med vårdnadshavare. Anmälan sker till
elevhälsoteamet (EHT) enligt rutin.
Varje läsår genomförs en enkätundersökning för elever i Tierps kommun för att få en
överblick av den psyko-sociala miljön i verksamheten. Inom vårt rektorsområde genomförs en
enkätundersökning för elever för att få en överblick över deras skolsituation. Resultaten från
enkäterna ligger till grund för det fortsatta arbetet under läsåret.
4:3 Utredning och åtgärder när diskriminering och kränkning rapporteras
Om en elev upplever sig utsatt för diskriminering och/eller annan kränkande behandling ska
vårdnadshavare, mentor och skolledning informeras så fort som möjligt. Mentor ansvarar för
att utredning och åtgärder startar snarast. Utifrån det enskilda fallet bör man även överväga
eventuella förändringar på grupp- och skolnivå. Personal omfattas av anmälningsskyldighet,
reglerad i Socialtjänstlagen 14 kap. 1§.
Åtgärder
Ingripande vid kränkning
Incidentrapport skrivs
Samtal med de inblandade
När
omedelbart
snarast
samma dag
Vårdnadshavare till berörda elever
samt skolledning informeras
Om kränkningen upprepas ska åtgärdsprogram
skrivas för den/de som kränkt
*Anmälan till elevhälsoteamet/trygghetsteamet
*Situationen för de inblandade följs upp
samma dag
* Situationen för den utsatte följs upp
Bedöms kränkningen som allvarlig görs
en anmälan till socialtjänsten och/eller polis
Om personal misstänks för kränkning
av en elev skall detta utredas
inom en vecka
vid behov
inom en månad
fortlöpande
snarast
snarast
Vem
alla vuxna
mentor
mentor/
trygghetsteamet
mentor/
trygghetsteamet
mentor/
vårdnadshavare
mentor/
trygghetsteamet
mentor
mentor/arbetslag/skolledning
skolledning
5. Dokumentation/revidering/preskriptionstid
Minnesanteckningar från samtal med elever och vårdnadshavare ska dokumenteras och sparas.
Då ett ärende avslutas ska elev, vårdnads-havare och mentor skriva under ett papper
”Avslutande av ärende”. Dokumentation ska lämnas till rektor. Dokumentation sparas i tio år.
6
Personal och elever ska aktivt arbeta med likabehandlingsplanen. Vårdnadshavare ska göras
delaktiga. Utvärdering och revidering av insatser ska finnas med i arbetslagens utvärderingar
och arbetsplaner. Trygghetsteamet är ansvariga för revidering och utvärderar planen årligen
senast 15/10.
Preskriptionstiden är två år vid diskriminering, tio år vid annan kränkande behandling.
6. Rutin för akuta situationer
I. Steg 1 - den utsatta
All personal är skyldiga att kontakta mentor/vuxen vid misstänkt diskriminering och/eller
annan kränkande behandling.
Mentor/annan vuxen kontaktar den utsatta eleven. Vid samtalet dokumenteras alla
händelser, tidpunkter, inblandade elever m.m. Mentor informerar vårdnadshavare samma
dag.
Mentor ansvarar för att arbetslaget, berörda lärare från andra arbetslag samt att rektor
informeras.
Steg 2 - den/de som utsatt någon för diskriminering/annan kränkande behandling
Två vuxna (mentor samt en person från trygghetsteamet) samtalar med den/de som utsatt
någon för diskriminering och/eller annan kränkande behandling. Om flera är inblandade
sker samtalen parallellt så att eleverna inte kan ”prata ihop sig”. Viktigt att bemöta eleven
respektfullt/neutralt. Undvik, om möjligt, att ha detta samtal före helg/ledighet.
Be henne/honom berätta vad som hänt
Tala om vad du fått veta
Fråga vad hon/han tänker göra åt situationen. Uppmuntra eleven att hitta en lösning på
problemet
Redovisa tydligt för eleven skolans inställning mot diskriminering och/eller annan
kränkande behandling
Eleven uppmanas att berätta hemma om vad som har hänt
Informera om att mentor/annan vuxen tar kontakt med hemmet samma dag/snarast
Steg 3 - uppföljning av ärendet
Mentor ansvarar för kontakten med den utsatta eleven, förvissar sig om att
diskrimineringen och/eller annan kränkande behandlingen har upphört. Vid
nästkommande samtal tas ärendet också upp. Då elev och vårdnadshavare anser att den
oönskade behandlingen har upphört undertecknas blankett som lämnas till
skolhälsovården (särskild blankett finns).
Personal (en/två) har uppföljningssamtal med den/de som diskriminerat och/eller utfört
annan kränkande behandlingen inom en månad efter det första samtalet
II. Om diskriminering och/eller annan kränkande behandling inte upphör ska följande
åtgärder vidtas:
Rektor kallar till elevkonferens (EK). Vid EK informeras om att ifall kränkningarna inte
upphör kommer skolan att göra en anmälan till:
Barn- och familjegruppen inom socialtjänsten enligt socialtjänstlagen kap 14, 1§
Arbetsmiljöverket
Polisen
7
Vid samtalet med vårdnadshavaren är det viktigt att betona samarbetet mellan hemmet och
skolan och att vid behov tydliggöra skolans respektive vårdnadshavarens ansvar.
BEO – Barn- och elevombudet ska hjälpa barn och elever i frågor om kränkande behandling
i skolan. BEO berättar om barn- och elevskyddslagen och ger elever råd och stöd. BEO drar
ibland ärenden till domstol för att elever ska få skadestånd.
www.skolinspektionen.se/BEO, tel: 08-586 080 00, [email protected]
7. nulägesanalys/ kartläggning läsåret 201201
8. skolas planerade åtgärder läsåret 201201
9. Styrdokument
Lgr -11 (läroplan för grundskolan -11)
Skollagen (2010:800)
Skolverkets Allmänna råd för arbetet med att motverka alla former av kränkande behandling
Diskrimineringslagen (2008:567)
Förordning(2006:1086) om barns och elevers deltagande i arbetet med en likabehandlingsplan
Förebygga diskriminering o främja likabehandling Handledning från BEO m. fl.
8
10. Skolornas representanter i ro 1:s trygghetsteam
Omega
Stefan Jarl
Jessica Eng
Lydia Ståhlberg
Alfa 1
Kristina Ek Johansson
Alfa 2 & 3
Åsa Sjulander
Bruksskolan
Sandra Blomstedt
Kyrkskolan
Helene Malmström
Mehede Skola
Karin Lind
Övriga
Camilla Jansson, biträdande rektor
Emanuel Levin, biträdande rektor
Katrin Hägerström, skolsköterska
Jonas Nässbjer, kurator
Camilla Östlund, specialpedagog
9
