Bjälbotullskolans och Lindbladsskolans
Plan mot diskriminering och kränkande
behandling
2013
Januari
November
Åtgärdsplan diskuteras
Oktober
Trygghetsinventering,
uppföljning
Trygghetsvecka,
gemensam avslutning
September
Diskussion av planen
elever, personal, föräldrar
”Vi drar igång”
Likabehandlingsplan 2013 fastställs.
Alla skolveckor möts
trygghetsgruppen.
Alla udda veckor träffas
EHT
En gång per månad
LAG-grupp
April
Sammanställning av
observationer
trygghetsinventering,
elevenkät, föräldraenkät
Maj
Utvärdering
Analys
Bjälbotullskolan och Lindbladsskolan vill med denna plan visa vårt avståndstagande från
alla tendenser till trakasserier och annan kränkande behandling.
I planen anges hur skolornas verksamheter arbetar för att stärka arbetet som främjar barns
och elevers olika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Planen visar också hur vi vill
förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande särbehandling.
Vi vill att alla barn/elever ska känna sig trygga och bli bemötta med respekt. Vi vill att alla
elever och personal ska bidra till jämlikhet och trygghet, så att alla tryggt kan gå till
skolanför att med lust och glädje lära sig nya saker.
Rektor är ansvarig för arbetet mot trakasserier och annan kränkande behandling.
Skolverket tog år 2012 fram nya allmänna råd och kommentarer för arbetet mot
diskriminering och kränkande behandling. De allmänna råden har tagits fram för att förstärka
verksamheternas arbete mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Både
diskrimineringslagen och kapitel 6 i skollagen har till syfte att skydda barn och elever mot
kränkningar av deras värdighet.
Bestämmelserna i dessa två lagar:
Förbjuder diskriminering och kränkande behandling
Ställer krav på verksamheterna att bedriva ett målinriktat arbete för
- att främja barns och elevers lika rättigheter och möjligheter
- att förebygga trakasserier och kränkande behandling
- att om trakasserier eller kränkningar äger rum utreda och åtgärda det
inträffade.
Bjälbotullskolan och Lindbladsskolan bedriver:
1. Främjande arbete genom
- Förhållningssätt och bemötande
Att skolans personal reflekterar kring vilka värden och normer som förmedlas i
verksamheterna och vilka konsekvenser detta får, med avseende på förekomst av
kränkningar och trakasserier av vikt. Personal reflekterar över sitt arbete avseende vad
som tolereras och vad som inte tolereras för att synliggöra vilka värderingar som styr.
Reflekterar också kring sina egna normer och värderingar, liksom kring sin roll som
normskapare. Alla barn och vuxna bör också tillsammans ha ett normkritiskt
perspektiv och reflektera kring vilka värden och normer som förekommer i skolan,
liksom vilka normer som är möjliga att förändra.
Skolan ska vila på en demokratisk grund, verka för demokratiska arbetsformer och
förankra grundläggande demokratiska värden. Utveckla allas känsla till samhörighet,
solidaritet och ansvar för människor även utanför den egna gruppen. Särskild tonvikt
lägger vi på att se oss som en skola även om vår verksamhet finns i två skolhus. Varje
skolhus har en trygghetsgrupp.
-
Noggrann organisation (schemaläggning, årsstrukturer, personal, traditioner, klassrum,
skolskjutsorganisation, mötesordning, bemötande vid dagens början planering av
utflykter) så att alla kan delta.
- Genom observationer, i klassrum, matsal och i övriga lokaler samt på skolgård.
- Kompetensutveckling, vi ser till att skapa möten där värderingar och normer
diskuteras.
- Kontroll av lokaler och lekredskap, så att ingen utestängs.
2.
-
3.
-
Förebyggande arbete genom
Ordningsregler upprättas som stöd för barnen i deras vardag.
Regler för klassens/gruppens arbete upprättas av varje grupp.
Struktur för att tydliggöra dagens arbete.
Varierande arbetssätt så att alla elever kommer till sin rätt.
Skapa goda kommunikationskanaler.
Arbete med värdegrundsfrågor, t.ex. via att värdegrundsdiskussioner genomförs
regelbundet i elevgrupperna och i personalgruppen.
Aktiva, synliga (västar) rastvakter finns på skolgården vid gemensamma raster.
Rastvaktsschema finns.
Planerade rastaktiviteter på långrasten. Schema över erbjudna aktiviteter.
Kamratsstödjare/elevskyddsombud/kompissamtal ska hjälpa till att upptäcka
utanförskap och kränkningar. Olika varianter ska vara möjliga. Det viktiga är arbetet
är levande.
Klassråd och elevråd tar regelbundet upp situationer i klassen på skolan.
Skolråd informeras och diskuterar skolans värdegrund.
Trygghetsgruppen träffas regelbundet och gör regelbundet egna observationer i
skolmiljön.
Elevhälsoteam träffas regelbundet.
Elevenkäter, attitydundersökningar genomförs årligen.
Som en del av utvecklingssamtalet finns frågor om trivsel och relationer till kamrater
och vuxna på skolan. Den sociala utvecklingen diskuteras.
Temadagar med teaterföreställningar, föreläsningar.
Fadderverksamhet för att öka samarbetet mellan olika åldrar.
Trygghetsfrågor tas upp i samband med föräldramöte.
Samtal förs runt sociala medier.
Åtgärdande arbete genom
Påpeka och föreslå åtgärder för att bygga bort osäkra platser.
Frånvaro och sen ankomst följs omgående upp.
Rastvaktsjournal, följs upp av trygghetsgrupp och elevhälsoteam.
Omgående reda ut händelser, där barn uppger att det blivit trakasserade, utsatta för
kränkande behandling eller mobbade, enligt nedanstående arbetsgång.
Utifrån observationer föreslå lämpliga åtgärder.
Anmäla kränkningar som vi inte kommer till rätta med till huvudmannen.
Arbetsgång vid trakasserier, kränkande behandling, mobbning
Problem mellan elever:
Berörd personal utreder och stödjer de inblandade för att lösa konflikten. Om kränkningar
uppstår p.g.a. missförstånd/okunskap kan barnen ges möjlighet att lyssna på varandra och
förstå hur den andra personen tänker. Vid behov tas kontakt med hemmet, alternativt
uppmanas barnet att berätta hemma samt be sina föräldrar att återkoppla till skolan.
Trygghetsgruppen kontaktas om man inte kommer till rätta med problemet.
Elever och föräldrar kan också ta direktkontakt med trygghetsgruppen, skolsköterska eller
rektor.
När trygghetsgruppen går in och arbetar så börjar det alltid med att första ta reda på vad som
tidigare gjorts. När personal anmäler lämnar de en skriftlig sammanfattning av tidigare
åtgärder.
Trygghetsgruppen arbetar enligt följande rutin.
Problem mellan elever:
1) Gör egna observationer
2) Sammanställer iakttagelser
3) Strukturerade enskilda samtal med den trakasserade/kränkta
4) Strukturerade enskilda samtal med den som trakasserat/kränkt och ev. andra berörda
5) Gör någon form av överenskommelse
6) Följer upp överenskommelsen
7) Samtal med den som trakasserat/kränkt
8) Samtal med den som blivit trakasserad/kränkt
9) Kontrollera att situationen ändrats
10) Kontrollera att dokumentationen är klar
Vissa punkter kan upprepas.
Vid behov tas kontakt med hemmet, alternativt uppmanas barnet att berätta hemma samt be
sina föräldrar att återkoppla till skolan
Möten tillsammans med föräldrar, barn/föräldrar.
Gruppen informerar rektor som också kan vara deltagande i möten med föräldrar och barn.
Rektor eller elevvårdsteam kan också kontaktas för att få annan kompetens.
När trygghetsgruppen eller kollega får vetskap om misstanke om att personal trakasserar eller
kränker elev sammanställs information och iakttagelser och rektor kontaktas.
Rektor utreder vidare och kontaktar huvudmannen om det framgår att diskriminering eller
kränkningar skett.
Om rektor misstänks ha utsatt någon kontaktas huvudmannen.
Trygghetsgruppen träffas regelbundet varje vecka.
Frågor kan också föras vidare till elevhälsoteam, där annan kompetens finns. Elevhälsoteamet
består av speciallärare, representanter för trygghetsgrupp, skolsköterska, kurator, rektor och
vid behov skolpsykolog. Elevhälsoteamet träffas varannan vecka.
I Skänninge finns också en LAG grupp där rektor ingår. I övrigt finns i den gruppen
representanter för sociala myndigheter, polis, kyrka, räddningstjänst, fritidsverksamhet och
köpmännen. Gruppen har till uppgift att se över trygghetsfrågor på övergripande nivå.
Definitioner:
Diskriminering: Är ett övergripande begrepp för negativ och kränkande behandling av
individer eller grupper av individer utifrån olika grunder. Diskriminering används också som
begrepp i fall där institutioner genom strukturer och arbetssätt upplevs som kränkande. I
verksamheten är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till
diskriminering.
Direkt diskriminering: Ett barn eller en elev missgynnas i förhållande till andra om
missgynnandet har samband med diskrimineringsgrunderna, kön, könsöverskridande identitet
eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning,
funktionshinder eller ålder.
Indirekt diskriminering: Ett barn eller en elev missgynnas genom att huvudman för skolan,
rektor eller någon med motsvarande ledningsfunktion eller annan personal tillämpar en
bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i
praktiken missgynnar ett barn eller elev med visst kön, könsöverskridande identitet eller
uttryck, viss etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning,
funktionshinder eller ålder.
Kränkande behandling: Är handlingar som kränker en persons värdighet. Kränkningar kan
vara synliga och handfasta likaväl som dolda och subtila. De kan utföras direkt i kontakt med
personen men även via telefon, skrivna lappar, brev och Internet. Kränkande behandling kan
uttryckas genom nedsättande tilltal, ryktesspridande, förlöjligande, fysiskt våld, utfrysning,
eller hot. Kränkningar kan ske vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och
återkommande.
Trakasserier: Är uppträdande som kränker ett barns eller elevers värdighet och som har
samband med diskrimineringsgrunderna. Trakasseri kan alltså vara både diskriminering från
vuxna gentemot barn eller kränkning mellan barn.
Mobbning – en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt
tillfogar eller försöker tillfoga annan skada eller obehag.
Utvärdering av föregående år:
Utvärdering av förra årets arbete visade att de flesta barnen känner sig trygga, att de känner
till regler och att de förstår varför de finns. Att alla känner att det finns någon på skolan som
de känner förtroende för. Ett fåtal känner fortfarande lite osäkerhet i samband med aktiviteter
på den andra skolan. Några känner sig ensamma på den långa rasten. Några tycker att det är
svårt att hitta nya kompisar och några säger att man ibland glömmer bort att leka med
han/henne. Våra sociogram visar också på att det ibland finns barn som inte verkar ha
kamrater. I vår nya handlingsplan har vi försökt hitta lösningar på detta.
Checklista för trygghetsinventering i skolan
Flera undersökningar som görs i vårt land har visat att många elever känner sig utanför,
kränkta, mobbade eller utsatta för våld i skolmiljön. Att arbeta med den fysiska miljön är ett
steg i att förbättra den fysiska och psykosociala miljön i skolan och ett sätt att låta elever bli
delaktiga.
1) Genomför trygghetsinventering, samtal i olika grupper.
2) Försök att se saker utifrån olika personers ögon. (den säkra, den osäkra, den rädde, den
trygge, den tuffe o.s.v.)
3) Sammanställ och redovisa för varandra i klassen, gör en prioriteringslista
4) Arbeta fram lösningar och förslag på era synpunkter
5) Diskutera era förslag med rektor, fastighetsägare och ta upp det på föräldramöten
6) Arbeta aktivt med åtgärdslistan
7) För in åsikter till elevhälsoteam eller till Lag-grupp, samverkansgrupp där olika
yrkesgrupper finns representerade.
8) Uppmärksamma åtgärder som är genomförda.
9) Vissa åtgärder kan man göra något åt direkt och vissa åtgärder är mera långsiktiga och
kräver att många aktörer är med och tänker till
10) Genomför en trygghetsinventering varje år
Innemiljö
Toaletter
Är dom rena och fräscha?
Fungerar lås och belysning?
Finns det toaletter som man undviker och varför?
Förekommer klotter, skadegörelse?
Gemensamma utrymmen korridorer, trappor, källare m.m.
Hur ser belysningen ut?
Hur ser golven ut?
Är skåpen hela och rena?
Klotter och skadegörelse?
Utanför klassrummen
Är det trångt i korridoren, finns det klädkrokar?
Finns det lösa möbler som kan hindra utrymning?
Finns det vassa skåp i närheten?
Hur är språkbruket mot varandra?
Klassrummen
Hur är bänkar och stolar?
Belysning?
Klassrumsklimatet (ventilation)?
Klotter, skadegörelse?
Gymnastiken och matsalen
Hur fungerar det till/från gymnastik och matsal?
Får man ha saker i fred?
Förekommer det kränkningar eller mobbning?
Finns det tillräckligt med vuxna närvarande?
Hur ser duschar och omklädningsrum ut?
Övrigt inomhus
Hur är klimatet mellan personal och elever?
Förekommer det att personer som inte går på skolan finns inomhus?
Hur upplever man tryggheten på skolan?
Finns det ställen man gärna undviker?
Förekommer det mycket småstrul?
Är det någon som går mycket ensam?
Är det lätt att få tag på vuxna om det behövs?
Hur är papperskorgar, anslagstavlor, pappersåtervinningen placerade ur brandrisksynpunkt?
Utemiljö
Skadegörelse och klotter
Belysning
Finns det många vuxna ute?
Hur ser det ut kring cykelparkeringen, finns det möjlighet att låsa fast cykeln, belysning?
Hur är entrén på skolan, är den bra belyst?
Är lekutrustningen i gott skick?
Är skolan bra skyltad så att man lätt hittar?
Närmiljö
Se över hur närmiljön ser ut
Är den sliten eller fräsch?
Förekommer det mycket klotter, skadegörelse?
Hur ser det ut med belysningen?
Behöver buskar och träd beskäras?
Mål och aktiviteter - handlingsplan 2013
MÅL
Skapa god insikt
och delaktighet
kring regler
Tid / Aktivitet
Januari, repetera
regler
Augusti, skapa regler
Åtgärd
Skolregler
Klassrumsregler
Skolskjutsregler
It-regler
Utvärdering/ansvar
Trygghetsgruppen i
september
(Kopior till
trygghetsgrupp)
Bättre översikt
över
rasthändelser.
Hela året
Rastvakt antecknar efter
varje rast.
Trygghetegrupp
sammanställer veckovis.
EHT
(elevhälsoteam)
oktober, mars
Ha ett trevligt
bemötande av
varandra.
Motverka ett
kränkande
språkbruk
Hela året
När problem uppstår.
Uppmärksamma goda
exempel.
Samtal
Temadag
Forumspel
Personal
Alla deltar i minst
ett projekt för att
främja
sammanhållning
och eget skapande
Trygga resor i
skolbussen eller
vid
hämtning/lämning
Hela året
Följs upp på
utvärderingsdag
Barnen använder
modern teknik
och sociala
medier på ett sätt
som gynnar deras
utveckling och
lärande. Barnen
uppträder på ett
respektfullt sätt
vid nätkontakter
med andra.
Hela året
Exempelvis:
Musikal
Arbete kring marknader
Framtidsprojekt
Kompisträffar
En skolskjutsansvarig
som regelbundet följer
upp på skolan.
Regelbunden kontroll av
vilka som ska åka.
Skolskjutsregler
Uppdatera kunskap om
”Vad barnen gör på
nätet”
Klasslärare och
fritidspedagog gör en
mind map tillsammans
med barnen så vi får
aktuell kunskap.
Lämnas till rektor
Film nätmobbning ht
2013.
Information vid
föräldramöten.
Information via
veckobrev.
Information om hur
All personal
EHT
Under året
Alla barn har rätt
Under året
utrustning för
olika aktiviteter så
att alla kan
deltaga.
Följs upp på
utvärderingsdag.
Analys
trygghetsgrupp
rektor
skolan kan stödja.
Barnen på
skolorna tycker
om att göra saker
tillsammans.
Alla barn kan gå
till den andra
skolan och känna
trygghet där.
Personalen har ett
gemensamt
förhållningssätt
som innebär
förtroendefulla
och öppna
relationer mellan
vuxna och barn.
Alla barn har
möjlighet att delta
i aktiviteter. Alla
barn får träning i
att leka med nya
kamrater.
Att bygga bort
källarutrymmet på
Lindblad som
kvällstid används
av ungdomar.
Under året
Under året
Gemensamma
temadagar
Trygghetsvecka
Gemensamma
trygghetsundersökningar
(se bilagor)
Gemensamma
diskussioner på
personalmöten.
Samarbeten mellan
fritidshem under lov.
Styrda rastaktiviteter på
långrasten. Tydliga
regler. Tydligt schema
över alternativ
Lotterilek / lek med alla
på fritids.
Så snart
Källarutrymme bör
lokalutvecklingsmedel byggas bort.
finns.
Trygghetsgruppen
Följs upp
klassråd/elevråd.
Utvärderingsdag.
Fritids
Rektor
Denna plan har tagits fram i samband med att vår gamla plan reviderats och diskuterats i olika
forum. Den nya handlinsplanen bygger på de synpunkter som framkommit.
Skänninge januari 2013
Margareta Melin Lorentzon
/rektor/
