Utilitarism Maximera lyckan – minimera lidandet Jeremy Bentham (1748-1832) John Stuart Mill (1806-1873) Maximera lyckan – minimera lidandet • Utilitarismen tänker bara på konsekvenserna av en speciell handling. • Det enda egenvärdet lycka. Lycka är bra i sig självt enligt utilitaristerna. • Målet för en utilitarist är att i varje situation väga de möjliga dåliga konsekvenserna gentemot de möjliga bra konsekvenserna. • Frågan som en utilitarist ställer sig i varje given situation blir alltså: leder den här handlingen till maximal andel lycka? Lycka Nytta Lidande ”Onytta” Vilken väg ska man välja? Valet mellan olika möjliga handlingar, vad man ska göra, är ofta svårt. Ska jag gå det ena eller andra universitetsprogrammet är t.ex. ett svårt val. En utilitarist frågar sig alltid vilket alternativ som skulle ge mest lycka i slutändan och väljer detta. Problem med utilitarismen • Ojämn fördelning av lycka: eftersom bara lyckan räknas och hur mycket lycka som finns så räknas alltså inte fördelningen av lyckan för en utilitarist. Det kan bli väldigt orättvist. • Omöjligt att förutspå alla konsekvenser: hur kan man veta alla konsekvenser innan man har gjort själva handlingen? • Majoritetsförtryck: om bara den totala lyckan hos alla människor räknas, hur kan man då se till så att inte en minoritet blir förtryckt för att roa majoriteten? I vilka situationer kan det vara svårt att veta konsekvenserna? Olika typer av utilitarism • Handlingsutilitarism: Jeremy Bentham. Den äldsta formen som räknar lycka på varje handling. • Regelutilitarism: John Stuart Mill. Regler ställs upp för att moraliska regler generellt leder till mer lycka enligt detta synsätt. • Preferensutilitarism: Richard M. Hare. Vad lycka är kan skifta kraftigt från person till person, därför använder denna form av utilitarism preferenser, dvs. tyckande som måttstock istället.