160822
Möte om strategiska utbildningsfrågor
Grupp 3: Hur kan extern utbildningssamarbete utvecklas utan att SLU förlorar sin identitet?
Ingmar Messing, ledamot UN, inledde med en expose över samarbetet med Uppsala universitet kring
civilingenjörsprogrammet Miljö- och vattenteknik. Ingmar lyfte att risken med att samarbeta med ett
större lärosäte är att vi som ett litet lärosäte får en marginaliserad roll, tex att SLU bara ger några få
kurser på programmet. Samarbetet kring Miljö- och vattenteknik startade 1993 och uppstod ur ett
behov av miljöinriktade civilingenjörer. SLU:s deltagande var inte så stort till en början med, utan vi
höll i enstaka kurser inkl handledning av exjobb. När Bologna-anpassningen skulle införas tillsattes
arbetsgrupper med representanter från både SLU och UU som utformade terminsblock. Detta ledde
till att SLU:s andel av kursutbudet ökade. From lå 15/16 samordnar SLU framför allt tillämpade,
valbara kurser i åk 4-5. Totalt är 6 SLU-institutioner inblandade i kurserna.
Till en början med registrerades studenterna vid UU och SLU erhöll sedan ersättning från UU. From
lå 10/11 ligger SLU:s kurser på programmet i vårt egna system och institutionerna får
prestationsersättningen direkt av SLU.
Miljö- och vatten har ett programråd, som fattar beslut om tex kursplaner. SLU har en representant i
programrådet. Det finns ett ”avtal” mellan UU och SLU som är en överenskommelse som reglerar
programmets huvudman (som är UU), programsamordningen, hur utbildnings- och kursplaner
hanteras mm. Samarbetet har inte varit helt problemfritt, men samordnarnas goda samarbete har varit
centralt för att lösa problem som uppstått. En annan erfarenhet är att det också är viktigt att beslut som
respektive universitet tar som påverkar programmet också kommuniceras till det andra lärosätet. Att
lärosätena är likvärdiga parter måste vara utgångspunkten i ett samarbete anser Ingmar.
Ingmar anser att SLU har stärkt sin identitet i programmet över tiden. Genom samarbetet har SLU,
fastän vi inte har examinationsrätt i teknologi, kunnat påverka en civilingenjörsutbildning med SLU:s
kompetens inom ffa tillämpning och projektmetodik. Ingen har ifrågasatt SLU:s kompentens, fastän vi
bara har en institution som har kurser i teknikämnet. Men det är viktigt att SLU upprätthåller sin
kompetens inom teknikområdet, så att vi inte ifrågasätts framöver.
Mats Gyllin, vice dekan LTV-fakulteten berättade kort om utbildningssamarbeten som LTV har och
ännu har. Två samarbeten (ett magisterprogram och ett hortonomprogram) med Köpenhamns
universitet har avslutats pga administrativa problem. LTV har ett väl fungerande samarbete med
Malmö högskola om ett mastersprogram i stadsutveckling. De har avslutat ett samarbete med Lunds
universitet.
Gruppdiskussion:
Vad är egentligen SLU:s identitet idag och vad vill vi ha för identitet? Någon lyfte att SLU är ett
sektorsuniversitet, en annan våra yrkesutbildningar (tex agronom). Vad innebär ett sektorsansvar?
SLU:s identitet behöver förtydligas genom nyckelord!
Utåt sett ses SLU som ett naturvetenskapligt universitet, men i själva verket är många av
forskningsämnena och mycket av utbildningen tvärvetenskaplig. SLU bedriver ju även rent
samhällsvetenskaplig forskning inom ekonomi tex. En annan del av identiteten är att vi kan erbjuda en
annan pedagogik än andra lärosäten genom tex projektkurser, vi ligger i framkant rent pedagogiskt
menade en deltagare.
Vad är syftet med utbildningssamarbete? Rekrytera studenter. Resurseffektivitet. Vi behöver inte
bygga upp kompetens vi inte har för att kunna starta upp/medverka i utbildningar. Ett pedagogiskt
syfte är att studenterna kan lära sig om olika aktörers perspektiv. Programstudierektorn för
samarbetsprogrammet EnvEuro pekade på administrativa svårigheter gällande lagar och regler vid
internationella samarbeten. Det positiva är att programmet möjliggör internationellt utbyte och att en
blandad studentgrupp ger en kreativ lärandemiljö. Viktigt för fungerande samarbeten är att de
medverkande lärosätena har olika profil. SLU passar bra in i EnvEuro-programmet och många gör
exjobbet här. Ett samarbete kring ett internationellt mastersprogram i landskapsplanering blev inte
långlivat pga få sökande vilket berodde på att lärosätena var för lika i sin profil.
Att vara det lärosäte som tar initiativ till ett samarbete kan vara ett sätt att lättare behålla identiteten.
Tex skulle SLU kunna ta initiativ till ett program om livsmedelskedjan, då vi har kompetensen att
hålla ihop ett sådant program. Andra fördelar som SLU har är att vi erbjuder en annan lärandemiljö
och andra tex tvärvetenskapliga ämnen samt har spetskompetens inom flera områden pga av att SLU
är ett sektorsuniversitet. Detta kan locka studenter.
I samarbeten syns vad SLU är bra på. Kanske kan identiteten synliggöras bättre vid en jämförelse med
andra. Fråga samarbetspartners om vad SLU är bra på, då det är svårt att se oss själva, för att sedan
reflektera över vad vi vill vara.
Vi har en styrka i yrkesutbildningarna, men det är också ett problem då fokus på dem förminskar
övriga, generella, utbildningar. De olika utbildningarna står för olika samexisterande identiteter. Det
finns även en motsättning mellan att SLU både är ett miljöuniversitet och ett produktionsuniversitet,
kan vi vara det samtidigt? Vår styrka är att vi är världsbäst på att kombinera teori och praktisk
tillämpning men det är svårt att visa på detta.
