Integrerande fördjupningsarbete i Rektorsprogrammet, Block 5
Kursgrupp 7
Framgångsfaktorer och utmaningar vid
nyanländas lärande
_________________________________________
– Vad blir rektors uppdrag?
Författare: Katrinne Bylund
Handledare: Hans-Olof Gustavsson
Termin: VT 15
Program: Rektorsprogrammet
Förord
Under tiden för skrivandet av detta fördjupningsarbete var jag rektor på Nivrenaskolan i
Sundsvall som är en kommunal grundskola åk 6-9. Ungefär en femtedel av skolans ca. 464
elever har annat modersmål än svenska. Antalet nyanlända elever ökar och skolan i Sverige
behöver skapa rutiner och bygga upp både beredskap och kunskap kring att ta emot dessa
elever. Ämnesvalet för denna studie blev därför att undersöka vilka framgångsfaktorer och
utmaningar som finns i arbetet med nyanlända elever samt mot bakgrund av vad olika aktörer
svarat att resonera kring vad som blir viktigt i mitt arbete som rektor då det gäller nyanländas
lärande.
Jag vill tacka de respondenter som deltagit i undersökningen och som delat med sig av sina
erfarenheter kring arbetet med nyanlända elever. Jag vill även tacka min handledare för detta
fördjupningsarbete Hans-Olof Gustavsson vid Mälardalens Högskola.
Störst tack till Sture Norlin som varit min mentor under mina första år som rektor och under
rektorsutbildningen. Tack för allt stöd, goda råd och givande diskussioner
2
Innehållsförteckning
Sammanfattning …………………………………………………………………………….. 4
1. Introduktion ………………………………………………………………………………. 5
1.1 Syfte och frågeställningar …………………………………………………………..... 5
2. Teoriram …………………………………………………………………………………. 7
2.1 Den ideala bilden ……………………………………………………………………. 7
2.1.1 Skollagen ………………………………………………………………………. 7
2.1.2 Lgr 11 ………………………………………………………………………….. 8
2.1.3 Skolverket …………………………………………………………………….... 8
2.1.4 Skolinspektionen ………………………………………………………………. 9
2.1.5 Kommunens strategiprogram ………………………………………………….. 9
2.2 Forskningsöversikt ……………………………………………………………………10
2.3 Pedagogiskt ledarskap och systematiskt kvalitetsarbete …………………………….. 13
3. Metod ……………………………………………………………………………………. 16
3.1 Undersökningsdesign och datainsamling …………………………………………… 16
3.2 Bearbetning och tolkning av data …………………………………………………… 17
3.3 Etiska överväganden ………………………………………………………………… 17
4. Resultat ………………………………………………………………………………….. 18
4.1 Resultat från kartläggningen på skolan ……………………………………………… 18
4.2 Resultat från kartläggningen i kommunen …………………………………………… 18
4.3 Resultat från kartläggningen nationellt ………………………………………………. 19
5. Diskussion och slutsatser ………………………………………………………………… 21
Referenser
3
Sammanfattning
Antalet nyanlända elever ökar i Sverige vilket har lett till att skolorna behöver skapa rutiner
för att ta emot dessa elever. Ett nytt utgångsläge i skolan gör att det behövs en annan
pedagogisk plattform med både ett interkulturellt och språkutvecklande arbetssätt.
I denna studie har syftet varit att erhålla fördjupad kunskap om verksamhet för nyanlända och
nyanländas lärande. Vilka framgångsfaktorer och utmaningar ser olika aktörer när det gäller
nyanländas lärande? Mot bakgrund av detta diskuteras vad som blir viktigt i rektors arbete.
Denna kvalitativa studie har genomförts i tre olika forum. Lokalt på den egna skolan, i
kommunen och på ett nationellt plan.
Som rektor har du ett dubbelt huvudmannaskap då uppdraget i grundskolan är både statligt
och kommunalt. Styrdokument såsom Skollagen och läroplanen (Lgr 11) är viktiga
utgångspunkter för rektors uppdrag och ledarskap. Begrepp såsom pedagogiskt ledarskap och
systematiskt kvalitetsarbete har under de senaste åren blivit vedertagna. Skolinspektionen har
gjort en definition av pedagogiskt ledarskap där rektors uppdrag beskrivs.
Forskning visar att framgångsfaktorer för nyanlända elever är ett interkulturellt och
språkutvecklande arbetssätt. Kartläggning och studiehandledning på modersmålet är andra
framgångsfaktorer. En stark koppling till den reguljära undervisningen är också viktigt.
Tydliga rutiner och strukturer, ett bra mottagande och lärares och rektorers kompetens i frågor
som rör nyanlända ger framgång i skolan för dessa elever.
Deltagarna i denna studie lyfter såsom forskningen rutiner och strukturer som viktiga.
Organisation och förutsättningar lyfts inom olika områden såsom från rent schematekniska till
möjligheter till samarbete och kollegialt lärande. Bristen på kompetens inom
språkutvecklande arbetssätt och arbete med nyanlända elever är också något som
framkommer. Utslussningen av eleverna från förberedelseklassen till den reguljära klassen
kan ge upphov till stress och en känsla av otillräcklighet. Dagens skola ställer andra krav på
läraren.
Rektors uppdrag blir bland annat att skapa en fungerande arbetsorganisation, strukturer och
rutiner, förutsättningar för möten och kollegialt lärande. Rektors roll blir också att skapa
förutsättningar för kompetensutveckling i språkutvecklande arbetssätt. Rektor behöver själv
ha kompetens i både rådande styrdokument samt i framgångsfaktorer för lärandet i
klassrummet.
Sökord: Nyanlända, språkutvecklande arbetssätt, pedagogiskt ledarskap, systematiskt
kvalitetsarbete
4
1. Introduktion
Fler och fler elever i den svenska skolan kommer från andra länder. Många av dessa elever
har dessutom börjat i den svenska skolan efter sju års ålder. Dessa elever förväntas trots denna
korta tid i Sverige klara skolan kunskapsmässigt på samma sätt som de svenskfödda eleverna.
Detta på ett helt nytt språk som de inte behärskar, och i en kultur som för många är helt
främmande.
Att ta hand om nyanlända elever i den svenska skolan har blivit en mer och mer vanlig uppgift
vilket också ställer nya och högre krav på skolans personal. Elever som inte behärskar det
svenska språket ska precis som övriga elever mötas där de är både kunskaps- och
utvecklingsmässigt. Den allt mer heterogena elevgrupp som lärare i dagens skola möter ställer
krav på att den ordning och kultur som råder i skolan måste utmanas. Skolan idag handlar
mycket mer om identiteter och relationer än tidigare. Med det utgångsläget behövs en annan
pedagogisk plattform, ett interkulturellt och språkutvecklande arbetssätt.
Under många år har statistiken visat att elever med utländsk bakgrund misslyckas i skolan i
högre utsträckning än svenska elever. Rapporter visar också att nyanlända elever inte får den
utbildning som de har rätt till (Skolinspektionens rapport 2009:3).
Rektor hamnar mellan statliga och kommunala uppdrag, krav på ökad måluppfyllelse och
lärarnas frustration och känsla av misslyckande då nyanlända elever inte når de kunskapskrav
som minst ska uppnås. Det finns många framgångsfaktorer men också utmaningar vid
nyanländas lärande. Vad blir rektors uppdrag?
Den skola där jag arbetat som rektor under de två senaste åren har under många år haft låga
resultat och låga meritvärden. Under de senaste tio åren har ungefär lika många rektorer
kommit och gått. Detta har lett till avsaknad av tydliga rutiner och att det systematiska
kvalitetsarbetet har blivit åsidosatt. En av mina uppgifter då jag tillträdde denna tjänst var att
skapa en tydlig arbets- och utvecklingsorganisation.
Ett utvecklingsområde på skolan har varit arbetet med de nyanlända eleverna. Ungefär en
femtedel av skolans elever har annat modersmål än svenska. En bostadssegregering i
kommunen har gjort att på en av skolorna i min skolas upptagningsområde är över 60 %
nyanlända elever. Dessa elever kommer till oss i åk 7. Bland annat på grund av ovanstående
förklaring med täta rektorsbyten har det inte funnits tydliga rutiner för mottagande av dessa
nyanlända elever. Under de senaste två åren har jag tillsammans med personalen arbetat med
att skapa en organisation för mottagande i en förberedelseklass samt rutiner för hur vi arbetar
med nyanlända elever och elever med annat modersmål. Skolans dåliga måluppfyllelse kan
delvis härledas till svårigheter med att få de nyanlända eleverna att nå målen. Enligt
Skolverkets rapport om skol- och resultatinformation (2013) har grundskoleelever som varit i
Sverige kortare tid än fyra år betydligt lägre resultat om man jämför med övriga elever. Bland
de nyanlända eleverna hade endast 30,5 procent behörighet att söka till gymnasieskolans
nationella program medan övriga elever exklusive nyanlända hade 89,1 procent.
5
Antalet nyanlända elever ökar och fler och fler kommuner i Sverige behöver skapa rutiner och
bygga upp både beredskap och kunskap kring att ta emot dessa elever. Alla elever har rätt till
undervisning som är anpassad efter den nivå som eleverna befinner sig på och där elevernas
språk- och kunskapsutveckling främjas (3 kap. 3§ skollagen). Det som är gemensamt för alla
nyanlända elever är att de har flyttat till Sverige och att de har rätt till utbildning.
I nuläget är cirka 10 procent av eleverna i grundskolan födda utomlands och den
genomsnittliga skoltiden i Sverige för de niondeklassare som gick ut vårterminen 2012 var 4,5
år. Det betyder att dessa elever bara har halva skoltiden jämfört med de jämnåriga svenska
eleverna.
De nyanlända eleverna är en mycket heterogen grupp. Det har hittills saknats en enhetlig
definition av nyanlända elever. I Skolverkets allmänna råd (2008, s.1) definieras nyanlända
som ”elever som inte har svenska som modersmål och inte heller behärskar det svenska
språket och som anländer nära skolstarten eller under sin skoltid i grundskolan,
gymnasieskolan eller motsvarande skolformer”. Nu finns ett lagförslag från regeringen
Utbildning för nyanlända elever, Mottagande och skolgång (Ds 2013:6) som kommer att
träda i kraft 1 januari 2016 där definitionen av nyanlända elever definieras såsom ”Med
nyanländ ska avses en elev som a) har anlänt till Sverige och b) påbörjat sin utbildning efter
den tidpunkt då skolplikten inträder” (s.1). Det finns också ett förslag på en bortre tidsgräns
för hur länge en elev kan anses nyanländ. En elev ska inte anses vara nyanländ efter fyra års
skolgång.
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie är att erhålla fördjupad kunskap om verksamhet för nyanlända och
nyanländas lärande som kan bidra till att jag i mitt arbete som rektor kan främja ökad
måluppfyllelse när det gäller nyanländas lärande. Följande frågeställningar ligger till grund
för studien:
Vilka erfarenheter, tankar och idéer har olika aktörer, yrkeskategorier, när det gäller
nyanländas lärande? Vilka framgångsfaktorer finns? Vilka är utmaningarna? Hur ser
de på vad som behöver göras på olika nivåer såsom nationellt, i kommunerna, på
skolnivå och på individnivå?
Mot bakgrund av vad dessa aktörer för fram kommer jag att resonera kring vad som blir
viktigt i mitt arbete som rektor då det gäller nyanländas lärande.
6
2. Teoriram
I teoriramen presenteras de styrdokument som är relevanta utifrån arbetet med nyanlända
elever och nyanländas lärande. Därefter presenteras också en forskningsöversikt över
nyanländas lärande och rektors pedagogiska ledarskap.
2.1 Den ideala bilden
Uppdraget i grundskolan är både statligt och kommunalt. Det statliga uppdraget styrs av
Skollagen (2010:800) och Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet
2011 (Lgr 11) vilka båda lyfter fram skolans uppdrag. Det kommunala uppdraget utgår från
de kommunpolitiska besluten som fattas i kommunen. I Sundsvalls kommun finns ett tydligt
uppdrag från kommunen vad gäller nyanlända genom ett strategiprogram för mottagande av
nyanlända elever.
2.1.1 Skollagen
I skollagen (2010) finns tydliga skrivningar om elevers rätt till utbildning och rätt till
utveckling utifrån de olika behov som finns. Barn som är bosatta i landet har skolplikt och
skolplikten motsvarar en rätt till utbildning. Barn med permanent uppehållstillstånd har
skolplikt medan nyanlända barn som är asylsökande, har tillfälligt uppehållstillstånd eller är
gömda har rätt till utbildning men ingen skolplikt. Det är den kommun som är
folkbokföringskommun eller den kommun som barnen stadigvarande vistas i för tillfället som
är skyldig att anordna utbildning. I skollagen regleras också rätten att slutföra utbildningen på
grundskolenivå. I skollagen står också att det är huvudmannen, rektorn och lärarna som ska
följa upp elevernas skolresultat. Denna uppföljning ska ske kontinuerligt och på ett
systematiskt sätt.
Undervisning i svenska som andraspråk, ska om det behövs, anordnas för elever som har ett
annat språk än svenska som modersmål, elever som har svenska som modersmål och som
tagits in från skolor i utlandet samt invandrarelever som har svenska som sakligt
umgängesspråk med en vårdnadshavare. Det är rektorn som beslutar om undervisning i
svenska som andraspråk för en elev.
Om en elev behöver det ska den få studiehandledning på sitt modersmål. En elev som ska
erbjudas modersmålsundervisning och som före sin ankomst till Sverige har undervisats på ett
annat språk än modersmålet får ges studiehandledning på det språket i stället för på
modersmålet, om det finns särskilda skäl.
Förutom definitionen av nyanlända elever som nämndes i inledningen finns flera förslag på
förändringar i lagstiftningen vilka kommer att träda i kraft 1 januari 2016. Departementet
föreslår i Utbildning för nyanlända elever, Mottagande och skolgång (Ds 2013:6) att rektorn
ska ansvara för att det skyndsamt och senast inom två månader från en nyanländ elevs
ankomst till skolan görs en bedömning av elevens kunskaper. Denna bedömning ska vara
underlag för undervisningen i de olika ämnena ska planeras och hur tiden mellan de olika
7
ämnena ska fördelas. Eleven ska så snart som möjligt kunna följa och tillgodogöra sig
undervisningen i den elevgrupp som eleven normalt ska tillhöra. Det är viktigt att eleven får
möjlighet att utvecklas så långt som möjligt och att skolan tar fasta på de kunskaper som
eleven utvecklat tidigare. Enligt det nya lagförslaget ska rektorn senast inom två månader från
den nyanlända elevens ankomst till skolan besluta om placering i den årskurs som anses vara
lämplig utifrån elevens ålder, förkunskaper och personliga förhållanden i övrigt. Innan rektor
beslutar om denna placering ska vårdnadshavaren haft rätt att yttra sig. Eleven ska också inom
samma tid placeras i den undervisningsgrupp som den normalt ska tillhöra. Vad gäller
förberedelseklass föreslår Utbildningsdepartementet att rektor får fatta beslut om att en elev
delvis ska undervisas i förberedelseklass. Tiden i förberedelseklassen får inte överstiga ett år
eller, vid särskilda eller synnerliga skäl, två år.
2.1.2 Lgr 11
Lgr 11 är ett av skolans viktigaste styrdokument. Nyanlända elever omfattas av precis samma
läroplan och kunskapskrav som alla andra elever. I läroplanen finns också ämnet modersmål
reglerat som ett eget ämne med kunskapskrav som minst ska uppnås.
2.1.3 Skolverket
Skolverket gav ut Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever 2008. I dessa finns
kommentarer som förtydligar råden och grundar sig på gällande bestämmelser, forskning och
beprövad erfarenhet liksom utredningar och annat relevant material. Skolverket har nu
beslutat om nya allmänna råd om utbildning av nyanlända elever mot bakgrund av den nya
skollagstiftningen. Dessa planeras att vara färdiga i januari 2016 och arbetat med dessa pågår
just nu. I kommentarerna till de allmänna råden förekommer bland annat begrepp som inte
används i de nya författningarna. Det är dock de allmänna råden från 2008 som fortfarande
gäller tills vidare.
I de allmänna råden beskrivs till exempel vad kommunen bör göra. Kommunen bör ha
riktlinjer för mottagande av nyanlända elever. Kommunen bör vidare se till att dessa riktlinjer
är kända av skolans personal. Skolan bör ha rutiner för mottagandet ska ske. I de allmänna
råden påtalas vikten av att kommunens riktlinjer inte blir av administrativ art samt att det är
viktigt att se till varje enskild individ, det måste inte alltid vara exakt lika lösningar för alla.
Skolverket påpekar i de allmänna råden vikten av att kartlägga elevernas tidigare kunskaper.
Detta ska göras i alla ämnen. Det är viktigt att undervisningen utgår från elevens kunskaper
och styrkor och inte från elevens eventuellt bristande förmågor. För att göra denna
kartläggning av elevens kunskaper och förmågor är det viktigt att ämneslärare samarbetar
med modersmålsläraren eller den lärare som ger studiehandledning på modersmålet.
Vidare påtalas att kartläggningen inte kan ske vid något enstaka tillfälle utan måste
genomföras successivt.
Skolan är skyldig att ge eleven studiehandledning på modersmålet om hon eller han behöver
det. Studiehandledning stödjer ämnesundervisningen via det språk som eleven talar. Den
8
undervisande läraren i studiehandledning på modersmålet har tillsammans med ämnesläraren,
en viktig roll. Studiehandledning och ämnesundervisning på modersmålet har visat sig vara
viktiga redskap för elevernas kunskapsutveckling och forskning visar att
kunskapsutvecklingen gynnas om samma ord och begrepp bearbetas både på modersmålet och
på svenska.
2.1.4 Skolinspektionen
Skolinspektionen skriver i sin kvalitetsgranskning Utbildningen för nyanlända elever
(2014:03) om vad de kommit fram till efter att ha granskat utbildningen för nyanlända elever
åk 7-9. Granskningen visar att det är av största vikt att skolan så snart det bara går tar reda på
vilka tidigare erfarenheter och kunskaper som de nyanlända eleverna har så att
undervisningen kan anpassas efter detta. Här ser de brister hos de skolor som de besökt. De
menar vidare att förberedelseklass, särskild undervisningsgrupp, i sig inte är tillräckligt för att
eleverna ska få en så bra start i det svenska skolsystemet som möjligt. Det saknas ofta
ämneskompetenta lärare som kan utveckla elevernas tidigare kunskaper. Skolinspektionens
granskning visar också att förberedelseklasserna inte ingår som en naturlig del av skolans
pedagogiska och kollegiala gemenskap. Vidare visar granskningen att anpassningar och
särskilt stöd för de nyanlända eleverna inte följer skolornas ordinarie processer utan lever ett
eget liv. Eleverna får sällan eller aldrig relevanta anpassningar eller särskilda åtgärder som de
kan behöva eftersom deras gemensamma problem är att det inte kan det svenska språket.
Många skolor har svårt att ta reda på vad elevernas tidigare kunskaper är. Många lärare
uppger enligt Skolinspektionen att de saknar kompetens i att undervisa nyanlända elever. De
flesta av de granskade skolorna saknar tydliga rutiner och strukturer för hur
ansvarsfördelningen kring nyanlända elever ser ut. Därmed saknas viktiga förutsättningar för
att planera undervisningen vilket i sin tur går ut över de nyanlända eleverna.
Studiehandledning på modersmål är en åtgärd i syfte att nyanlända elever får fortsätta sina
studier med en åldersadekvat kunskapsutveckling enligt Skolinspektionen (2009). Det finns
annars en risk att eleverna bromsas upp medan de ska lära sig svenska. Ju äldre eleverna är då
de kommer till Sverige, ju viktigare blir det med studiehandledning på modersmålet
(Skolinspektionen 2010).
2.1.5 Kommunens strategiprogram
I Sundsvalls kommun finns ett Strategiprogram för mångfald och likvärdighet som är tänkt
som en ledstång för arbetet med nyanlända och flerspråkiga elever. Strategiprogrammet är
framtaget och beslutat i Barn- och utbildningsnämnden och hänvisar till Skolverkets
skrivningar samtidigt som det också ger ett tydligt uppdrag till både förvaltning, rektorer och
förskolechefer samt lärare och pedagogisk personal. I rektors uppdrag finns bland annat att se
till att introduktion av nyanlända ges i samarbete med Centrum för flerspråkighet, att ett
språkutvecklande arbete av hög kvalitet genomsyrar hela verksamheten, att varje skola
erbjuder en språkutvecklande lärmiljö av hög kvalitet, att skolan ger eleverna möjlighet att
tillägna sig ett starkt, nyanserat och väl fungerande språk samt att eleverna ges
studiehandledning i de ämnen eller moment som kartläggningar visar behövs. Rektor ska
9
också se till att behöriga lärare i svenska som andra språk finns på skolorna samt att rektor ska
besluta om placering i förberedelseklass.
2.2 Forskningsöversikt
Forskaren Nihad Bunar gjorde på uppdrag av Vetenskapsrådet en forskningsöversikt om
nyanlända och skolan, Nyanlända och lärande - en forskningsöversikt om nyanlända elever i
den svenska skolan (6:2010). Han konstaterar att det finns ytterst lite forskning inom detta
område. Inte vara i Sverige utan även internationellt. Däremot, finns forskning kring lärande
och språkutveckling som går att använda och utgå från vid förbättring av utbildningen för
nyanlända. I Nihad Bunars egen forskning framkommer att det mest framgångsrika för
mottagande och introduktion av nyanlända är att de får gå i en förberedelseklass under en
kortare period (sex till tolv månader). Förberedelseklassens placering bör vara centralt i
skolbyggnaden för att det ska finnas goda möjligheter till samverkan med de reguljära
klasserna. Placeringen i förberedelseklassen ska vara frivillig och ske i samråd med både
elever och vårdnadshavare där tydlig information om syftet ges. Elever och föräldrar i de
reguljära klasserna bör också få information om förberedelseklassen. Undervisning i både
svenska men också undervisning och studiehandledning på modersmålet är viktiga
framgångsfaktorer.
I Nyanlända och lärande – mottagande och inkludering (2015) skriver Nihad Bunar (red.) om
framgångsfaktorer och utmaningar vad gäller nyanländas lärande. Nyanlända elever är bland
de mest utsatta eleverna i det svenska skolsystemet. De största problemen och utmaningarna
är enligt Nidar Bunar (2015) en bristande kartläggning av elevernas tidigare skolgång och
kunskaper, att kartläggningen (om den gjorts) inte används som utgångspunkt i
undervisningen, att eleverna ses som ett kollektiv och att individuella behov missas samt att
föräldrarna marginaliseras eller glöms bort. Bunar påpekar i sina slutsatser att det aldrig kan
finnas en generell lösning för alla utan att den lokala organisationen måste vara flexibel.
Däremot förordar han en övergripande nationell struktur och regelverk. Vidare påtalas vikten
av att huvudmän och rektorer har kunskaper om för- och nackdelar med olika organisatoriska
och pedagogiska modeller. I samma bok redovisas forskning om för- och nackdelar med att
elever direktplaceras i klass eller går i förberedelseklass. Fördelarna med direktplacering är en
snabbare språkutveckling och socialisering. Lärare som intervjuats anser dock att nackdelarna
överväger fördelarna. En stor nackdel är att lärarna inte har kompetens att ta emot dessa
elever och individanpassa undervisningen. De anser sig ha bristande kompetens i
språkutvecklande arbetssätt. Det saknas också tillräcklig studiehandledning.
I En bra början – mottagande och introduktion av nyanlända elever (Kästen-Ebeling &
Otterup, 2014) samlas forskning från några av Sveriges erfarna forskare, lärare och läkare.
Utifrån forskning och egna erfarenheter beskrivs framgångsfaktorer för nyanländas lärande.
Inger Bergendorff skriver i kapitlet ”Nyanlända elever i Sverige” om vikten av
skolintroduktionen för de nyanlända eleverna. Det är dock viktigt att se att skolintroduktionen
dock är just en introduktion. Den måste ta till vara på elevernas tidigare kunskaper och
erfarenheter och ge förutsättningar för att klara den fortsatta undervisningen i reguljär klass.
10
Det måste hela tiden finnas en stark koppling till den reguljära undervisningen. I sin tur måste
sedan den reguljära undervisningen ta till vara och bygga på den undervisning som gjorts i
skolintroduktionen. Vidare skriver Bergendorff om vikten av att alla undervisande lärare
måste ha kunskap om andraspråksinlärning och om vad detta innebär. Personalen på skolan
måste vidare dela synen på flerspråkighet och kulturellt utbyte. Modersmålet har en viktig roll
vid introduktionen av nyanlända elever i den svenska skolan. Bara genom modersmålet kan
eleverna uttrycka vad de kan, vill, förstår och tänker. Språket och identiteten ä starkt kopplade
till varandra. Studiehandledning på modersmålet blir därför ett viktigt verktyg redan i
introduktionen. Bergendorff poängterar dock att studiehandledning på modersmålet enbart är
ett viktigt verktyg av flera vid nyanländas lärande. En skola med interkulturellt
förhållningssätt och där man arbetar med ett språkutvecklande arbetssätt är mer framgångsrik
än andra skolor vad gäller nyanländas lärande. Detta relativt nya arbete med att ta emot fler
och fler nyanlända elever kräver enligt Bergendorff ett arbete som leds av en engagerad rektor
som är väl insatt i detta uppdrags svårigheter och utmaningar. Vidare skriver Bergendorff att
den ideala skolan uppnår de förutsättningar för en likvärdig skola som Nidar Bunar sett som
eftersträvansvärda i sin forskning. Dessa är att undervisningen i svenska och modersmålet
håller hög kvalitet, att det finns fler lärare med utländsk bakgrund, fortbildning i
mångkulturella frågor, ett interkulturellt förhållningssätt, dagliga identitetsbejakande
interaktioner med eleverna samt et positivt samarbete mellan skolan, vårdnadshavarna och det
omgivande samhället. Tillsammans med en samarbetande skolkultur, där enskilda lärare löser
sina utmaningar tillsammans med andra lärare, kommer skolan närmare den ideala skolan. I
denna ideala skola är alla elever allas tillgång och ansvar. Bergendorff skriver i samma
kapitel om lyckade exempel på förberedelseklasser och övergången till reguljär klass.
Förberedelseklassen bör bestå av ett eget arbetslag med lärare i svenska som andraspråk,
ämneslärare, representanter för elevhälsan och kanske en fritidspedagog. Undervisningen i
förberedelseklassen bör inkluderas i skolans övriga verksamhet. Eleverna i
förberedelseklassen ska ha en tillhörighet i sin tänkta reguljära klass så snart som möjligt. I
den reguljära klassen får eleverna prova på den svenska skolan samt skapa relationer med
övriga elever. Andra framgångsfaktorer med arbetet i förberedelseklassen är enligt
Bergendorff att eleverna uppmuntras till flerspråkighet i undervisningen, att undervisningen i
svenska ger förutsättningar för ett fungerande ordförråd och för den fortsatta undervisningen,
att eleverna får lära känna sin närmiljö och får möjlighet att prova på olika fritidsaktiviteter
samt att eleverna får möjlighet att arbeta med de praktisk-estetiska ämnena. Genom att prova
olika ämnen och aktiviteter i den reguljära klassen övergår eleven successivt från
förberedelseklassen till den reguljära. Framgångsrikt är när eleverna får både för- och
efterarbeta det de gjort i reguljär klass då de är i förberedelseklassen. Studiehandledning på
modersmålet gör det möjligt för eleverna att lättare erövra det svenska språket.
Elisabeth Elmeroth skriver i sitt kapitel ”Interkulturell pedagogik” om vikten av att alla lärare
i ett arbetslag vill arbeta med en interkulturell inriktning. Både personal och elever måste vara
med, en ”hela-skolan-ansats”. I en framgångsrik interkulturell skola måste gamla mönster
brytas. Förlegade synsätt såsom att förklaringar till att elever är oroliga, har inlärningsproblem
eller annat beror på elevernas ursprung. En annan anledning att utmana den ordning som nu
11
råder i skolan är att elevgruppen har blivit allt mer heterogen. Elmeroth skriver om vikten av
att anpassa undervisningen efter eleverna. Det är inte eleverna som ska anpassa sig efter
undervisningen.
I kapitlet ”Nyanlända elevers språkutveckling” skriver Tore Otterup om språkutveckling och
språkutvecklande arbetssätt vilket är något som anses som viktiga kunskaper för alla lärare
som undervisar flerspråkiga elever. Otterup skriver om att ”alla lärare är språklärare för
andraspråkselever”. Ämneslärare kan enligt Otterup ibland tycka att de utbildat sig för att
undervisa i sitt ämne, och inte vara förmedlare i språk. Inlärning av ämneskunskaper
förutsätter dock användning av språket och varje skolämne har också sitt eget språk.
Framgångsrikt språkutvecklande arbete är när läraren ger eleverna möjligheter att interagera i
undervisningen och när läraren inte förenklar utan ställer höga krav på vad eleverna ska lära
sig. Däremot ska lärarna stötta och handleda. Exempel på sådan stöttning är att visa, att ge
visuellt stöd i form av bilder, tabeller, att eleverna kan läsa olika typer av texter, hjälp med
ordförståelse och så vidare. Detta kallar Otterup en kontextrik undervisning. Att utveckla de
nyanländas språk är dock en lång process. Ett vardagsspråk som kan användas tillsammans
med kamrater kan ta ett till två år att utveckla medan ett mer skolrelaterat språk kan ta upp till
åtta år att uppnå.
Gilda Kästen-Ebeling delger i kapitlet ”Erfarenheter” just detta. Hon skriver om
framgångsfaktorer och utmaningar vad gäller mottagande av nyanlända elever. Exempel på
vad som påverkar nyanländas skolframgång är skolpersonalens förhållningssätt, familjens
bakgrund och utbildning, elevens svåra upplevelser, elevens förmågor och färdigheter,
elevens skolrelaterade kunskaper och erfarenheter samt elevens kunskaper utanför
utbildningssystemet. Viktiga förutsättningar som ofta inte är tillgodosedda och behöver
utvecklas är undervisningen och studiehandledningen på modersmålet, metoder för att bygga
på elevens kunskaper och kompetenser, metoder för att bearbeta eventuella svåra
livsupplevelser samt vårdnadshavarnas medverkan i introduktionen. Vidare skriver KästenEbeling om att det kan finnas avsaknad av sin egen roll och förhållningssätt hos lärare, som
ofta ger sig uttryck i form av att lärarna tycker att det r brist på resurser eller att eleverna
behöver mer studiehandledning. Lärarna har ofta bristande kunskaper vad gäller ett
inkluderande och språkutvecklande arbetssätt.
Jonas Stier och Margareta Sandström Kjellin skriver i Interkulturellt samspel i skolan (2009)
om de kompetenser som dagens lärare måste ha i den undervisningssituation som råder på de
flesta skolor i landet idag med elever från olika kulturer i samma klassrum. De menar att
kulturmöten i skolan oftast klassas som problem, konflikter och missförstånd. För att få en
fungerande undervisning i mångkulturellt sammansatta grupper finns fem olika dimensioner
som måste beaktas. Den första är innehållsintegrering där lärare använder ämnesinnehåll från
olika kulturer i sin undervisning. Den andra är konstruktion av kunskap där läraren hjälper
eleverna att förstå och undersöka. Den tredje är reducering av fördomar där läraren genom sin
undervisning påverkar elevernas inställning till att vara positiv gentemot andra kulturer. Den
fjärde är rättvisepedagogik där läraren ser till att använda den heterogena gruppen och att alla
elever får samma möjligheter att lära sig. Den femte och sista är möjliggörande. Genom att
12
förändra skolkulturen (både lärare och rektor) så att alla elever känner samma status i skolans
kulturliv. Vidare poängteras att det är viktigt att lärare i dagens mångkulturella samhälle inte
bara har akademiska kunskaper utan också både social och interkulturell kompetens.
Kommunikation mellan personer som har olika kulturell bakgrund anses vara interkulturell.
Lärare idag måste med andra ord ha goda kunskaper om inte bara sitt eget undervisningsämne
utan också ha förmåga att skapa goda relationer, vara social och arbeta med ett
språkutvecklande arbetssätt. Lärare måste ha förmågan att förhandla fram vilken kultur som
ska råda i klassrummet utifrån den aktuella elevgruppen. Genom att göra det kan eleverna
arbeta tillsammans oavsett etnisk tillhörighet eller kulturell bakgrund.
I artikeln ”26 lärare och forskare: Gör andraspråksinlärning obligatoriskt” som publicerades i
Dagens Arena den 17 augusti 2015 skriver bland andra Pirjo Lahdenperä, professor i
pedagogik, och Kenneth Hyltenstam, professor Centrum för tvåspråkighet under på att
andraspråksinlärning borde vara ett obligatoriskt ämne i lärarutbildningen. Det ökade antalet
barn och ungdomar i Sverige med ett annat modersmål än svenska gör att denna kompetens
måste finnas i skolan.
2.3 Pedagogiskt ledarskap och systematiskt kvalitetsarbete
Ett centralt uppdrag för rektor är det pedagogiska ledarskapet. Så här definierar
Skolinspektionen pedagogiskt ledarskap:
Pedagogiskt ledarskap är allt som handlar om att tolka målen samt beskriva aktiviteter
för en god måluppfyllelse i relation till de nationella målen i skolan och för att förbättra
skolans resultat så att varje enskild elev når så långt som möjligt i sitt lärande och sin
utveckling. Det betyder att rektor måste ha kunskap om och kompetens för att tolka
uppdraget, omsätta det i undervisning, leda och styra lärprocesser, samt skapa förståelse
hos medarbetarna för samband mellan insats och resultat (Skolinspektionen, 2012).
Utifrån denna definition blir det viktigt att rektor har goda kunskaper om både hur det ser ut
med elevernas resultat och varför, analys. Rektor måste också ha kompetens och kunskap om
hur elever lär sig och vad som är framgångsfaktorer för lärande för att sedan kunna få
medarbetarna med på tåget. Att själv ha varit lärare och att vara insatt i läroplanen,
kunskapskrav och betygssättning samt det viktigaste av allt – att veta hur man får elever att
lyckas – anser jag vara viktigt som rektor och skolledare. Ulf Nytell skriver i Styra eller
styras? - En studie av skolledares arbete och arbetsvillkor (Nytell, 1994) om just detta med
att rektorer själva har varit lärare och förståelen för yrket. Det tycker jag är en mycket viktig
del i mitt ledarskap.
Forskare är inte överens om vad som spelar störst roll för elevernas kunskapsutveckling. En
del hävdar att skolan har mindre betydelse och att elevernas socioekonomiska bakgrund har
störst betydelse. Andra menar att det handlar om den enskilde läraren och dennes kompetens,
hur undervisningen är upplagd. Antalet lärare eller formell kompetens spelar mindre roll. I
Dagens Samhälle torsdagen den 2 maj 2013 skriver man om skolan och vad som påverkar
elevernas resultat. Jan-Eric Gustafsson på Göteborgs universitet säger där att ”Ungefär 10
13
procent av elevernas resultat kan härledas till socioekonomiska faktorer. Det är framför allt
föräldrarnas utbildning som har betydelse.” Han menar vidare att det är viktigt att eleverna får
bedöma lärarna. Jan-Eric Gustafsson har forskat om individuella förutsättningar för
utbildningar och vilka effekter utbildning har på elevernas kunskaper och han menar att
rektorerna är en viktig faktor. Rektorn ska stimulera lärarna. Dock har rektorer i Sverige en
mer administrativ roll än i andra länder. Mer fokus borde ligga på det pedagogiska
ledarskapet.
John Hattie, professor i pedagogik, har bland annat med sin bok Synligt lärande för lärare
(Hattie, 2012) rönt stor uppmärksamhet. Hattie har undersökt vad som ger de största
effekterna för inlärning i skolan. Enligt hans studie är feedback, i båda riktningarna, det som
är bland det mest effektiva. Bedömningar och diskussioner i klasserna, elever och lärare
tillsammans, ger bättre kunskapsresultat. Om lärare använder den respons de får från eleverna
på rätt sätt, ger det enligt Hattie till och med större effekt än den respons som lärarna ger till
eleverna. Forskning visar med andra ord att feedback i olika former är mycket viktigt för
elevernas kunskapsutveckling.
Robert Thornberg skriver i sin artikel ”Forskning om effektiva skolor” i Med ansiktet vänt
mot Europa – perspektiv på skolutveckling (Thornberg & Thelin, 2011) om just effektiva
skolor och vad som ger goda resultat. Forskning visar att effektiva skolor har rektorer som
drivs av ett engagemang och som har mål och visioner. Goda studieresultat hos eleverna
hänger samman med att det finns gemensamma mål och värden hos personalen och i
arbetslaget. Vidare bör lärarna ha en positiv attityd till elever och lärande. Effektiva lärare har
höga förväntningar och hög tilltro till eleverna, deras ämneslärande och skolprestationer och
de kan förmedla detta till eleverna. Framgångsrika lärare har också stor tilltro till sig själva
och att de själva kan göra skillnad, hjälpa eleverna till goda prestationer och resultat. Vidare
påverkar positivt klassrumsklimat med goda sociala relationer, målinriktning, fokus på
skolarbete elevernas resultat. Effektiva lärare visar goda färdigheter i att leda och organisera.
Ett numera vedertaget begrepp i skolan är också systematiskt kvalitetsarbete. Begreppet finns
angivet i Skollagen (SFS 2010:800) samt i Skolverkets allmänna råd (2012). Begreppet knyter
an till det pedagogiska ledarskapet eftersom det är av största vikt att rektor kan tydliggöra
mål, analysera resultat och följa upp arbetet med eleverna.
Johansson och Blossing skriver om kommunikation i Skolledaren i fokus – kunskap, värden
och verktyg (2011) och att det finns höga förväntningar på rektor vad gäller
kommunikationen. Att kommunicera mål, visioner och förväntningar är nödvändigt för att ha
en grund att stå på för fortsatt utveckling. Det är också viktigt att kommunicera framsteg och
resultat, inte bara när målen och kunskapskraven är nådda utan också de små framstegen.
Generellt är vi dåliga på att kommunicera de små framstegen och fira dessa. Det är minst lika
viktigt, om inte viktigare, som att kommunicera skolans resultat och statistik. Vi har en
tendens att stirra oss blinda på betyg och resultat, istället på hur vi har kommit dit och varför.
14
Att skapa förutsättningar, strukturer och rutiner, en tydlig arbetsorganisation, är det som
Bolman och Deal i Nya perspektiv på organisation och ledarskap (Bolman & Deal, 2012)
beskriver som det strukturella perspektivet. Enligt Skolinspektionens rapport Rektors
ledarskap - En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse
(Skolinspektionen, 2010) är det indirekta ledarskapet där rektorer bygger verkningsfulla
strukturer viktigt. I det systematiska kvalitetsarbetet krävs just strukturer och rutiner en viktig
ingrediens och förutsättningar för att kunna följa upp och analysera skolans resultat.
Jonas Höög skriver i Att leda mot skolans mål (Johansson & Svedberg, 2013) om
elevhälsoarbetets betydelse för elevernas prestationer och resultat Han betonar vikten av ett
gott elevhälsoarbete. Det är viktigt att sätta upp tydliga mål även för elevhälsoarbetet som
man kan utvärdera och som kan vara en grund för det övriga kvalitetsarbetet och som ska
finnas med i kvalitetsredovisningen.
15
3. Metod
Denna studie är baserad på tre dataunderlag. Det första är en undersökning gjord på den egna
skolan där all personal arbetade med utmaningar och framgångsfaktorer kring våra nyanlända
elever. Den andra undersökningen gjordes på kommunal nivå i samband med en
uppdragsutbildning via Uppsala universitet som var förlagd i Sundsvalls kommun där lärare i
förberedelseklasser, SVA-lärare, modersmålslärare, studiehandledare och rektorer svarade på
frågor om vad som fungerar bra och vad som kan förbättras på olika nivåer då det gäller
nyanländas lärande. Det tredje dataunderlaget är från en nationell undersökning som gjordes i
samband med att deltagare från hela Sverige arbetade med att ta fram Allmänna råd om
nyanländas lärande på Skolverket. Även här medverkade lärare i förberedelseklasser, SVAlärare, modersmålslärare, studiehandledare och rektorer. Frågeställningarna handlade även här
om vad som fungerar och vad som behöver utvecklas vad gäller nyanländas lärande.
När det gäller undersökningen på min egen skola fick alla ett antal frågeställningar att fundera
över utskickade innan vi hade APT. Vid APT-mötet delades all personal (även ej
undervisande personal såsom administratörer, vaktmästare, bespisningspersonal) in i blandade
grupper där de fick svara på frågorna tillsammans och lämna in sammanställningen gruppvis.
Det blev som en skriftlig enkät med öppna frågor. Alla gruppers anteckningar sammanställdes
skriftligt av skolans administratör och lämnades till mig.
Undersökningen om vad medarbetare i Sundsvalls kommun (SVA-lärare, lärare i
förberedelseklassen, modersmålslärare, studiehandledare, rektorer) anser angående
nyanländas lärande gick till på ungefär samma sätt som ovan. Frågor skickades ut innan
träffen, grupperna svarade och sammanställde från respektive grupp och skickade in detta till
kursledaren. Därpå redovisades även svaren från respektive grupp muntligt inför alla på nästa
kursträff. Alla skriftliga svar från grupperna som skickats till kursledaren för ”Nyanländas
lärande” har jag fått tagit del av skriftligt som ett underlag till denna uppsats.
Underlaget från arbetet med framtagandet av Skolverkets allmänna råd bygger på i förväg
utskickade frågeställningar från Skolverket som de som deltog vid träffen fått fundera över.
Vid arbetsdagen på Skolverket delades vi in i grupper, diskuterade dessa muntligt tillsammans
och sedan redovisade vi muntligt gruppvis. Här antecknade jag de svar som kom från alla
grupper samt det som vi diskuterade och har därmed gjort en egen skriftlig sammanfattning
som underlag.
3.1 Undersökningsdesign och datainsamling
För att ta reda på vad som fungerar bra och vad som behöver förbättras i arbetet med
nyanlända elever på min skola fick all personal på skolan, ca 60 stycken, utvärdera detta vid
ett APT. Alla svar sammanställdes sedan och är ett viktigt underlag för vårt fortsatta
utvecklingsarbete.
Samtidigt läste jag och några av lärarna på skolan utbildningen ”Nyanländas lärande” 7,5 hp
vid Uppsala universitet. Utbildningen var på uppdrag förlagd i Sundsvall och vi var ca 60
personer som gick den. Vi var indelade i team med lärare i förberedelseklass, lärare i SVA,
16
modersmålslärare, studiehandledare och i mitt fall rektor. Genom arbetet i dessa team och
redovisningar i helgrupp fick jag ett brett underlag med vad som fungerar bra och vad som
behöver utvecklas i arbetet med nyanlända i hela Sundsvalls kommun. Frågorna var indelade
så de handlade om nationell nivå, kommunen, på skolan och individuellt.
Ett tredje underlag har jag från arbetet med att ta fram Skolverkets allmänna råd då jag var en
av 25 utvalda att medverka vid framtagandet av just dessa. I denna grupp fanns representanter
från hela Sverige i form av rektorer, modersmålslärare, studiehandledare, lärare i SVA och
lärare i förberedelseklasser. Samma frågeställningar belystes vid detta arbete. Vad fungerar
bra och vilka framgångsfaktorer finns det? Vad behöver utvecklas? Även här var frågorna
indelade utifrån nationell nivå, kommunen, skolan och individuellt.
3.3 Bearbetning och tolkning av data
Studien består av tre kvalitativa undersökningar. Tillvägagångssättet för datainsamlingarna
har varit att deltagarna skrivit ned och sedan redovisat sina svar muntligt. I både
undersökningen på den egna skolan samt undersökningen i kommunen har det skriftliga
materialet sammanställts där innehållet systematiskt sorterats enligt hur Björndal beskriver
denna metod i Det värderande ögat – Observation, utvärdering och utveckling i undervisning
och handledning (Björndal, 2005). I det tredje underlaget från den nationella undersökningen
gjordes anteckningar av mig under det att muntliga redovisningar gjordes utifrån
frågeställningar från Skolverket. Dessa anteckningar sammanställdes och kategoriserades
enligt tillvägagångssättet för det övriga materialet.
3.4 Etiska överväganden
Vetenskapsrådet har tagit fram ”Forskningsetiska principer inom humanistisksamhällsvetenskaplig forskning” (1990) där fyra huvudkrav redovisas som något en forskare
ska förhålla sig till. Dessa är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och
nyttjandekravet. Deltagarna i min undersökning fick information om undersökningen och dess
syfte. Detta gjordes muntligt i alla tre forum. Även samtyckeskravet gjordes muntligt i
samband med informationen om undersökningen i alla tre fall. Alla deltagares svar är
konfidentiella och inga enskilda svar redovisas i denna undersökning. Alla svar är
sammanställda och nedtecknade utan koppling till namn.
17
4. Resultat
De svar som framkommit av sammanställningarna finns angivna nedan. Undersökningarnas
syfte var att få veta vad som är framgångsfaktorer och utmaningar vad gäller nyanländas
lärande på olika nivåer såsom nationellt, i kommunen, på skolan och individuellt. Olika
yrkeskategorier såsom lärare, studiehandledare, modersmålslärare samt rektorer har bidragit
med sina erfarenheter kring nyanländas lärande. Utifrån detta ska jag i det efterföljande
kapitlet försöka komma fram till vad som är viktigt i min roll som rektor för att utveckla
arbetet med nyanländas lärande.
4.1 Resultat från kartläggningen på skolan
Kartläggningen på skolan visade att man tycker att förberedelseklassen fungerar som
introduktion. Det finns ett upplägg och struktur för mottagande, inskrivningssamtal,
information från skolsköterskan och undervisningen i svenska som andraspråk fungerar. Det
saknas ett arbetslag kring förberedelseklassen som funnits tidigare. Det är svårt att förutse hur
många elever som kommer och ibland är förberedelseklassen stor och ibland liten. Gruppen
kan vara väldigt heterogen med allt från analfabeter utan skolbakgrund till elever med gedigen
skolbakgrund som kan flera språk, engelska och har läst många skolämnen. Detta ses som en
utmaning. Det är svårt att förutse behovet av lärare i förberedelseklassen och ibland känner
personalen som undervisar där att de inte räcker till. Den största utmaningen är dock
utslussningen till reguljär klass. De nyanlända eleverna får redan vid inskrivningen på skolan
tillhörighet i en reguljär klass och en mentor i denna. Tanken är att det ska ske ett samarbete
mellan förberedelseklassen och den reguljära klassen för en successiv utslussning.
Ämneslärarna känner sig oerhört stressade av att eleverna slussas ut i reguljär klass. De tycker
inte att de har tillräckliga språkkunskaper för att hänga med i undervisningen och de
nyanlända eleverna når inte de kunskapskrav som minst ska uppnås. Ämneslärarna upplever
att detta är jobbigt och att de har krav på sig att alla ska få betyg. Det finns ett stort missnöje
med studiehandledningen på modersmålet och hur det fungerar i kommunen. Trots ansökan
om att eleverna har behov i flera ämnen och moment får alla elever lika mycket tid, en timme
i veckan. Studiehandledningen sker ofta på lektionstid i andra ämnen så att eleverna missar
viktig undervisning. Det finns inga möjligheter till samarbete med studiehandledarna som
kommer och går, måste åka till nästa skola. Samarbetet sker oftast via e-post eller snabba
samtal i korridorerna. Ibland saknas det helt. Det är stora svårigheter vad gäller kartläggning
av elevernas kunskaper. Dels finns inget material för detta. Vem ska göra det? När? Det
behövs både ämneslärare och lärare i modersmålet. Några efterlyser kompetensutveckling i
språkutvecklande arbetssätt.
4.2 Resultat från kartläggningen i Sundsvalls kommun
När det gäller Nationella insatser efterlyser man mer resurser till utsatta skolor. Man anser att
utbildningen av lärare borde förändras så att alla får kunskap i vad som krävs för ett
språkutvecklande arbetssätt och ett andraspråksperspektiv. Lärarutbildningen borde göras mer
attraktiv och yrket måste få en högre status. Lärarnas arbetsuppgifter borde renodlas till att
vara mer pedagogiska och innehålla mindre administration. På ett nationellt plan borde det
18
skapas förutsättningar och ges samma möjligheter till de nyanlända eleverna över hela landet.
Detta ska ske på statlig nivå, inte kommunal nivå.
Vad gäller kommunala insatser framkom ett önskemål om vidareutbildning inom nyanländas
lärande, bland annat utbildning för användandet av det kartläggningsmaterial som skolverket
håller på att ta fram. För att lyckas behöver lärare och utbildning inom detta. Samarbetet
mellan Centrum för flerspråkighet (CFL) och kommunens skolor måste förbättras. Detta
genom att t.ex. organisationen blir mer flexibel och studiehandledarna kan styrs utifrån
elevernas behov och inte fasta scheman. Man efterlyser goda kunskaper om nyanlända behövs
bland kommunpolitikerna. Det efterfrågas en god beredskap i kommunen då vi tar emot
nyanlända. En övergripande tydlig organisation med en handlingsplan i integrationsarbete
som alla är väl insatta i. Det finns önskemål om att den pedagogiska kartläggningen redan är
färdig då eleverna kommer till skolan.
På skolnivå önskar man att när eleven kommer till skolan borde den vara kartlagt och utredd.
En studiehandledare borde, utifrån elevens behov, vara med den första inskolningsperioden i
skolan. Alla som arbetar med flerspråkiga elever måste få en utbildning i språkutvecklande
arbetssätt och i kulturkompetens. Förberedelseklasserna bör integreras mer på skolan, t.ex.
rent geografiskt. Tydliga rutiner och tydlig struktur. Vem gör vad? Man efterfrågar
schemalagda mötestider och träffpunkter (lärare, studiehandledare, SVA-lärare).
Studiehandledning måste ges i den omfattning som behovet är, inte en timme per vecka för
alla elever rakt av. Studiehandledningen måste få fortsätta även om eleven får betyget E, så
möjlighet ges till att både behålla betyget samt kunna höja det
På individnivå framkom att det var viktigt att anpassa undervisningen utifrån elevernas behov
och förutsättningar. Skolan behöver hjälpa till med att integreras i det svenska samhället,
fritidsaktiviteter. En viktig framgångsfaktor är att arbeta tillsammans med andra lärare för att
integrera eleverna på skolan. Ett språkutvecklande arbetssätt, tydliggörande pedagogik anses
viktigt för nyanländas skolframgång. Rektor och övriga lärare på skolan borde intressera sig
för vad det innebär att arbeta med elever som har olika kulturell bakgrund och olika
livserfarenheter, inte bara läraren i svenska som andraspråk eller läraren i förberedelseklassen.
4.3 Resultat från kartläggningen nationellt
Vad gäller den nationella nivån så upplevs det positivt att det händer mycket kring nyanländas
lärande just nu. Det finns mycket material hos Skolverket och de allmänna råden håller på att
revideras och skrivas om. Det finns en brist på SVA-lärare vilket är ett problem både
nationellt men också i kommunerna och på skolnivå.
Gällande den kommunala nivån är uppfattningen att det saknas kompetens på
huvudmannanivå. Detta gör att det inte finns en röd tråd hela vägen nationellt, kommunen, på
skolorna och på lärarnivå (individnivå). Det finns en brist på SVA-lärare vilket är ett problem
både nationellt men också i kommunerna och på skolnivå. Många av de nyanlända eleverna
och deras familjemedlemmar har med sig svåra trauman. Finns traumateam i kommunerna?
Många upplever att de inte har kompetens i dessa frågor och att det kan ta upp mycket tid med
19
det psykosociala arbetet istället för att arbeta med det pedagogiska. Det efterfrågas
nästverksträffar i kommunerna för SVA-lärare och för de lärare som arbetar i
förberedelseklasserna. Alla skolor är inte så stora att det finns kollegor på samma enhet att
samarbeta och utbyta erfarenheter med. Det upplevs som en styrka att vara flera SVA-lärare.
En central mottagningsenhet finns på många ställen i Sverige. Det är något som många
efterfrågar. Denna centrala mottagningsenhet skickar sedan med studiehandledare när
eleverna börjar på en skola.
På skolnivå saknas det ofta tydliga rutiner och struktur för mottagande, kartläggning och
utslussning av nyanlända elever. Vem gör vad? Det finns också svårigheter rent
schematekniskt, speciellt för elever i de senare skolåren, att få ihop undervisningen,
parallelläga svenska och SVA eller andra ämnen, få tid till modersmålsundervisning och
studiehandledning utan att något annat ämne drabbas. Nyanlända elever hamnar ofta ”mellan
stolarna” i skolornas elevhälsoarbete eftersom man ofta tänker att de är nyanlända och inte
kan språket. Man väntar med att utreda dem eller ta upp dessa elever på EHT-möten. Dessa
elever får ofta särskilt stöd för sent eller i mindre utsträckning än svenska elever. En
engagerad rektor efterfrågas av alla. Det anses viktigt att rektor dels är införstådd i arbetet
med nyanlända elever såväl vad gäller styrdokumenten som det vardagliga arbetet.
På individnivå framkommer att ämneslärare känner stress då eleverna slussas ut från
förberedelseklassen till reguljär klass. Lärarna har inte tillräcklig kompetens i
språkutvecklande arbetssätt och de känner en stress då många av de nyanlända eleverna inte
når de kunskapskrav som minst ska uppnås i alla ämnen. Alla lärare borde få
kompetensutveckling i språkutvecklande arbetssätt. Genrepedagogik anses också som en
lyckad metod som många arbetar med.
20
5. Diskussion och slutsatser
I detta avsnitt kommer jag mot bakgrund av vad som framkommit i föregående kapitel
reflektera och försöka komma fram till vad som är viktigt i min roll som rektor för att
utveckla arbetat med nyanländas lärande.
Undersökningen visar att det oftast fungerar med den lokala strukturen och rutinerna för
mottagande i förberedelseklassen. I den nationella undersökningen framkom att det ibland
saknas rutiner på de enskilda skolorna. Schematekniska problem finns ibland, speciellt för
eleverna i de högre årskurserna. En stor utmaning är när eleverna ska slussas ut i reguljär
klass. Som forskningen också visar finns brister i den kartläggning som är så viktig för att
kunna möta varje enskild elev där den befinner sig kunskapsmässigt. Det är bland annat något
som Bunar (2015) tar upp. Det finns en svårighet i att få till denna kartläggning då det ofta
saknas både kartläggningsmaterial, tid för ämneslärare att kartlägga samt en
modersmålslärare/studiehandledare på det aktuella språket. Rektors roll blir här att ge
förutsättningar för ett sådant sätt att kartlägga eleverna. Organisationen måste läggas så att
utrymme finns för ämneslärare och modersmålslärare/studiehandledare till ett sådant
samarbete. Vidare måste tid avsättas för att ta fram ett kartläggningsmaterial alternativt
ekonomiska förutsättningar för att köpa in ett sådant. Skolverket arbetar just nu med att ta
fram ett sådant kartläggningsmaterial vilket kommer att underlätta detta arbete framöver.
Bristen på SVA-lärare nämns ofta i undersökningen. Detta är ett nationellt problem då det
saknas utbildade lärare och där det är extra bristfälligt med lärare i SVA. Rektors uppdrag blir
att dels rekrytera behöriga lärare men också att skapa förutsättningar för kompetensutveckling
om så behövs. I undersökningen framkommer också att det finns behov av
kompetensutveckling för alla lärare i ett språkutvecklande arbetssätt. Ämneslärarna känner en
osäkerhet i att möta dessa elever. Lärare efterfrågar också kompetensutveckling i kartläggning
av elevernas kunskaper. I artikeln ”26 lärare och forskare: Gör andraspråksinlärning
obligatoriskt” som publicerades i Dagens Arena den 17 augusti 2015 tas just detta upp.
Examensmålen på lärarutbildningen borde innehålla kunskaper om andraspråksinlärning
utifrån det ökande antalet barn och ungdomar med svenska som andraspråk. Vad gäller redan
utexaminerade lärare som arbetar på skolan blir jag som rektor viktig för att se till att lärarna
får den kompetensutveckling som de behöver. Eftersom alla lärare på skolan möter elever
med ett annat modersmål behöver alla lärare kunskaper i språkutvecklande arbetssätt. Detta
kan arrangeras på ett flertal sätt. Kompetensen finns ofta på skolan och då kan interna
studiedagar, kollegialt lärande och liknande vara ett sätt att öka kunskapen om detta. Det finns
också externa föreläsare och utbildningar om detta skulle behövas.
Studiehandledning på modersmålet räknas som ett särskilt stöd som beslutas av rektor i ett
åtgärdsprogram. Åtgärdsprogrammet ska föranledas av en kartläggning och utredning om vad
som är elevens behov. Här finns svårigheter både vad gäller själva kartläggningen och
studiehandledningen. I Sundsvalls kommun sker studiehandledningen centralt där alla elever
får en timmes studiehandledning oavsett vad behovet är. Studiehandledarna arbetar på flera
skolor med många resor vilket gör att de sällan eller aldrig hinner planera tillsammans med
21
ämneslärarna. Rektor kan därmed inte uppfylla skollagen om inte rektor förutom denna
centraliserade studiehandledning också bekostar egen studiehandledning på skolan vilket är
ohållbart ekonomiskt. Rektors uppdrag blir att skapa förutsättningar för ämneslärare och
studiehandledare att träffas, skapa förutsättningar för gemensam planering och helst
schemaläggning som gör att studiehandledaren kan delta på lektioner i de aktuella ämnena.
Vidare beskrivs i undersökningen vikten av att lärare får arbeta tillsammans med andra lärare
och detta ses som en framgångsfaktor för att integrera flerspråkiga elever på skolan. Även här
blir rektors roll att skapa förutsättningar för detta i organisation, tjänsteplanering och
konferensschema. Nätverksträffar för SVA-lärare efterfrågas vilket är något som rektor kan
hjälpa till med.
Nyanlända elever uppges ofta hamna ”mellan stolarna” i elevhälsoarbete. Man tänker ofta att
eventuella svårigheter och behov av stöd handlar om elevernas språkutveckling och inte om
andra eventuella svårigheter. Att arbeta med elevhälsan, sätta upp mål, struktur och rutiner är
som Höög (i Johansson & Svedberg, 2013) skriver en viktig del i skolans kvalitetsarbete.
Nyanlända elever ska precis som övriga elever på skolan vara en del av både elevhälsoarbetet
och kvalitetsarbetet på skolan. Rektor som ytterst ansvarig på skolan måste se till att detta
sker.
Rektors engagemang och kompetens i frågor som rör nyanländas lärande efterfrågas. Utifrån
Skolinspektionens definition av begreppet pedagogiskt ledarskap är detta enligt mig
oundvikligt. Rektor måste ha kompetens i och kännedom om framgångsfaktorer för lärande
och språkutvecklande arbetssätt. Enligt definitionen ska rektor även kunna omsätta detta i
undervisning. Detta var även något som Nytell (1994) lyfte fram i sin forskning. Rektor måste
ha förmåga att kommunicera uppdraget kring nyanländas lärande till medarbetarna. Det gäller
allt ifrån vad som står i lagar och författningar, allmänna råd samt att kommunicera
framgångsfaktorer. Rektor måste själv vara införstådd i såväl styrdokument som i det dagliga
arbetet på skolan. Rektor måste åter igen skapa förutsättningar på den egna skolan för att
arbetet med nyanlända ska fungera.
22
Referenser
Bjöndahl, R. P. C. (2005). Det värderande ögat. Observation, utvärdering och utveckling i
undervisning och handledning. Stockholm: Liber.
Blossing, U. (Red.). (2011). Skolledaren i fokus – kunskap, värden, verktyg. Lund:
Studentlitteratur.
Bolman L & Deal T E. (2012). Nya perspektiv på organisation och ledarskap. Lund:
Studentlitteratur.
Bunar, N. (2010). Nyanlända och lärande. En forskningsöversikt om nyanlända elever i den
svenska skolan. Stockholm: Skolverket och Vetenskapsrådet.
Dagens Arena 26 lärare och forskare gör andraspråksinlärning obligatoriskt. Hämtad 17
augusti, 2015 från:
http://www.dagensarena.se/opinion/26-larare-och-forskare-gor-andraspraksinlarningobligatoriskt/
Hattie, J. (2012). Synligt lärande för lärare. Stockholm: Natur & Kultur.
Höög, J. & Johansson, O. (Red.) (2011). Struktur, kultur, ledarskap – förutsättningar för
framgångsrika skolor. Lund: Studentlitteratur.
Johansson, O. & Svedberg L. (Red.) (2013). Att leda mot skolans mål. Malmö: Gleerups.
Kästen-Ebeling G. och Otterup T. (2014). En bra början – mottagande och introduktion av
nyanlända elever. Lund: Studentlitteratur.
Nytell, U. (1994). Styra eller styras? – En studie av skolledares arbete och arbetsvillkor.
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Skolinspektionen (2009). Utbildning för nyanlända elever 2009. Rapport 2009:03.
Stockholm: Skolinspektionen.
Skolinspektionen (2010). Rektors ledarskap. Rapport 2010:15. Stockholm: Skolinspektionen.
Skolinspektionen (2010). Språk- och kunskapsutveckling för barn och elever med annat
modersmål än svenska. Rapport 2010:16. Stockholm: Skolinspektionen.
Skolinspektionen (2014). Utbildningen för nyanlända elever. Rapport 2014:03. Stockholm:
Skolinspektionen.
Skolverket (2008). Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever. Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskolan och fritidshemmet 2011. Stockholm:
Fritzes.
Skolverket (2013). Redovisning av uppdraget om skol- och resultatinformation Dnr
U2012/4307/S. Stockholm: Skolverket.
23
Stier J. och Sandström Kjelin M. (2009). Interkulturellt samspel i skolan. Lund:
Studentlitteratur.
Strategiprogram för mångfald och likvärdighet Sundvalls kommun. Hämtad 5 maj, 2015 från:
https://www.yumpu.com/sv/document/view/19793439/strategiprogram-for-mangfald-ochlikvardighet-sundsvall/
Svenska Dagbladet Lärare måste öka sin kunskap om nyanlända. Hämtad 30 juni 2015 från:
http://www.svd.se/larare-maste-oka-sin-kunskap-om-nyanlanda
Utbildningsdepartementet (2013). Utbildning för nyanlända elever, Mottagande och
skolgång, Ds 2013:6. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Vetenskapsrådet, (1990). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtat från http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
24
