KOLETS KRETSLOPP
Kemiska reaktioner skapar liv i människor, djur och växter.
Fotosyntesen är när energin från solen fångas upp i gröna växter och lagras i
energirika näringsämnen. Solljus, vatten och koldioxid omvandlas till socker och
syre. Det är solenergin som driver reaktionen. Energin lagras som kemisk energi i
sockret. Syrgas bildas och släpps ut i luften.
Vid cellandning förbränns sockret i kroppen tillsammans med syre och bildar
koldioxid och vatten. Energin som var bunden i sockret frigörs och omvandlas till
rörelseenergi. Det är enzymer i kroppens celler som skyndar på reaktionen.
Fotosyntes:
Kemisk formel:
6CO2 + 6H20 + Solenergi --> C6H12O6 + 6O2
Ordformel:
Koldioxid + Vatten + Solenergi --> Druvsocker + Syre
Cellandning:
Kemisk formel:
C6H12O6 + 6O2 --> 6CO2 + 6H2O + Energi
Ordformel:
Druvsocker + Syre --> Koldioxid + Vatten + Energi
ORGANISKA ÄMNEN
Organiska ämnen är ämnen som bygger något levande.
Kan delas upp i fyra grupper.
1. Kolhydrater
2. Fetter
3. Proteiner
4. Nukleinsyror (t.ex. DNA)
Druvsocker tar med sig energi när den skickas mellan kroppens celler.
Växter kan bygga större kolhydrater t.ex. strösocker, potatis och trä.
Två enkla sockerarter (monosackarider) kan kopplas ihop i en disackarid t.ex.
rörsocker eller mjölksocker (laktos).
Laktos:
C12H22O11 (= 2C6H12O6 – H2O)
Växter med mycket druvsocker kan omvandla det till stärkelser. Stärkelsen är
lättare att spara och fungerar som energilager i växten. Säd och potatis innehåller
mycket stärkelser som sönderdelas till druvsocker när vi äter. Druvsocker kan
lagras i våra muskler och i levern.
Cellulosa använder växten som stödjande ämne i cellväggen (= växtens skelett).
Flera cellulosamolekyler lägger sig tätt ihop och bildar stadiga fibrer. Cellulosa
finns i bomull, lin och papper.
Människans tarmar kan inte lösa upp cellulosa och ta till sig näringen men den
fungerar som draghjälp för maten genom tarmsystemet. Exempel på cellulosa
(fiber) är vetekli, fullkornsmjöl, råa morötter, grönsaker och frukter.
Fetter är det näringsämne som innehåller mest energi. Fett lagrar energi effektivt.
Fettlager under huden fungerar som värmeisolering och stötdämpare. Fett är en
viktig råvara för många av kroppens hormoner.
Växter lagrar oftast överskottsenergi som stärkelser men ibland även som fett i
växtens frön t.ex. sojabönor, oliver, rapsfrö och linfrö.
Estrar är doftämnen och smakämnen som är en blandning mellan alkoholer och
syror. Fetter är stora estrar.
Fetter kan vara 1) mättade, 2) omättade eller 3) fleromättade
Omättade fetter är bra för hjärtat och blodkärlen och finns ofta i växter.
Fleromättade fetter har låg smältpunkt och förekommer oftast i flytande form.
Mättade fetter (djurfetter) är inte lika nyttiga och förekomer oftare i fast form t.ex.
smör.
Proteiner finns t.ex. i muskler, naglar, hårstrån och hudens yttersta lager.
Det är kolhydrater och fetter som fungerar som energikällor och energilager, men
det är proteinerna bygger upp kroppen och utför stor del av arbetet i den.
Proteiner är viktiga för oss. Mat som är särskilt rik på proteiner är kött, fisk,
mjölk, ost, ägg och bönor.
Protein är en lång kedja av små byggstenar som kallas aminosyror.
Till skillnad från kolhydrater och fetter innehåller proteiner alltid kväveatomer
eftersom kväveatomer ingår i aminosyror.
Kroppen kan tillverka 11 av de 20 aminosyror som finns i proteiner. De övriga 9
måste vi få genom maten. Många växter saknar några av dessa 9 aminosyror så
vegetarianer måste äta flera olika sorters bönor, grönsaker och rotfrukter för att
klara sig. Den som äter mat som inte innehåller dessa aminosyror kan få
bristsjukdomar.
En viktig protein är hemoglobin som finns i kroppens röda blodkroppar och
transporterar syre från lungan till kroppens olika delar.
Muskelproteiner i muskeln gör att den kan dra ihop sig och på så sätt röra t.ex. en
arm.
Enzymer är en viktig protein. Deras uppgift är att skynda på och styra kemiska
reaktioner i din kropp. Det är enzymer i saliven och tarmsaften som sönderdelar
stärkelser till druvsockermolekyler innan den kan komma ut i blodet.
Proteiner koagulerar (klumpas ihop och stelnar) när de värms upp (t.ex. när du
kokar ett ägg). Om kroppens temperatur överstiger 40 grader kan det hända med
kroppens proteiner. Hår innehåller proteiner som drar ihop sig när temperaturen är
högre än 40 grader. Därför krymper en ylletröja vid tvätt över 40 grader, medans
kläder av lin och bomull inte krymper lika lätt.
DNA-molekylen är väldigt stor och sammansatt av flera olika byggstenar. Till
skillnad från kolhydrater, fett och proteiner innehåller DNA alltid fosforatomer.
DNA finns i alla kroppens celler och fungerar som en slags ritning till alla
kroppens proteiner. DNA bestämmer i vilken ordning aminosyror ska kopplas
ihop när kroppen tillverkar sina proteiner.
Vitaminer och mineralämnen
Vitaminer är näringsämnen som är livsviktiga men som vi bara behöver i små
mängder. Vitaminer är små organiska ämnen som vi får genom maten.
Olika vitaminer har olika funktioner i kroppen.
C-vitamin och många B-vitaminer hjälper enzymer med att bära med sig atomer
från ett ämne till ett annat för att påskynda en kemisk reaktion i kroppen.
A-vitamin fungerar som råvara när kroppen ska tillverka ljusmottagare i ögat.
A-vitamin och D-vitamin används vid tillverkning av hormoner.
Kroppen behöver även oorganiska ämnen (mineralämnen). Detta får vi genom
salter och metaller. Järn behövs för att hemoglobinet ska kunna transportera syre.
Järn finns bl.a. i blodmat, persilja och jordgubbar.
Kalcium och fosfat behövs för att bygga upp skelettet och tänderna.
