ÄMNENA I MATEN
1
• Vilka ämnen finns
det i maten och hur
använder kroppen
dem?
2
varifrån kommer egentligen
energin?
Jo från början kommer den faktiskt från solen. Solenergi blir till
kemisk energi genom fotosyntesen
3
Solljus + Vatten + Koldioxid
Druvsocker + Syre
4
Vardags kemin kan delas upp i
flera grupper:
• Kolhydrater,
• fetter,
• proteiner (nukleinsyror (DNA).
• Mineralämnen
• Vitaminer
Dessa innehåller mycket energi.
5
Kolhydrater
• Kolhydrater :
• innehåller grundämnen kol, syre, och
väte.
• Kolhydrater innehåller mycket energi, den
kommer från solenergi som gröna växter
har fångat in. Det sker i fotosyntesen där
vatten och koldioxid omvandlas till
druvsocker.
6
Kolhydrater delar i tre grupper
• 1) Sockerarter
• 2) Stärkelse
• 3) Cellulosa
7
Sockerarter är två sorter:
•
•
Enkelsockerarter
Sammansatta socker.
8
• Enkla sockerarter tex. Druvsocker ( glukos),
och fruktsocker (fruktos) .
• De kan fungera som byggstenar i större
kolhydrater.
• Med hjälp av druv – fruktsocker kan växterna
bygga större kolhydrater som rörsocker,
stärkelse och cellulosa.
• Sammansatta socker tex. Rörsocker
(sackaros), maltsocker och mjölksocker ( laktos).
9
•
•
•
•
•
•
•
Stärkelse är växterna energilager. Om växter har gott
om druvsocker kan de omvandla det till stärkelse.
Stärkelse är lätt att spara och fungerar som växtens
energilager.
I stärkelse har druvsockermolekylerna kopplats i en
enda stärkelsemolekyl.
Mycket stärkelse finns i sädeskorn och potatis.
Några egenskap hos stärkelse
kan inte lösas i kallt vatten
med hjälp av enzym omvandlas stärkelsen till
druvsocker
när stärkelse upphettas till 200 grader omvandlas den
till dextrin Vitgult
10
•
•
•
•
Cellulosa är växternas skelett och är bra för
tarmen .
Tex bomull och lin består av nästan ren
cellulosa.
Det finns en viktigt skillnaden mellan stärkelse
och cellulosa .
I cellulosa är druvsockermolekylerna lite
annorlunda i hopkopplade än i stärkelse. Flera
cellulosamolekyler lägger sig gärna tätt ihop
och bildar ett stadigt litet knippe – en så kallad
fiber .
11
• Proteiner innehåller grundämnen kol, syre, väte, och
kväve. Och en del protein kan innehålla svavel.
• Proteiner bygger kroppen och sköter kemin. En stor del
av din kropp är proteiner. Ta en titt på din hand. Det
mesta du ser är proteiner, Naglar, hårstrån, och huden
allt är proteiner.
• Lite förenklat kan vi säga att kolhydrater och fetter
fungerar som energikällor och energilager, men det är
proteiner som bygger upp själva kroppen och utför en
stor del av arbetet i den. Därför är det viktigt att vi får i
oss proteiner med maten, särskilt rika på proteiner är
kött, fisk, mjölk, ost och bönor.
12
• Proteiner är byggda av aminosyror
• Ett protein är en lång kedja av små
byggstenar som kallas aminosyror.
13
• Det finns 20 olika aminosyror som kan kopplas ihop på
många sätt till olika proteiner. Din kropp kan själv
tillverka 11 av de 20 aminosyrorna, men 9 av dem kan
den inte göra själv. Sådana aminosyror måste du få i dig
med maten. De kallas essentiella
• nödvändiga) aminosyror.
• Några viktiga proteiner
• 1.hemoglobin
• Ett viktigt protein i kroppen är hemoglobin och det finns
• i de röda blodkroppar och bär med sig syre från lungorna
ut till hela kroppen.
• 2.muskelproteiner
14
• I musklerna finns det muskelproteiner. Det kan dra
ihop sig så att hela muskeln blir kortare. På så sätt kan
de få till exempel en arm att röra sig. När du äter en
köttbit är det just muskelproteiner du äter.
• 3.Enzymer är en viktig grupp proteiner. Deras uppgift är
att skynda på och styra kemiska reaktioner i din kropp.
När du till exempel äter en bulle får du i dig långa
stärkelsemolekyler . Stärkelsen måste sönderdelas till
druvsocker molekyler innan den kan komma ut i blodet.
Det är olika enzymer i saliven och tarmsaften som gör
det.
15
• Vart och ett av alla tusentals enzymer i kroppen är
specialiserat på en viss kemisk reaktion. En del jobbar
med att sönderdela ämnen, andra bygger upp nya
molekyler i kroppen.
• De flesta proteinmolekyler ändrar form om de värms
upp. De klumpas ihop och stelnar. Vi säger att proteinet
koagulerar. Det är till exempel det som händer när du
kokar eller steker ägg.
• (Fundera över vad som händer om vår kroppstemperatur
stiger mycket över 40 C)
• DNA finns i alla våra celler och fungerar som en slags
ritning till alla tiotusentals proteiner i kroppen. DNA
bestämmer i vilken ordning aminosyrorna ska kopplas
ihop när kroppen tillverkar sina proteiner.
16
• Fetter är det näringsämne som innehåller mest energi. I
varje gram fett finns det mer än dubbelt så mycket energi
som i ett gram kolhydrat eller protein .
• Fett är därför ett effektivt sätt för kroppen att lagra
energi. Man kan säga att fetter är kroppens
energireserv .
• Om du äter för mycket mat lagras överskottet av energi
som fett. Överskottsfettet fungerar sedan som
reservlager av energi. Fettlagren under huden fungerar
också som
• värmeisolering och stötdämpare. 1g fett ger 37 KJ.
17
• Men fett har många uppgifter i kroppen. Det
ingår till exempel i cellmembranet,( den tunna
hinna som finns runt alla celler). Dessutom är
fetter viktiga som råvaror:
• när många av kroppens hormoner tillverkas
• för framställning av bland annat Margarin, tvål ,
stearin, hudsalvor och kosmetiska produkter .
• Alla fetter innehåller grundämnen syre, väte
och kol.
18
• Fetter kommer från växt- eller djurriket.
Därför fetter kan vara flyttande eller
fastämne, och har olika smältpunkter.
• Växtfetter är oftast nyttigare än fetter från
djur eftersom de är mer omättade. Det gör
också att de får lägre smältpunkt. Därför är
växtfetter oftast flytande som till exempel
olivolja och andra matoljor.
19
• Djurfetterna är istället fastare, mer
mättade som exempelvis smör.
• Att ett fett är omättad betyder att det har
en enda dubbelbindning i fettsyran om det
är fleromättat finns det fler
dubbelbindningar.
• Det vill säga, skillnader i smältpunkter i
olika fetter är också på grund av vilka
fettsyrorna fettet är byggda av.
20
• Det är bra att du kommer ihåg ”Ju fler
dubbelbindning ett fett har , desto lägre
smältpunkt det är”
• t.ex. talg har högre smältpunkt än sillolja, .
• En del fetter är nyttigare än andra . så
kallade omättade och fler omättade fetter
är bättre för blodkärl och hjärta än mättade
fetter.
21
• Kolesterol är ett fettliknande ämne som
bildas i kroppen . För att undvika hög
kolesterolhalt i kroppen, är det bra att man
äter fleromättade fettsyror.
22
23
