Vad innebär det för barnen att växa upp i en våldsbenägen familj?

Vad innebär det för små barn att
växa upp i en våldsbenägen familj?
Föreläsning Billingehus
060826
Kati Falk, Leg psykolog
Universitetssjukhuset i Lund
Copyright Kati Falk,leg psykolog,
Lund 2006
Den tidiga barndomens
betydelse
 Misshandlade barn far illa
 Psykisk misshandel kan vara väl så
”farligt”
Copyright Kati Falk,leg psykolog,
Lund 2006
Teoretiska utgångspunkter
 Anknytningsteori
 Affektteori
Copyright Kati Falk,leg psykolog,
Lund 2006
Kommunikation Interaktion Relation
kräver ett fungerande affektivt
system
Copyright Kati Falk,leg psykolog,
Lund 2006
Det affektiva systemets utveckling
 Affekter är Biologi - medfödda, omedvetna, kroppsliga
reaktioner på inre eller yttre förändring.
De ändrar kroppens inre balans och yttre beteende
som styr vår uppmärksamhet och motiverar till
handling.
 Affekter blir Psykologi när barnet kan medvetet
uppleva dessa till stånd i kroppen, och deras
konsekvenser ( 7-9 mån)
 Affekter blir Biografi – när barnets kognitiva förmågor
mognar. i form av
språk, minne och tidsperspektiv och barnet kan börja
sätta ord på sina känslor och erfarenheter
och dra lärdom för framtiden
Copyright Kati Falk,leg psykolog,
Lund 2006
Affektsystemets utmärkande drag
 Kortvarig, omedveten, kroppslig - involverar neurologiska och
biokemiska reaktioner
 Kommunikativ – via ansiktsuttryck, blick, röstläge och
kroppshållning.
 Kan kopplas till grundläggande behov, tankar och andra känslor.
 ”Smittosam” via spegelneuron:
”medfödd tendens att anpassa ansiktsuttryck, röstläge, gester och
kroppshållning till personer vi är i dialog med.
 Tvingande - motiverar till handling
 Är mkt känsliga för inlärning tidigt i livet vad gäller: tröskelvärden
för av och på
kopplingen till våra behov och våra tankar
Copyright Kati Falk,leg psykolog,
Lund 2006
De medfödda affekterna
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
Intresse - nyfikenhet - upphetsning
Lättnad - glädje - välbehag
Förvåning - överraskning
Oro - rädsla - skräck
Ledsnad - förtvivlan
Irritation – ilska – raseri
Förakt –avsky/avsmak
Skam
Copyright Kati Falk,leg psykolog,
Lund 2006
Anknytningssystemets funktion för
affektsystemets utveckling
 Garantera barnets fysiska och psykiska överlevnad och
lära barnet
 Erfara och känna igen de olika affektiva tillstånden
 Reglera affekterna först med hjälp av andra sedan på
egen hand
 På ett medvetet plan uppleva att olika känslotillstånd
har med önskningar och avsikter att göra
 Sätta ord på känslor och tankar och kommunicera dem
till andra
 Finna ett stabilt personligt sätt att uttrycka och reglera
sina känslor och tankar
 Anpassa detta till den rådande socio kulturella
omgivningen
Copyright Kati Falk,leg psykolog,
Lund 2006
Skamaffekten enligt Silvan Tomkins
 Blicken bortvänd, sänkt huvud, slapp muskeltonus, rodnad,
kognitiv förvirring
 Drabbar när de positiva affekterna intresse/nyfikenhet eller
lättnad/glädje hindras eller avbryts
 Styrkan i skammen står i proportion till styrkan i de
positiva affekterna
 Skammen utgör grunden i vår ”dåliga Självkänsla”
 Skammen medför psykisk smärta och vi utvecklar
föregripande oro och strategier för att undvika skammen
 Att kunna erfara och reglera skam är en viktig ingrediens i
socialiseringen
Copyright Kati Falk,leg psykolog,
Lund 2006
Vad hotar när skammen slår till?
När vi drabbas av skam
Är det en kraftfull signal
Att vi riskerar bli eller verkligen är
Avvisade, bortstötta, utestängda ur
den skyddande gemenskap vi alla behöver för
får överlevnad.
Copyright Kati Falk,leg psykolog,
Lund 2006
Den utifrån kommande skammen
 Väcks när vi uppfattar att andra, som vi ger legitimitet,
kritiserar, nedvärderar, föraktar oss
 Sänker Självkänslan
som återupprättas om vi försöker
ändra vårt beteende, anpassa oss
Om vi blir kritiserade av någon som ej ger rätt att göra det
blir skammen till en kränkning
För att bli fria från skammen
krävs återupprättelse genom den andres ursäkt
Copyright Kati Falk,leg psykolog,
Lund 2006
Den inifrån kommande skammen
 Kommer ur vad vi tänker om oss själva –
nedvärdering och självförakt.
 Formas ofta tidigt i livet av skamfyllda
erfarenheter
silade genom ett barns oförmåga att ha
perspektiv och begränsa i tid och rum
För att neutralisera skammen krävs
omvärdering och försoning med sig själv
Copyright Kati Falk,leg psykolog,
Lund 2006
Den lyhörde förälderns kärleksfulla omsorg
medför att
 Barnets erfarenhet av negativa affekter minimeras
– föräldern lugnar, tröstar, tryggar
 Barnets grundläggande behov blir tillgodosedda –
föräldern förstår vad som ”fattas” och tillfredställer
behoven
 Barnets erfarenhet av positiva känslotillstånd
maximeras – den kärleksfulle förälderns
uppmuntran, bekräftelse och delaktighet gör:
”delad glädje till dubbel glädje”
 Detta utgör grunden för utvecklandet av en
Trygg Anknytning mellan barn och föräldrar.
Copyright Kati Falk,leg psykolog,
Lund 2006
Skammens källor i livets början
 Den bekräftande känslomässiga intoningen av i
huvudsak positiva känslor uteblir
Barnet blir sårbart för att ej ”bli sedd”
 Barnets upplevelse av att vara en egen person i dialog
med andra blir ej befäst
Barnet får svårt att tåla
att inte få sin vilja igenom
- bli behandlad som objekt
 Att stå tillbaka, vänta på sin tur, är viktiga sociala
färdigheter som kräver att vi kan uthärda den åtföljande
skammen
Copyright Kati Falk,leg psykolog,
Barnet som ej får
läraLund
detta
2006
riskerar bli mkt sårbar för svartsjuka och avundsjuka
Theory of Emotions and Minds
Självreflektion
Behövs för att vi skall mogna som människor,
kunna tänka efter före
och bli reflekterande individer med ett
empatiskt förhållningssätt till både oss själva
och andra
Copyright Kati Falk,leg psykolog,
Lund 2006
Det som inte lärts in
kan läras ut
Copyright Kati Falk,leg psykolog,
Lund 2006
Copyright Kati Falk,leg psykolog,
Lund 2006