2011-06-08
Likabehandlingsplan
och plan mot kränkande behandling,
Lilla Sätraskolan läsåret 2011/2012
Sätra skolenhet Gävle kommun
Visionen för skolorna i Sätra skolenhet:
Alla barn och elever skall tillägna sig goda kunskaper, en stark självkänsla, tro
på sin förmåga och utveckla en positiv framtidstro.
Värdegrunden för Sätra skolenhet:
Verksamheten skall vara fri från diskriminering, trakasserier och annan
kränkande behandling. Alla barn och elever skall känna sig trygga och bemötas
och behandlas med respekt. Ingen skall behöva vara rädd att gå till skolan.
Detta är ett ansvar för varje vuxen, liksom för alla barn och elever
SÄTRA SKOLENHET
Barn och Ungdom Gävle, Porfyrvägen 17, 806 31 Gävle Besöksadress Porfyrvägen 17
Tfn 026-17 80 00 (vx), 026-17 71 45 (dir) Mobil 070-4141504
[email protected]
www.gavle.se
På Lilla Sätraskolan accepteras inga former av diskriminering eller annan
kränkande behandling.
Alla människor har lika värde, därför är innehållet i diskrimineringslagen
(enligt 3 kap. 16§)och skollagen (enligt14 kap. 8§) mycket viktigt för våra
skolor. Alla elever i skolan ska ha samma rättigheter - flickor som pojkar
och oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller
uttryck samt ålder. Alla elever har rätt att vistas i skolan utan att utsättas
för någon form av kränkande behandling.
Skolan ska vara en mötesplats för alla. Alla ska med glädje gå till skolan
och känna att de blir bemötta med respekt och att det är en kreativ miljö
där man får utveckla alla sina förmågor.
Vi lägger stor vikt vid det förebyggande arbetet. En gemensam
värdegrund har utarbetats. Det innebär bl.a. att vi ska ha ett gemensamt
förhållningssätt där vuxna markerar att inga former av kränkande
behandling accepteras. Alla vuxna på skolan ska direkt reagera och agera
på ovårdat och respektlöst språk både från barn/elever och vuxna.
Möten med andra människor, verksamheter, kulturer och övningar runt
samarbete skall finnas med i skolornas verksamhet. Vi vill bygga broar
mellan människor.
Lagarnas innehåll och centrala begrepp
Diskriminering
Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre
än andra elever och missgynnandet har samband med kön, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell
läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck eller ålder.
Direkt diskriminering – en elev missgynnas och det har direkt koppling
till exempelvis elevens kön. Ett exempel kan vara när en flicka nekas
tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går
så många flickor där.
Indirekt diskriminering – när skolan tillämpar en bestämmelse eller
rutin som verkar vara neutral men som i praktiken missgynnar en elev på
grund av t.ex. religion. Om exempelvis alla elever serveras samma mat
kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl
behöver annan mat.
Trakasserier och kränkande behandling
Trakasserier och kränkande behandling kan vara
Fysiska (slag, knuffar)
Verbala (hot, svordomar, öknamn)
Psyksociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer)
Texter och bilder (teckningar, lappar, sms, mms, fotografier, msn
och meddelanden på olika webbsidor)
2
Trakasserier
är uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med
Kön
Etnisk tillhörighet
Religion eller annan trosuppfattning
Funktionshinder
Sexuell läggning
Könsöverskridande identitet eller uttryck
Ålder
Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till trakasserier.
Det är trakasserier även när elev kränks på grund av en förälders
eller syskons sexuella läggning, funktionshinder med mera.
Kränkande behandling
är uppträdande som kränker en elevs värdighet men som inte har samband
med någon diskrimineringsgrund.
Det kan vara att retas, mobba ut, frysa ut någon, knuffas eller rycka någon
i håret.
Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till kränkande
behandling.
Repressalier
Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ
behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält
skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller
kränkande behandling.
3
Främjande återgärder
Enligt skolverkets allmänna råd (2009 sid. 10) bör arbetet mot
trakasserier och kränkande behandling behandlas på följande sätt:
FRÄMJANDE arbete
• syftar till att förstärka respekten för allas lika värde,
• omfattar alla diskrimineringsgrunderna,
• riktas mot alla och bedrivs utan förekommen anledning, samt
• är en naturlig del i det vardagliga arbetet.
Exempel
Att ge pojkar och flickor lika stort inflytande och utrymme i
verksamheten.
Att belysa rasismens idéhistoria.
Att i förskolan använda böcker som belyser olika typer av
familjebildningar eller olika
minoriteter.
FÖREBYGGANDE arbete
• syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller
kränkande behandling, och
• omfattar endast områden som i en kartläggning av verksamheten
identifierats som riskfaktorer.
Exempel
Att genomföra värderingsövningar utifrån identifierade behov.
Att ha rastvärdar som har uppsikt över platser som eleverna upplever som
otrygga.
4
ÅTGÄRDANDE arbete
• kräver goda rutiner för att upptäcka, utreda och åtgärda diskriminering,
trakasserier eller kränkande behandling,
• ska påbörjas genast när det kommit signaler om att ett barn eller en elev
känner sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt, samt
• innebär att verksamheten måste vidta åtgärder som dokumenteras och
utvärderas för att förhindra att kränkningarna upprepas.
Exempel
Utifrån den aktuella situationen föra samtal på individ och gruppnivå.
PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE
BEHANDLING
Arbetet med att främja likabehandling och förebygga diskriminering,
trakasserier och kränkande behandling ska, tillsammans med rutinerna för
det åtgärdande arbetet (upptäcka, utreda och åtgärda) återspeglas i en
plan mot diskriminering och kränkande behandling.
Uppföljning av tidigare förebyggande arbete
Att genomföra trygghetsvandringar och elevenkäter för att kartlägga vad
eleverna på Lilla Sätraskolan tycker om trivsel och trygghet på skolan.
Utifrån resultatet skall skolan ha ett förebyggande arbete för att skapa
ökad trivsel och trygghet. Under läsåret 10-11 genomfördes både
trivselenkät och en trygghetsvandring. Tanken är att detta goda arbete
skall genomföras varje läsår för att skolan skall kunna förbättra rätt saker
utifrån elevernas åsikter.
Detta arbetssätt ger också ett ökat elevinflytande och elevdelaktighet i
skolans trygghetsarbete.
5
Främjande arbete
Lilla Sätra skolan kommer under läsåret 11-12 att arbeta främjande
genom samarbete med grundskolan, grundsärskolan och träningskolan på
Ulvsäterskolan inom projektet ” Att bygga broar mellan människor” öka
förståelse och kunskaper medmänniskor i allmänhet och om människor
med funktionsnedsättning i synnerhet. Med mål att främja likabehandling
och förebygga diskriminering.
Förebyggande arbete.
Under hösten 2010 genomfördes en trivselenkät som alla elever fick
besvara. Enkäten var ej anonym. Vi föreslår att nästa enkät är anonym, för
att öka sannolikheten att svaren är riktiga. Resultatet visar att det
förekommer mobbning och trakasserier på skolan.
Ett långsiktigt arbete för att motverka mobbing och trakasserier är därför
nödvändig.
Vårterminen 2011 gjordes en trygghetsvandring i samarbete med BIG. Då
framkom fyra situationer där eleverna känner otrygghet:
1. Korridorerna och dörrarna vid in- och utgång för rast. Det är därför
nödvändigt med fler vuxna i korridorerna. Rektor ansvarar för att
rastvärdsschemat anpassas till behovet.
2. Osäkerhet vid brandlarm. Fler brandövningar behövs. Ansvarig: rektor
och vaktmästaren.
3. Bakom kullen vid grusplanen. Rastvärdarna håller extra koll vad som
händer i denna del av skolgården. För de som känner sig otrygga ändå
uppmanas att de går till platsen endast i vuxens närvaro.
4. Toaletterna. Kontrollera att lysen, lås, gångjärn etc. fungerar. Ansvarig:
vaktmästaren.
De vuxna i korridorerna ska även kontrollera så att inte någon elev blir
inlåst.
6
Implementeringsarbete
Värdegrundsarbetet är något som skall genomsyra all skolans verksamhet
både under lektioner och raster. Som stöd kan då skolans
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling vara.
All undervisande personal ansvarar för att arbeta med planen i sina
kontakter med elever.
Under hösten 2011 tar rektor med pedagogers hjälp upp
Likabehandlingsplanen på alla årskursers föräldramöte. En gång i
månaden har vi storsamlingar där rektor också presenterar planen för
elever. Återgärderna vid trygghetsvandringen lyfts också fram. Åtgärder
presenteras för alla på skolan vid storsamlingar och arbetsplatsträffar.
Ansvarig rektor och trygghetsteamet
Åtgärder vid kränkande behandling av elev mot elev.
Skolans åtgärder mot kränkande behandling har ett bestämt syfte:
Kränkande behandling ska upphöra omedelbart!
Alla samtal dokumenteras.
Steg 1
Samtal med den kränkte i enrum.
Två vuxna från trygghetsgruppen ska närvara vid samtalen.
Ta reda på:
Vad har hänt?
Hur blir den kränkte utsatt?
Vem/vilka utför kränkningen?
Vart har händelsen ägt rum?
När ägde händelsen rum?
Hur länge?
Hur ofta?
Steg 2
Samtal med den kränkande. Två personer från trygghetsgruppen ställer
den som agerat inför de fakta som framkommit.
Den kränkande Eleven ska:
1. Ha en strategi/förstå vad han/hon ska göra eller tänka på för att få
slut på kränkningarna.
7
2. Förstå och acceptera att beteendet omedelbart måste upphöra.
Samtalen ska även på ett tydligt vis klargöra att man från skolans sida inte
accepterar kränkningar. Eleven får läsa och skriva under
ordningsreglerna.
Steg 3
Uppföljningssamtal med samtliga berörda sker efter 2 veckor. Om
kränkningarna inte har upphört ska föräldrarna kontaktas. Samtal
dokumenteras.
Steg 4
Om effekt uteblir överlämnas ärendet till skolans EHT, Elevhälsoteam
som består av rektor, bitr. rektor specialpedagog, kurator .
De kan lyfta ärendet vidare till skolområdets MKT, multikompetenta
team där även socialtjänsten ingår.
Steg 5
Anmälan till socialtjänsten kan bli aktuell.
8
Åtgärder vid grovt våld mellan elever.
1.
2.
3.
4.
Ensam vuxen tillkallar hjälp.
Eleverna placeras i olika rum.
Bedömning görs om eleven behöver läkarvård.
Vårdnadshavare kallas till skolan.
Åtgärder vid kränkande behandling av lärare mot elev.
Den som uppmärksammat kränkningen samtalar med den kränkte eleven.
Samtalet dokumenteras.
Ärendet överlämnas till rektor.
9
Så här gör jag på Lilla Sätraskolan
Jag behandlar andra som jag själv vill att de behandlar mig
Jag gör mitt bästa varje dag
Jag gör ingen illa genom ord eller handling
Jag använder och förstår STOPP tecknet
Har tagit del av ordningsreglerna.
Gävle_____________________________________________
Namn:_____________________________________________
10
Samtal trygghetsgruppen
Datum____________
Namn:_____________________________________________________
Klass:______________________________________________________
Vad har hänt?
Uppföljning datum :
11
Ett barn
Ett barn som kritiseras lär sig att fördöma.
Ett barn som får stryk lär sig att slåss.
Ett barn som hånas lär sig blyghet.
Ett barn som utsätts för ironi får dåligt samvete.
Men ett barn som får uppmuntran lär sig förtroende.
Ett barn som möts med tolerans lär sig tålamod.
Ett barn som får beröm lär sig att uppskatta.
Ett barn som får uppleva rent spel lär sig rättvisa
Ett barn som får känna vänskap lär sig vänlighet.
Ett barn som får uppleva trygghet lär sig tilltro.
Ett barn som blir omtyckt och kramat lär sig känna kärlek i världen.
Dorothy Law Holte
12
