Aktivt motverka alla former av kränkande behandling, såsom

Fagerviks skola
Handlingsplan
Kränkande behandling
Och
Diskriminering
För
Fagerviks skola
Grundskola, förskoleklass, fritidshem
Läsåret 2014-2015
Vision
Inför en dag på Fagerviks skola
känner alla barn och elever
positiva förväntningar och glädje
2(7)
Fagerviks skola
Inledning
Barn och elever kan inte välja om de ska gå i skolan eller förskolan. Det är mycket viktigt
att barnen känner sig trygga i sin skolmiljö och inte riskerar att utsättas för kränkande
behandling. Därför tar vår skola tydligt avstånd från alla former av kränkande beteende.
Under den policyn jobbar all personal aktivt med förebyggande arbete och sätter tydliga
gränser.
Den 1 april 2006 utkom lagen ”Lag om förbud mot diskriminering och annan
kränkande behandling av barn och elever” (2006:67). Också i arbetsmiljölagen,
skollagen, läroplanen, kommunens skolplan samt skolans arbetsplan föreskrivs
tydligt att kränkande behandling ska förebyggas, motarbetas och beivras. I skolans
ordningsregler vilka antagits i samråd med elever och föräldrar förbjuds
uttryckligen kränkande beteende.
Definitioner av kränkande behandling
Diskriminering
Ett barn eller en elev får inte missgynnas genom särbehandling på grund av någon
av de fem diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder.
Trakasserier:
Ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet, som har samband
med någon av de fem diskrimineringsgrunderna ovan. (Etniska trakasserier,
trakasserier på grund av religion eller annan trosuppfattning o.s.v.)
Rasism:
Bygger på föreställningen om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån
uppfattningen om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper. Mot
bakgrund av en sådan uppfattning ses vissa folkgrupper som mindre värda och
därmed legitima att förtrycka, utnyttja eller kontrollera.
Främlingsfientlighet:
Avser motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella/etniska eller
beteendemässiga karakteristika.
Homofobi:
Avser motvilja mot eller förakt för homo- eller bisexualitet och homo- eller
bisexuella personer.
Annan kränkande behandling:
Ett uppträdande som annars kränker ett barns eller en elevs värdighet.
Det kan vara:
Fysiska:
Slag, Knuffar, sparkar, Stölder
Verbala:
Hot, ord, suckar, skvaller, förtal
Psykosociala:
Utfrysning, Tystnad, Blickar, Viskningar
3(7)
Fagerviks skola
Text och bildburna:
Klotter, Brev, SMS, MMS, etc.
Mobbing
Med mobbning menas både fysiskt och psykiskt våld. (I psykiskt våld innefattas
även utfrysning.) Mobbning innebär att den som är utsatt är i underläge och känner
sig kränkt. Kränkningen sker vid upprepade tillfällen, oftast dagligen och över viss
tid. Tiden kan variera från några veckor till månader, ibland år.
Upprepningen, det systematiska samt offrets försvarslösa attityd är det som skiljer
mobbning från konflikt och trakasserier. Spontant bråk mellan fysiskt och psykiskt
jämnstarka eller enstaka trakasserier är inte mobbning.
Skollagen
”Verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande
demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för
varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall den som
verkar inom skolan
 Främja jämställdhet mellan könen
 Aktivt motverka alla former av kränkande behandling, såsom mobbing och
rasistiska beteenden”.
Lagen Trygghet, respekt och ansvar – förbud mot diskriminering och annan
kränkande behandling av barn och elever (2006:67)
Alla som arbetar i verksamheten skall:
”Främja barns och elevers lika rättigheter samt motverka diskriminering och trakasserier på
grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller
funktionshinder./…/
/…/Lagen skall även förhindra och förebygga annan kränkande behandling som inte direkt
kan hänföras till dessa diskrimineringsgrunder. Detta innebär att alla former av kränkande
behandling, i vilket mobbing ingår omfattas av den nya lagen”.
Läroplan för grundskola, förskoleklass och fritidshemmet 2011
”Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om
den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Ingen skall i skolan
utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller
funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Sådana tendenser skall
motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste mötas med kunskap, öppen
diskussion och aktiva insatser”.
Alla som arbetar i skolan skall:
 Aktivt motverka trakasserier och förtryck av individer i alla grupper.
 Visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett
demokratiskt förhållningssätt.
4(7)
Fagerviks skola
Förhållningssätt:
För att främja likabehandling, vara goda förebilder och förhindra trakasserier skall rektor
och personal på skolan:
 I så väl ord som handling uppmuntra till och agera efter demokratiska förhållningssätt
och handlingar mellan elever, mellan personal och mellan elev och personal.
 I såväl ord som i handling visa respekt, empati och förståelse för människors olika val
och livsvillkor.
Mål
 Vi ska få en positiv utveckling på de frågesvar i arbetsmiljörondens frågeenkät som
rör normer och värden. Enkäten redovisas för elever och föräldrar. Samtal om
förbättringar görs i varje klass och på skolans föräldrarådsträff på hösten.
 Vi ska ha ett gemensamt förhållningssätt: Vi vuxna är tydliga auktoriteter som sätter
klara och kända gränser och som agerar när något händer. Arbetsgruppen samtalar
under hösten om förhållningssätt.
 Alla klasser ska ha regelbundet återkommande aktiviteter med syfte att förebygga
kränkande beteende. Höstterminen startar med en ”kompisvecka”. Här har skolan
olika aktiviteter som t e x brännboll och andra aktiviteter i faddergrupper. Varje klass
har klassråd där stämningen i klassen är en stående punkt. Hjärtat på skolgården skall
utifrån elevernas önskemål målas igen så att den syns.
 Ingen form av kränkande behandling skall förekomma på skolan.
Förebyggande arbete
 Kartläggning: elever i skolan och på skolans fritidshem deltar i att kartlägga de
områden på skolan där det känns otryggt att vistas. Denna kartläggning görs under
maj månad 2014 av personal, elevråd, samtalsgrupper och en grupp barn från
fritidshemmet. Utifrån detta görs sedan rastvaktssystemet på skolan.
 Rastvaktssystem där det alltid finns en vuxen ute på de raster då många barn är på
skolgården. Rastvakterna har gula västar på sig. Rastvakterna rör sig extra mycket i
områden som enligt kartläggning visat sig mer otrygga.
 2 gånger per månad indelas de yngre eleverna i ”samtalsgrupper” som främjar
kamratskap, konfliktlösningsförmåga, självkänsla, empatisk förmåga. Material från
”EQ-verkstan” används i verksamheten. På dessa lektioner finns stämningen i klassen
som en stående punkt.
 Kamratstödjare finns från år 3 och de träffas 1 gång per månad tillsammans med
vuxna. Kort på skolans kamratstödjare skall sättas upp på väggen i korridoren på
nedre våningen. Kamratstödjarrepresentanter skall väljas under hösten.
 Information om likabehandlingsplanen/plan mot kränkningar och dess innehåll ges till
samtliga elever under den första skolveckan på hösten och till föräldrar på höstens
föräldramöte. Likabehandlingsplanen finns tillgänglig för alla på skolans hemsida.
Information om handlingsplanen mot kränkande behandling och diskriminering ges
också på fritidshemmet under första skolveckan. Denna handlingsplan informeras
eleverna om även i början av vårterminen.
5(7)
Fagerviks skola
 Ordningsregler som är ett stöd för elever och vuxna för att åstadkomma en trygg
miljö. Skolan och skolans fritidshem informerar och diskuterar skolans ordningsregler
och trivselregler både i början av höstterminen och i början av vårterminen. Reglerna
skall diskuteras i hemmen och föräldrar delger skriftligt till skolan att detta är gjort.
 Enkätundersökning sker varje vår i maj månad till föräldrar, elever och personal.
 Faddersystem. Används under året vid olika aktiviteter.
 En gång varje termin deltar alla elever i utvecklingssamtal. Personal på fritidshemmet
ger information till föräldrar om hur det går på fritidshemmet när eleverna hämtas och
lämnas dagligen. Vid behov deltar de i utvecklingssamtalen.
 Regelbunden kontakt med föräldrar (kontaktbok eller utvärderingsformulär, mail,
daglig kontakt vid hämtning och lämning och telefonkontakt). På fritidshemmet har
personal oftast daglig kontakt med föräldrar. Om inte så tar personal telefonkontakt
vid behov.
 Med jämna mellanrum erbjuds föreläsningar till personal och föräldrar.
Kartläggning
Våren 2013 gjordes en kartläggning där elevrådsrepresentanter, skolans
samtalsgrupper och en grupp barn från fritidshemmet deltog. Här fick eleverna
markera de områden som det känns bra att vistas på och områden som känns
mindre trygga att vistas på. Kartläggningen visar:
Inomhus:
I omklädningsrummen vid duschar blir det ibland konflikter. I övrigt finns inga
platser inomhus där man känner oro. Däremot blir man ibland störd när man sitter
vid borden i korridoren och arbetar.
Utomhus:
I kartläggningen är de flesta platser roliga att vara på. Några känner oro på
fotbollsplanen då det ibland blir bråk i spelet. Vintertid när det är isbana finns
ingen oro. På skolgårdens lekplats säger eleverna att de större eleverna gärna vill
bestämma och de mindre får göra som de äldre bestämmer (gäller under skoltid och
inte fritidshemstid)
Åtgärder:
 Vid idrottslektioner skall det vid behov finnas en vuxen med vid ombyte och vid
duschar.
 Vid fotbollsplanerna (grusplan och gräsplan), Alla elever skall gå igenom vilka regler
som gäller vid spel på våra fotbollsplaner. Skolan har upprättat ett spelråd som fått
uppdraget att tillsammans med en vuxen på skolan upprätta regler och sedan
informera alla klasser om dessa.
 På skolans lekplats har rastvakter extra koll. Klasserna pratar om detta vid skolstarten.
 Alla klasser pratar om vad som gäller när elever sitter i korridoren och arbetar.
6(7)
Fagerviks skola
Åtgärdande insatser
Rutiner vid incidenter
 Den som uppger att han/hon blivit kränkt, tas alltid på allvar.
 Vi reagerar alltid omedelbart på alla former av kränkande behandling, förtryck och
dåligt språkbruk.
Vi reagerar genom
 Direkt tillsägelse.
 Enskilda samtal med elever som kränker andra.
 Samtal med alla inblandade
 Information till hemmen sker omgående.
Rutiner vid misstanke om mobbning, kränkningar eller diskriminering
 Vuxna tar reda på fakta och kartlägger vad som hänt genom enskilda samtal med
inblandade elever och personal. Alla samtal dokumenteras. Den kränktes utsatthet
beaktas i utredningen. Det är viktigt att den kränkte känner att han/hon tas på allvar
och får stöd.
 Ett strukturerat samtal med den/de som kränkt där vi bl.a. tydligt talar om vad skolan
anser om kränkningarna och vad skolan tänker göra. Överenskommelser görs.
Föräldrarna underrättas samma dag som de enskilda samtalen skett och erbjuds att
komma till skolan för ytterligare samtal. Eleven ges möjlighet att först berätta innan
skolan kontaktar hemmet.
 Övrig personal informeras för att kunna vara vaksam på raster m.m.
 Uppföljningssamtal sker redan påföljande skoldag med den utsatte. Därefter
kontinuerliga uppföljningssamtal med den kränkte och de som kränkt så länge det
känns nödvändigt.
 Vid behov upprättas handlingsplan
 Om rutinerna inte ger effekt kopplar rektor in skolans elevhälsoteam. Där beslutas
tillsammans med föräldrar vilka åtgärder som skall vidtas.
 De fall som behandlas dokumenteras så att man ser vad utredningen kommit fram till
och vilka samtal som genomförts. Dokumenten förvaras i elevmapp i ett låst
dokumentskåp.
Rutiner vid vuxenkränkningar
När vuxna är inblandade i kränkning skall ett tydligt och snabbt agerande vara lika
självklart som när det gäller barn och elever. När rektor informerats om misstänkt
kränkning skall situationen omedelbart utredas. Rektor ska ansvara för utredningen.
Om kränkning konstateras kallas personen som kränker till samtal med rektor. Till
detta samtal skall också facklig representant kallas och i vissa fall även
områdesrektor. Uppföljande samtal och stöd ska ges i likhet med elevkränkningar.
7(7)
Fagerviks skola
Ansvariga grupper och personer
 Rektor har det yttersta ansvaret för att lagen följs. När den kränkande
behandlingen/mobbingen är så kraftig att den faller under Brottsbalken görs
polisanmälan och/eller anmälan till socialtjänsten.
 Lärare samtalar om värdegrundsfrågor och förhållningssätt på konferenser under
läsåret. Lärare diskuterar det svenska samhällets värdegrund och dess konsekvenser
för det personliga handlandet med eleverna varje vecka i undervisningen. Vidare skall
skolans personal uppmärksamma och i samråd med övrig skolpersonal vidta
nödvändiga åtgärder för att förebygga och motverka alla former av kränkande
behandling. Skolans regler och likabehandlingsplan redovisas och diskuteras i
elevgruppen varje höst. Skolan skall samarbeta med hemmen i elevernas fostran och
klargöra skolans normer och regler som en grund för arbetet och samarbetet. Skolan
informerar varje höst om skolans regler och likabehandlingsplan på föräldramötet och
vid behov tar personal telefonkontakt med föräldrar eller sammankallar till en träff.
 Elevens ansvar är att bidra till en god arbetsmiljö och goda relationer med personal
och andra elever. Eleverna har skyldighet att ta del av skolans värdegrund och handla
utifrån denna. Detta påbörjas första skolveckan på hösten.
 Om hem och skola tar klart avstånd från alla typer av kränkande behandling får detta
en positiv inverkan på eleverna. Vi skall alla hjälpas åt att skapa en skola där alla trivs
och har det bra.
 Fagervik är en liten skola där all personal träffas regelbundet för att leda, stödja och
följa upp arbetet med kränkningar. Detta sker på skolans konferenser varje vecka och
på skolans elevhälsoteam 1 gång per månad.
 Kamratstödjarverksamheten hålls igång med val av elever, utbildning av dessa, kalla
till månatliga träffar, följa upp, samt utvärdera verksamheten vid läsårets slut.
Pedagog på skolan är ansvarig för kamratstödjarverksamheten. Här arbetar man med
aktiviteter som främjar kamratskap, konfliktlösningsförmåga, självkänsla och
empatisk förmåga. Kamratstödjargruppen får med sig en uppgift att genomföra i
klassen vid varje tillfälle.
 Klasslärare ansvarar över dokumentationen och att överenskomna åtgärder genomförs.
Dokumentationen skall vara ett stöd för personal runt innehållet i det förebyggande
arbetet,
 All personal ansvarar över att hålla handlingsplanen mot kränkande behandling och
diskriminering uppdaterad.
Uppföljning och utvärdering
I samband med utvärderingsdag i juni utvärderade och reviderades planen.
Arbetsmiljöronden utgör del av underlaget. Den kompletteras med att elever får ge
synpunkter på resultatet. Kamratstödjarna utvärderar sitt arbete. Ny kartläggning
gjordes under maj månad som underlag för en ny plan, där elever från
förskoleklass, elevrådet och elever från skolans fritidshem var delaktiga. Den nya
planen skall presenteras för föräldraråd och för övriga föräldrar på föräldramötet
under hösten 2013.