recension
Stöd för forskningsbaserad
kemiundervisning
B
oken Teaching Chemistry – A
Studybook är en modern bok i
kemididaktik, som på ett brett
sätt applicerar den senaste forskningen inom Science Education-fältet på
kemin. Kemididaktikprofessorerna Ingo
Eilks och Avi Hofstein är redaktörer och
totalt är det cirka 30 författare bakom bokens elva kapitel.
Introduktionen betonar betydelsen av
kemin i samhället och tanken med boken
är att den ska ge kemilärare det stöd som de
behöver för att kunna bedriva modern kemiundervisning som syftar till både ”kemi
för alla” och att lägga grunden för kemirelaterade yrkesval. Det slås även fast att
boken syftar till att utveckla kemilärarnas
så kallade Pedagogical Content Knowledge
(PCK), vilket kan översättas med ämnesdidaktisk kunskap. Termen myntades i slutet
på 80-talet av Lee Shulman och innebär
för kemiämnets del bland annat kunskap
om skolkemins styrdokument, elevers
förståelse i och om kemi, varierande arbetsformer i kemiklassrummet och olika
bedömningsformer.
Boken fokuserar på lärande för förståelse
i meningsskapande sammanhang. Det
innebär t ex elevaktiva arbetssätt (särskilt
kap. 1 och 7), språkperspektiv (kap. 5),
medvetenhet om heterogena klassrum
(kap. 5), att utgå från elevernas intressen
(kap. 3) och att grunda kemiundervisningen på kunskap om vanliga elevföreställningar (kap. 4). Boken behandlar också
kemisk allmänbildning (kap. 1 och 2),
Johnstones kemididaktiska triangel
Symbolic
Macroscopic
Microscopic
Johnstones kemididaktiska triangel.
Atkins & Jones (2008) Chemical
Principles, 4th ed., p. F3.
bedömning (kap. 2), olika typer av kemiska
modeller (kap. 4), informellt lärande (kap.
9) och kemilärarfortbildning (kap. 10). Varje kapitel består dels av en översikt över
forskningsläget, dels en praktiskt inriktad
del. De innehåller också tips på vidare läsning och länkar till användbara nätresurser. Nedan beskriver jag något mer ingående några utvalda delar av boken.
I bokens första kapitel diskuteras skolkemins inplacering på kontinuumet mellan kemivetenskapen å ena sidan och samhälls- och hållbarhetsfrågor å andra sidan.
I många länder är det är fortfarande vanligt
med läroplaner och styrdokument som betonar ren disciplinär kemi, men författarna
argumenterar i stället för relevansinriktade
styrdokument. Det innebär att kemin placeras in i olika kontextuella sammanhang,
med koppling till samhälle, vardag, forskning, historisk utveckling, teknikutveckling och/eller miljö. Författarna betonar
särskilt hur lärande för hållbar utveckling
kan genomsyra kemiklassrummet.
Bokens fjärde kapitel utgår från kemiundervisningens spänningsfält mellan den observerbara makronivån och den partikulära
submikronivån. Den inom kemididaktiken
välciterade ”Johnstones triangel” med hörnen makro, submikro och kemiska symboler
(se bilden) utvecklades av Alex H. Johnstone
för drygt tjugo år sedan och kallas också för
kemins triplett. Triangeln kan användas för
att förstå många svårigheter som elever har
med att lära sig kemi. En vanlig illustration,
som blandar makro- och submikronivåerna
och därmed kan orsaka förvirring, är vattenmolekyler som simmar omkring i en bägare
med vatten. Kapitlet behandlar också modellanvändning i kemiundervisning mer allmänt och olika perspektiv på kemilärande.
Kapitel sex till och med åtta fokuserar på
det lärande som kan ske under kemilaborationer, elevaktiva arbetssätt respektive datorstöd för kemilärande. Exempel på elevaktiva
arbetsformer (”hands-on and minds-on”)
som behandlas i kapitel sju är begreppskartor, brainstorming, expertredovisningar,
rollspel och att skriva nyhetsartiklar.
I kapitel sex lyfts kemilaboratoriet fram som
en unik lärmiljö: ”the laboratory provides a
unique mode of instruction, learning, and
assessment” (s. 153). Vanliga syften med
Kemivärlden Biotech med Kemisk Tidskrift. Nr 4 April 2014
Teaching Chemistry – A Studybook:
A Practical Guide and Textbook for Student
Teachers, Teacher Trainees and Teachers
Redaktörer Ingo Eilks och Avi Hofstein
(red.), 2013,
Förlag: Sense Publishers: Rotterdam
laborationer i kemiundervisningen är att
öka intresset, utveckla praktiska färdigheter,
förstärka begreppsförståelsen, öva problemlösningsförmågan och att förstå kemins arbetssätt och kunskapsmässiga möjligheter.
Kapitel åtta tar upp vikten av informations- och kommunikationsteknik (IKT) i
kemiklassrummet. Några exempel är visualiseringar, simuleringar, dataloggers
och multimediamöjligheter med Internet.
Redaktörerna avslutar bokens introduktion
med följande:
”We hope the book will help in bringing
educational theory into the classrooms […]
We also hope chemistry education research
[…] will contribute reform in chemistry
teaching for more successful chemistry learning of our students in the future.” (sid. xiii)
Jag instämmer och därför använder vi
boken i kemilärarutbildningen vid Malmö
högskola. Bokens fokus är på kemiundervisning i de senare skolåren, men den
kan även rekommenderas till lärare med
annan inriktning, inte minst universitetslärare i kemi. KB
Jesper Sjöström
lektor i utbildningsvetenskap
med inriktning mot kemi
Malmö högskola
25
