Verksamheternas specifika uppdrag och åtaganden

Verksamhetsplan 2015
Beijers Park, fotograf Mats Lundquist
Avdelningen för
områdesutveckling
Stadsområdesförvaltning Norr
Innehållsförteckning
Innehållsförteckning................................................................................................. 2
Verksamhetsplan 2015 ............................................................................................. 3
1. Omvärldsbevakning och utvecklingsområden .................................................. 4
Omvärldsbevakning ................................................................................................ 4
Utvecklingsområden................................................................................................ 5
2. Organisation och resurser ................................................................................... 7
3. Kommunfullmäktigemål, nämndsmål och styrdokument ................................. 9
Kommunfullmäktigemål , nämndsmål och områdesutvecklings åtagande ............ 10
Styrdokument för avdelningen områdesutveckling ................................................ 16
4. Avdelningens uppdrag och åtaganden............................................................. 17
Gemensamma uppdrag och åtagande .................................................................. 17
Verksamheternas specifika uppdrag och åtaganden ............................................ 19
Fritidsgårdar .......................................................................................................... 19
Johannes fritidsgård .......................................................................................... 21
Ung Fritid Västra hamnen.................................................................................. 21
Rörsjöns fritidsgård............................................................................................ 22
Kirsebergs fritidsgård......................................................................................... 22
Segevångs fritidsgård ........................................................................................ 23
Arena 305 ............................................................................................................. 23
Fältgruppen ........................................................................................................... 28
Lokaluthyrning ....................................................................................................... 30
Intern service ........................................................................................................ 31
Vaktmästarservice ................................................................................................ 32
Förebyggande arbete ............................................................................................ 32
Områdesprogram Segevång ................................................................................. 33
Kulturevenemang .................................................................................................. 34
Bibliotek ................................................................................................................ 35
Medborgarkontor ................................................................................................... 36
Mötesplatser för vuxna .......................................................................................... 37
Anhörigkonsulent .................................................................................................. 38
5. Systematiskt kvalitetsarbete ............................................................................. 39
2
Verksamhetsplan 2015
Detta är verksamhetsplanen för avdelningen områdesutveckling i stadsområdesförvaltning Norr.
I verksamhetsplanen berättar vi hur vi tänker arbeta under 2015.
I kapitel 1 beskriver vi de förutsättningar som påverkat avdelningen inför planeringen av 2015.
Det gäller till exempel befolkningsutveckling, vad som sker i omvärlden och den egna
organisationen och vilka utvecklingsområden som avdelningen har identifierat. I kapitel 2 kan du
läsa om hur avdelningen är organiserad och vilka resurser vi har. I kapitel 3 beskriver Malmö
stads målkedja, kommunfullmäktigemålen, nämndsmålen och de styrdokument som vi har att
rätta oss efter. I kapitel 4 kan du läsa avdelningens och verksamheternas uppdrag, åtagande och
indikatorer. Ett åtagande beskriver vad som ska åstadkommas för att uppfylla uppdraget och en
indikator mäter hur väl man lyckats. Till sist, i kapitel 5, beskriver vi hur vi följer upp vårt arbete.
Malmö 2015 03 31
Carina Opasiak
Avdelningschef
3
1. Omvärldsbevakning och utvecklingsområden
Det här kapitlet beskriver de förutsättningar som påverkat avdelningen för områdesutveckling
inför planeringen av 2015. Det gäller till exempel befolkningsutveckling, vad som sker i
omvärlden och den egna organisationen och vilka utvecklingsområden som avdelningen har
identifierat.
Omvärldsbevakning
Befolkningsutveckling
Stadsområde Norr är ett utbyggnadsområde med en ökande befolkning. 2014 hade stadsområdet
65 602 invånare och fram till 2018 förväntas stadsområdets befolkning att öka till cirka 71 117.
Åldersgruppen 0–12 antas öka medan åldersgruppen 16–19 antas minska något till 2018.
Att befolkningen ökar gör att behovet av medborgarservice i form av medborgarkontor och
mötesplatser ökar.
Holistiska styrinstrument
Kommunfullmäktige har beslutat om ett nytt styr- och ledningssystem som är under utredning.
Resultatet kan innebära ett förändrat arbetssätt beträffande mätning och inrapportering av mål
och kvalitetsarbete.
Öppen fritidsverksamhet
Under verksamhetsåret driver avdelningen tillsammans med Grundskolenämnden ett pilotprojekt
avseende öppen fritidsverksamhet för mellanstadieelever vid Kirsebergsskolan, Segevångsskolan
och Bulltoftaskolan. Verksamheten ska utvärderas under tiden för pilotprojektets genomförande.
Inom ramen för utvärderingen ska tas ställning till om pilotprojektet ska fortsätta som en
permanent verksamhet eller om fritidhemsverksamhet eller öppen fritidsverksamhet ska bedrivas
i någon annan form vid de aktuella skolorna.
Hållbarhetsstrategi Sege Park
Under 2014 antogs ett planprogram för Sege Park vilket beskriver områdets
utvecklingsinriktning. Både planprogram och hållbarhetsstrategi har sina utgångspunkter i den
vision som deltagande förvaltningar gemensamt tagit fram. Avsikten med hållbarhetsstrategin är
att den ska vara styrande för den fortsatta planeringen, exploateringen och utvecklingen av Sege
Park.
Ny Biblioteksplan
Malmö stad har en ny Biblioteksplan för perioden 2015-2019. Biblioteksplanen ska ligga till grund
för verksamhetsplanerna på samtliga bibliotek i Malmö. Målet är att år 2019 ska verksamheterna
erbjuda likvärdig service för flickor/pojkar och kvinnor/män i Malmö.
Nytt klassificeringssystem för Biblioteken i Sverige
4
Samtliga bibliotek i Sverige kommer att byta till ett internationellt klassificeringssystem, Dewey,
vilket innebär att alla medier måste märkas om och att samtliga medier åtminstone inom
facklitteraturen behöver byta plats.
Kontaktcenterutredning
Kommunstyrelsen har beslutat om en utveckling av medborgarservice i Malmö. Under 2014
påbörjades en utredning om vilka behov som finns och som ska vara klar i slutet av februari
2015. Resultatet av utredningen kommer att påverka medborgarkontorets arbete.
Samarbetesöverenskommelse Malmö stad och idéburen sektor
Föreningslivet i Malmö och Malmö stad kommer under 2015 att arbeta fram en överenskommelse mellan stad och idéburen sektor. Överenskommelsen kan komma att påverka vårt arbetssätt med föreningslivet.
Områdesprogram Segevång
Områdesprogrammen i Malmö stad avslutas 30/9 2015. Det arbete som påbörjats inom
områdesprogram Segevång behöver implementeras och former för hur det fortsatta arbetet skall
bedrivas behöver formuleras.
Utbyggnadsområde
Stadsområde Norr är ett utbyggnadsområde och i ständig förändring vilket ställer krav på löpande samarbete med gatukontoret, stadsbyggnadskontoret och miljöförvaltningen för att följa
arbetet.
Utvecklingsområden
Ett fortsatt arbete för ett socialt hållbart Malmö
Den 5 mars 2014 fattade kommunstyrelsen beslut om det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart
Malmö baserat på Sociala kommissionens rapport. Avdelningen för områdesutveckling har i
uppdrag att samordna och driva processen i hela förvaltningen.
Avdelningen för områdesutvecklings organisation
Avdelningen bildades i samband med den nya stadsområdesorganisationen och har ett brett
ansvarsområde där ett flertal områden är förvaltningsövergripande. Organisationen bör fortsätta
utvecklas för att stödja ett arbete mot social hållbarhet och bidra till att kunskapsallianser bildas.
Ökad samverkan IoF, förskola, skola och Region Skåne
Avdelningens roll att driva tvärprocesser och verka för samverkan kräver att en tydligare struktur
fortsätter utvecklas. En modell för detta finns i arbetet med jämställdhet och miljö. En annan
modell finns inom ramen för Barn Blir. Liknande modeller bör tas fram och provas i den externa
samverkan.
Samverkan i närmiljöfrågor
5
I stadsområdet finns stora utbyggnadsområden och ett utvecklingsområde är att hitta former och
ett forum för dialog om närmiljöfrågor mellan bland annat förvaltningen och gatukontoret,
stadsbyggnadskontoret och miljöförvaltningen. Medborgardialogen bör systematiskt tas med i
arbetet.
Samverkan med civilsamhälle
På samtliga mötesplatser som avdelningen bedriver finns samverkan med föreningslivet. Utöver
detta bedrivs föreningsstöd både i form av viss ekonomisk bidragsgivning men även med annat
stöd vid ex samarrangemang. En evenemangssekreterare är anställd inom ramen för
områdesprogrammet i syfte att aktivt stödja och uppmuntra föreningsaktiviteter i anslutning till
fritids och kulturhuset i Kirseberg. Samverkan med civilsamhället behöver utvecklas och finna
fler former.
Inköp av ekologiskt och rättvisemärkta varor
Avdelningen för områdesutveckling samordnar förvaltningens hållbarhetsarbete. Statistik för
2014 visar att inköp av ekologiska och rättvisemärkta varor är ganska låg i förvaltningen och
måste förbättras. För att åstadkomma detta behöver bland annat inköpsrutinerna ses över och
vilka inköp som ska göras aktualiseras i verksamheterna. Förvaltningens hållbarhetsorganisation
ansvarar för att driva frågan och ge stöd i arbetet.
Jämställdhetsintegrering
Jämställdhetsintegrering ingår som en del i det hållbarhetsarbetet. Under 2014 påbörjades arbetet
med att genomföra jämställdhetsanalyser i förvaltningens verksamheter. Detta arbete behöver
fortsatt utvecklas så att samtliga arbetsplatser under 2015 har genomfört jämställdhetsanalyser
och upprättat handlingsplaner.
Arbete med barnfamiljer med försörjningsstöd
Ett projekt, Familjer på Segevång, bedrivs i samarbete med Individ- och familjeomsorgen inom
ramen för områdesprogrammet. Projektet har resulterat i en metod för att arbeta med familjer
med långvarigt bidragsberoende. Ett utvecklingsområde är att arbeta med barnfamiljer enligt den
utarbetade metoden även utanför Segevång. Utvecklingsarbetet kommer att ske i samverkan med
Individ- och familjeomsorgen.
Näringsliv
Näringsliv ingår som ett av avdelningens ansvarsområden. Vad detta arbete omfattar och hur det
bör bedrivas behöver utvecklas och förtydligas.
6
2. Organisation och resurser
Avdelningen för områdesutveckling består av ett antal ansvarsområden som har anknytning till
varandra, medborgarkontor, bibliotek, mötesplatser, fritidsverksamhet och förebyggande
verksamhet. Avdelningen ansvarar också för intern service och områdesprogram Segevång.
Avdelningen arbetar även med stadsutveckling, närdemokrati, föreningsliv, näringsliv, lokal kultur
och samverkan med skola, socialtjänst och polis. Detta arbete bedrivs till stor del i tvärprocesser i
samarbete med andra och i dialog med befolkningen. Avdelningen samordnar också
förvaltningens hållbarhetsarbete och förvaltningens fortsatta arbete för ett socialt hållbart Malmö
efter sociala kommissionens rapport.
Avdelningen är indelad i 6 enheter, två för fritid och förebyggande, en för kultur och
medborgarmöten, en för intern service, en utvecklingsfunktion samt områdesprogram Segevång.
Avdelningschef
Områdesprogram
Fritid och
förebyggande
verksamhet
Utvecklingsfunktion
Fritid och
förebyggande
verksamhet
Intern service
Kultur och
medborgarmöten
Avdelningen för områdesutveckling har lokaler för bland annat fritidsgårdar, bibliotek och
mötesplatser. På avdelningen arbetar 74 personer varav 39 kvinnor och 35 män. Siffran
inkluderar tjänstlediga och vikarier. Avdelningen har en budget för 2015 på XXXX kr.
7
Verksamhet
Målgrupp
Ekonomiska resurser
Personella resurser
Lokaler
Ledningsgrupp och
stab
Stadsområde Norr
2 050 tkr
7,0 tjänster +
athanasios
Kontorslokaler, Stora
Nygatan 1
Fältgruppen
13-17 år
2 270 tkr
4,10 tjänster
Kontor på
Ungdomens hus
Johannes fritidsgård
12-18 år
2 411 tkr
4,25 tjänster
C:a 250 m²
Ung Fritid Västra
Hamnen
12-18 år
1 128 tkr
2,35 tjänster
Kontor på Kajplats
Rörsjöns fritidsgård
12-18 år
2 364 tkr
3,6 tjänster
Delar lokaler med
Zenithskolan
Kirsebergs fritidsgård
10-12 år (klubb)
13-18 år (gård)
3 763 tkr
6,25 tjänster
C:a 2000 m² som delas
med Kirsebergs fritidsoch kulturhus
Segevångs fritidsgård
10-12 år (klubb)
13-18 år (gård)
3 160 tkr
5,0 tjänster
C:a 350 m²
Arena 305
15-25 år
7 346 tkr
8,65 tjänster
1 850 m²
Kajplats 305
18-26 år
Ingår i Arena 305
budget
-
1 056 m²
Ungdomens Hus
Allåldersperspektiv men
barn- och
ungdomsverksamhet
prioriteras
3 896 tkr
2,90 tjänster inkl
vaktmästeri S:t
Nygatan 1
3 128 m²
Kirsebergs fritids- och
kulturhus
Allåldersperspektiv
1 546 tkr
1,0 tjänst
C:a 2000 m² som delas
med Kirsebergs
fritidsgård
Förebyggande arbete
Upp till 18 år
1 543 tkr
3,0 tjänster
Kontorslokal på
Ungdomens Hus
Bibliotek
Allmänheten
4 411 tkr
5,5
Bibliotekslokal,
Kronetorpsgatan 1
Medborgarkontor
Allmänheten
500 tkr
1
Lokal,
Kronetorpsgatan 1
Mötesplats
Vänkretsen
Vuxna i Malmö stad
1 103 tkr
2
Lokal, Rundelsgatan 14
Mötesplats Kirseberg
Vuxna i Malmö stad
1 690 tkr
0,5
Lokal, Kirsebergs Torg
5B
Anhörigkonsulent
Allmänheten, anhöriga
0,5
Lokal, Kirsebergs Torg
5B
Intern service
Kommunala
verksamheter
3
Höjdrodergatan 17
egenfinansiering
Tabellen visar fördelningen av avdelningens resurser.
8
3. Kommunfullmäktigemål, nämndsmål och styrdokument
Malmö stad använder sig av en målkedja som består av kommunfullmäktigemål, och nämndsmål
som förvaltningen sedan omsätter i åtaganden och aktiviteter. För varje moment i kedjan
förtydligas vad som ska uppnås. Målkedjan rör sig från idé till handling och från ett politiskt
”vad” till ett praktiskt ”hur”.
Fig 1 Målkedjan i Malmö stad
Som ett svar på KF-mål och nämndsmål tar förvaltningens avdelningar fram verksamhetsplaner
som bland annat berättar hur man kommer att arbeta för att uppnå målen – vilka åtaganden som
avdelningarna gör. Utöver KF-mål och nämndsmål styrs vår avdelningen av en del specifik
lagstiftning samt ett antal olika planer, program, policys, rutiner och riktlinjer. I
verksamhetsplanen tar avdelningen även fram åtagande för hur man ska uppnå dessa.
Verksamhetsplanerna bryts sedan ner ytterligare ute i verksamheterna. Då tar chef och
medarbetare gemensamt fram olika aktiviteter man skall genomföra för att uppnå avdelningens
åtagande.
Varje avdelning ska bidra till målen utifrån sina förutsättningar. Detta innebär att vissa
avdelningar kanske kan göra mer än andra för att nå målen. Samtliga avdelningars åtaganden
speglar tillsammans på vilket sätt hela förvaltningen ska arbeta mot målen.
9
Kommunfullmäktigemål, nämndsmål och områdesutvecklings åtagande
Nedan följer de mål som kommunfullmäktige och nämnden antagit för år 2015-2020. Här kan du
också läsa vad förvaltningen åtar sig att göra för att uppfylla nämnsmålen.
1. En ung global och modern stad
Stadens viktigaste tillgång är Malmöborna. Alla ska kunna ta del av och bidra till den positiva
utvecklingen. Genom att minska ojämlikheten och se till att alla kan ta aktiv del i bygget av
Malmö stärker vi både stadens attraktionskraft och tar tillvara på alla individers fulla potential.
Vår utgångspunkt är att de skillnader vi ser i hälsa mellan olika grupper ska minskas genom att
påverka de bakomliggande orsakerna.
Kommunfullmäktigemål:
Malmöborna ska kunna känna sig stolta över sin unga, globala och moderna stad där frågor om jämlikhet,
jämställdhet, antidiskriminering, miljö och delaktighet står högt på dagordningen.
Nämndsmål:
Stadsområdesnämnd Norr ska utveckla en bra dialog med kvinnor och män, flickor och pojkar i samverkan med
nämnder, myndigheter och civilsamhälle som ger inflytande och delaktighet.
Indikator:
Resultat av brukarundersökningar inom nämndens ansvarsområde avseende inflytande och
delaktighet.
Antal medborgarförslag
Förvaltningens åtagande:
Ännu ej fastställt. Beslutas på nämnden 23 april.
2. En stad för arbete och näringsliv
Malmö ska fortsätta vara en motor i hela regionens näringslivsutveckling. Vi ska därför arbeta
aktivt för och värna om både det näringsliv som finns och för att nya företag och branscher
etableras i Malmö. Med förbättrad infrastruktur skapas ytterligare möjligheter för att lyfta Skåne
och Öresundsregionen som arbetsmarknadsregion. Malmö stad ska, genom samverkan med
andra, ge den som står långt från arbetsmarknaden bästa möjliga stöd att bli självförsörjande. Vi
ska verka för schysta villkor, tydliga miljökrav och sysselsättning för arbetslösa och då är
samarbete med näringslivet och tydliga upphandlingar viktiga verktyg.
Kommunfullmäktigemål:
Malmöborna ska ha tillgång till en växande arbetsmarknad och ges förutsättningar för självförsörjning.
10
Nämndsmål:
Fler kvinnor och män i stadsområde Norr ska bli självförsörjande. Samarbetet med Jobb Malmö,
Arbetsförmedlingen och det lokala näringslivet ska öka.
Förvaltningens anställda skall spegla malmöbornas bakgrund.
Indikator:
Andelen kvinnor och män, med egen försörjning (förvärvsfrekvens).
Antal hushåll med försörjningsstöd.
Andelen medarbetare med utländsk bakgrund.(Norr)
Andelen chefer med utländsk bakgrund.(Norr)
Förvaltningens åtagande:
Ännu ej fastställt. Beslutas på nämnden 23 april.
3. En stad för barn och unga
Alla Malmös barn har rätt till en bra start i livet som kan skapa framtidstro. Alla kommunens
verksamheter som riktar sig till barn har därför ett tydligt kompensatoriskt uppdrag. Barnets bästa
ska alltid sättas i första rummet och barn ska ha möjlighet att påverka och vara delaktiga i de
beslut som berör dem. Personalen i Malmö stads pedagogiska verksamheter ska ges möjlighet att
utveckla bästa möjliga metoder för att se varje enskilt barn. Lärarnas utrymme för undervisning
måste öka och eleverna ska mötas och utmanas i sin kunskapstörst. Barns kreativitet ska
utvecklas genom god tillgång till kultur, fritid och föreningsliv. Barns möjligheter att röra sig och
ta plats i det offentliga rummet ska vara utgångspunkt när staden planeras. Alla föräldrar ska
känna sig trygga med att låta sina barn växa upp i Malmö.
Kommunfullmäktigemål:
Malmös barn och unga ska få det stöd och den utbildning de behöver för att växa upp under trygga och jämlika
förhållanden och utveckla sin fulla potential.
Nämndsmål:
Stadsområdesnämnden ska främja goda uppväxtvillkor för flickor och pojkar, beakta barnets bästa i
beslutsfattande samt möjliggöra barn och ungas delaktighet och inflytande. Social investeringspolitik ska användas
som en viktig del i detta arbete.
Indikator:
Andelen flickor och pojkar inom stadsområdesnämndens fritidsverksamhet som anser sig vara
delaktiga och ha inflytande.
Andel flickor och pojkar som varit dokumenterat delaktiga i ärenden som berör dem
(slumpmässigt urval)
Förvaltningens åtagande:
Ännu ej fastställt. Beslutas på nämnden 23 april.
11
4. En öppen stad
Malmö stad ska vara ett föredöme på jämställdhetsområdet och en öppen och välkomnande stad
där alla människor kan känna sig trygga oavsett etnicitet, kön, sexuell läggning och könsidentitet,
ålder, funktionsnedsättning eller religion. Vi ska vara en bra arbetsgivare och ge god och jämställd
service till alla Malmöbor. Vi ska också utveckla vårt strategiska arbete mot rasism, fördomar och
diskriminering.
Kommunfullmäktigemål:
Malmö ska vara en öppen, jämställd och inkluderande stad, fri från diskriminering, där alla ges lika rättigheter
och möjligheter och där mångfalden är en tillgång.
Nämndsmål:
I Stadsområdesnämnd Norrs verksamheter ska alla oavsett kön, ålder, etnicitet, religion eller annan
trosuppfattning, sexuell läggning, funktionsnedsättning, könsöverskridande identitet eller uttryck ska mötas av en
likvärdig och tillgänglig verksamhet där resurserna är likvärdigt fördelade utifrån behov. Vetskap om ojämlikhet
ska leda till åtgärder.
Indikator:
Jämställdhetsanalyser och genomförda åtgärder
Förvaltningens åtagande:
Ännu ej fastställt. Beslutas på nämnden 23 april.
5. En stad för alla
Malmöborna ska kunna känna social och ekonomisk trygghet i vardagen. Socialtjänstens insatser
ska bygga på långsiktighet, samverkan och helhetssyn, vara förebyggande och ha barnen i fokus.
För den som är hemlös och behöver sociala insatser ska utgångspunkten vara att i första hand
lösa den enskildes bostadslöshet. Malmös äldre ska kunna påverka och ha inflytande över sin
vardag och i samhället. Mötet med omsorgspersonalen ska präglas av kontinuitet och kvalitet.
Personer med funktionsnedsättning ska kunna delta i samhällslivet på lika villkor för att främja
hälsa och delaktighet.
Kommunfullmäktigemål:
Malmöbor med behov av stöd och hjälp ska bemötas med respekt och ges förutsättningar för en meningsfull tillvaro
med inflytande över sin vardag och i samhället
Nämndsmål:
I stadsområde Norr ska alla, oavsett ålder och könstillhörighet känna sig trygga med och ha inflytande över hur
stöd och hjälp utformas inom nämndens verksamhet.
12
Tilliten till nämndens verksamheter ska vara hög bland brukare. Personalkontinuiteten hos brukarna ska vara
hög. Ett systematiskt arbete för att uppnå tillit och kontinuitet ska pågå kontinuerligt.
Indikator:
Resultat av brukarundersökningen inom ordinärt boende och särskilt boende
Andelen insatser utförda av kontaktpersonen hos brukare i hemtjänsten.(Norr)
Förvaltningens åtagande:
Ännu ej fastställt. Beslutas på nämnden 23 april.
6. En trygg och tillgänglig stad
Upplevd trygghet, utsatthet för brott och faktisk säkerhet i det offentliga rummet handlar ytterst
om den enskildes tillit, förtroende, sociala förankring och delaktighet. Vi vill därför samverka
brett kring de utmaningar som finns. Ungdomar i riskzon, organiserad brottslighet, kvinnofrid
och våld i nära relationer, hatbrott, drogförebyggande insatser och säkerhet i trafiken och i den
offentliga miljön är prioriterade områden. Malmö stads verksamheter och metoder ska anpassas
så att alla kan använda sig av och delta i samhällets utbud. Malmöbor och de som besöker
Malmö ska kunna känna sig trygga i den offentliga miljön.
Kommunfullmäktigemål:
I Malmö ska alla känna sig trygga och vara säkra såväl i hemmet som i stadens offentliga rum.
Nämndsmål:
Stadsområdesnämnd Norr ska genom samverkan med övriga nämnder, myndigheter och civilsamhälle motverka
våld i nära relationer och bidra till att skapa trygghet i hemmet och i det offentliga rummet.
Indikator:
Upplevd trygghet hos kvinnor och män i Malmös områdesundersökning (MOMS).
Fallolyckor bland kvinnor och män 75 år och äldre i hemmet.
Förvaltningens åtagande:
Ännu ej fastställt. Beslutas på nämnden 23 april.
7. En kreativ stad
Malmö ska vara en attraktiv och framgångsrik fritids- och kulturstad. Ett varierat utbud både i
kommunens regi och i föreningslivet ska erbjudas, där Malmöbor med olika bakgrund kan mötas.
Med aktiviteter i hela staden ser vi fritiden och kulturen som en viktig hållbarhetsfaktor. Vi vill att
barn och unga ska ha rätt att ta del av ett rikt fritids- och kulturliv samt möjlighet att skapa själva.
Detta gör Malmö attraktivt för boende, besökare och företag.
13
Kommunfullmäktigemål:
I Malmö ska alla kunna utvecklas och stärkas med hjälp av en meningsfull fritid och kultur.
Nämndsmål:
I Stadsområdesnämnd Norrs verksamheter ska kulturaktiviteter vara en viktig och integrerad del för att skapa
delaktighet, gemenskap, inspiration och livskvalitet för alla oavsett ålder och könstillhörighet. Nämnden ska
eftersträva att alla barn och unga i nämndens fritids- och kulturverksamheter ska delta på samma villkor och i
lika stor utsträckning.
Indikator:
Köns- och åldersuppdelad besöksstatistik
Förekomst av samarbetsformer med föreningar och andra delar av civilsamhället kring
mötesplatserna.
Förvaltningens åtagande:
Ännu ej fastställt. Beslutas på nämnden 23 april.
8. En ekologiskt hållbar stad
Malmö ska präglas av närhet, och vara en tät och grön stad. Vi prioriterar gång-, cykel- och
kollektivtrafik och har höga ambitioner för stadens miljöarbete. Den egna organisationen ska
vara ett föredöme. Vi ska öka tillgängligheten, med särskilt fokus på barnen. Samordning av
stadsplanering med infrastruktursatsningar ska nå ekonomiska, ekologiska och sociala mervärden
och genom att bygga i kollektivtrafiknära lägen stärker vi arbetsmarknaden och motverkar
segregationen. I samverkan med aktörer i byggbranschen ska vi bygga mer resurs- och
kostnadseffektivt samt hitta lösningar för renovering av befintligt bostadsbestånd. MKB har här
ett ledaransvar, liksom ett ansvar för att öka tempot i bostadsbyggandet.
Kommunfullmäktigemål:
Malmö stad ska skapa en hållbar stadsstruktur för en växande befolkning och fortsätta utvecklas som en
attraktiv och tillgänglig stad.
Malmö ska vara en hälsofrämjande och klimatsmart stad där det är enkelt att göra hållbara val.
Nämndsmål:
Stadsområdesnämnd Norr ska vara ett föredöme när det gäller ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet, både i
de egna verksamheterna och i främjandet av en hållbar stadsmiljö. Alla oavsett ålder och könstillhörighet, i
stadsområde Norr, ska ha tillgång till bostad och en attraktiv och tillgänglig stadsmiljö. Nämnden ska minska
sin negativa påverkan på klimat och miljö.
Indikator:
Antal kvinnor och män, flickor och pojkar som är hemlösa av sociala och strukturella orsaker.
Andelen ekologiskt och etiskt certifierade inköp av livsmedel som görs av verksamheten
14
Användningen av miljösmarta transportmedel.(Norr)
Förvaltningens åtagande:
Ännu ej fastställt. Beslutas på nämnden 23 april.
9. En stad med bra arbetsvillkor
Malmö stad ska vara en jämställd och diskrimineringsfri arbetsgivare där tillsvidareanställning och
heltid ska vara norm. Med hög kompetens, bra arbetsvillkor för medarbetarna, och ett gott
ledarskap som tas tillvara i en lärande organisation, skapar vi kvalitet i Malmö stads verksamheter.
Vi ska ha en nära samverkan med de fackliga organisationerna. Det växande Malmö kräver
långsiktiga strategier för kompetensförsörjning och arbetsmiljö.
Kommunfullmäktigemål:
Malmö stads medarbetare ska ha bra arbetsvillkor och ska med hög kompetens och kunskap möta Malmöborna.
Nämndsmål:
Stadsområdesnämnd Norr ska erbjuda goda arbetsförhållanden oavsett könstillhörighet. Alla tillsvidareanställda
i nämndens verksamheter ska ha möjlighet att arbeta heltid eller önskad tjänstgöringsgrad med schemalagd
arbetstid. Delade turer ska inte förekomma. Timanställningarna ska halveras, i första hand genom att
timanställningarna omvandlas till pooltjänster kopplade till den lokala arbetsplatsen som bemannar vid
korttidsfrånvaro. Bättre arbetsförhållanden ska bidra till en bättre hälsa för anställda. Samverkan med de
fackliga organisationerna ska utvecklas i alla led.
Indikator:
Andel timmar som utförs av timavlönade kvinnor och män.
Frisknärvaro och sjukfrånvaro
Andel heltidstjänster
Andel ofrivilligt deltidsanställda kvinnor och män
Andelen anställda med delade turer(Norr)
Andelen tillsvidareanställda med fyllnadstjänst i Tidbanken(Norr)
Antalet pooltjänster, som bemannar vid korttidsfrånvaro, kopplade till den lokala
arbetsplatsen(Norr)
Förekomst av alternativa arbetstidsmodeller(Norr)
Förvaltningens åtagande:
Ännu ej fastställt. Beslutas på nämnden 23 april.
15
Styrdokument för avdelningen områdesutveckling
Styrdokument
Reglemente för stadsområdesnämnd
Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö
Socialtjänstlagen
Miljöprogram för Malmö stad 2009-2020 inkl handlingsplan
FN:s barnkonvention
Regeringens ungdomspolitik – nationellt dokument
Policy för mötesplatser för unga i Malmö
Jag bor i Malmö – policy för ungas inflytande
Utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering i Malmö stad
Nationella folkhälsomål
Malmö trygg och säker stad, Samverkansöverenskommelsen med mellan Malmö stad och
polisområde Malmö 2012-2016
Bibliotekslagen
Malmös biblioteksplan 2015-2019
Kulturstrategi 2014-2020
Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö
Ledningssystem för hållbarhet i stadsområdesförvaltning Norr
Malmö stads personalpolicy
Skollagen
Coachande förhållningssätt i Norr
Utöver dessa styrdokument finns både centrala och lokala rutiner och riktlinjer som styr hur olika
uppdrag eller arbetsuppgifter ska utföras.
16
4. Avdelningens uppdrag och åtaganden
Gemensamma uppdrag och åtagande
Uppdrag
Avdelningen skall utveckla metoder och skapa tillfällen för de boende i stadsområde Norr att
göra sina röster hörda och komma till tals med politiker i syfte att främja den lokala demokratin.
I all verksamhet som avdelningen bedriver skall en strävan mot ett hållbart samhälle vara ledande.
och begrepp som miljömedvetenhet, jämställdhet, delaktighet, inflytande och trygghet samt
främjande av hälsosamma livsval skall vara centrala. Barn, ungdomar, besökare, skall kunna delta
på lika villkor. Medarbetarna skall ha ett professionellt och inkluderande förhållningssätt, med
hög medvetenhet om vikten av ett gott bemötande och i att fungera som förebilder.
Verksamheterna ska vara fokuserade på besökare/deltagare och deras behov och önskemål.
Avdelningen skall arbeta med ett ständigt förbättringsfokus där ett klokt användande av
resurserna alltid är aktuellt. Medarbetare och chefer skall sträva efter att samarbeta och samverka
med andra verksamheter och civilsamhället om detta gynnar målgruppen.
Åtagande och indikatorer
1. Verksamheterna ska upplevas trygga och trivsamma för alla. Vi ska identifiera och
undanröja hinder att delta på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, ålder, funktionshinder, sexuell läggning och könsöverskridande identitet
eller uttryck.
Indikator: Antal identifierade och undanröjda hinder.
2. Vid beslut och vid planering, genomförande, uppföljning och utveckling av
verksamheterna ska det ingå jämställdhets- och barnperspektiv.
Problematisera/granska genomförda analyser och upprättade handlingsplaner
Indikator: andel pojkar och flickor, kvinnor och män, antal unika individer, resultat av
flödesmätning, andel deltagare/besökare som i besöksenkät upplever att de kan delta på
lika villkor, andel verksamheter med hållbarhetsombud
3. Verksamheterna har ett arbetssätt som stimulerar de besökare/deltagare som så önskar,
att vara delaktiga i planering, genomförande och utvärdering av aktiviteter och att ha
inflytande över verksamheten.
Indikator: Andel besökare/deltagare som i besökarenkäten upplever att de har det
inflytande och den delaktiga de önskar.
4. Verksamheterna ska genomsyras av en tydlig miljömedvetenhet.
Indikator: andel ekologiskt och etiskt certifierade inköp, andel tjänsteresor som
genomförts på ett miljövänligt sätt, andel sopsortering i fler fraktioner.
17
5. Vårt bemötande ska kännetecknas av nyfikenhet, öppenhet, respekt och tilltro till alla vi
möter. Vi ska lyssna, fråga, upptäcka och inspirera.
Indikator: Andel personal utbildad i coachande förhållningssätt samt andel besökare som
upplever ett sådant bemötande.
6. Alla medarbetare ska ha relevant kompetens för sitt uppdrag. De ska även ha en
grundkompetens i MBTI.
Indikator: Andel verksamheter med kompetensutvecklingsplan, andel nyanställda som
deltagit i introduktion, andel medarbetare som deltagit i MBTI.
7. Verksamheterna ska arbeta utåtriktat i syfte att nå hela sin målgrupp. För att göra det
krävs att varje verksamhet identifierar hela sin målgrupp och skapar en bild av dess
behov.
Indikator: Dokumentation av genomförd identifiering.
8. Verksamheterna ska ha ett arbetssätt som inspirerar målgruppen att ha inflytande i
samhället.
Indikator: Målgruppens upplevelse av möjligheten att ha inflytande i samhället.
9. Verksamheterna ska ha ett arbetssätt som inspirerar målgruppen att ta del av kultur i olika
former och att utveckla egna kulturintressen såsom att skapa och uttrycka sig.
Verksamheterna ska ge medborgare i Norr möjlighet att själv arrangera eller genomföra
kulturaktiviteter.
Indikator: Deltagarnas upplevelse av möjligheten att ha ta del av kultur samt att själv
arrangera kulturaktiviteter.
18
Verksamheternas specifika uppdrag och åtaganden
Fritidsgårdar
Uppdrag
I Norr finns fritidsgårdarna Johannes, Ung Fritid i Västra Hamnen, Segevång, Kirseberg och
Rörsjön. Fritidsgårdarnas målgrupp är ungdomar i åldern 12 eller 13 – 18 år. På Kirsebergs och
Segevångs fritidsgårdar erbjuds även fritidsklubb, dvs skolbarnomsorg för barn i årskurserna 4-6
enligt uppdrag från Grundskoleförvaltningen (Segevångsskolan, Bulltoftaskolan och
Kirsebergsskolan).
Det övergripande syftet med fritidsverksamheten är att skapa möjligheter för ungdomars
utvecklande av självkänsla och självständighet. Den övergripande metoden för
fritidsverksamheten är personalens bemötande och coachande förhållningssätt.
Den öppna mötesplatsverksamheten ska vara på tider när ungdomarna är lediga från skolan.
Lärandet som sker på unga människors fria tid får allt större betydelse i den unges framtida
möjligheter i yrkeslivet. På den fria tiden bygger lärandet på ungdomars behov och intresse av
kunskap (bildning). Utöver den öppna mötesplatsverksamheten skall de unga känna att de har
möjlighet att utveckla sina fritidsintressen och sitt lärande i olika aktiviteter.
Ungdomar ska ges möjlighet att starta och delta i gruppverksamhet som styrs av deltagarna.
Gruppverksamheter ska vara öppna för alla i målgruppen, vara tidsbestämda och ej exkluderande
på grund av innehållet. Fritidsassistenterna har till uppgift att vara inspiratörer.
Ungdomar i målgruppen skall uppleva att de har möjlighet att ha inflytande över hur
fritidsgårdarnas resurser används och fritidsassistenterna har till uppgift att uppmuntra besökarna
till att vara delaktiga i planering, genomförande och utvärdering av allt som händer på
fritidsgården. Demokratiarbetet kan innefatta allt från spontana diskussioner till ett mer utvecklat
planeringsarbete. Genom sitt coachande förhållningssätt får fritidsassistenterna besökaren att
själv utveckla sina idéer så att de blir genomförbara. Prova-på-aktiviteter kan inspirera besökaren
att bli aktiv och att formulera sina egna mål för den fria tiden.
Alla unga människor i vår målgrupp har lika rätt till en utvecklande miljö i form av en öppen
fritidsverksamhet. För att attrahera och nå hela målgruppen ska utbudet av aktiviteter vara
varierat och stora möjligheter finnas att utveckla sina fritidsintressen.
Fritidsgårdarna ska upplevas trivsamma och trygga och det ska finnas dokumenterade och
förankrade metoder för att skapa trygghet och trivsel. Det ska också finnas en gemensam
dokumenterad värdegrund som betonar allas lika värde.
19
Fritidsgårdarna använder ”Loggboken” som dokumentationsverktyg. I loggboken finns
statistikuppgifter på deltagande i olika aktivteter samt en analys av verksamheten dag för dag.
Det är alltid viktigt att alla regelbundna deltagare har en relation till någon i personalgruppen.
En regelbunden deltagare är den som kommer till gården minst en gång i veckan under en längre
period och en relation har uppstått när vi känner till namn, en tvåvägskommunikation uppstår
och när ömsesidig respekt, trygghet och tilltro upplevs.
Åtagande och indikatorer
1. Fritidsverksamheterna ska skapa en miljö där alla deltagare upplever att de kan ha
inflytande och vara delaktiga planering, genomförande och utvärdering av aktiviteter på
fritidsgården
Indikator: Deltagarnas upplevelse av möjligheten till inflytande och delaktighet.
2. Fritidsverksamheterna ska inspirera ungdomar att starta gruppverksamhet när intresse
finns.
Indikator: Deltagarnas upplevelse av möjligheten till gruppverksamhet.
3. Fritidsverksamheterna ska verka för ett gott, och efter den unges ålder och behov, väl
avvägt och genomtänkt samarbete med dennes föräldrar eller vårdnadshavare.
Indikator: Antal dokumenterade föräldrakontakter.
4. Löpande samverkan ska ske mellan fritidsverksamheterna och skola, individ- och
familjeomsorg, polis och övriga som arbetar med målgruppen unga. All samverkan ska
komma målgruppen till gagn.
Indikator: Dokumentation av samverkan. Syfte och effekter.
5. Fritidsgårdarna ska fortsätta arrangera fritidsaktiviteter för unga 12-18 år, UGE-kurser,
efter modell från danska ”Ungdomsskolen”, utifrån de ungas önskemål om utbud.
Indikator: Antal kurser och deltagare fördelat på kön samt fritidsgård.
6. Mötesplatserna ska arbeta med Qualis, ett verktyg för kvalitetssäkring.
Indikator: Personalgruppernas självvärdering av kvalitetstrapporna samt resultat av extern
granskning var tredje år.
20
Johannes fritidsgård
Åtagande och indikatorer
1. Fritidsgården ska arbeta för att bli tillgänglig för rullstolsburna.
Indikator: Dokumentation av arbetet.
2. Fritidsgården ska vara en trygg miljö för HBTQ-ungdomar.
Indikator: Extern bedömning av RFSL Ungdom.
3. UGE-kurser som är intressanta för Johannes-ungdomar ska initieras.
Indikator: Antal och andel deltagare från Johannes ftg eller Johannesskolan.
4. Resurserna ska föredelas jämnt mellan pojkar och flickor. Metoder ska hittas för att mäta
fördelning av resurser mellan könen.
Indikator: Fördelning av ekonomiska resurser.
5. Fritidsgården ska ha varierade arbetsmetoder som är anpassade för olika åldrar, i syfte att
miljön på fritidsgåren ska vara trygg och trivsam hela dagen oberoende av målgruppens
ålder.
Indikator: Deltagarnas upplevelse av trygghet och trivsel på fritidsgården.
6. Fritidsgårdens personal ska vara tillgänglig för kommunikation med alla föräldrar och
andra vuxna i deltagarnas närhet.
Indikator: Antal kontakter med föräldrar och andra vuxna.
Ung Fritid Västra hamnen
Åtagande och indikatorer
1. Flickor och pojkar ska delta i planering och förberedelser för de nya mötesplatslokalerna i
Stapelbäddsskolan, samt att arbetet ska ske ur ett jämställdhetsperspektiv.
Indikator: Antal flickor och pojkar som är aktiva i arbetet.
2. Öppen mötesplatsverksamhet ska bedrivas i Västra hamnenskolans lokaler två - tre
gånger per vecka.
21
Indikator: Antal deltagare i verksamheten.
3. Flickor och pojkar i målgruppen ska få möjlighet att delta i fritidsaktiviteter som bygger
på deltagarnas intresse och önskemål.
Indikator: Antal aktiviteter och antalet deltagande flickor och pojkar.
4. Samverkan ska initieras och genomförs med föräldrar, skola och andra aktörer i Västra
hamnen.
Indikator: Samverkan som kommer ungdomar i målgruppen till gagn.
Rörsjöns fritidsgård
Åtagande och indikatorer
1. Fritidsgården ska med utgångspunkt i genomförd och godkänd extern Qualisgranskning
löpande under året arbeta med verksamhetsutveckling.
Indikator: Resultat av självvärdering i kvalitetstrapporna.
Kirsebergs fritidsgård
Åtagande och indikatorer
1. Under tiden för pilotprojektet för fritidsklubbar ska fritidsgården utvärdera konceptet och
tillsammans med Grundskoleförvaltningen ta ställning till om pilotprojektet ska fortsätta
som en permanent verksamhet eller om fritidhemsverksamhet eller öppen
fritidsverksamhet ska bedrivas i någon annan form vid de aktuella skolorna.
Indikator: Genomförd utvärdering och fattat beslut.
2. Fritidsgården ska aktivt delta i planeringen för och vidareutvecklingen av Kirsebergs
fritids- och kulturhus och särskilt bevaka de frågor som rör barn- och
ungdomsverksamhet.
Indikator: Deltagande i möten.
22
Segevångs fritidsgård
Åtagande och indikatorer
1. Under tiden för pilotprojektet för fritidsklubbar ska fritidsgården utvärdera konceptet och
tillsammans med Grundskoleförvaltningen ta ställning till om pilotprojektet ska fortsätta
som en permanent verksamhet eller om fritidhemsverksamhet eller öppen
fritidsverksamhet ska bedrivas i någon annan form vid de aktuella skolorna.
Indikator: Genomförd utvärdering och fattat beslut.
Arena 305
Uppdrag
På Arena 305 har verksamheten en musik- och dansprofil. Med musik- och dans menar vi
kulturen kring musik och alla dess uttryckssätt. På Arena 305 kan besökaren ta del av musik, dans
och andra kulturupplevelser och ha möjlighet till eget skapande. Den huvudsakliga målgruppen är
ungdomar i åldern 15 - 25 från hela Malmö. Verksamheten främjar en hälsosam livsstil hos
målgruppen.
Fritidsledarnas/assistenternas viktigaste arbetsuppgift är att möta besökarna och genom ett
coachande förhållningssätt är man ett stöd för deltagarna i deras vilja att skapa och utveckla ett
musikintresse, samt att få besökaren att formulera sina intressen och mål.
På Arena 305 har alla lika möjligheter, rättigheter och skyldigheter oavsett kön,
etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, ålder, funktionshinder, sexuell
läggning och könsöverskridande identitet eller uttryck. Det är viktigt att alla får en möjlighet att
delta i allt det som sker i verksamheten.
Övriga uppdrag för Arena 305 är:
Att tillsammans med deltagare och/eller samarbetspartners genomföra musik- och
kulturupplevelser
Utbudet ska spegla hela målgruppens intressen och önskemål.
Att ge musiker, dansare och andra artister möjlighet till en scen
Fritidsassistenterna/ledarna ser till att Arena 305 har attraktiva scener i form av god teknik, ljud –
och ljusutrustning. Att genom goda relationer och kontakter med deltagare och utövare inspirera
dessa att uppträda på scenerna. En viktig del av arrangemanget är soundcheck och annan teknisk
förberedelse som för oss är något mycket mer än att testa ljudet. Under soundchecken har vi
möjlighet att få artisterna att känna sig trygga inför uppträdandet, de kan lära sig termer och
teknik som de kommer att behöva även när de uppträder på andra ställen.
23
Att ge deltagarna möjlighet till delaktighet och inflytande i verksamheten
Arena 305 är en mötesplats där deltagaren känner att de har möjlighet till inflytande över
resursernas nyttjande. Deltagaren skall också uppleva att de kan vara delaktiga i planering,
genomförande och utvärdering av allt som händer på Arena 305. Personalen skall också vara en
resurs och stöd för ungas möjlighet till inflytande i samhället. Den övergripande metoden i
arbetet är personalens coachande förhållningssätt.
Att ge deltagarna möjlighet att skapa och utveckla sitt musik- och kulturintresse i våra
lokaler
Arena 305 har vid årets början 5 replokaler utrustade med instrument, förstärkare och
sånganläggning, 2 inspelningsstudios, en dansstudio, ett DJ-rum och ett kafé. Här har deltagarna
en möjlighet att inspireras och utveckla sitt intresse och sin kunskap. Deltagarna har också
möjlighet att lära sig ljud- och ljusteknik vid våra scener.
Kajplats 305 har 20 icke utrustade replokaler till uthyrning för de som fyllt 18 år och känner att
de vill gå vidare i egen lokal.
Att samverka
För att öka unga människors möjligheter att utveckla sina intressen och kunskaper, sina
möjligheter till inflytande i samhället och sina möjligheter att skapa och konsumera musik- och
kulturupplevelser skall Arena 305 samverka med kommunala verksamheter, föreningar,
studieförbund och andra aktörer som arbetar med unga människors utveckling och lärande.
Arena 305 tar initiativ till samverkan när behov finns.
Åtagande och indikatorer:
Öppen verksamhet
1. Antalet besökare ska öka.
Indikator: daglig statistik.
2. Könsfördelningen hos deltagarna ska vara jämn och musikutbudet ska vara varierat.
Indikator: Antalet musik- och dansgenrer ska öka. Antalet flickor ska öka.
3. Mötesplatsen ska vara attraktiv för musik- och dansintresserade ungdomar.
Indikator: ungdomars upplevelse via enkäter.
Kafé
1. Kunderna ska vara nöjda med utbudet.
Indikator: kundernas upplevelse via enkäter.
2. Under 2015 ska 65% av kaféutbudet vara ekologiskt eller etiskt rättvisemärkt.
24
Indikator: Raindance och egen statistik.
3. Ungdomar ska bjudas in till delaktighet i kaféarbetet.
Indikator: ungdomars upplevelse via enkäter.
Arrangemang (musik och dansupplevelser)
1. Artisterna ska få en stärkt självkänsla.
Indikator: artisternas upplevelser genom enkäter.
2. Artisterna ska uppleva att de lärt sig något av sitt scenframträdande.
Indikator: artisternas upplevelser genom enkäter.
3. Publikens intresse för Arena 305 ska väckas.
Indikator: statistik.
4. Publiken ska vara nöjd med arrangemanget.
Indikator: publikenkät.
5. Minst sex arrangemang per månad och minst ett per vecka ska genomföras för att få en
jämn fördelning över året.
Indikator: statistik.
6. Arena 305 ska ha ett varierat utbud av genrer vid arrangemangen.
Indikator: statistik.
7. Arrangemangen ska ha en jämn könsfördelning av artister och personalen ska uppmuntra
till normbrott.
Indikator: statistik.
8. Artister ska ges möjlighet att uppträda på andra scener.
Indikator: statistik.
Marknadsföring
1. Alla i målgruppen, som bor eller vistas i Malmö, ska känna till Arena 305 och de
möjligheter som finns i verksamheten.
Indikator: Att aktiviteterna blir genomförda och att antalet deltagare ökar, statistik.
25
2. Arena 305 ska göras känt hos alla kulturinstitutioner, skolor och kulturpedagoger i
Malmö.
Indikator: genomförda aktiviteter och antal samverkansparter via statistik.
3. Arena 305 ska använda sociala medier, hemsida, app samt smartsign vid marknadsföring,
som informationskanal samt vid intern o extern kommunikation.
Indikator: enkät.
4. Övriga sociala medier ska inventeras i syfte att nå målgruppen.
Indikator: dokumentation.
Teknik
1. Deltagare ska vara nöjda med den tekniska utrustningen på scener och i aktivitetslokaler.
Indikator: Deltagares upplevelser genom enkäter.
2. Medvetenheten ska öka, hos deltagarna, om ekologisk och ekonomisk hållbarhet kopplat
till tekniken.
Indikator: enkät.
3. Förbrukningsvarornas ”livslängd”ska kartläggas i syfte att kunna göra större inköp samt
att öka livslängden.
Indikator: sammanställning samt jämförelse med 2014.
4. Arbetet med att miljöcertifiera scenerna ska påbörjas och utvecklas under året.
Indikator: genomförda aktiviteter.
5. Antalet ungdomar som är tekniker eller är delaktiga som tekniker vid arrangemang ska
öka.
Indikator: statistik samt genomförda aktiviteter.
Aktivitetslokaler
1. Antalet flickor i replokaler och studio, flickor och pojkar i DJ-studio samt det totala
antalet i dansstudio ska öka.
Indikator: statistik.
2. Verksamheten i dansstudion ska utvecklas.
Indikator: genomförda aktiviteter.
26
3. Den fysiska miljön i lokalerna ska förändras efter deltagarnas önskemål.
Indikator: genomförda aktiviteter.
4. Deltagarnas utveckling och lärande ska dokumeneteras.
Indikator: antalet dokumentationer.
5. En metod ska utvecklas som gör att deltagare, som har behovet, kan bilda nya
artistkonstellationer.
Indikator: metoden och statistik.
6. Arena 305 ska medvetandegöra för deltagare att de har möjlighet att själv filma
arrangemang och andra aktiviteter.
Indikator: enkät.
Jämställdhet
1. Flickor och pojkar ska ha samma möjligheter och rättigheter att delta i verksamheten på
Arena 305.
Indikator: statistik och enkäter.
2. Hinder som eventuellt finns för flickor respektive pojkar att delta ska identifieras och
arbetet för att undanröja hinder ska startas.
Indikator: statistik för antalet deltagare samt enkäter.
3. En jämställdhetsanalys ska genomföras och en handlingsplan utifrån analysens resultat
ska upprättas.
Indikator: dokumentation av handlingsplan.
4. Bra metoder för arbetet med en jämställd verksamhet ska identifieras.
Indikator: dokumentation.
Inflytande
1. Deltagarna ska känna till möjligheten samt hur de kan ha inflytande över hur resurserna
på Arena 305 används.
Indikator: enkäter.
Delaktighet
1. Deltagarna ska känna till att de kan vara delaktiga i planering, genomförande och
utvärdering av verksamheten på Arena 305.
27
Indikator: enkäter.
2. Deltagare ska vara delaktiga i planering, genomförande och utvärdering av aktiviteter på
Arena 305.
Indikator: statistik.
Fältgruppen
Uppdrag
Fältgruppen är en stödjande verksamhet för ungdomar och deras fritid. Fältgruppen är en del av
fritidsverksamheten för ungdomar i Malmö. Fältgruppens målgrupp är ungdomar i åldern 13 – 17
år, främst de som rör sig i det offentliga rummet, d v s i miljöer där unga människor på ett
osystematiskt sätt vistas, möts och blir sedda, företrädesvis i Malmös centrala delar.
Fältgruppens övriga uppdrag är:
Att arbeta uppsökande mot ungdomar i målgruppen
Syftet är att skapa och upprätthålla kontakt med ungdomar. Den övergripande metoden i det
uppsökande arbetet är personalens coachande förhållningssätt till de ungdomar de möter.
Förhållningssättet bygger på coachingens kärnkompetenser. En kontakt uppnås, när individens
eller gruppens behov av fritidssysselsättning ur ett salutogent (hälsofrämjande) perspektiv är
inventerat. Uppsökande arbete kan ske både dagtid och kvällstid på skolor och fritidsgårdar men
också utomhus i offentliga miljöer samt på mötesplatser för unga på Internet. Det är viktigt att se
alla ungdomars behov.
Att planera, genomföra och initiera verksamhet
För att kunna möjliggöra och skapa dialog om och med ungdomar om fritidsverksamhet, utifrån
ett salutogent perspektiv, ska Fältgruppen ha övergripande kunskap om fritidsutbudet i Malmö så
att de kan informera och slussa ungdomar vidare till olika fritidsaktiviteter. Fältgruppen kan också
vid behov initiera ny verksamhet i samverkan med de ungdomar man möter. Fältgruppen ska
också vara ett coachande stöd för ungdomar som vill ha inflytande i samhället.
Stärka ungdomar till en salutogen utveckling
Vissa ungdomar har behov av en djupare kontakt med fritidsassistenterna i fältgruppen.
Detta kan bland annat möjliggöras genom arbete med gruppverksamhet eller annan profilerad
verksamhet. I den här verksamheten är det viktigt att lyfta fram och förstärka
ungdomsgruppernas och individernas positiva egenskaper genom att se, lyssna och bekräfta, samt
att coacha ungdomarna i formulerandet och möjliggörandet av sina intressen, behov och mål.
Att arbeta trygghetsskapande
Att arbeta för att öka tryggheten i miljöer där unga i målgruppen vistas på sin fria tid. Genom att
vara kända hos målgruppen, finnas närvarande och möta unga i dessa miljöer med ett coachande
28
förhållningssätt skapas förutsättningar för att känslan av trygghet ska öka. I det
trygghetsskapande arbetet är det viktigt med ett gott samarbete med Socialarbetare för ungdom,
polis, nöjesarrangörer och andra grupper som arbetar med målgruppen.
Att samverka
Fältgruppen arbetar för och med en positiv samverkan med föreningar, föräldrar, näringsliv och
övriga kommunala och ideella verksamheter som gagnar målgruppen.
Fältgruppen skall delta i de samverkansgrupper som är av betydelse för uppdraget.
Fältgruppen kan vid behov initiera nya samverkansgrupper.
Åtagande och indikatorer:
1. Påbörjad jämställdhetsanalys och handlingsplan ska färdigställas.
Indikator: Dokumentation.
2. En mall för den dagliga dokumentationen som är enkel och lätt att använda ska skapas,
Syftet med dokumentationen ska formuleras.
Indikator: Antal dokumenterade veckor.
3. Antalet kontakter med målgruppen, fördelat på flickor och pojkar, ska dokumenteras. En
defininition av vad en kontakt är ska formuleras.
Indikator: Antal kontakter fördelat på flickor och pojkar.
4. Det trygghetsskapande arbetet ska utvecklas och formuleras.
Indikator: Formulerat uppdrag samt antal trygghetsskapande insatser.
5. Det coachande förhållningssättet i det uppsökande arbetet ska utvecklas. Besvara
frågorna När gör vi? Hur gör vi? Vilka är effekterna?
Indikator: Dokumentation av svaren på frågorna.
6. Arbetet med ungdomar som finns vid mötesplatser i det offentliga rummet (ej
systematiskt organiserade aktiviteter) ska beskrivas och utvecklas. Vilken effekt vi kan nå
med detta arbete?
Indikator: Dokumentation av arbetet och dess effekter.
7. En gillasida på facebook ska skapas och Fältgruppen ska vara aktiva på sidan med minst
tre inlägg per vecka. Fältgruppens sida på malmo.se ska uppdateras vid förändringar.
Indikator: Antal som ”gillar” Facebooksidan samt antal inlägg per vecka. Antal
uppdateringar av hemsidan.
8. Fältgruppen ska vara tillgängliga för konsultativa uppdrag i frågor som rör unga
människors fria tid (Tjejmässan, Fritidsrådet och Skogens dagar).
29
Indikator: Antal uppdrag samt antal nya uppdrag.
9. Fältgruppen ska kartlägga vilka fritidsaktiviteter/ fritidsverksamheter för ungdomar som
saknas och som ungdomar efterfrågar i Malmös centrala delar. Fältgruppen ska initiera,
starta eller skapa verksamheter/ aktiviteter, i samverkan med ungdomar och
föreningar/organisationer/ kommunala verksamheter.
Indikator: Kartläggningen samt antal initierade eller startade verksamheter/ aktiviteter.
10. För Fältgruppen ska processen alltid ska vara viktigare än målet, när det gäller
fritidsaktiviteter. Alla processer som genomförs ska vara dokumenterade.
Indikator: Antal dokumenterade processer samt ungdomars upplevelser av processer och
aktiviteter.
11. Samverkan med föreningslivet ska vara en naturlig del av Fältgruppens arbete.
Indikator: Antal föreningar vi samverkar med samt antalet samverkansprocesser.
Lokaluthyrning
Uppdrag
Uthyrning av lokaler och teknisk utrustning förekommer på Ungdomens hus, Arena 305,
Kajplats 305 samt Kirsebergs fritids- och kulturhus. Dessa verksamheter tillhandahåller lokaler
anpassade för fritidsaktiviteter, möten, konferenser eller andra arrangemang för föreningar,
studieförbund och enskilda som vill arrangera aktiviteter för medborgare i Norr och övriga
Malmö samt till kommunala verksamheter eller privata aktörer enligt en årlig av nämnden
fastställd prislista.
Två sorters lokaluthyrning förekommer, korttidsuthyrning och hyresavtal. Korttidsuthyrning
innebär att bokning sker för specificerade tider, enstaka tillfällen eller per termin/halvår.
Hyresavtal finns för en inspelningsstudio på Kajplats 305 som drivs kommersiellt med en privat
företagare. Hyresavtal finns endast för kontorslokaler på Ungdomens hus med fyra föreningar.
Dessa avtal kallas ”klubbstugeavtal” och är till för föreningar som har huvuddelen av sina
aktiviteter i Ungdomens hus.
Personalens uppdrag är att ge god service vid kontakt med hyresgäster samt att upprätthålla god
ordning och tydlighet i bokningskalendrar. Personalen har också ansvar för att marknadsföra
lokalerna och dess möjligheter till målgruppen. Kundfakturering av hyreskostnader sker löpande
en gång per månad om inget annat överenskommes.
Åtagande och indikatorer
1. Lokalerna ska hålla hög standard utifrån säkerhet, service, modern teknik, trivsel och
hygien.
30
Indikator: Kundernas nöjdhet genom enkäter och antal dokumenterade klagomål enligt
fastställda rutiner.
2. Kalenderbokningar, kontraktsskrivning och fakturering ska ske enligt gällande rutiner.
Indikator: Genomgång av kalendrar, kontrakt och fakturor.
3. Arbeta för ett ökat antal uthyrda timmar, vid Kajplats 305 antal kontrakt.
Indikator: Uthyrningskvantitet – ökning av antal uthyrda timmar och kontrakt.
Intern service
Uppdrag
Malmöbor ska genom tidsbegränsad anställning, praktik eller arbetsträning i Intern service ges
möjlighet att komma in på arbetsmarknaden.
Intern service ska utföra arbetsuppgifter till andra kommunala verksamheter inom SOF Norr
geografiska område och i begränsad omfattning även till andra förvaltningar i andra områden i
Malmö stad. Arbetsuppgifterna ska bestå av transporttjänster, enklare hanterks- och
reparationsuppgifter, trädgårdsskötesel, vaktmästaruppgifter och andra liknande sysslor som
ligger utanför övriga avdelningars kärnverksamhet.
Åtagande och indikatorer
1. Intern service ska medverka till att ungdomar mellan 18-25 år får praktikplats under året
och som på så sätt får erfarenhet av yrkeslivet.
Indikator: Antal praktikplatser till ungdomar mellan 18 o 25 år.
2. Att hjälpa långtidsarbetslösa att bli självförsörjande.
Indikator: Antal sysselsatta långtidsarbetslösa inom Intern service.
3. Att öka antalet kvinnor i verksamheten.
Indikator: Antal kvinnor i Intern service.
4. Att arbeta med Malmö stads värdegrund så att deltagarna ökar sin självkänsla,
självständighet och möjligheter på arbetsmarknaden.
Indikator: Deltagarnas upplevelse genom enkäter och samtal.
31
Vaktmästarservice
Uppdrag och åtagande:
1. Att vara ett stöd vid/utföra mindre reparationer och hantverk för verksamheter inom
Områdesutveckling och på St Nygatan 1.
2. Att ansvara för kontakten med externa hantverkare, fastighetsägare och förvaltare.
3. Att vara brandskyddskontrollanter inom ramen för SBA vid Ungdomens hus samt Stora
Nygatan 1.
4. Att vara beställare av förbrukningsvaror i respektive hus, via ”Raindance”.
5. Att ansvara för posthanteringen på S:t Nygatan 1.
Förebyggande arbete
Uppdrag
Det förebyggande arbetet inom avdelningen handlar om att främja hälsa och förebygga ohälsa
bland barn på såväl operativ som strategisk nivå. Den strategiska nivån innefattar samordning,
skapande av strukturer och stöd för tvärprofessionell samverkan. Avdelningen ska, som
komplement till Stadshusets Avdelning för välfärd, ha lokal kunskap förutsättningarna för Norrs
barn samt vid behov initiera, stötta och samordna förebyggande arbete i stadsområdet.
Inriktningen skall vara de ungas behov av helhetslösningar och hur Norr kan samordnas och
samverka med andra för de ungas bästa.
Barn i Norr ska uppleva trygghet i sin vardagliga miljö i hemmet, förskola, skola och närområde,
känna sig delaktiga i form av att känna att de räknas, blir bra bemötta och får bra information,
redskap och verktyg.
Åtagande och indikatorer:
1. Samordna och vidareutveckla arbetet med Barn Blir i samarbete med
Förskoleförvaltningen och Region Skåne. Bevaka möjligheter att finansiera och samordna
en utvärdering av befintlig verksamhet samt ett utökat projekt för resterande förskolor i
Norr. Under året ska driftsplan tas fram.
Indikator: Framtagen driftsplan.
2. Samordna, vidareutveckla och operativt delta i driften av Familjeklass i Norr i samarbete
med Grundskoleförvaltningen. Under året ta fram projektplan.
32
Indikator: Framtagen projektplan med former för utvärdering samt genomförd
Familjeklass på minst tre skolor.
3. Stödja arbetet att implementera projektet Barnfamiljer på Segevång i Individ- och
familjeomsorgens ordinarie verksamhet.
Indikator: Ett implementerat projekt.
4. Delta i nätverk som syftar till att skapa gemensamma strategier för främjande och
förebyggande arbete som gynnar barn i Norr.
Indikator: Antal relevanta nätverk som avdelningen deltar i.
5. Sammankalla det brotts- och drogförebyggande samverkansforumet SSP i Norr; skola,
socialtjänst och polis, vid fyra tillfällen under året.
Indikator: Antal sammankallade möten.
6. Utveckla former för att samarbeta med civilsamhället i syfte att gynna barn och unga i
Norr.
Indikator: Antal relevanta samarbeten med civilsamhället under året.
7. Bevaka möjligheter till och utveckla former för alternativa finansieringar av förebyggande
satsningar och projekt i Norr.
Indikator: Antal alternativa finansieringsformer som utvecklats och andel som
genomförts.
8. Utveckla omvärldsbevakning och informations- och kunskapsöverföring i syfte att höja
tillgängligheten till och kunskap om de förebyggande insatser som erbjuds i Norr för såväl
familjer som de som möter familjer i sitt yrke.
Indikator: Antal förbättringsförslag som tagits fram och andel som genomförts.
Områdesprogram Segevång
Uppdrag
Områdesprogrammet ska fånga upp idéer och initiativ i området och förverkligar dessa utifrån
olika behov. Programmet fungerar även som ett stöd i uppstarts- och genomförandeprocesser
och arbetar aktivt för att hitta nya vägar till samarbete. Dessutom samordnas insatserna inom
ramen för områdesprogram Segevång med de andra områdesprogrammen i Malmö, med särskild
fokus på tre gemensamma spår: Framtidens lärande, Framtidens jobb och Framtidens boende.
33
Områdesprogram Segevång går in i sin slutfas och beräknas avslutas 2015-09. Inriktningen under
denna tid kommer att vara på att avsluta vissa processer samt säkerställa att andra processer
fortsätter samt implementeras.
Åtagande och indikatorer
1. Fortsätta utveckla mötesplatsen på Kirsebergs fritids- och kulturhus
2. Initiera och utveckla bostadstillsyn på Lundavägen i samarbete med Individ- och
familjeomsorgen samt Miljöförvaltningen
Indikator: Genomförd bostadstillsyn
3. I samarbete med näringslivskontoret genomföra möten för lärande, erfarenhetsutbyte och
diskussioner med privata näringslivet
Indikator: Antal genomförda möten
4. Medverka till Områdesprogrammens slutrapport kring spåren: arbete, lärande och boende
Indikator: Genomförd slutrapport
5. Stödja implementering av metoder och arbetssätt från projektet ”Familjer på Segevång”
samt ”Babycafé”
Indikator: Antal implementerade metoder
6. Ge stöd och medverka till att planera och utveckla projektet ” Beijers Park – en park för
alla”
Kulturevenemang
Uppdrag
Evenemangssekreterarens arbete ska möjliggöra för malmöborna att ta del av musik, dans, film,
teater och andra kulturupplevelser och ha möjlighet till eget skapande. Lokalerna i Kirsebergs
fritids- och kulturhus är en arena där arbetet sker, Segevångsområdet och resten av stadsområdets
upptagningsområde är andra.
Evenemangssekreteraren nätverkar med verksamheterna i avdelningen, föreningar i
stadsområdet, företag och privatpersoner och lyssnar in behov och önskemål om aktivt
deltagande och förströelse. Kontakter förmedlas både internt och externt. Ett aktivt
marknadsförings- och utvecklingsarbete pågår kontinuerligt.
34
Åtaganden och indikatorer
1. Öka aktiviteten och bredda målgruppen för programverksamheten.
Indikator: Uthyrningskvantitet, nätverksmedverkans omfattning.
2. Nå fler malmöbor med information om vilka möjligheter de har till egna initiativ i
lokalerna i Kirsebergs Fritids- och Kulturhus.
Indikator: Antal annonser.
Bibliotek
Uppdrag
Bibliotekets målgrupp är allmänheten i Malmö stad. Det övergripande syftet med
biblioteksverksamheten är att jämna ut klyftorna och erbjuda kostnadsfri tillgång till
informationsteknik, kultur, förströelse och bildning. Alla barn och unga och vuxna ska ha
möjlighet att delta i ett demokratiskt samhälle tack vare sitt områdesbibliotek, i närheten där de
bor.
Bibliotekspersonalen har till uppgift att pedagogiskt guida besökarna och fånga upp deras behov
av och önskemål om information, medier och förströelse. Bibliotekspersonalens uppgift är att
vara de som förstår behovet och har kompetens att tillgodose det.
På biblioteket har alla lika möjligheter, rättigheter och skyldigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet,
religion eller annan trosuppfattning, ålder, funktionshinder, sexuell läggning och
könsöverskridande identitet eller uttryck.
Vision
Öppet, tillgängligt och jämställt. Det är en plats dit alla känner sig välkomna och där alla kan delta i det
demokratiska samhället utan att betala eller förklara sig. Besökarna ökar i antal och stannar längre, då
biblioteket är en mötesplats för lärande, kulturaktiviteter och åsiktsutbyten. Biblioteket är en plats där
litteraturens roll är tydlig och där barn och unga är prioriterade i det läsfrämjande arbetet. Här finns tillgång till
den senaste informationstekniken och personal med rätt kompetens att guida i informationsdjungeln. Biblioteket
arbetar involverande med både barn, unga och vuxna.
Åtagande och indikatorer
1. Ökad tillgänglighet, såväl fysisk och demokratisk som digital.
Indikator: Antal besökare.
2. Vara en trygg plats dit alla är välkomna och kan delta i det demokratiska samhället,
kostnadsfritt.
Indikator: Antal besökare, besökarenkät.
35
3. Ökande antal besökare till en mötesplats för lärande, kultur och åsiktsutbyten.
Indikator: Besöksantal, besökarenkät, antal genomförda arrangemang.
4. En plats där litteraturens roll är tydlig, där barn och unga är prioriterade i det
läsfrämjande arbetet.
Indikator: Antal genomförda läsfrämjande arrangemang, antal genomförda aktiviteter i
samverkan med förskola och skola, antal nyinköp, antal nyinköp för målgruppen barn
och unga, antal inköpsönskemål som leder till nyinköp.
5. Tillgång till senaste informationstekniken samt personal med rätt kompetens att guida i
informationsdjungeln.
Indikator: Antal datorer, databaser och iPads, förekomst av kompetensutvecklingsplan.
6. Involverande arbete med barn och unga, där de ungas behov och önskemål påverkar
verksamhetens innehåll.
Indikator: besökarenkät, antal inköpsförslag från barn och unga som leder till inköp.
Medborgarkontor
Uppdrag
Ett nav för samhällsinformation och väl känt hos medborgarna. Kontoret är en naturlig
mötesplats dit du som medborgare går för information, inspiration och för att vara delaktig i
utvecklingen av stadsområdet och Malmö stad. Personalen har gott bemötande, god kännedom
om Malmö stad och lyhördhet för medborgarnas önskemål. På medborgarkontoret finns god
tillgång till datorer, tidningar och informationsmaterial och det sker ett nära samarbete med
bibliotek och övriga verksamheter i Fritids- och kulturhuset. Medborgarkontoret samarbetar även
med ett flertal interna och externa aktörer. Verksamheten arbetar flexibelt och ambulerande och
”pop up” filialer används som ett sätt att nå medborgarna i andra delar av stadsområdet. Arbetet
är utåtriktat med uppsökande verksamhet och marknadsföring.
Åtagande och indikatorer
1. Vara en naturlig mötesplats för information och inspiration samt vara delaktigt i
utvecklingen av stadsområdet och Malmö stad.
Indikator: Antal besökare, antal arrangemang av samhällsinformationsnatur.
2. Utökad marknadsföring om verksamheten och lokalerna, för att nå fler malmöbor
36
Indikator: Antal besökare, antal annonser.
3. Utökad samverkan med andra aktörer för att bredda utbudet.
Indikator: Antal samarrangemang.
4. Nå fler malmöbor med information om hur de kan nå ökad delaktighet som medborgare.
Indikator: Besökarenkät, antal annonser.
5. Kunskap inom socialtjänstens organisation och kunna ge rätt hänvisning till dem som
söker bostad eller annat stöd.
Indikator: Besökarundersökning, antal hänvisningar till Individ- och Familjeomsorgen.
Mötesplatser för vuxna
Uppdrag
Mötesplatsen är öppen för alla vuxna över 18 år. Mötesplatsens arbete utgår från de nationella
folkhälsomålen. Mötesplatsen ska kännas trygg och välkomnande. Alla ska kunna delta på lika
villkor, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, ålder,
funktionshinder, sexuell läggningoch könsöverskridande identitet eller uttryck. Mötesplatsen
arbetar systematiskt för att förbättra trygghet och trivsel. Mötesplatsen ska vara en arena där
besökarna upplever att de har möjlighet att knyta nya sociala kontakter och kan känna gemenskap
med andra.
Mötesplatsen arbetar aktivt för att skapa möjligheter för ett varierat utbud av arrangemang och
aktiviteter för hälsa, kunskap, kultur och förströelse. Besökare ska ha möjlighet att ha inflytande
över och vara delaktiga i planering av aktiviteter och arrangemang. Mötesplatsen samarbetar
internt och externt med olika aktörer för att skapa mötesplatsens utbud. Medarbetarna på
mötesplatserna har ett coachande förhållningssätt. Medarbetarna uppmuntrar besökarna till att
vara delaktiga i mötesplatsens verksamhet men stöder också besökarna i att ta egna initiativ på
och utanför mötesplatsen. Besökarna ska ha möjlighet att lämna synpunkter på verksamheten.
Mötesplatsens verksamhet utvärderas kontinuerligt.
Åtagande och indikatorer
1. Finna sätt för aktivitetsledarna att arbeta fram nya arbetssätt i de utökade lokalerna på
Vänkretsen.
Indikator: Dokumentation.
2. Arbeta efter de nationella folkhälsomålen.
Indikator: Dokumentation.
37
3. Samarbeta internt och externt för att utveckla mötesplatsernas utbud.
Indikator: Dokumentation.
4. Stödja besökare att ta initiativ utanför mötesplatserna.
Indikator: Dokumentation.
5. Åtagande: Finna former för systematiska utvärderingar av verksamheterna.
Indikator: Dokumentation, besökarenkät.
Anhörigkonsulent
Uppdrag
Att vara en god kontakt till den som är anhörig och att förmedla vidare nyttiga kontakter,
exempelvis biståndshandläggare, kurator, sjukgymnast och liknande. Att stödja den anhörige
individuellt för att förebygga den anhöriges fysiska eller psykiska ohälsa.
Att hjälpa den anhöriga till att bibehålla sin livskvalitet samt att hjälpa till att ordna avlastning till
den anhöriga. Att utbilda de som frekvent träffar anhöriga i arbetet och att sprida information till
malmöborna om vad som erbjuds för anhöriga i alla åldrar, via information till alla som arbetar i
Malmö stad.
Åtagande och indikatorer:
1. Vara delaktiga i att skapa gemensamt anhörigkonsulentupplägg för Malmö stad.
Indikator: Dokumentation.
2. Skapa gemensamt uppdrag och arbetssätt för de som arbetar som anhörigkonsulenter i
stadsområdet.
Indikator: Dokumentation.
3. Anhöriga ska känna till att anhörigkonsulenter finns och vad de kan hjälpa till med.
Indikator: antal annonser, antal anhöriga som tar kontakt.
38
5. Systematiskt kvalitetsarbete
Verksamheterna arbetar löpande under året med att säkra och förbättra verksamhetens kvalitet.
Alla medarbetare är skyldiga att medverka i kvalitetsarbetet. Enhetschef och sektionschefer
ansvarar för att systematiskt kvalitetsarbete bedrivs och dokumenteras inom sitt ansvarsområde.
Avdelningschefen har ett övergripande ansvar för det systematiska kvalitetsarbetet.
Återkoppling till verksamheten och ledningen sker löpande. Två gånger om året sker ledningens
genomgång i avdelningen för områdesutvecklings ledningsgrupp och där stäms måluppfyllelsen
och det systematiska kvalitetsarbetet av och förbättringsarbetet analyseras.
Som en del i kvalitetssäkringsarbetet ska besöksenkäter genomföras årligen på mötesplatser,
bibliotek och medborgarkontor där besökarnas uppfattning om verksamheten och
verksamhetens åtaganden inhämtas. Resultaten analyseras och ligger sedan till grund för
verksamheternas fortsatta utvecklingsarbete.
Förbättringsarbetet har sin utgångspunkt i den dagliga verksamheten men det lokala
förbättringsarbetet återkopplas också till ledningsnivå. Det innebär att erfarenheter från de lokala
förbättringsarbetet kan utnyttjas i hela organisationen.
Verksamhetsplanen och dess åtaganden följs upp varje år. De åtaganden som är kopplade till ett
nämndsmål används också i förvaltningens årsanalys, som är stadsområdesnämndens samlade
berättelse om vad som gjorts under året i förhållande till mål och budget.
I slutet av året har ledningsgruppen en dialog om resultatet för innevarande verksamhetsår. Detta
ligger till grund för planering och beslut kring kvalitetsarbete och åtaganden kommande år och
beskrivs i avdelningens verksamhetsplan för 2016.
39